Mateus 5

Mum Language NT Portions (KQA) vs NAA

Sair da comparação
NAA Nova Almeida Atualizada 2017
1 Jisas ŋgahi krunavundi sambɨ payɨhu, apuvu yahumi. Kamata mɨnzɨhi, nuŋandɨ sɨmbɨrasara haŋɨnɨŋ nu kɨyɨmiyɨ payɨmu.Jisas apuyɨ kuyu ŋgumi|alt="teaching on the mountain" src="WA03829b.tif" size="col" copy="Graham Wade © United Bible Societies 1989" ref="5.1"
1 Ao ver as multidões, Jesus subiu ao monte. Ele se assentou e os seus discípulos se aproximaram dele.
2 Jisas nuŋandɨ sɨmbɨrasaraŋ ambaramata ambami,
2 Então ele passou a ensiná-los. Jesus disse:
3 Krunavundindu mavɨñɨŋi tɨkatɨka mandɨhi Gotɨŋ ndaya tɨhɨraramandu haŋɨnɨŋ kɨnzɨhɨnzɨtɨmu. Nurɨ Gotɨndu tɨwɨyɨ kɨyɨmandɨyu.
3 — Bem-aventurados
4 Krunavundi irɨhɨŋgukuyɨ kuyu haŋɨnɨŋ kɨnzɨhɨnzɨtɨmu. Nurɨŋ Got mɨŋañɨŋarɨti mavɨñamɨñɨ kɨyɨmandɨyu.
4 — Bem-aventurados
5 Krunavundi nurɨŋandɨ ñɨmbi taŋguhu mɨŋgundi haŋɨnɨŋ kɨnzɨhɨnzɨtɨmu. Nurɨŋ Got pɨrɨvɨsa nɨŋandɨhin sɨhanaŋga ŋgurɨmandɨ.
5 — Bem-aventurados os mansos,
6 Krunavundi avɨhatɨhi naŋga kukumɨtandɨhi andɨndu maña avi vana andɨtɨrɨm pirɨtamandu haŋɨnɨŋ kɨnzɨhɨnzɨtɨmu. Nurɨŋ Got ŋguramɨti avi vana taya andɨrɨmandɨyu.
6 — Bem-aventurados
7 Krunavundi muŋɨnɨŋ ŋgata sɨhisɨhitɨta ŋguramandu haŋɨnɨŋ kɨnzɨhɨnzɨtɨmu. Nurɨŋ ndahara Got sɨhisɨhitɨta ŋguramɨrɨmandɨ.
7 — Bem-aventurados
8 Krunavundi Gotɨndu avi vanarɨmɨndaya indarɨmitandu haŋɨnɨŋ kɨnzɨhɨnzɨtɨmu. Nurɨ Gotɨŋ ŋgɨmandɨyu.
8 — Bem-aventurados
9 Krunavundi kuyumɨŋguta kurɨhahu, timu mɨŋa tamu mɨŋata mɨŋasɨrɨvandu haŋɨnɨŋ kɨnzɨhɨnzɨtɨmu. Kandɨhaŋɨnɨŋɨrɨm Got yandɨ ñɨŋisɨm, vɨrɨmandɨ.
9 — Bem-aventurados
10 Krunavundi avi vana andɨtu, muŋɨnɨŋ nurɨŋ kañɨnda ŋgutu kɨnzɨhɨnzɨtɨmu. Nurɨ Gotɨndu tɨwɨyɨ kɨyɨmandɨyu.
10 — Bem-aventurados
11 Kamata narɨŋ ŋgɨtu yandɨ ñiŋgiñɨ kɨtɨra, narɨŋ kuyu ñamba ŋguta, narɨŋ ñamba taŋguta kuyusɨhɨrɨŋguyu ihɨvarɨtu ndahara kɨnzɨhɨnzɨtɨmara.
11 — Bem-aventurados são vocês quando, por minha causa, os insultarem e os perseguirem, e, mentindo, disserem todo mal contra vocês.
12 Kandɨhamata musa andɨtu ndahara aru kɨnzɨhɨnzɨtɨmara. Muhɨmɨmuhɨm avihɨmɨŋgɨm narɨŋambirɨm Gotɨndu pɨhuyɨ kɨyɨ. Kru Gotɨndu kuyu mɨŋata ambavaravara Gotɨndu haŋɨnɨŋ kasiramata umu haŋɨnɨŋɨrɨm ndahara sɨhwɨmaña musa nda andɨmu, vami.
12 Alegrem-se e exultem, porque é grande a sua recompensa nos céus; pois assim perseguiram os profetas que viveram antes de vocês.
13 Jisas sɨhinda ambami, Narɨ pɨrɨ nɨñɨndu añak maña, hara añak kandɨha sɨnza yɨwarɨti pamatɨrɨŋ sɨhinda sɨnzandɨrɨmandɨ. Kandɨhamata añak haŋandɨhinɨndu sɨmbɨra maŋgɨndi. Harɨm kru taŋgusiŋgɨti taŋguyɨwɨyɨwɨtɨhu.
13 — Vocês são o sal da terra; ora, se o sal vier a ser insípido, como lhe restaurar o sabor? Para nada mais presta senão para, lançado fora, ser pisado pelos homens.
14 Sɨwɨmañanzihɨ narɨ pɨrɨ nɨñɨndu sɨña maña. Harɨm nɨmata nɨmbu indarɨmara, pɨhu aru muŋandɨhin apuhɨtɨyɨ kɨndi haŋandɨhin manzipɨruhi.
14 — Vocês são a luz do mundo. Não se pode esconder uma cidade situada no alto de um monte.
15 Naŋga umbimbuŋgɨ sɨmuvɨramata sɨŋgɨyɨ mandarɨŋguñahu. Sɨkwɨtaya pina hɨmbañɨ tamahu sɨñandɨhi sɨhanaŋga kru tavɨ humbañɨ kɨndu haŋɨnɨŋ sɨñayɨ kɨndu.
15 Nem se acende uma lamparina para colocá-la debaixo de um cesto, mas num lugar adequado onde ilumina bem todos os que estão na casa.
16 Kamataharɨm sɨña maña kɨta, krunavundindu tamɨŋgañɨ avi vana andɨmara. Kamatɨra avi vanavana andɨrɨmandɨra haŋɨnɨŋ ŋgɨmandɨyu. Kamata narɨŋandɨ nava nuŋandɨ pɨhuyɨ kɨyɨ hamandu ñɨmbi tɨhuyahɨrɨmandɨyu, vami.
16 Assim brilhe também a luz de vocês diante dos outros, para que vejam as boas obras que vocês fazem e glorifiquem o Pai de vocês, que está nos céus.
17 Jisas sɨhinda ambami, Narɨ yambirɨm tɨkatɨka kuyu naŋga kru Gotɨndu kuyu mɨŋata ambavaravara haŋɨnɨŋɨndu kuyu mɨŋasiŋgunziŋgundɨrɨm payɨmi vamba maŋindarɨmitamara. Yi nurɨŋandɨ kuyu ha andɨtɨn kandɨsɨkwɨsɨkwɨ yɨvuraham vata payɨmin.
17 — Não pensem que vim revogar a Lei ou os Profetas; não vim para revogar, mas para cumprir.
18 Yi narɨŋ kandɨ ambin, ihumbɨsa naŋga pɨrɨvɨsa nɨ siŋgundɨrɨmandɨ. Hara kuyu musɨmbɨrɨ Gotɨndu tɨkatɨka kuyuyɨ kɨndi ndahara manziŋgundɨrɨmandɨ. Yɨhi suksɨrambɨ naŋga munzɨ suksɨmbɨrɨ, Gotɨndu tɨkatɨka kuyuyɨ yɨhimbɨvɨramu haŋɨnɨŋ ndahara sɨhanaŋga kɨyɨmandɨyu. Kɨtuhɨtu taya ihumbɨsa naŋga pɨrɨvɨsa siŋgundɨrɨmandɨ hɨvɨ ha yɨvurahɨmandɨ. Gotɨndu tɨkatɨka kuyu kanɨmata taya kɨtihɨti muhɨmɨmuhɨm yɨvurahata mɨtɨrɨmandɨ.
18 Porque em verdade lhes digo: até que o céu e a terra passem, nem um i ou um til jamais passará da Lei, até que tudo se cumpra.
19 Kru mumɨŋga Gotɨndu tɨkatɨka kuyu mu sɨmbɨrɨrɨm nda tamahubɨrata, muŋɨnɨŋɨrɨm yi andɨn maña andɨmara vɨti andɨrɨmandɨyu. Kandɨhamata hama Gotɨndu tɨwɨyɨ kɨyɨmandɨ. Hara ñɨmbi manɨman mɨŋga kɨyɨmandɨ. Kru mumɨŋga Gotɨndu tɨkatɨka kuyu mu sɨmbɨrɨrɨm nda indarɨmitata andɨrɨmandɨ. Kamata yi andɨn maña andɨmara vata ambaramɨti muŋɨnɨŋ andɨrɨmandɨyu. Kru kandɨhamata hama Gotɨndu tɨwɨyɨ ñɨmbi aru naŋga mɨŋga kɨyɨmandɨ.
19 Aquele, pois, que desrespeitar um destes mandamentos, ainda que dos menores, e ensinar os outros a fazer o mesmo, será considerado mínimo no Reino dos Céus; aquele, porém, que os observar e ensinar, esse será considerado grande no Reino dos Céus.
20 Yi narɨŋ ambin, Gotɨndu tɨkatɨka kuyundu mirɨmba naŋga haŋɨnɨŋ naŋga, Farisi Got pirɨtamandi vana andɨndu. Narɨndahara Got pirɨtamandi vana andɨmara. Kamatɨra narɨŋandɨ vana ha, Gotɨndu tɨkatɨka kuyundu mirɨmba naŋga haŋɨnɨŋ naŋga, Farisindu vana haŋɨnɨŋ taratɨvɨram. Kandɨhamata vana maŋandɨrɨmandɨra ha, Gotɨndu tɨwɨyɨ maŋgɨyɨmandɨra, vami.
20 Porque eu afirmo que, se a justiça de vocês não exceder em muito a dos escribas e fariseus, jamais entrarão no Reino dos Céus.
21 Jisas sɨhinda ambami, Narɨ ŋgandara. Got Mosesɨŋ ambahi, narɨŋandɨ nañɨŋgitakɨñaŋ ambami. Krunavundiŋ mayɨvutatamamara. Krunavundiŋ yɨvutatamɨrɨmandɨ hama ŋgatɨŋgɨrutɨŋgɨru hamandu tamɨŋgañɨ taŋguramɨrɨmandɨ, vamba ambami.
21 — Vocês ouviram o que foi dito aos antigos: “Não mate.” E ainda: “Quem matar estará sujeito a julgamento.”
22 Hara yi narɨŋ nɨmavin, kru mumɨŋga nɨŋusi vaha mana nɨŋura naŋga kuyu mɨŋgurɨmandɨ hama, ŋgatɨŋgɨrutɨŋgɨru hamandu tamɨŋgañɨ taŋguramɨrɨmandɨ. Ara kru mumɨŋga nɨŋusi vaha mana nɨŋuraŋ mɨkatihɨrɨmandɨ hama, kru Juda hatindu kuyu mɨŋasɨrɨvandu haŋɨnɨŋɨndu tamɨŋgañɨ taŋguramɨrɨmandɨ. Sɨwɨmaña ndaya kru mumɨŋga yahata kru mumɨŋgarɨm na kwɨnɨkwɨnɨ mɨŋga vɨrɨmandɨ hama ahutuvarandi helɨyɨ urɨmandɨ.
22 Eu, porém, lhes digo que todo aquele que se irar contra o seu irmão estará sujeito a julgamento; e quem insultar o seu irmão estará sujeito a julgamento do tribunal; e quem o chamar de tolo estará sujeito ao inferno de fogo.
23 — ausente —
23 Portanto, se você estiver trazendo a sua oferta ao altar e lá se lembrar que o seu irmão tem alguma coisa contra você,
24 — ausente —
24 deixe diante do altar a sua oferta e vá primeiro reconciliar-se com o seu irmão; e então volte e faça a sua oferta.
25 Sɨhwɨmaña nda, kru mumɨŋga naŋ ŋgatɨŋgɨrutɨŋgɨru hamandu kuma hɨmbañɨ tamɨrɨm tɨmbuta urɨmandɨ. Kamati kwɨmbɨyɨ uhuhu nu naŋga kuyu mɨŋasɨrɨva. Kamata mandɨmana ha, naŋ kru kandɨhama kru ŋgatɨŋgɨrutɨŋgɨru hamandu kuma hɨmbañɨ tamɨrɨmandɨ. Kamati naŋ kandɨhama ahutambundu kuma hɨmbañɨ tamɨrɨmandɨ. Kamati naŋ ahutambu kru ñamba vana andɨhu tamandu upɨyɨ tamɨrɨmandɨ.
25 — Entre em acordo sem demora com o seu adversário, enquanto você está com ele a caminho, para que o adversário não entregue você ao juiz, o juiz entregue você ao oficial de justiça, e você seja jogado na prisão.
26 Yi naŋ kandɨ ambin, kru ñamba vana andɨhu tamandu upɨ hañɨ kɨñɨŋgɨñɨ tɨmbahɨrɨs ambɨrɨmandɨyu mañamaña mut mamɨŋata, tapɨrañɨ mambindɨhɨrɨmana, vami.
26 Em verdade lhe digo que você não sairá dali enquanto não pagar o último centavo.
27 Jisas sɨhinda ambami, Narɨ ŋgandara. Got Mosesɨŋ ambahi, narɨŋandɨ nañɨŋgitakɨñaŋ ambami, Kru navundi naŋga narɨ navundi mɨŋavɨŋgɨrɨvɨŋgɨrɨmara. Navundi kru naŋga narɨ kru mɨŋavɨŋgɨrɨvɨŋgɨrɨmara, vamba ambami.
27 — Vocês ouviram o que foi dito: “Não cometa adultério.”
28 Hara yi narɨŋ nɨmavɨrɨman, kru mumɨŋga navundi muŋambɨŋ ŋgata nɨŋambirɨm ñamba hɨnzɨhi indarɨta mavɨndamandi hama, navundi mɨŋavɨŋgɨrɨvɨŋgɨrɨ vana andɨndi.
28 Eu, porém, lhes digo: todo o que olhar para uma mulher com intenção impura, já cometeu adultério com ela no seu coração.
29 Nandɨ tamɨŋga kuma kandɨ samba hambundu pɨŋgɨrɨvɨŋgɨrɨramɨti ñamba vana andɨtaŋgata, ivɨta kavara. Kamata tamɨŋgaŋgɨrɨsɨ tamu naŋgandaya kɨñɨ. Kamata ñamba vana maŋandɨrɨmana. Kamatɨna nandɨ kwɨrandɨmbat ha sɨhanaŋga Got ahutuvarandi helɨyɨ maŋgavarɨmandɨ. Ara tamɨŋgaŋgɨrɨsɨ timu maŋivɨta kavarata ñamba vana andɨrɨmana ha nandɨ kwɨrandɨmbat ha, sɨhanaŋga Got ahutuvarandi helɨyɨ kavarɨmandɨ.
29 — Se o seu olho direito leva você a tropeçar, arranque-o e jogue-o fora. Pois é preferível você perder uma parte do seu corpo do que ter o corpo inteiro lançado no inferno.
30 Sɨwɨmañanda, nandɨ kuma kandɨha pɨŋgɨrɨvɨŋgɨrɨramɨti ñamba vana andɨtaŋgata pɨtɨta kavara. Kamata kuma tamu naŋgandaya kɨñɨ. Kamata ñamba vana maŋandɨrɨmana. Kamatɨna nandɨ kwɨrandɨmbat ha sɨhanaŋga Got ahutuvarandi helɨyɨ maŋgavarɨmandɨ. Ara kuma timu mambɨtɨta kavarata ñamba vana andɨrɨmana ha, nandɨ kwɨrandɨmbat ha sɨhanaŋga Got ahutuvarandi helɨyɨ kavarɨmandɨ, vami.
30 E, se a sua mão direita leva você a tropeçar, corte-a e jogue-a fora. Pois é preferível você perder uma parte do seu corpo do que o corpo inteiro ir para o inferno.
31 Jisas sɨhinda nɨmavami, Got Mosesɨŋ ambahi, narɨŋandɨ nañɨŋgitakɨñaŋ ambami, Kru mumɨŋga nɨmburiŋ pɨŋguvarɨm aŋgwɨmɨkɨ yɨhimbɨvɨrata nɨmburiŋ ŋguta nuŋ pɨŋguvarɨmandɨ, vamba ambami.
31 — Também foi dito: “Aquele que repudiar a sua mulher deve dar-lhe uma carta de divórcio.”
32 Hara yi narɨŋ ambin, kru mumɨŋga, nɨmburiŋ saŋɨnaŋga pɨŋguvarɨmandɨ. Kru mamɨŋavɨŋgɨrɨndi. Kamati uta kru mumɨŋgaŋ yawɨrɨmandɨ. Kandɨhamata vana andɨta, Gotɨndu tamɨŋgañɨ navundi kru mɨŋavɨŋgɨrɨvɨŋgɨrɨ ŋambɨ andɨndi maña andɨrɨmandɨ. Kamati kru uta yawɨrɨmandɨ hama ndahara Gotɨndu tamɨŋgañɨ, kru navundiŋ mɨŋavɨŋgɨrɨvɨŋgɨrɨ mɨŋga andɨndi maña andɨrɨmandɨ, vami.
32 Eu, porém, lhes digo: quem repudiar a sua mulher, exceto em caso de relações sexuais ilícitas, a expõe a se tornar adúltera; e aquele que casar com a repudiada comete adultério.
33 Jisas sɨhinda ambami, Narɨ ŋgandara. Got Mosesɨŋ ambahi, narɨŋandɨ nañɨŋgitakɨñaŋ ambami, Muhɨm vana andɨrɨm kuyusɨhɨrata narɨŋandɨ kuyu ha tɨkatɨkatɨramata kandɨsɨkwɨsɨkwɨ kuma yawi vata maŋambamara. Kandɨsɨkwɨsɨkwɨ kuma yawi vataŋgata, Aru nɨmandu tamɨŋgañɨ ambɨrɨmandɨra maña andɨmara, vamba ambami.
33 — Vocês também ouviram o que foi dito aos antigos: “Não faça juramento falso, mas cumpra rigorosamente para com o Senhor o que você jurou.”
34 Hara yi narɨŋ nɨmavɨrɨman, kuyu munda tɨkatɨkatɨramata kandɨsɨkwɨsɨkwɨ kuma yawi vata maŋambamara. Narɨŋandɨ kuyu tɨkatɨkatɨramata ihumbɨsa vata ndahara maŋambamara. Ihumbɨsa ha Gotɨndu mɨnzɨmɨnzɨ maka tɨhi.
34 Eu, porém, lhes digo: não jurem de modo nenhum; nem pelo céu, por ser o trono de Deus;
35 Narɨŋandɨ kuyu tɨkatɨkatɨramata pɨrɨ vata ndahara maŋambamara. Pɨrɨ nɨŋandɨhin Gotɨndu tanda tamatama upɨ tɨhi. Narɨŋandɨ kuyu tɨkatɨkatɨramata Jerusalem vata maŋambamara. Jerusalem pɨhu aru Got aru miku tɨkatɨka naŋga nɨmandu tɨhi.
35 nem pela terra, por ser estrado de seus pés; nem por Jerusalém, por ser a cidade do grande Rei.
36 Narɨŋandɨ miku mɨnɨ ha narɨŋambi andɨtɨra kitɨrɨ yɨvurahata suñɨ yɨvurahata mandɨhi. Harɨm narɨŋandɨ kuyu tɨkatɨkatɨramata miku vata maŋambamara.
36 Não jure pela sua cabeça, porque você não pode fazer com que um só cabelo fique branco ou preto.
37 Narɨ kandɨ naŋga manɨŋga ndaya vamara. Kuyu muvɨra narɨŋandɨ kuyu tɨkatɨkatɨramata ambɨrɨmandɨra haŋɨnɨŋ, kaŋɨnɨŋ Satanɨndu kuyu, vami.
37 Que a palavra de vocês seja: Sim, sim; não, não. O que passar disto vem do Maligno.
38 Jisas sɨhinda ambami, Narɨ ŋgandara. Got Mosesɨŋ ambahi, narɨŋandɨ nañɨŋgitakɨñaŋ ambami, Kru mumɨŋga, mumɨŋgandu tamɨŋga mɨŋasɨpɨrɨti ŋgata kɨmbɨ ndahara nuŋandɨ tamɨŋga handahara mɨŋasɨpɨram. Sɨwɨmañanzihɨ kru mumɨŋga, mumɨŋgandu mɨkahɨrɨs ha yɨvukuvɨti ŋgata, kɨmbɨ ndahara nuŋandɨ mɨkahɨrɨs ha yɨvukuvɨm, vamba ambami.
38 — Vocês ouviram o que foi dito: “Olho por olho, dente por dente.”
39 Hara yi narɨŋ nɨmavɨrɨman, kru naŋ ñamba vana andɨti ndahara, kɨmbɨ maŋandɨ. Kru mumɨŋga ñuŋgi nandɨ ha timu yɨvuvandɨti ŋgata kimɨruramɨna tamu ndahara yɨvum.
39 Eu, porém, lhes digo: Não resistam ao perverso. Se alguém lhe der um tapa na face direita, ofereça-lhe também a face esquerda.
40 Sɨhwɨmaña nda kru mumɨŋga naŋ kru ŋgatɨŋgɨrutɨŋgɨru haŋɨnɨŋɨndu kumaŋgɨmbañɨ tamata nandɨ mɨkwɨrɨ ha mɨŋɨti ŋgata, nandɨ mɨkwɨrɨ kuta ha naŋga ŋgu.
40 Se alguém quer processar você e tirar-lhe a túnica, deixe que leve também a capa.
41 Sɨhinda kru mumɨŋga yandɨ maku nɨ kavuta uta muhɨrɨvɨ ndaŋura tama vata tɨkatɨkati ŋgata, kavuta uta ambɨrɨmandɨ mɨkwɨ haŋu itɨvata sɨwɨmañaŋgɨrɨvɨ utara tama.
41 Se alguém obrigar você a andar uma milha, vá com ele duas.
42 Kru mumɨŋga nambirɨm muhɨmɨrɨm kitɨhuta yaŋ ŋgu vɨtiŋgata sɨkwɨtaya ŋgu. Naŋga kru mumɨŋga nandɨ muhɨm nda mɨŋata muhɨvɨra kɨmbɨ ŋgutɨn vɨti ndahara mɨrɨmɨrɨ mandɨ. Kɨmbɨ muyɨvɨra ŋgu vata maŋamba. Sɨkwɨtaya ŋgu, vami.
42 Dê a quem lhe pede e não volte as costas ao que quer lhe pedir emprestado.
43 Jisas sɨhinda ambami, Narɨ ŋgandara. Got Mosesɨŋ ambahi, narɨŋandɨ nañɨŋgitakɨñaŋ ambami. Narɨ krunavundi narɨŋandɨ pɨhuyɨndu mɨŋata mavɨñɨ tamamara. Kamata narɨŋandɨ miku haŋɨnɨŋ tɨkitɨkitɨmara, vamba ambami.
43 — Vocês ouviram o que foi dito: “Ame o seu próximo e odeie o seu inimigo.”
44 Hara yi narɨŋ nɨmavin, Kru miku tamandara haŋɨnɨŋ mɨŋata mavɨñɨ tamamara. Kamata Got naŋga kuyundavarɨtɨra, kru narɨŋ ñamba vana andɨndu haŋɨnɨŋ Got avindamam.
44 Eu, porém, lhes digo: amem os seus inimigos e orem pelos que perseguem vocês,
45 Kamatɨrɨmandɨra handa narɨŋandɨ Nava nuŋandɨ pɨhuyɨ kɨyɨ hamandu ñɨŋi kɨyɨmandɨra. Nu ina nuŋandɨ andɨhi kru ñamba ŋɨnɨŋ naŋga aviŋɨnɨŋɨrɨm naŋga yahandi. Naŋga andɨhi kuku kru tɨtɨtaya kɨyɨhɨyɨ, naŋga tɨtɨ maŋgɨyɨhɨyɨ ŋɨnɨŋɨrɨm naŋga mɨŋgandi.
45 para demonstrarem que são filhos do Pai de vocês, que está nos céus. Porque ele faz o seu sol nascer sobre maus e bons e vir chuvas sobre justos e injustos.
46 Kru gavaman ndamarɨm tɨmbahɨrɨs mɨŋamɨŋa haŋɨnɨŋ, kru nurɨŋ mɨŋata mavɨñɨ tamandu haŋɨnɨŋ ndaya mavɨñɨ tamandu. Harɨm narɨ, nurɨ andɨndu maña kru narɨŋ mɨŋata mavɨñɨ tamandu haŋɨnɨŋ ndaya mɨŋata mavɨñɨ tamɨrɨmandɨra ha, narɨŋ Got muhɨm maŋgurɨmandɨ.
46 Porque, se vocês amam aqueles que os amam, que recompensa terão? Os publicanos também não fazem o mesmo?
47 Kru Gotɨŋ maŋgandu haŋɨnɨŋ nurɨŋandɨ nɨŋusi nɨŋuraŋ ndaya aviŋgɨvɨ ŋgundu. Harɨm narɨ, nurɨ andɨndu maña maŋandɨmara. Kru muŋɨnɨŋ ndahara aviŋgɨvɨ ŋgumara. Kamata nurɨŋ taratɨvɨrata avi vana sɨkwɨ andɨrɨmandɨra.
47 E, se saudarem somente os seus irmãos, o que é que estão fazendo de mais? Os gentios também não fazem o mesmo?
48 Narɨŋandɨ Nava nuŋandɨ pɨhuyɨ avinzɨkwɨ kɨndi. Harɨm narɨndahara nu maña avinzɨkwɨ kɨyɨmara, vami.
48 Portanto, sejam perfeitos como é perfeito o Pai de vocês, que está no céu.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 5, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.