Mateus 23

Mum Language NT Portions (KQA) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Mutɨwɨmiyɨ Jisas krunavundiŋ naŋga nuŋandɨ sɨmbɨrasaraŋ kuyu ŋgumi.
1 Então Jesus falou à multidão e aos seus discípulos.
2 Kamata ambami, Moses tɨkatɨka kuyu ambavarami maña, narɨŋ tɨkatɨka kuyundu mirɨmba naŋga haŋɨnɨŋ naŋga Farisi haŋɨnɨŋ tɨkatɨka kuyu ambavarandu.
2 Ele disse:
3 Kamataharɨm muhɨmɨmuhɨm kuyu narɨŋ ŋgumandɨyu haŋɨnɨŋ indarɨta mɨŋahandamara. Hara muhɨmɨmuhɨm vana andɨndu haŋɨnɨŋ mamɨŋahandamara. Muhɨmɨmuhɨm kuyu sambɨ ambavarandu, hara ambandu kuyu ha mamɨŋahandandu.
3 Por isso vocês devem obedecer e seguir tudo o que eles dizem. Porém não imitem as suas ações, pois eles não fazem o que ensinam.
4 Krundu tɨvɨŋgɨñɨ pɨmɨ tupi ŋandi sɨmahata kavuramɨmañandɨhu kru kavuŋgavu avɨrɨtamandu. Hara nurɨŋambi pɨmɨ musɨmbɨrɨ ndahara kruŋ ŋguramata kavuhavurɨm kuma maŋgundu.
4 Amarram fardos pesados e os põem nas costas dos outros, mas eles mesmos não os ajudam, nem ao menos com um dedo, a carregar esses fardos.
5 Muhɨmɨmuhɨm vana andɨndu haŋɨnɨŋɨrɨm, kru ŋgɨmandɨyu vata andɨndu. Got naŋga kuyundavaravararɨm tavɨ aru mirɨmbañɨ sɨmahandu. Kamata mɨkwɨrɨ nurɨŋandɨ kuta hañɨ ñapɨru hambu sɨri siki kutaŋguta tɨmbuvarandu.
5 Tudo o que eles fazem é para serem vistos pelos outros. Vejam como são grandes os trechos das das suas
6 Kamatɨndɨ tɨmu vanayɨ mɨnzɨmɨnzɨ maka kasiramɨyɨndu haŋɨnɨŋ nurɨ taya mɨŋandu. Naŋga Got naŋga kuyundavaravara tavɨyɨ nurɨ taya mɨnzɨmɨnzɨ upɨyɨ kasiramɨvu mɨnzɨmɨndaŋ vata andɨndu.
6 Eles preferem os melhores lugares nos banquetes e os lugares de honra nas
7 Kamata tɨhɨrutɨhɨru upɨyɨ krunavundi arɨŋ kuyu avi ŋguta, ahusɨki vɨrɨmandɨyu vata pirɨkɨndu.
7 Gostam de ser cumprimentados com respeito nas praças e de ser chamados de “mestre”.
8 Hara narɨŋɨrɨm, kru ahusɨki vata maŋambamu. Ahusɨki narɨŋandɨ mɨnzavat mɨŋgandaya kɨyɨ. Narɨ sɨhanaŋga nɨŋusi nɨŋura.
8 Porém vocês não devem ser chamados de “mestre”, pois todos vocês são membros de uma mesma família e têm somente um Mestre.
9 Narɨ pɨrɨ nɨñɨndu kru mumɨŋgarɨm yava vata maŋambamara. Narɨŋandɨ Nava mɨnzamɨnza nuŋandɨ pɨhuyɨ kɨyɨ.
9 E aqui na terra não chamem ninguém de pai porque vocês têm somente um Pai, que está no céu.
10 Naŋga narɨŋɨrɨm kru miku ŋɨnɨŋ vata maŋambamu. Narɨŋandɨ miku mɨnzamɨŋgandaya, Kru Got krunavundi nuŋandɨŋ aŋga mɨŋɨmandɨ vata yɨhɨramami hama.
10 Vocês não devem também ser chamados de “líderes” porque vocês têm um líder, o
11 Narɨŋandɨ aru hama narɨŋandɨ sɨmbɨrakara mɨŋga kɨyɨm.
11 Entre vocês, o mais importante é aquele que serve os outros.
12 Kru nuŋandɨ ñɨmbi tɨhuyahɨrɨmandɨ hama, Got andɨti ñɨmbi manɨman mɨŋga kɨyɨmandɨ. Ara kru nuŋandɨ ñɨmbi taŋguti mɨŋgurɨmandɨ hama, Got andɨti ñɨmbi aru naŋga mɨŋga kɨyɨmandɨ, vami.
12 Quem se engrandece será humilhado, mas quem se humilha será engrandecido.
13 — ausente —
13 — Ai de vocês,
14 — ausente —
14 [— Ai de vocês, mestres da Lei e fariseus, hipócritas! Pois vocês exploram as viúvas e roubam os seus bens e, para disfarçarem, fazem longas orações! Por isso o castigo de vocês será pior!]
15 Tɨkatɨka kuyundu mirɨmba naŋga Farisi narɨ, narɨ pɨmɨ aru kavɨrɨmandɨra. Narɨ kuyusɨhɨrɨmbɨhapɨha ŋɨnɨŋ. Narɨ pɨrɨvɨsa naŋga añakɨŋguku muvumuvu kɨndaŋgɨnda andɨhara, mɨnzavat mɨŋgandaya narɨŋandɨ sɨmbɨrasara mɨŋga yɨvurahandi. Kamata narɨŋ nu ñamba vanarɨm taratɨvɨramaŋgarandi. Kamataharɨm narɨ ahutuvarandi helɨyɨ urɨmandɨra maña, nu ndahara urɨmandɨ.
15 — Ai de vocês, mestres da Lei e fariseus, hipócritas! Pois vocês atravessam os mares e viajam por todas as terras a fim de procurar converter uma pessoa para a sua religião. E, quando conseguem, tornam essa pessoa duas vezes mais merecedora do inferno do que vocês mesmos.
16 Narɨ tamɨŋga ñumi ŋɨnɨŋ kru muŋɨnɨŋ kɨndɨ isɨhuramɨndaŋ vata andɨndara, narɨ pɨmɨ aru kavɨrɨmandɨra. Narɨ ambandara, Kru mumɨŋga Gotɨŋ kɨrañɨŋguhu tavɨ haŋandɨhinɨndu ñɨmbi yɨhɨta kandɨsɨkwɨsɨkwɨ kuma yawi vata nuŋandɨ kuyu tɨkatɨkatɨramandɨ. Kandɨhaŋandɨhinɨrɨm kuyu saŋɨnzaŋ, vamba ambandara. Hara kru mumɨŋga gol Gotɨŋ kɨrañɨŋguhu tavɨyɨ kɨndi haŋandɨhinɨndu ñɨmbi yɨhɨta nuŋandɨ kuyu ha tɨkatɨkatɨramandɨ. Kamata ambɨrɨmandɨ maña andɨmɨ, vamba ambandara.
16 — Ai de vocês, guias cegos! Pois vocês ensinam assim: “Se alguém jurar pelo Templo, não é obrigado a cumprir o juramento. Mas, se alguém jurar pelo ouro do Templo, então é obrigado a cumprir o que jurou.”
17 Narɨ kwɨnɨkwɨnɨ naŋga tamɨŋga ñumi ŋɨnɨŋ, Gotɨndu tamɨŋgañɨ mumɨndɨmbanzɨkwɨ aru hɨm. Gol vaha aru hɨm, mana Gotɨŋ kɨrañɨŋguhu tavɨ vaha aru hɨm. Narɨ ŋgandara. Gol Gotɨŋ kɨrañɨŋguhu tavɨyɨ kɨta, Gotɨŋ kɨrañɨŋguhu tavɨ ha andɨhi gol kandɨha Gotɨndu hɨm yɨvurahandi.
17 Tolos e cegos! Qual é mais importante: o ouro ou o Templo que
18 Naŋga narɨ ambandara, Kru mumɨŋga Gotɨŋ kɨrañɨŋguhu pina ha yɨhɨta kandɨsɨkwɨsɨkwɨ kuma yawi vata nuŋandɨ kuyu tɨkatɨkatɨramandi. Kandɨhaŋandɨhinɨrɨm kuyu saŋɨnzaŋ, vamba ambandara. Hara kru mumɨŋga muhɨmɨmuhɨm Gotɨŋ kɨrañɨŋguhu pina kɨmba hañɨ kɨndi haŋɨnɨŋ yɨhɨta nuŋandɨ kuyu ha tɨkatɨkatɨramandɨ. Kamata ambɨrɨmandɨ maña andɨmɨ, vamba ambandara.
18 Vocês também ensinam isto: “Se alguém jurar pelo altar, não é obrigado a cumprir o juramento. Mas, se jurar pela oferta que está no altar, então é obrigado a cumprir o que jurou.”
19 Narɨ tamɨŋga ñumi ŋɨnɨŋ, Gotɨndu tamɨŋgañɨ mum ndɨmbanzɨkwɨ aru hɨm. Gotɨŋ kɨrañɨŋguhu hɨm vaha aru, mana Gotɨŋ kɨrañɨŋguhu pina vaha aru. Narɨ ŋgandara, ñaña kɨrañɨŋguhundu ha kɨrañɨŋguhu pina hañɨ kɨndi. Kamataharɨm Gotɨŋ kɨrañɨŋguhu pina ha andɨhi ñaña ha Gotɨndu hɨm yɨvurahandi.
19 Cegos! Qual é mais importante: a oferta ou o altar que santifica a oferta?
20 Kamataharɨm kru mumɨŋga Gotɨŋ kɨrañɨŋguhu pina haŋandɨhinɨndu ñɨmbi yɨhɨta kandɨsɨkwɨsɨkwɨ kuma yawi vata nuŋandɨ kuyu tɨkatɨkatɨramandi. Kandɨhama, nuŋandɨ kuyu ha kɨrañɨŋguhu pina handaya ñɨmbi yɨhɨta mandɨkatɨkatɨramandi. Nuŋandɨ kuyu ha pina ha naŋga muhɨmɨmuhɨm pina hɨmba hañɨ kɨndi haŋɨnɨŋ naŋga tɨkatɨkatɨramandi.
20 Por isso, quando alguém jura pelo altar, está jurando pelo altar e por todas as ofertas que estão em cima dele.
21 Naŋga kru mumɨŋga Gotɨŋ kɨrañɨŋguhu tavɨ ha yɨhɨta kandɨsɨkwɨsɨkwɨ kuma yawi vata nuŋandɨ kuyu tɨkatɨramandi. Kandɨhama, nuŋandɨ kuyu ha Gotɨŋ kɨrañɨŋguhu tavɨ handaya ñɨmbi yɨhɨta mandɨkatɨkatɨramandi. Nuŋandɨ kuyu ha Gotɨŋ naŋga Got nuŋambi kɨrañɨŋguhu tavɨ kandɨhañɨ kɨndi hamaŋ naŋga tɨkatɨkatɨramandi.
21 Quando alguém jura pelo Templo, está jurando pelo Templo e por Deus, que mora ali.
22 Naŋga kru mumɨŋga Gotɨndu pɨhundu ñɨmbi yɨhɨta kandɨsɨkwɨsɨkwɨ kuma yawi vata nuŋandɨ kuyu tɨkatɨkatɨramandɨ. Kandɨhama nuŋandɨ kuyu ha Gotɨndu mɨnzɨmɨnzɨ maka, naŋga Got nuŋambi mɨnzɨmɨnzɨ maka kandɨhañɨ mɨnzɨndi hamaŋ naŋga tɨkatɨkatɨramandɨ.
22 E, quando alguém jura pelo céu, está jurando pelo trono de Deus e pelo próprio Deus, que está sentado nele.
23 Tɨkatɨka kuyundu mirɨmba naŋga Farisi narɨ, narɨ pɨmɨ aru kavɨrɨmandɨra. Narɨ kuyusɨhɨrɨmbɨhapɨha ŋɨnɨŋ. Narɨ sahi kɨvayɨndu sukɨsɨrambɨ haŋɨnɨŋ kumanzɨpi timutamu tɨŋgɨruramata tamarahata mɨŋgɨyataya Gotɨŋ ŋgundara. Hara narɨ tɨkatɨka kuyundu vana aruru nɨmata haŋɨnɨŋ mitamaraŋa. Krunavundiŋ tɨtɨ vanayɨ taya ŋgatɨŋgɨrutɨŋgɨru vana, sɨhiŋgaha vana, naŋga indarɨmaŋgaramaŋgara vana. Kamataharɨm tɨkatɨkata kuyu aruru haŋɨnɨŋ mɨŋahandata, tɨkatɨka kuyu mu haŋɨnɨŋ ndahara mamitamara.
23 — Ai de vocês, mestres da Lei e fariseus, hipócritas! Pois vocês dão a Deus a décima parte até mesmo da hortelã, da erva-doce e do
24 Tamɨŋga ñumi narɨ, kru muŋɨnɨŋ kwɨmbɨ isɨhuramɨrɨm andɨndara. Narɨ kru mumɨŋga akavat suksɨmbɨrɨ nuŋandɨ mɨsɨ hañɨ kɨyɨhi ŋgata mɨŋata kavarandi. Kamata kamel mɨsɨ hañɨ kamel ha maŋgɨmat kuvɨrata kamel ha naŋga mɨrɨhi mɨŋgundi maña ŋɨnɨŋ. Nɨŋandɨhin kamel|src="HK00038C.TIF" size="col" copy="Knowles & Bass" ref="23.24"
24 Guias cegos! Coam um mosquito, mas engolem um camelo!
25 Tɨkatɨka kuyundu mirɨmba naŋga Farisi narɨ, narɨ pɨmɨ aru kavɨrɨmandɨra. Narɨ kuyusɨhɨrɨmbɨhapɨha ŋɨnɨŋ. Narɨ maki naŋga kuku kuvɨrahuvɨra vuŋgɨ haŋɨnɨŋ kutɨhambu taya ñaŋɨrandamandara. Hara ñaña hɨm kandɨhañɨ kundandara haŋɨnɨŋ kipa mɨŋamɨŋa vana, naŋga narɨŋambirɨmɨndaya indarɨtarɨ vanayɨ mɨŋandara.
25 — Ai de vocês, mestres da Lei e fariseus, hipócritas! Pois vocês lavam o copo e o prato por fora, mas por dentro estes estão cheios de coisas que vocês conseguiram pela violência e pela ganância.
26 Farisi na tamɨŋga ñumi, kuku kuvɨrahuvɨra vuŋgɨ ha mavɨ hambu vɨsa ñaŋɨrandama. Kamatɨna kutɨhambu ndahara ñaŋɨrandɨrɨmandɨ.
26 Fariseu cego! Lave primeiro o copo por dentro, e então a parte de fora também ficará limpa!
27 Tɨkatɨka kuyundu mirɨmba naŋga Farisi narɨ, narɨ pɨmɨ aru kavɨrɨmandɨra. Narɨ kuyusɨhɨrɨmbɨhapɨha ŋɨnɨŋ. Narɨ krunzava mu maŋa suñɨ naŋga taŋgusɨharahu kɨndi maña ŋɨnɨŋ. Krunzava kandɨha tapɨravu ŋgɨna avindɨhi, hara kumba hambu kru kɨmuhɨmu punzɨ naŋga ñamba hɨmɨŋgɨm yavurɨta kɨndi.
27 — Ai de vocês, mestres da Lei e fariseus, hipócritas! Pois vocês são como túmulos pintados de branco, que por fora parecem bonitos, mas por dentro estão cheios de ossos de mortos e de podridão.
28 Narɨndahara sɨwɨmañanda kɨra. Kru narɨŋandɨ kwɨrandɨ hambu ŋgata nɨŋɨnɨŋ kru tɨtɨtaya kɨyɨhɨyɨ ŋɨnɨŋ vamba indarɨmitandu. Hara narɨŋandɨ mavɨ humba hambu kuyusɨhɨrɨ vana naŋga tɨkatɨka kuyu mɨŋata kavarahavara vana yavurɨta kɨyɨ.
28 Por fora vocês parecem boas pessoas, mas por dentro estão cheios de mentiras e pecados.
29 Tɨkatɨka kuyundu mirɨmba naŋga Farisi narɨ, narɨ pɨmɨ aru kavɨrɨmandɨra. Narɨ kuyusɨhɨrɨmbɨhapɨha ŋɨnɨŋ. Narɨ kru Gotɨndu kuyu mɨŋata ambavaravara haŋɨnɨŋɨndu sava humba avinzɨkwɨ musa mɨŋandara. Kamata kru tɨtɨtaya kɨyɨhɨyɨ haŋɨnɨŋɨndu sava ha kanzɨ mɨŋayahuramandara.
29 — Ai de vocês,
30 Kamata nɨmavamba ambandara, Ara añɨŋgitakɨña kɨyɨmu takuk hañɨ kɨta, nurɨŋ ŋguramata kru Gotɨndu kuyu mɨŋata ambavaravara haŋɨnɨŋ mayɨvutatamaharɨŋ, vamba ambandara.
30 E dizem: “Se tivéssemos vivido no tempo dos nossos antepassados, não teríamos feito o que eles fizeram, não teríamos matado os profetas.”
31 Kamataharɨm narɨŋandɨ kuyu kandɨhañɨ narɨŋambi isɨhuramandara. Kamata narɨ kuha kru Gotɨndu kuyu mɨŋata ambavarandu haŋɨnɨŋ yɨvutatamandu haŋɨnɨŋɨndu ñɨŋisɨm maña kɨra.
31 Assim vocês confirmam que são descendentes daqueles que mataram os profetas.
32 Kamataharɨm uta narɨŋandɨ nañɨŋgitakɨñandu ñamba vana haŋɨnɨŋ andɨtɨra arutɨmɨ.
32 Portanto, vão e terminem o que eles começaram!
33 Narɨ tau ñamba ŋɨnɨŋ maña. Narɨ ahutuvarandi helɨyɨrɨm mandarahɨrɨndara. Narɨŋ Got ŋgatɨŋgɨruti, ahutuvarandi helɨyɨ urɨmandɨra.
33 Cobras venenosas, ninhada de cobras! Como esperam escapar da condenação do inferno?
34 Kamataharɨm narɨ indarɨmara. Yi kru Gotɨndu kuyu mɨŋata ambavaravara haŋɨnɨŋ, naŋga tɨkatɨka kuyundu mirɨmba naŋga haŋɨnɨŋ, naŋga kru indarɨmit avi naŋga haŋɨnɨŋ sɨmbɨtɨn narɨ kɨyɨmandɨrayɨ payɨmandɨyu. Hara muvɨraŋ yɨvutatamɨrɨmandɨra, muvɨraŋ ahuandɨñɨ yɨvuwɨrɨmbɨmandɨra. Muvɨraŋ Got naŋga kuyundavaravara tavɨ narɨŋandɨ hañɨ tamata pɨŋgɨrawɨsmandɨra. Kamata narɨŋandɨ pɨhu aru hañɨ kaharɨvɨtɨra tɨvaramata pɨhu aruru muyɨ urɨmandɨyu.
34 Pois eu lhes mandarei profetas, homens sábios e mestres. Vocês vão matar alguns, crucificar outros, chicotear ainda outros nas
35 Kamataharɨm kru sɨhanaŋga pɨrɨ nɨñɨndu tɨtɨtaya kɨndu haŋɨnɨŋ yɨvutatamandu haŋɨnɨŋɨndu pɨmɨ ha, narɨ naŋgandaya kɨyɨmandɨ. Kru tɨtɨtaya kɨndu haŋɨnɨŋ yɨvutatamamara. Abelɨyɨ kɨta patavata Berikia ñanɨŋ Sekaraiaŋ tɨmu Gotɨŋ kɨrañɨŋguhu pina, tamu Gotɨŋ kɨrañɨŋguhu tavɨ pɨrɨŋɨmbɨrɨŋ tamata yɨvutatamamara. Kamataharɨm ñamba vana kandɨhañɨndu pɨmɨ ha narɨŋambi kavɨrɨmandɨra.
35 Por isso Deus castigará vocês pela morte de todas as pessoas inocentes que os antepassados de vocês mataram, desde a morte do inocente Abel até a de Zacarias, filho de Baraquias, que vocês mataram entre o Templo e o altar.
36 Narɨŋ yi kandɨ ambin, ñamba vana sɨhanaŋga kandɨhaŋɨnɨŋɨndu kañɨnda ha, krunavundi tɨhu kuyu nɨŋɨnɨŋ yɨvurahɨmandɨ, vami.
36 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: o castigo por tudo isso cairá sobre o povo de hoje.
37 Jisas sɨhinda ambami, Jerusalem, Jerusalem, na kru Gotɨndu kuyu mɨŋata ambavara haŋɨnɨŋ yɨvutatamandana. Kamata kru Got na kɨndanayɨ sɨmbɨhi pandu haŋɨnɨŋ mɨŋamɨŋa yɨvutatamɨrɨm tɨmba kavarandana. Sambɨ ñɨmbɨrɨ nandɨ ñɨŋisɨm haŋɨnɨŋ akakara nɨŋum nuŋandɨ ñɨŋisɨmɨŋ ambɨndɨwɨvu yɨvuñɨmbɨrɨndi maña yɨvuñɨmbɨrɨman vata andɨndin. Hara narɨ yakɨwɨrɨvarandara.
37 Jesus terminou, dizendo:
38 Narɨ indarɨmara. Tɨhu narɨŋandɨ pɨhu nɨ ñambatɨta saŋgɨyɨmandɨ.
38 Agora a casa de vocês ficará completamente abandonada.
39 Kamataharɨm yi narɨŋ ambin, narɨ yaŋ sɨhinda maŋgɨmandɨra. Utauta nɨmavamba ambɨrɨmandɨra, Kru Aru nɨmandu ñɨmbiyɨ payɨmi nɨmaŋ Got aviŋgaratamam, vamba ambɨrɨmandɨra, vami.
39 Eu afirmo que vocês não me verão mais, até chegar o tempo em que dirão: “Deus abençoe aquele que vem em nome do Senhor!”

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 23, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.