Mateus 16

Ya ehel apu Dios (IFY) vs VC

Sair da comparação
VC Versão Católica
1 Yadda edum ni Pharisee et yadda Sadducee, ey limmaw idad kad-an Jesus ni mematnan hi-gatu. Imbagedan hi-gatun peang-ang tu miracle ni keang-angan tu hedin makulug ni hi Apu Dios hu nengitu-dak ni hi-gatu, tep eleg da kulluga e intu-dak alin Apu Dios.
1 Os fariseus e os saduceus achegaram-se a Jesus para submetê-lo à prova e pediram-lhe que lhes mostrasse um milagre do céu.
2 Nem hinumang Jesus et kantuy “Hedin kamangkelinnug hu aggew, ey kanyuy meuggew ni kabbuhhan, tep madlang hu kabunyan.
2 Ele lhes respondeu: Quando vem a tarde, dizeis: Haverá bom tempo, porque o céu está avermelhado.
3 Nem hedin kakkabbuhhan et kamangkukulput ey kanyuy um-udan. Nelaing kayun mengamtan keibbellinan ni yuka ang-angad kabunyan, nem kayu kametemman mengimmatun ni kamekapkapyan nunya.
3 E de manhã: Hoje haverá tormenta, porque o céu está de um vermelho sombrio.
4 Lawah kayu, tep yuka ippatnan memillit ni hi-gak ni mengippeang-ang ni immatun ni kabaelan nan Apu Dios, nem endi edum ni meidwat ni penang-angan yun kabaelan tu, nem ebuh hu neipahding lan Jonah e prophet.” Inhel nan Jesus huyya et hi-yanen tudda et manglaw.
4 Hipócritas! Sabeis distinguir o aspecto do céu e não podeis discernir os sinais dos tempos? Essa raça perversa e adúltera pede um milagre! Mas não lhe será dado outro sinal senão o de Jonas! Depois, deixando-os, partiu.
5 Nan-agwat di Jesus et yadda etan disipol tu etan di baybay et han da nemnema e liniwwan da et eleg ida mambalun ni sinapay.
5 Ora, passando para a outra margem do lago, os discípulos haviam esquecido de levar pão.
6 Entanni ey kan Jesus ni hi-gaday “Helipat-i yu hu yeast idan Pharisee et yadda Sadducee.”
6 Jesus disse-lhes: Guardai-vos com cuidado do fermento dos fariseus e dos saduceus.
7 Ida kaum-enungbal hu disipol tu et kanday “Inhel tu humman tep endi balun tayu.”
7 Eles pensavam: É que não trouxemos pão...
8 Inamtan Jesus hu wadad nemnem da et kantuy “Tam kulang yuka pengullug ni hi-gak, kele ya keendin balun tayu hu yuka ennungbala?
8 Jesus, penetrando nos seus pensamentos, disse-lhes: Homens de pouca fé! Por que julgais que vos falei por não terdes pão?
9 Kaw eleg yu awatan hu nakka pehpehding? Kaw liniwwan yu neneg-angan kun liman sinapay et pangan ku hu liman libun tuu et matdaan hu pigan basket?
9 Ainda não compreendeis? Nem vos lembrais dos cinco pães e dos cinco mil homens, e de quantos cestos recolhestes?
10 Niya kaw liniwwan yu eman pitun sinapay ni sineneg-ang ku et meiwatwat di epat ni libun tuu et amungen yu hu pigan basket ni natdaan?
10 Nem dos sete pães para os quatro mil homens e de quantos cestos enchestes?
11 Kele kanyuy ya kennen hu nakka pan-e-helan hi-gayu? Helipat-i yu kuma etan kaittenuttudduddan Pharisee et yadda Sadducee.”
11 Por que não compreendeis que não é do pão que eu vos falava, quando vos disse: Guardai-vos do fermento dos fariseus e dos saduceus?
12 Inawtan da law e beken ni yeast ni kaikkamdug di sinapay hu kapan-e-helan Jesus, nem ya neihlan kaituttudduddan Pharisee ni yadda Sadducee.
12 Então entenderam que não dissera que se guardassem do fermento do pão, mas da doutrina dos fariseus e dos saduceus.
13 Limmaw di Jesus di bebley ni neihnup di Cesarea Philippi et yadman hu nengibegaan tuddan disipol tu e kantuy “Hipa dedan hu kan idan tuun hi-gak e Pengulwan ni emin ni tuu?”
13 Chegando ao território de Cesaréia de Filipe, Jesus perguntou a seus discípulos: No dizer do povo, quem é o Filho do Homem?
14 Ey kanday “Ya edum ey kanday hi-gam la eman hi John e kamemenyag. Ya edum ey kanday hi-gam hi Elijah la. Ey ya edum, ey kanday hi-gam hi Jeremiah la, winu hakey lan prophet ni netagwan.”
14 Responderam: Uns dizem que é João Batista; outros, Elias; outros, Jeremias ou um dos profetas.
15 Kan Jesus ni hi-gaday “Nem inna-nu dedan ni hi-gayu, hipa dan kanyun hi-gak?”
15 Disse-lhes Jesus: E vós quem dizeis que eu sou?
16 Hinumang Peter et kantuy “Hi-gam hi Christo e U-ungngan Apu Dios e wadan ingganah.”
16 Simão Pedro respondeu: Tu és o Cristo, o Filho de Deus vivo!
17 Kan Jesus nan Peter ey “Hi-gam e Simon e u-ungngan John ey man-am-amleng ka, tep huttan ni inhel mu ey beken ni nalpud nemnem mu, nem impeamtan Ama Apu Dios di kabunyan ni hi-gam.
17 Jesus então lhe disse: Feliz és, Simão, filho de Jonas, porque não foi a carne nem o sangue que te revelou isto, mas meu Pai que está nos céus.
18 Et yan nunya, ey ingngadnan dakan hi Peter e ya keibbellinan tu ey batu. Hi-gam e Peter e meingngadnan ni batu hu umhulun ni pengullugan idallin tuun hi-gak tep ya humman ni inhel mun hi-gak. Humman idan mengullug ni hi-gak ey endi kabaelan Satanas ni mengapput ni hi-gada ma-lat endi silbin daka pengullug.
18 E eu te declaro: tu és Pedro, e sobre esta pedra edificarei a minha Igreja; as portas do inferno não prevalecerão contra ela.
19 Iddawat kun hi-gam hu saad mu et hi-gam hu mengnged idan alladdud nan-ap-apuan Apu Dios, et ya e-legen mud puyek ni pehpehding ni tuu ey e-legen daman Apu Dios di kabunyan. Ya ebbuluten mud puyek ey ebbuluten daman Apu Dios di kabunyan.”
19 Eu te darei as chaves do Reino dos céus: tudo o que ligares na terra será ligado nos céus, e tudo o que desligares na terra será desligado nos céus.
20 Negibbuh humman ni inhel tu et pakattugunen tudda e eleg da e-ehhelad edum e hi-gatu hi Christo ni pinutuk Apu Dios ni mengippaptek ni emin ni tuu.
20 Depois, ordenou aos seus discípulos que não dissessem a ninguém que ele era o Cristo.
21 Yan nunman hu laputun nengipeamtaan tuddan disipol tun mekapkapyallin hi-gatu et kantuy “Mahapul ni umlawwak di Jerusalem et nak panlelehhanan hu pehding ida etan ni kamengipappangnguluddan Jews, yadda etan ap-apuddan padi niyadda etan kamantuttuddun intugun Moses. Et pepettey da-ak ali, nem metegguan nak ni katlun aggew.”
21 Desde então, Jesus começou a manifestar a seus discípulos que precisava ir a Jerusalém e sofrer muito da parte dos anciãos, dos príncipes dos sacerdotes e dos escribas; seria morto e ressuscitaria ao terceiro dia.
22 Nem inaygan Peter hi Jesus di pangil et ibunget tu. Kantuy “Eleg mabalin ni an meippahding ni hi-gam e Apu huttan ni inhel mu. Eleg pinhed nan Apu Dios hu hanniman.”
22 Pedro então começou a interpelá-lo e protestar nestes termos: Que Deus não permita isto, Senhor! Isto não te acontecerá!
23 Nem inligguh nan Jesus nan Peter et kantuy “A-allaw kad kad-an ku. Heni ka hi Satanas e ap-apun lawah. Ya pinhed mu ey i-e-leg mu hu mahapul ni meippahding ni hi-gak. Nemnem tu-wangun tuu hu nemnem mu, beken ni henin nemnem nan Apu Dios.”
23 Mas Jesus, voltando-se para ele, disse-lhe: Afasta-te, Satanás! Tu és para mim um escândalo; teus pensamentos não são de Deus, mas dos homens!
24 Entanni ey kan Jesus idan disipol tu ey “Ya etan tuun neminhed ni meikukkuyyug ni hi-gak ma-lat metuttudduan ni elaw ku, ey mahapul ni eleg tu nemnema hu nelakah ni pambiyagan tu, nem ebbuluten tu panligligatan tu. Anin ni humman umhulun ni ketteyyan tu, et mahapul ni hi-gak hu u-unnuden tu.
24 Em seguida, Jesus disse a seus discípulos: Se alguém quiser vir comigo, renuncie-se a si mesmo, tome sua cruz e siga-me.
25 Tep ya tuun ya neitu-wan tu eyad puyek hu tuka ikakkaguh ni ebuh ey endilli biyag tun endi pappeg tud kad-an Apu Dios. Nem ya tuun tuwak kau-unnuda anin ni umhulun ni ketteyyan tu ey meidwatan ni biyag ni endi pappeg tud kabunyan di kad-an Apu Dios.
25 Porque aquele que quiser salvar a sua vida, perdê-la-á; mas aquele que tiver sacrificado a sua vida por minha causa, recobrá-la-á.
26 Tep anin ni ellan ni tuun emin eya wadad puyek et endi silbitu hedin endilli biyag tud kad-an Apu Dios, tep mekastigullin ingganah. Endi edum ni nebalbalol nem ya biyag ni tuun endi pappeg tu, e eleg mabalin ni an mebeyyadan ma-lat alen tu.
26 Que servirá a um homem ganhar o mundo inteiro, se vem a prejudicar a sua vida? Ou que dará um homem em troca de sua vida?...
27 Makulug huyya tep hi-gak e Pengulwan ni emin ni tuu ey um-ali-ak ali mewan ni an menuwet ni tuu. Meang-ang ali dayaw nan Aman hi-gak ni ellian midda etan ni bega-en tun anghel. Yan nunman alin aggew ey kastiguen kudda etan lawah impahpahding da. Nem yadda etan kayyaggud impahpahding da ey iddawat kun hi-gada hu panyaggudan da.
27 Porque o Filho do Homem há de vir na glória de seu Pai com seus anjos, e então recompensará a cada um segundo suas obras.
28 Nemnemnem yu eya e-helek ni hi-gayu e makulug ni wadaddan hi-gayun nunya hu eleg mettey ingganah ang-angen dalli hu pan-ap-apuan ku e Pengulwan ni emin ni tuu.”
28 Em verdade vos declaro: muitos destes que aqui estão não verão a morte, sem que tenham visto o Filho do Homem voltar na majestade de seu Reino.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 16, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.