Mateus 22

Mum Language NT Portions (KQA) vs VC

Sair da comparação
VC Versão Católica
1 Jisas sɨhinda aru miku haŋɨnɨŋ tɨhi kuyu mu ŋguta nɨmavami,
1 Jesus tornou a falar-lhes por meio de parábolas:
2 Gotɨndu tɨwɨyɨ kɨyɨhɨyɨha aru miku mumɨŋgandu maña. Kru ñɨŋi nuŋandɨ hama navundi urɨrɨmɨndɨhi, aru miku hama ñahuravɨmi.
2 The kingdom of the heavens has become like a king who made a wedding feast for his son,
3 Kamata tɨmu kandɨhañɨ payɨmandɨyu vata kruŋ ambami. Kamata ñaña hɨvɨ hañɨ nuŋandɨ sɨmbɨrasara saŋ haŋɨnɨŋ uta kru kandɨhaŋɨnɨŋ tɨmbuta payɨmara vata sɨmbɨhi umu. Kamatɨhi uta ambahu payɨvayɨrɨm yakwɨrɨvarata mambayɨmu.
3 and sent his bondmen to call the persons invited to the wedding feast, and they would not come.
4 Kamatɨhu sɨhinda nuŋandɨ sɨmbɨrasara saŋ muvɨraŋɨnzɨkwɨ sɨmbɨta ambami, Uta kru ambasɨmin haŋɨnɨŋ nɨmavamba ambamara. Ŋgamara, nu nuŋandɨ bulmakau kru muvɨra naŋga sɨhɨm muvɨra kwɨrandɨ naŋga haŋɨnɨŋ ndahara yɨvutatamata ñaña nuŋandɨha sɨwɨtami. Kamataharɨm pata ñamara, vamba ambamara, vamba ambami.
4 Again he sent other bondmen, saying, Say to the persons invited, Behold, I have prepared my dinner; my oxen and my fatted beasts are killed, and all things ready; come to the wedding feast.
5 Kamavahi aru miku hamandu sɨmbɨrasara saŋ haŋɨnɨŋ uta kru haŋɨnɨŋ ambami maña ambavaramu. Kamatɨhura nurɨŋandɨ kuyu maŋindarɨta siŋgunziŋgu umu. Muhama nuŋandɨ kɨvayɨ umi. Muhama nuŋandɨ tɨmbahɨrɨs sɨmbɨra mɨŋɨrɨm umi.
5 But they made light of it, and went, one to his own land, and another to his commerce.
6 Hara muvɨra, aru miku hamandu sɨmbɨrasara saŋ haŋɨnɨŋ mɨŋahandata sɨhumɨŋguyu ŋguta yɨvutatamahu kɨmumbɨramu.
6 And the rest, laying hold of his bondmen, ill-treated and slew {them}.
7 Kamatɨhu aru miku hamaŋ kɨtɨrɨtɨhi nuŋandɨ saŋganzara haŋɨnɨŋ sɨmbɨhi umu. Uta kru nuŋandɨ sɨmbɨrasara saŋ yɨvutatamamu haŋɨnɨŋ sɨhanaŋga yɨvuvarahu kɨmuta mɨtumu. Kamata nurɨŋandɨ pɨhu aru ha kɨramu.
7 And {when} the king {heard of it he} was wroth, and having sent his forces, destroyed those murderers and burned their city.
8 Kamata aru miku hama nuŋandɨ sɨmbɨrasara saŋ haŋɨnɨŋɨrɨm ambami, Kru naŋga navundiŋ mɨŋavɨsɨhuramata ñahuravɨravɨndu ñaña sɨwɨ kɨyɨ. Hara kru uraramasɨmin haŋɨnɨŋ aviŋɨnɨŋ ma, harɨm pata mañɨrɨmandɨyu.
8 Then he says to his bondmen, The wedding feast is ready, but those invited were not worthy;
9 Kamataharɨm kwɨmbɨhiŋgɨrɨñɨ uhuhu kru sɨhanaŋga ŋgɨmandɨra haŋɨnɨŋ, uraramɨtɨra tɨmu nɨñɨ payɨmu, vamba ambami.
9 go therefore into the thoroughfares of the highways, and as many as ye shall find invite to the wedding feast.
10 Kamavahi nuŋandɨ sɨmbɨrasara saŋ kandɨhaŋɨnɨŋ kwɨmbɨ sɨhanaŋgayɨ siŋgunziŋgu uhuhu krunavundi ŋgamu haŋɨnɨŋ yɨvutɨhɨruramamu, krunavundi ñamba ŋɨnɨŋ naŋga aviŋɨnɨŋ. Kamatɨhu pata ñɨrɨm mɨnzɨhu tavɨ ha yavurɨmi.
10 And those bondmen went out into the highways, and brought together all as many as they found, both evil and good; and the wedding feast was furnished with guests.
11 Kamata krunavundi mɨnzɨta kɨyɨhuhu, aru miku hama nurɨŋ ŋgɨrɨm indɨhumi. Kamata ŋgahira kru mundama mɨkwɨrɨ avi kru naŋga navundiŋ mɨŋavɨsɨhuramata ñahuravɨndu hɨvɨyɨ tamandu ŋandi mandamami.
11 And the king, having gone in to see the guests, beheld there a man not clothed with a wedding garment.
12 Kamatɨhi aru miku hama kitɨhumi, Yambɨha, na mumɨndɨhi mɨkwɨrɨ aviŋandɨhin mandamɨmat pindɨhana, vamba ambami. Kamavahira kru hamandu kuyu maŋgɨyɨmi.
12 And he says to him, {My} friend, how camest thou in here not having on a wedding garment? But he was speechless.
13 Kamata aru miku hama sɨmbɨrasara saŋ haŋɨnɨŋɨrɨm nɨmavamba ambami, Nuŋandɨ kuma tanda nɨ sɨmahata kavarɨtɨra tapɨra kɨvɨmɨŋgwɨ humba ndambu indɨhuta kɨyɨm. Pɨhu kɨvɨmɨŋgwɨ kandɨhañɨ irɨharɨha mɨka satɨpɨrɨmandɨyu, vamba ambami, vami.
13 Then said the king to the servants, Bind him feet and hands, and take him away, and cast him out into the outer darkness: there shall be the weeping and the gnashing of teeth.
14 Kamavata Jisas ambami, Indarɨmara, Got krunavundi sambɨ uraramandi. Hara mɨnzavatɨvatɨŋ ndaya pindɨhavindɨharɨm yɨhɨramandi, vami.
14 For many are called ones, but few chosen ones.
15 Kamata Farisi uta Jisasɨŋ kɨndɨmbuhɨrata ŋgatɨŋgurɨmɨndaŋ vata kuyu ñamu. Jisasɨŋ kuyusɨhɨrɨtɨrɨŋ kuyu aka vu ambɨti, nuŋandɨ kuyu kandɨhañɨ nuŋ ŋgatɨŋgurɨmɨndaŋ vata indarɨramamu.
15 — ausente —
16 Kamata nurɨŋandɨ sɨmbɨrasara haŋɨnɨŋ naŋga Herotɨnduyɨndu kru muvɨraŋ sɨmbɨhu, Jisas kɨyɨmiyɨ uta nuŋ ambamu, Ahusɨki, ara naŋ ŋgandarɨŋ, na kandɨtaya ambavava mɨŋga. Kamata krunavundiŋ kuyu kandɨtaya Gotɨndu vana ambavarandana. Na kru mumɨŋgarɨm ndahara mambɨŋitundana. Na kruŋ kuyu sɨwɨmaña ndaya ambaramandana, ñɨmbi naŋga ŋɨnɨŋ naŋga ñɨmbi manɨman ŋɨnɨŋ.
16 And they send out to him their disciples with the Herodians, saying, Teacher, we know that thou art true and teachest the way of God in truth, and carest not for any one, for thou regardest not men's person;
17 Kamataharɨm arɨŋ ambɨna ŋgɨm. Na pamata indarɨna, Sisarɨŋ tɨmbahɨrɨs ŋguharɨŋ vaha, mana mambaha ŋguharɨŋ, vamu.
17 tell us therefore what thou thinkest: Is it lawful to give tribute to Caesar, or not?
18 Kamavahura Jisas nurɨŋandɨ indarɨmit ñamba ha atɨnda ŋgami, harɨm ambami, Kru kuyusɨhɨrɨmbɨhapɨha narɨ, yaŋ mumɨndɨhi kuyusɨhɨrɨrɨm andɨra.
18 But Jesus, knowing their wickedness, said, Why tempt ye me, hypocrites?
19 Yaŋ tɨmbahɨrɨs tamandara muha isɨhuramɨtɨra ŋgɨtɨn, vami. Kamavahi tɨmbahɨrɨs mɨŋgɨya kɨrɨs taya nu kɨyɨmiyɨ mɨŋata payɨmu.
19 Shew me the money of the tribute. And they presented to him a denarius.
20 Kamatɨhu Jisas nurɨŋ nɨmavamba kitɨhumi, Ñɨmbi naŋga kɨpumɨka nɨ ninɨndu, vami.
20 And he says to them, Whose {is} this image and superscription?
21 Kamavahi ambamu, Sisarɨndu, vamu. Kamavahu ambami, Sisarɨndu hɨm Sisarɨŋ ŋgumara, Gotɨndu hɨm Gotɨŋ ŋgumara, vami.
21 They say to him, Caesar's. Then he says to them, Pay then what is Caesar's to Caesar, and what is God's to God.
22 Kamavahi kuyu kandɨha indarɨta pɨndɨrata, nuŋ mitata umu.
22 And when they heard {him}, they wondered, and left him, and went away.
23 Kandɨhɨvɨ hañɨndaya Sadyusi Jisas kɨyɨmiyɨ payɨmu. Kandɨhaŋɨnɨŋ ambarasɨmu, Kru kɨmundu haŋɨnɨŋ aŋga mayahamɨrɨmandɨyu, varasɨmu. Harɨm Jisasɨŋ nɨmavamba kitɨhumu,
23 — ausente —
24 Ahusɨki, Moses ambami, Kru mumɨŋga ñɨŋi maŋgavɨmat kwɨmɨtiŋgata, nɨmburiŋ nɨŋura urata ñɨŋi kavɨti, nɨŋusindu krunzapa ha manziŋgundɨmɨ, vamba ambami.
24 saying, Teacher, Moses said, If any one die, not having children, his brother shall marry his wife and shall raise up seed to his brother.
25 Kuha arɨŋandɨ ñiŋgiñɨ kru mɨnza susukiyɨndu taya kuma timu, tamu arɨkinzɨpi tɨŋgɨruramata vat kɨrasɨmu. Kamata Kima hama navundi urata kɨta kɨmumi, hara ñɨŋi maŋgavumi. Harɨm nɨŋura Yaŋgɨv hama navundi kandɨhaŋambɨŋ urami.
25 Now there were with us seven brethren; and the first having married died, and not having seed, left his wife to his brother.
26 Kamatɨhi nɨŋura Yaŋgɨv hama ndahara ñɨŋi maŋgavɨmat kɨmumi. Kamatɨhi Kari hama ndahara sɨwɨmañanda ñɨŋi maŋgavɨmat kɨmumi. Kamatataya uta imbɨ, Imbima hama ndahara kɨmumi.
26 In like manner also the second and the third, unto the seven.
27 Sɨhanaŋga kɨmuta mɨtuhu, kɨta imbɨ navundi haŋambɨ kɨmumi.
27 And last of all the woman also died.
28 Harɨm na amba. Kru kɨmuhɨmu haŋɨnɨŋ aŋga yahamɨrɨmandɨyu tɨwɨmiyɨ navundi haŋambɨ nin nɨmburi sɨkwɨ nɨŋusi nɨŋura kuma timu, tamu arɨkinzɨpi tɨŋgɨruramata hañɨndu nɨmburi kɨyɨmandɨ. Ŋgandana, nurɨ sɨhanaŋga nuŋ uramu, vamu.
28 In the resurrection therefore of which of the seven shall she be wife, for all had her?
29 Kamavahu Jisas nurɨŋ kɨmbɨ ambami, Narɨ Gotɨndu aŋgwɨmɨkɨyɨ kuyu kɨndi haŋandɨhin mambaha ŋgandara. Naŋga narɨ Gotɨndu tɨkatɨka ndahara maŋgandara. Kamataharɨm narɨ kuyu kirivu ambara.
29 And Jesus answering said to them, Ye err, not knowing the scriptures nor the power of God.
30 Gotɨndu kutɨkara nuŋandɨ pɨhuyɨ kɨndu haŋɨnɨŋ navundi maŋurandu. Sɨwɨmaña ŋandi, krunavundi kɨmuhɨmu haŋɨnɨŋ aŋga yahamɨrɨmandɨyu hɨvɨyɨ, kru haŋɨnɨŋ navundi maŋurɨmandɨyu. Kamatu navundi kru mayawɨrɨmandɨyu.
30 For in the resurrection they neither marry nor are given in marriage, but are as angels of God in heaven.
31 Hara kru kɨmuta aŋga yahamɨrɨmandɨyu vava vana nɨŋandɨhinɨrɨm narɨŋ kitɨwɨrɨman. Narɨ Gotɨndu aŋgwɨmɨkɨyɨ kuyu kɨndi haŋandɨhin ŋgatɨŋgɨruta mambaha ŋgandara.
31 Quanto à ressurreição dos mortos, não lestes o que Deus vos disse:
32 Got ambami, Yi Got. Yandɨ ñɨmbi Abraham, Aisak, naŋga Jekop tɨhuyahandu, vamba ambami, vami. Kamavata sɨhinda ambami, Krunavundi kɨmuta sava humbañɨ kɨndu haŋɨnɨŋ Gotɨndu ñɨmbi mandɨhuyahandu. Hara krunavundi sɨhaŋgɨndu haŋɨnɨŋ Gotɨndu ñɨmbi tɨhuyahandu. Abraham, Aisak, Jekop ndahara sɨhaŋgɨndu, vami.
32 Eu sou o Deus de Abraão, o Deus de Isaac e o Deus de Jacó {Ex 3,6}? Ora, ele não é Deus dos mortos, mas Deus dos vivos.
33 Kamavahi krunavundi nuŋandɨ kuyu kandɨha indarɨhu mavɨyahavarami.
33 E, ouvindo esta doutrina, as turbas se enchiam de grande admiração.
34 Kamata Farisi Jisas Sadyusiŋ kuyu hɨndɨ mɨŋayɨhɨ vava kuyu indarɨmu. Kamataharɨm nu kɨyɨmiyɨ payɨmu.
34 Sabendo os fariseus que Jesus reduzira ao silêncio os saduceus, reuniram-se
35 Kandɨ ñiŋgi hañɨ tɨkatɨka kuyu mɨŋasɨrɨvasɨrɨva mumɨŋga ndahara kɨyɨmi. Harɨm kandɨhama Jisasɨrɨm ambɨti ŋgɨtɨn vata nɨmavamba kitɨhumi,
35 e um deles, doutor da lei, fez-lhe esta pergunta para pô-lo à prova:
36 Ahusɨki, tɨkatɨka kuyu pamata kuyu sɨkwɨ kimaŋgima, tɨkatɨka kuyu muvɨraŋ sɨhanaŋga taratɨvɨrahi, vami.
36 Mestre, qual é o maior mandamento da lei?
37 Kamavahi Jisas nuŋ ambami, Narɨ Gotɨŋ mɨŋata mavɨñɨ tamamara, arɨŋandɨ Aru nɨmaŋ. Narɨ nuŋ narɨŋandɨ mavɨŋguku naŋga, narɨŋandɨ mavɨñɨŋi naŋga, narɨŋandɨ indarɨmit naŋga mɨŋata mavɨñɨ tamamamara.
37 Respondeu Jesus: Amarás o Senhor teu Deus de todo teu coração, de toda tua alma e de todo teu espírito {Dt 6,5}.
38 Tɨkatɨka kuyu kanɨŋandɨhin aru, naŋga kimaŋgimanzɨkwɨ.
38 Este é o maior e o primeiro mandamento.
39 Naŋga tɨkatɨka kuyu sɨwɨmaña muha nɨŋandɨhin. Nambi nandɨ kwɨrandɨrɨm mavɨndamandana maña, sɨhanaŋga kruŋ ndahara mɨŋata mavɨñɨ tama.
39 E o segundo, semelhante a este, é: Amarás teu próximo como a ti mesmo {Lv 19,18}.
40 Kuyu arɨkita kanɨŋɨnɨŋ kuyu muvɨrandu kuyu sapa. Gotɨndu tɨkatɨka kuyu sɨhanaŋgandu kuyu sapa. Naŋga kru Gotɨndu kuyu mɨŋata ambavaravara haŋɨnɨŋ kuyu yɨhimbɨvɨramundu kuyu sapa, vami.
40 Nesses dois mandamentos se resumem toda a lei e os profetas.
41 Farisi tɨhɨruta kɨyɨhuhu Jisas nurɨŋ nɨmavamba kitɨhumi,
41 Como os fariseus se agrupassem, Jesus interrogou-os:
42 Narɨ kru Got krunavundi nuŋandɨŋ aŋga mɨŋɨmandɨ vata yɨhɨramami hamarɨm narɨ pamata indarɨra. Nu ninɨndu ñɨŋi, vami. Kamavahi nuŋ nɨmavamba ambamu, Nu Devit nɨŋuñɨŋgi, vamu.
42 Que pensais vós de Cristo? De quem é filho? Responderam: De Davi!
43 Kamavahu Jisas nurɨŋ nɨmavamba kitɨhumi, Hara mumɨndɨhi Gotɨndu Mavɨñɨŋi nuŋ indarɨmit ŋguhi, Devit kru kandɨhamarɨm ambami, Yandɨ Aru mɨŋga vami. Kamavata Devit nɨmavamba ambami,
43 Como então, prosseguiu Jesus, Davi, falando sob inspiração do Espírito, chama-o Senhor, dizendo:
44 Aru hama yandɨ Aru hamaŋ ambami, Na yandɨ kuma kandɨ samba nɨmbu mɨnzɨrɨmana. Kamatɨna nandɨ miku haŋɨnɨŋ tamɨtɨn nandɨ tɨwɨyɨ kɨyɨmandɨyu, vamba ambami.
44 O Senhor disse a meu Senhor: Senta-te à minha direita, até que eu ponha teus inimigos por escabelo dos teus pés {Sl 109,1}?
45 Narɨ ŋgamara. Devit nuŋambi kru kandɨhamarɨm ambami, Na yandɨ Aru mɨŋga vamba ambami. Hara pamatarɨm kru kandɨhama Devit nɨŋuñɨŋgi, vami.
45 Se, pois, Davi o chama Senhor, como é ele seu filho?
46 Kamavahi muvat ndahara Jisasɨŋ kuyu kɨmbɨ maŋambami. Kamata kandɨhɨvɨ hañɨ kɨta, Jisasɨŋ muhɨm vanarɨm kitɨhuhitɨhurɨm pɨŋitumu.
46 Ninguém pôde responder-lhe nada. E, depois daquele dia, ninguém mais ousou interrogá-lo.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 22, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.