Mateus 26
Mum Language NT Portions (KQA) vs NTLH
1 Jisas kuyu kanɨŋɨnɨŋ ambavarata mɨtuta, nuŋandɨ sɨmbɨrasara haŋɨnɨŋ nɨmavami,
1 Quando Jesus acabou de ensinar essas coisas, disse aos discípulos:
2 Narɨ ŋgandara, arɨkiŋgɨvɨ taya kɨyɨ. Kamati Got Israel Hatiŋ Mitahi Aviŋgɨyɨmu Hɨvɨ haŋandɨhinɨrɨm indarɨramarama ha yɨvurahɨmandɨ. Kamati Krundu Ñɨŋi hamaŋ miku ŋɨnɨŋɨndu kumaŋgɨmbañɨ tamɨtu ahuandɨñɨ yɨvuwɨrɨmbɨmandɨyu, vami.
2 — Vocês sabem que daqui a dois dias vai ser comemorada a
3 Kandɨtɨwɨmi hañɨ, Gotɨŋ kɨrañɨŋguhu haŋɨnɨŋɨndu aru miku haŋɨnɨŋ, naŋga Israel hatindu aru miku haŋɨnɨŋ umu. Kamata Gotɨŋ kɨrañɨŋguhu haŋɨnɨŋɨndu aru miku haŋɨnɨŋɨndu aru miku hamandu tavɨyɨ tɨhɨrumu. Nuŋandɨ ñɨmbi Kaiafas.
3 Os chefes dos sacerdotes e os líderes judeus se reuniram no palácio de Caifás, o Grande Sacerdote ,
4 Kamata Jisasɨŋ kuyusɨhɨrata mɨŋahandata yɨvutatamɨrɨm kuyundavarata kɨndɨmbuhɨramu.
4 e fizeram um plano para prender Jesus em segredo e matá-lo.
5 Hara nɨmavamu, Got naŋga kuyundavaravarandu aru hɨvɨyɨ maŋandɨm. Kamatɨrɨŋ krunavundi ŋgatanda saŋga yahamɨrɨtumandɨhi, vamu.
5 Eles diziam: — Não vamos fazer isso durante a festa, para não haver uma revolta no meio do povo.
6 Jisas pɨhu Betani Saimonɨndu tavɨyɨ kɨyɨmi. Kru kandɨhama kuha kandi lepra naŋga mɨŋga.
6 — ausente —
7 Kamatɨhi navundi muŋambɨ ambuŋguku vuŋgɨ, tɨmba aviyɨ musa mɨŋamu ha mɨŋata tavɨ kandɨhañɨ payɨmi. Ambuŋguku kandɨha tɨmbahɨrɨs aruyɨ mut mɨŋandu ŋandi. Kamata Jisas pina hañɨ mɨnzɨta kɨyɨhihi, navundi haŋambɨ Jisasɨndu miku hañɨ taŋgusiŋgɨmi.
7 — ausente —
8 Kamatɨhi Jisasɨndu sɨmbɨrasara haŋɨnɨŋ kandɨha ŋgahu, nurɨŋ mavɨwɨyatɨmi. Kamata ambamu, Mumɨndɨhi ambuŋguku nɨ saŋɨnaŋga mɨtuta kɨyɨ.
8 Ao verem aquilo, os discípulos ficaram zangados e disseram: — Que desperdício!
9 Kanɨŋandɨhin mitɨrɨŋ kru muŋɨnɨŋ mut mɨŋɨtu, tɨmbahɨrɨs aru mɨŋata krunavundi muhɨmɨmuhɨm manɨman haŋɨnɨŋ ŋguharɨŋ, vamu.
9 Esse perfume poderia ter sido vendido por uma fortuna, e o dinheiro, dado aos pobres.
10 Jisas nurɨŋandɨ kuyu ha indarɨta nurɨŋ nɨmavamba ambami, Narɨ mumɨndɨhi navundi nɨmɨndiŋ pɨmɨ ŋgura. Nu yaŋ avi vana andɨ.
10 Mas Jesus, sabendo o que eles diziam, disse:
11 Kru muhɨmɨmuhɨm manɨman haŋɨnɨŋ narɨ naŋga sɨhaŋgɨndu. Hara yi, narɨ naŋga sɨha maŋgɨyɨman.
11 Pois os pobres estarão sempre com vocês, mas eu não.
12 Navundi nɨmɨndi yandɨ kwɨrandɨ nɨñɨ ambuŋguku taŋgusiŋgɨ nɨ, yandɨ kwɨrandɨ nɨ tuŋgɨ humbañɨrɨm ikɨvata andɨ.
12 O que ela fez foi perfumar o meu corpo para o meu sepultamento.
13 Yi narɨŋ kandɨ ambin, pɨrɨ nɨñɨ muvumuvu uta kuyu avi nɨŋandɨhin ambavarɨmandɨyu. Kamata navundi nɨŋambɨ yaŋ andɨ vana nɨrɨm indarɨmitata, ambavarɨmandɨyu, vami.
13 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: em qualquer lugar do mundo onde o
14 Kandɨtɨwɨmi hañɨ Jisasɨndu 12 sɨmbɨrasara hañɨndu muhama, nuŋandɨ ñɨmbi Judas Iskariot, Gotɨŋ kɨrañɨŋguhu haŋɨnɨŋɨndu aru miku haŋɨnɨŋ kɨyɨmuyɨ umi.
14 Então um dos doze discípulos, chamado Judas Iscariotes, foi falar com os chefes dos sacerdotes.
15 Kamata nurɨŋ nɨmavamba kitɨhumi, Jisasɨŋ narɨŋandɨ kumaŋgɨmbañɨ tamɨtɨn yaŋ muhɨmɨyɨ mut mɨŋɨmandɨra, vami. Kamavahi nuŋ 30 tɨmbahɨrɨs silva ŋgumu.
15 Ele disse: — Quanto vocês me pagam para eu lhes entregar Jesus? E eles lhe pagaram trinta moedas de prata.
16 Kamatɨhu Judas Jisasɨŋ nurɨŋandɨ kumañɨ tamɨman vata kɨndɨmbuhɨrami. Judas aru miku haŋɨnɨŋ naŋga kuyu kahañami|alt="Judas" src="Gw034.tif" size="col" ref="26.16"
16 E daí em diante Judas ficou procurando uma oportunidade para entregar Jesus.
17 Mavatɨmba Yis Manɨmanɨndu Aru Hɨvɨ Haŋɨnɨŋɨndu kimaŋgima hɨvɨ hañɨ, Jisasɨndu sɨmbɨrasara haŋɨnɨŋ pata nuŋ ambamu, Upɨ paŋu umindaŋ. Kamata ñaña sɨwɨtamɨtɨrɨŋ Got Israel Hatiŋ Mitahi Aviŋgɨyɨmu Hɨvɨ haŋandɨhinɨrɨm indarɨramata ñɨrɨmana, vamu.
17 No primeiro dia da Festa dos Pães sem Fermento , os discípulos chegaram perto de Jesus e perguntaram: — Onde é que o senhor quer que a gente prepare o jantar da
18 Kamavahu Jisas nurɨŋ kru mumɨŋgarɨm ambata ambami, Pɨhu aru nɨñɨ indɨhuta kru kandɨhamaŋ ŋgata ambamara, Ahusɨki hama ambi, Yandɨ hɨvɨ ha arɨñɨ payɨ. Harɨm, yi naŋga yandɨ sɨmbɨrasara haŋɨnɨŋ naŋga pata nandɨ tavɨyɨ Got Israel Hatiŋ Mitahi Aviŋgɨyɨmu Hɨvɨ haŋandɨhinɨrɨm indarɨramata ñɨmɨndaŋ, vamba ambi, vamba ambamara, vami.
18 Ele respondeu:
19 Kamavahi sɨmbɨrasara haŋɨnɨŋ Jisas ambami maña andɨta, ñaña kandɨha sɨwɨtamamu.
19 Os discípulos fizeram como Jesus havia mandado e prepararam o jantar da Páscoa.
20 Kamata kɨvɨtiti Jisas naŋga nuŋandɨ 12 sɨmbɨrasara haŋɨnɨŋ ñaña tamatama pina hañɨ arɨndɨhuyɨvɨta mɨnzɨmu.Jisas nuŋandɨ sɨmbɨrasara haŋɨnɨŋ naŋga ñamu|alt="last supper" src="GW059.tif" size="span" copy="Graham Wade © United Bible Societies 1989" ref="26.20"
20 Quando anoiteceu, Jesus e os doze discípulos sentaram para comer.
21 Kamata ñata kɨñɨŋgɨñɨ ambami, Yi narɨŋ kandɨ ambin, narɨŋandɨ muvatɨ mɨŋga, yaŋ yandɨ miku ŋɨnɨŋɨndu kumañɨ tamɨrɨmandɨ, vami.
21 Durante o jantar Jesus disse:
22 Kamavahi, nuŋandɨ sɨmbɨrasara haŋɨnɨŋ kuyu kandɨha indarɨhu nurɨŋandɨ mavɨ hambu pɨmɨtɨmaŋgarami. Kamatɨhi mɨnzavatɨvat nuŋ nɨmavamba kitɨhumu, Aru mɨŋga, yaŋɨrɨm vaha ambana, vamu.
22 Eles ficaram muito tristes e, um por um, começaram a perguntar: — O senhor não está achando que sou eu; está?
23 Kamavahu Jisas ambami, Kru yaŋ yandɨ miku ŋɨnɨŋɨndu kumañɨ tamɨrɨmandɨ hama, narɨŋandɨ muvatɨ mɨŋga. Yi naŋga maki isɨ nɨñɨ kɨhɨrɨ kumandamarɨŋ, vami.
23 Jesus respondeu:
24 Krundu Ñɨŋi hama, Gotɨndu aŋgwɨmɨkɨyɨ ambami maña kwɨmɨrɨmandɨ. Hara Krundu Ñɨŋi hamaŋ nuŋandɨ miku ŋɨnɨŋɨndu kumaŋgɨmbañɨ tamɨrɨmandɨ hama, pɨmɨ aru kavɨrɨmandɨ. Kru kandɨhamaŋ nɨŋum maŋgavumiti avindɨhi, vami.
24 Pois o
25 Kamavahi Judas, kru nuŋandɨ miku ŋɨnɨŋɨndu kumaŋgɨmbañɨ tamatama hama, nuŋ kitɨhuta nɨmavami, Ahusɨki yambirɨm vaha ambana, vami. Kamavahi Jisas ambami, Nambi ambana maña, vami.
25 Então Judas, o traidor, perguntou: — Mestre, o senhor não está achando que sou eu; está? Jesus respondeu:
26 Kamata ñata kɨyɨhuhu, Jisas mavatɨmba munda mɨŋata Gotɨŋ kuyu avivi ŋguta mɨŋasɨhɨraramata, nuŋandɨ sɨmbɨrasara haŋɨnɨŋ ŋgumi. Kamata ambami, Mɨŋata ñamara. Nɨŋandɨhin yandɨ kwɨrandɨ, vami.
26 Enquanto estavam comendo, Jesus pegou o pão e deu graças a Deus. Depois partiu o pão e o deu aos discípulos, dizendo:
27 Kamata kuku kuvɨrahuvɨra vuŋgɨ wain naŋga munda mɨŋata Gotɨŋ kuyu avivi ŋgumi. Kamata nurɨŋ ŋguta ambami, Narɨ sɨhanaŋga nɨñɨ kuvɨramara.
27 Em seguida, pegou o cálice de vinho e agradeceu a Deus. Depois passou o cálice aos discípulos, dizendo:
28 Nɨŋandɨhin yandɨ ñaŋgwɨ. Got naŋga krunavundi nuŋandɨŋ sɨhanaŋga vata mɨŋavɨsɨhuramata sirɨtɨmbin. Yi ñaŋgwɨ kanɨŋandɨhin, krunavundi sɨhanaŋga ñamba vana andɨndu haŋɨnɨŋ kuŋgɨ kuyɨvɨrɨm taŋgusiŋgɨn.
28 porque isto é o meu sangue, que é derramado em favor de muitos para o perdão dos pecados, o sangue que garante a
29 Yi narɨŋ ambin, yi narɨ naŋga wain sɨhinda maŋguvɨrɨman. Kamata ututa muyɨvɨ wain kɨhi Yavandakɨndu tɨwɨyɨ narɨ naŋga kuvɨrɨman, vami.
29 Eu afirmo a vocês que nunca mais beberei deste vinho até o dia em que beber com vocês um vinho novo no
30 Kamata, sɨhɨpuri muvana tundu pɨhu aru ha mitata, Apu Oliv tamayɨ umu.
30 Então eles cantaram canções de louvor e foram para o monte das Oliveiras.
31 Kamata Jisas nuŋandɨ sɨmbɨrasara haŋɨnɨŋ ambami, Musi kɨvɨyɨ yaŋ muhɨmɨmuhɨm vana yɨvurahɨmandɨ. Kamati ŋgɨtɨra sɨhanaŋga narɨŋandɨ indarɨmaŋgaramaŋgara vana ha mɨŋgata yɨvɨrɨmandɨ. Gotɨndu aŋgwɨmɨkɨyɨ, Got nɨmavamba ambami, Yi sipsip karatamatama hamaŋ yɨvutatamɨtɨn sipsip haŋɨnɨŋ siŋgunziŋgu tɨvaramɨrɨmandɨyu, vamba ambami.
31 E Jesus disse aos discípulos:
32 Hara yi aŋga yahamɨrɨman. Kamata yi wɨsa kasiramata pɨrɨvɨsa Galili urɨman, vami.
32 Mas, depois que eu ressuscitar, irei adiante de vocês para a Galileia.
33 Kamavahi Pita kɨmbɨ ambami, Muhɨmɨmuhɨm vana naŋ yɨvurahɨmandɨ ha muvɨra ŋgɨtu nurɨŋandɨ indarɨmaŋgaramaŋgara vana ha mɨŋgata yɨvɨti naŋ mitɨrɨmandɨyu, hara yi naŋ mamitahandɨrɨman, vami.
33 Então Pedro disse a Jesus: — Eu nunca abandonarei o senhor, mesmo que todos o abandonem.
34 Kamavahi Jisas nuŋ ambami, Yi naŋ kandɨ ambin, musi kɨvɨyɨ, akakara kwɨsɨ pɨwɨtiti, na arɨkikwɨrɨ ñɨmbɨrɨ nɨmavamba ambɨrɨmana, Yi nuŋ maŋgandin, vamba ambɨrɨmana, vami.
34 Mas Jesus lhe disse:
35 Kamavahi Pita ambami, Yi nanaŋga kwɨmɨrɨm ndahara kwɨmɨrɨman. Yi nuŋ maŋgandin vamba maŋambɨrɨman, vami. Kamavahi Jisasɨndu sɨmbɨrasara sɨhanaŋga kuyu sɨwɨmaña ambamu.
35 Pedro respondeu: — Eu nunca vou dizer que não o conheço, mesmo que eu tenha de morrer com o senhor! E todos os outros discípulos disseram a mesma coisa.
36 Jisas nuŋandɨ sɨmbɨrasara haŋɨnɨŋ naŋga kɨva Getsemani umu. Kamata nurɨŋ ambami, Narɨ nɨñɨ mɨnzɨta kɨyɨmara. Yi ndambu uta Got naŋga kuyundavarɨman, vami.
36 Jesus foi com os discípulos para um lugar chamado Getsêmani e lhes disse:
37 Kamata, Pitaŋ naŋga Sebedindu ñɨŋi arɨkimbatɨŋ ndaya tɨmbuta kɨhɨrɨ umu. Kamatɨhi nuŋandɨ mavɨ hambu pɨmɨtɨhi, kañɨnda aru mɨŋami.
37 Então Jesus foi, levando consigo Pedro e os dois filhos de Zebedeu. Aí ele começou a sentir uma grande tristeza e aflição
38 Kamatɨhi nurɨŋ ambami, Yandɨ mavɨnɨmbu pɨmɨtɨmaŋgarahi kwɨmɨrɨm andɨn. Harɨm narɨ nɨñɨ yaŋ karatamata narɨndahara tamɨŋga naŋga kɨyɨmara, vami.
38 e disse a eles:
39 Kamavata sukɨsɨmbɨrɨ uhandata, mɨŋgata taraŋgɨruta nuŋandɨ kɨpumɨka ha pɨrɨyɨ tamami. Kamata Got naŋga nɨmavamba kuyundavarami, Yava, kuku kuvɨrahuvɨra vuŋgɨ nɨ yandɨ kumayɨnɨ mɨŋavɨkɨra vata pirɨkɨn, harɨm nambira. Hara yi pirɨkɨnɨ maña maŋandɨ, nambi pirɨkɨna maña andɨ, vami.
39 Ele foi um pouco mais adiante, ajoelhou-se, encostou o rosto no chão e orou:
40 Kamata, Jisas sɨmbɨrasara arɨkikwɨrɨvat kɨyɨmu hañɨ pata ŋgahi akwarɨhata kɨyɨmu. Kamatɨhu Pitaŋ nɨmavamba kitɨhumi, Narɨ yi naŋga mɨŋgɨya awa nda kɨta tamɨŋga naŋga maŋgɨyɨmandɨra.
40 Depois voltou e encontrou os três discípulos dormindo. Então disse a Pedro:
41 Narɨŋ mɨŋagaha vananda yɨvurahɨti mɨŋgata yɨvɨtɨrama. Kamataharɨm tamɨŋga naŋga kɨñɨŋgɨñɨ Got naŋga kuyundavaramara. Kandɨ, muhɨm vana andɨtɨrɨm pirɨkɨra. Hara narɨŋandɨ kwɨrandɨ haŋandɨhinɨndu tɨkatɨka maŋgɨyɨ, vami.Jisas ndu sɨmbɨrasara akwarɨhamu|alt="disciples sleeping on the job" src="gw037.tif" size="col" copy="Graham Wade © United Bible Societies 1989" ref="26.41"
41 Vigiem e orem para que não sejam tentados. É fácil querer resistir à tentação; o difícil mesmo é conseguir.
42 Kamavata, Jisas sɨhinda aŋga uta Got naŋga nɨmavamba kuyundavarami, Yava, kuku kuvɨrahuvɨra vuŋgɨ nɨñɨ yaŋɨrɨm kuvɨrɨmandɨ sɨkwɨ vataŋgata, nambi pirɨkɨna maña, andɨ, vami.
42 Pela segunda vez Jesus foi e orou, dizendo:
43 Kamata sɨhinda pata ŋgahi sɨmbɨrasara haŋɨnɨŋɨndu tamɨŋga ha pɨmɨtɨhi, karɨhamu.
43 Ele voltou de novo e encontrou os discípulos dormindo. Eles estavam com sono e não conseguiam ficar com os olhos abertos.
44 Kamata sɨhinda nurɨŋ mitatuta kwɨrɨñɨmbɨrɨ, Got naŋga kuyundavarami. Atɨyɨ kuyundavarami kuyu sɨwɨ handaya kuyundavarami.
44 Jesus tornou a sair de perto deles e orou pela terceira vez, dizendo as mesmas palavras.
45 Kamata pata ŋgahi nuŋandɨ sɨmbɨrasara haŋɨnɨŋ karɨhahu ambami, Narɨ karɨhata avɨrɨkɨmuraŋgwɨsa. Indarɨmara. Krundu Ñɨŋi hamaŋ kru ñamba vana andɨndu haŋɨnɨŋɨndu kumaŋgɨmbañɨ tamatama hɨrɨvɨ ha yɨvurahi.
45 Então voltou até onde os discípulos estavam e perguntou:
46 Kamataharɨm yahamɨrɨtɨra narɨ naŋga umɨ. Nɨŋgamara, kru yaŋ nurɨŋandɨ kumaŋgɨmbañɨ ŋguhu hama arɨñɨ nɨ yɨvurahi ha, vami.
46 Levantem-se, e vamos embora. Vejam! Aí vem chegando o homem que está me traindo!
47 Jisas kuyundavarata kɨyɨhihi, Judas, nuŋandɨ sɨmbɨrasara hañɨndu muvat hama payɨmi. Kamatɨhi kru sambɨ tuki naŋga ahutɨmɨ mɨŋata nu naŋga payɨmu. Gotɨŋ kɨrañɨŋguhu haŋɨnɨŋɨndu aru miku haŋɨnɨŋ, naŋga Israel hatindu aru miku haŋɨnɨŋ sɨmbɨhu payɨmu.
47 Jesus ainda estava falando, quando chegou Judas, um dos doze discípulos. Vinha com ele uma grande multidão armada com espadas e porretes, que tinha sido mandada pelos chefes dos sacerdotes e pelos líderes judeus.
48 Kru Jisasɨŋ nurɨŋandɨ kumaŋgɨmbañɨ tamatama hama nurɨŋ ambami, Kru mɨŋahandɨmɨndaŋ vata andɨra hamaŋ mɨkwɨmɨkwɨ sɨrɨman, kru kandɨhama Jisas. Nuŋ mɨŋahanadamara, vami.
48 O traidor tinha combinado com eles um sinal. Ele tinha dito: “Prendam o homem que eu beijar, pois é ele.”
49 Kamavata, Judas sarɨwayɨŋandi Jisas kɨyɨmiyɨ pata ambami, Avi kɨvɨ Ahusɨki, vami. Kamavata Jisasɨŋ mɨkwɨmɨkwɨ sami.
49 Judas foi até perto de Jesus e disse: — Mestre, que a paz esteja com o senhor! E o beijou.
50 Kandɨhamatɨhi Jisas ambami, Yambɨha, pana vana haŋandɨhin andɨrɨmɨŋgata andɨhavu, vami. Kamavahi kru haŋɨnɨŋ pata Jisasɨŋ mɨŋahandamu.
50 Jesus respondeu: Então eles chegaram, prenderam Jesus e o amarraram.
51 Kamatɨhu kru Jisas naŋga kɨyɨmi mɨŋga nuŋandɨ tuki kuta ha mɨŋasɨharami. Kamata Gotɨŋ kɨrañɨŋguhu haŋɨnɨŋɨndu aru miku haŋɨnɨŋɨndu aru miku hamandu sɨmbɨrasara hamandu kɨnzɨhimɨkɨ haŋandɨhin, yɨvutɨvɨhi pɨrɨyɨ mɨŋgata yɨvumi.
51 Mas um dos que estavam ali com Jesus tirou a espada, atacou um empregado do Grande Sacerdote e cortou uma orelha dele.
52 Kandɨhamatɨhira Jisas nuŋ nɨmavami, Nandɨ tuki kuta ha nuŋandɨ upɨyɨ kɨŋgɨraramɨna mɨŋgum. Kru sɨhanaŋga tuki kuta naŋga kurɨhɨrɨmandɨyu haŋɨnɨŋ, tuki kuta ha nurɨŋ pɨsiŋgarɨmandɨ.
52 Aí Jesus disse:
53 Na mambaha ŋgandana. Yi yandɨ yavandakɨŋ kitɨwɨtɨn, nuŋandɨ kutɨkara sambɨ sɨkwɨ sɨmbɨti pata yaŋ ŋguramahu.
53 Você não sabe que, se eu pedisse ajuda ao meu Pai, ele me mandaria agora mesmo doze exércitos de anjos?
54 Hara yi kanɨmatɨnɨŋgata, kuyu Gotɨndu aŋgwɨmɨkɨyɨ kɨndi haŋɨnɨŋ kandɨsɨkwɨsɨkwɨ mayɨvurahɨrɨmandɨ. Gotɨndu aŋgwɨmɨkɨ ambami, harɨm kandɨ vana nɨŋɨnɨŋ yɨvurahɨmandɨ, vami.
54 Mas, nesse caso, como poderia se cumprir aquilo que as
55 Kandɨhɨrɨvɨ hañɨndaya Jisas krunzivi kandɨhaŋɨnɨŋ nɨmavami, Narɨ tuki kuta naŋga ahutɨmɨ mɨŋata yaŋ saŋga kurɨhahurɨha naŋga kipa naŋga mɨŋgaŋ mɨŋahandɨrɨm payɨmañandɨra. Yi imutamut Gotɨŋ kɨrañɨŋguhu tavɨ hañɨndu upɨyɨ mɨnzɨta krunavundiŋ kuyu ŋgundin. Hara yaŋ kandɨtɨwɨmi haŋu mamɨŋahandandara.
55 Depois Jesus disse para aquela gente:
56 Muhɨmɨmuhɨm vana yɨvurahami kanɨŋɨnɨŋɨrɨm, kru Gotɨndu kuyu mɨŋata ambavaravara haŋɨnɨŋ yɨhimbɨvɨramu maña yɨvurahami, vami. Kandɨhamata vana andɨhu nuŋandɨ sɨmbɨrasara haŋɨnɨŋ Jisasɨŋ mitamita tɨvaramamu.
56 Mas tudo isso está acontecendo para se cumprir o que os Então todos os discípulos abandonaram Jesus e fugiram.
57 Kru Jisasɨŋ mɨŋahandamu haŋɨnɨŋ, nuŋ tɨmbuta kru Gotɨŋ kɨrañɨŋguhu haŋɨnɨŋɨndu aru miku haŋɨnɨŋɨndu aru miku Kaiafasɨndu tavɨyɨ umu. Kamatɨhu tɨkatɨka kuyundu mirɨmba naŋga haŋɨnɨŋ naŋga Israel hatindu aru miku haŋɨnɨŋ tɨhɨruta kɨyɨmu.
57 Os homens que prenderam Jesus o levaram até a casa do Grande Sacerdote Caifás, onde estavam reunidos alguns mestres da Lei e alguns líderes judeus.
58 Kamatɨhu Pita Jisasɨŋ ŋgavɨramata sɨhɨndɨ umi, hara kutañɨmarɨ kɨyɨmi. Kamata Gotɨŋ kɨrañɨŋguhu haŋɨnɨŋɨndu aru miku haŋɨnɨŋɨndu aru miku hamandu tavɨ tapa tapɨra hañɨ indɨhuta, kru tavɨ karatamatama haŋɨnɨŋ naŋga mɨnzɨmi. Jisasɨŋ mumɨbaham vana ha yɨvurahɨti ŋgɨtɨn vata, kɨyɨmi.
58 Pedro seguiu Jesus de longe até o pátio da casa do Grande Sacerdote. Entrou e sentou-se com os guardas para ver como aquilo ia terminar.
59 Gotɨŋ kɨrañɨŋguhu haŋɨnɨŋɨndu aru miku haŋɨnɨŋ, naŋga kru Juda hatindu kuyu mɨŋasɨrɨvandu haŋɨnɨŋ, kru muvɨra pata Jisas andɨndi vana kuyusɨhɨranzɨhɨra ambavaramu vata uraramahu payɨmu. Nuŋandɨ ñamba vana mu ŋgata, nuŋ yɨvutatamɨmɨndaŋ vata andɨmu.
59 Os chefes dos sacerdotes e todo o Conselho Superior estavam procurando alguma acusação falsa contra Jesus a fim de o condenar à morte.
60 Kamatɨhu kru sambɨ pata nuŋ kuyusɨhɨrɨŋguyu yɨhɨvaramu. Hara kuyu sapa Jisasɨŋ yɨvutatamatama ŋandi maŋgamu. Hara kɨyɨhandata, kru arɨkimbat payɨmu.
60 Mas não puderam encontrar nada contra ele, embora muitos se levantassem para dizer mentiras a respeito dele. Afinal dois homens se apresentaram
61 Pata ambamu, Kru nɨma nɨmavamba ambavarandi, Yi Gotɨŋ kɨrañɨŋguhu tavɨ ha yɨvukuvɨmbɨrata arɨkikwɨrɨ hɨvɨyɨ taya tararamɨrɨman, vamba ambavarandi, vamu.
61 e disseram: — Este homem afirmou: “Eu posso destruir o Templo de Deus e construí-lo de novo em três dias.”
62 Kamavahu Gotɨŋ kɨrañɨŋguhu haŋɨnɨŋɨndu aru miku haŋɨnɨŋɨndu aru miku hama taŋguramata, Jisasɨŋ nɨmavamba kitɨhumi, Na kuyu kɨmbɨ maŋambɨrɨmana. Naŋ kuyu yɨhɨvarayu nɨŋandɨhinɨrɨm mumɨbana, vami.
62 Aí o Grande Sacerdote se levantou e perguntou a Jesus: — Você não vai se defender desta acusação?
63 Kamavahira, Jisas kuyu mu maŋambami. Kamatɨhi Gotɨŋ kɨrañɨŋguhundu aru miku haŋɨnɨŋɨndu aru miku hama ambami, Naŋ Got sɨhaŋgɨyɨhɨyɨ hamandu ñɨmbiyɨ kitɨwin. Harɨm tɨhu kandɨsɨkwɨsɨkwɨ amba. Got krunavundi nuŋandɨŋ aŋga mɨŋɨmandɨ vata yɨhɨramami hamanda na. Na Gotɨndu Ñɨŋi, mana, manɨŋga, vami.
63 Mas Jesus ficou calado. Então o Grande Sacerdote tornou a perguntar: — Em nome do Deus vivo, eu exijo que você diga para nós: você é o
64 Kamavahi Jisas nuŋ nɨmavami, Nambi ambanaŋa. Hara yi narɨŋ ambin, muyɨvɨ Krundu Ñɨŋi mɨŋgaŋ ŋgɨtɨra, Got tɨkatɨka naŋga hamandu kuma kandɨ sambavu mɨnzɨrɨmandɨ. Kamata ihumbɨsa nɨmbu kɨta ihumukɨrɨ hɨmbañɨ payɨmandɨ, vami.
64 Jesus respondeu:
65 Jisas kamavahi, Gotɨŋ kɨrañɨŋguhundu aru miku haŋɨnɨŋɨndu aru miku hama kandɨhuyu ha indarɨta, aka yahamɨrata nuŋandɨ mɨkwɨrɨ haŋɨnɨŋ mɨŋasɨhɨrata ambami, Gotɨŋ ambasuvi. Harɨm narɨ naŋga sɨhinda kru kanɨmandu vanarɨm ambavaravararɨm kru muvɨraŋ ambɨtɨrɨŋ mambayɨmu. Tɨhura Gotɨŋ ambasuvahi indarɨra.
65 Aí o Grande Sacerdote rasgou as suas próprias roupas e disse: — Ele
66 Kamataharɨm kru kanɨmaŋ pamatɨmɨndaŋ, vami. Kamavahi kɨmbɨ ambamu, Nu ñamba mɨŋga. Harɨm kɨmum, vamu.
66 Então, o que resolvem? Eles responderam: — Ele é culpado e deve morrer!
67 Kamata Jisasɨndu kɨpumɨka hañɨ sɨmɨruhavɨta nuŋ yɨvumu. Kamata nuŋ muvɨra ñuŋgimbarapara tamandama ambamu,
67 Em seguida cuspiram no rosto de Jesus e deram bofetadas nele. E os que batiam nele
68 Na Kru Got krunavundi nuŋandɨŋ aŋga mɨŋɨmana vata yɨhɨramami mɨŋga. Harɨm kru Gotɨndu kuyu mɨŋata ambavarandu haŋɨnɨŋ ambavarandu maña amba. Naŋ kru yɨvi nɨma nin, vamu.
68 diziam: — Ei, Messias, adivinhe para nós quem foi que bateu em você!
69 Pita tapa humba hambu, tavɨ tapɨra hañɨ mɨnzɨta kɨyɨhihi, sɨmbɨrasara muhaŋambɨ nu kɨyɨmi arɨhañɨ pata, ambami. Nandahara Jisas Galilindu hama naŋga kɨndana, vami.
69 Pedro estava sentado lá fora no pátio, quando uma das empregadas chegou perto dele e disse: — Você também estava com Jesus da Galileia.
70 Kamavahi, kru sɨhanaŋgandu tamɨŋganzimbɨyɨ Pita ambami. Yi ambana kuyu ha maŋgandin, vami.
70 Mas ele negou diante de todos, dizendo: — Eu não sei do que é que você está falando.
71 Kamavata kɨyɨhandata, tapa kɨndɨŋari naŋga hañɨ uhi, sɨhinda sɨmbɨrasara muŋambɨ ŋgata krunavundi arɨñɨ kɨyɨmu haŋɨnɨŋ ambami, Kru nɨma Jisas Nasaretɨndu hama naŋga kɨndi, vami.
71 Depois foi para a entrada do pátio. Outra empregada o viu e disse às pessoas que estavam ali: — Ele estava com Jesus de Nazaré.
72 Kamavahi Pita sɨhinda ambami, Yi kandɨsɨkwɨsɨkwɨ ambin, yi kru kandɨhamaŋ maŋgandin, vami.
72 Pedro negou outra vez, respondendo: — Juro que não conheço esse homem!
73 Kamata sɨhinda kɨyɨhandata, kru muvɨra arɨñɨ taŋguramata kɨyɨmu haŋɨnɨŋ pata Pitaŋ ambamu, Kandɨsɨkwɨsɨkwɨ, na nurɨŋandɨ ñiŋgiñɨndu mɨŋga. Nandɨ pɨŋgwɨsamur hambu naŋ mɨŋamamañɨ ndami, vamu.
73 Pouco depois, os que estavam ali chegaram perto de Pedro e disseram: — O seu modo de falar mostra que, de fato, você também é um deles.
74 Kamavahura Pita yahata patɨ ambami, Yi kandɨsɨkwɨsɨkwɨ ambin, yi kru kamaŋ maŋgandin. Yi kuyu kandɨ maŋambɨtɨn ŋgatara yaŋ Got pɨsiŋgaram, vami. Kamavahi sɨkwɨtaya akakara pɨhumi.
74 Então Pedro disse: — Juro que não conheço esse homem! Que Deus me castigue se não estou dizendo a verdade! Naquele instante o galo cantou,
75 Kamatɨhi Pita, Jisas akakara kwɨsɨ pɨwɨtiti arɨkikwɨrɨ ñɨmbɨrɨ yambirɨm ambata, Nuŋ maŋgandin vɨrɨmana vamba ambami kuyu haŋandɨhinɨrɨm indarɨmitami. Kamata tapɨrañɨ indɨhuta patɨŋandi irɨhami.
75 e Pedro lembrou que Jesus lhe tinha dito: “Antes que o galo cante, você dirá três vezes que não me conhece.” Então Pedro saiu dali e chorou amargamente.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 26, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.