Mateus 10
Ya ehel apu Dios (IFY) vs VC
1 Ineyagan Jesus ida Hampulut dewwan disipol tu et idwatan tuddan kabaelan dan mengkal ni dimonyoh ni kameihhuklung. Ey indawat tun hi-gada kabaelan dan mengkal ni dakel ni nambakbaklang ni degeh.
1 Jesus reuniu seus doze discípulos. Conferiu-lhes o poder de expulsar os espíritos imundos e de curar todo mal e toda enfermidade.
2 — ausente —
2 Eis os nomes dos doze apóstolos: o primeiro, Simão, chamado Pedro; depois André, seu irmão. Tiago, filho de Zebedeu, e João, seu irmão.
3 — ausente —
3 Filipe e Bartolomeu. Tomé e Mateus, o publicano. Tiago, filho de Alfeu, e Tadeu.
4 — ausente —
4 Simão, o cananeu, e Judas Iscariotes, que foi o traidor.
5 Sinugun Jesus ida huyyan disipol tu et han tudda itu-dak. Kantun hi-gaday “Entan elaw yud bebley idan beken ni Jews et yad kebebbebley di Samaria.
5 Estes são os Doze que Jesus enviou em missão, após lhes ter dado as seguintes instruções: Não ireis ao meio dos gentios nem entrareis em Samaria;
6 Nem elaw kayud kebebbebley idan edum tayun Jews e helag nan Israel, tep eleg da amta hu makulug ni elaw nan Apu Dios e henidda netalak ni kalneroh.
6 ide antes às ovelhas que se perderam da casa de Israel.
7 Ituttuddu yun hi-gada e immali law hu intu-dak nan Apu Dios ni man-ap-apu.
7 Por onde andardes, anunciai que o Reino dos céus está próximo.
8 Ekal yu degeh da, tagu yudda nangketey, ekal yu degeh idan kamengmengpuh annel da niya ekal yudda dimonyoh ni kameihhuklung ni tuu. Eleg pebeyyad Apu Dios huyyan kabaelan ni indawat tun hi-gayu, et humman hu, entan tu pabeyad hu pehding yuddan tuu.
8 Curai os doentes, ressuscitai os mortos, purificai os leprosos, expulsai os demônios. Recebestes de graça, de graça dai!
9 Entan pambalun yun pihhuh,
9 Não leveis nem ouro, nem prata, nem dinheiro em vossos cintos,
10 niya entan pan-akbut yu. Entan alan balwasi niya patut ni panhullulan yu, ey anin entan panhulkud yu. Ngenamung ida hu tuun baddangan yun umhemek ni hi-gayu.
10 nem mochila para a viagem, nem duas túnicas, nem calçados, nem bastão; pois o operário merece o seu sustento.
11 Hedin dimmateng kayud hakey ni bebley, ey hamak yu hu neminhed ni mengeyyag ni hi-gayu. Pakiha-ad kayun hi-gada ingganah peni-yanan yun nunman e bebley.
11 Nas cidades ou aldeias onde entrardes, informai-vos se há alguém ali digno de vos receber; ficai ali até a vossa partida.
12 Hedin wada hehgepan yun baley, man kanyuy ‘Melinggep kayu kaya.’
12 Entrando numa casa, saudai-a: Paz a esta casa.
13 Ey hedin pehgep dakeyun kambaley, man um-amnun pelinggep nan Apu Dios etan kambaley. Nem hedin ihhingal dakeyu ey nanna-ud ni eleg ida pelinggep nan Apu Dios. Humman ni linggep ni kamelpun hi-gatun heni yu illaw ni hi-gada ey mannenneng ni hi-gayu.
13 Se aquela casa for digna, descerá sobre ela vossa paz; se, porém, não o for, vosso voto de paz retornará a vós.
14 Hedin hi-yanen yu etan bebley ni dakeyu kaihhingal, ey pukpuki yu hu dep-ul di dapan yu et penang-angan dan nanliwat ida tep ya dakeyu kapengihhingngali.
14 Se não vos receberem e não ouvirem vossas palavras, quando sairdes daquela casa ou daquela cidade, sacudi até mesmo o pó de vossos pés.
15 E-helen kun hi-gayu e yallin aggew ni penuwetan Apu Dios ni tuud puyek, ey makulug ni i-imman ali hu kastiguddan nekalliwtan ni tutu-ud Sodom et yad Gomorrah nem ya kastiguddallin tutu-ud bebley ni mengihhingngal ni hi-gayu.
15 Em verdade vos digo: no dia do juízo haverá mais indulgência com Sodoma e Gomorra que com aquela cidade.
16 Dengel yuwak, tep yad pengittu-dakan kun hi-gayun yu pengituttudduan ni elaw ku, ey heni kayu kalneroh ni an mei-dum di mangkabunget ni ahhud muyung. Et humman hu, mahapul ni pekahhellipat-an yu e heni kayu uleg e tuka pekahhellipat-i ma-lat eleg matey. Mahapul mewan ni endin hekey hu yu nemnemen ni lawah e heni kayun paluma.
16 Eu vos envio como ovelhas no meio de lobos. Sede, pois, prudentes como as serpentes, mas simples como as pombas.
17 Helipat-i yu tep wadaddalli mengippadpap ni hi-gayu et idiklamuh dakeyu niya pambe-igen dakeyud simbaan da.
17 Cuidai-vos dos homens. Eles vos levarão aos seus tribunais e açoitar-vos-ão com varas nas suas sinagogas.
18 Ey illaw dakeyud hinangngab idan gobernor niyad hinanggan edum ni ap-apu tep ya yuka pengullug ni hi-gak. Et yan nunman ali hu pengippeamtaan yun elaw kun hi-gada et yadda Gentiles.
18 Sereis por minha causa levados diante dos governadores e dos reis: servireis assim de testemunho para eles e para os pagãos.
19 Hedin medettengan hu panhummalyaan dan hi-gayu, ey ebuh kakkaguh yu, tep hi Apu Dios hu mengittuddun ihhumang yu et ya elaw ni penummang yu.
19 Quando fordes presos, não vos preocupeis nem pela maneira com que haveis de falar, nem pelo que haveis de dizer: naquele momento ser-vos-á inspirado o que haveis de dizer.
20 Em, ebuh kakkaguh yu, tep ngenamung hu Ispirituh Ameyu e hi Apu Dios ni mengippeheppit ni hi-gayu.
20 Porque não sereis vós que falareis, mas é o Espírito de vosso Pai que falará em vós.
21 Mampapatey idalli tutu-u. Anin idallin han-aaggi et ya han-aamma et mampapatey ida. Pepettey ni u-ungnga tu hu a-ammed tu niya pepettey ni a-ammed tu hu u-ungnga tu.
21 O irmão entregará seu irmão à morte. O pai, seu filho. Os filhos levantar-se-ão contra seus pais e os matarão.
22 Anggebe-hel dakeyullin dakel ni tuu tep ya yuka pengullugin hi-gak. Nem ya tuun mengitultuluy ni mengullug ni hi-gak ingganah ni kegibbuhan tuddalli huyyan ligat ey mehellakniban.
22 Sereis odiados de todos por causa de meu nome, mas aquele que perseverar até o fim será salvo.
23 Hedin pelellehanan dakeyud hakey ni bebley, ey besik kayud edum ni bebley. E-helen kun hi-gayu e eleg yulli gibbuha ngunu yud kebebbebley eyad bebley tayud Israel, ey immali-ak e Pengulwan ni emin ni tuu.
23 Se vos perseguirem numa cidade, fugi para uma outra. Em verdade vos digo: não acabareis de percorrer as cidades de Israel antes que volte o Filho do Homem.
24 Ya kaman-eddal ey beken ni eta-ta-gey nem ya mittuduh tu. Ya bega-en ey beken ni eta-ta-gey nem ya apu tu.
24 O discípulo não é mais que o mestre, o servidor não é mais que o patrão.
25 Heni daman hi-gayu et hi-gak tep yadda edum ni tuu ey pinihul da-ak e Ap-apu yu et ingadnan da-ak ni hi Satanas e ap-apun emin ni lawah. Nema-man hi-gayu tep kadwa dakeyu et pihhulen dakeyu dama.
25 Basta ao discípulo ser tratado como seu mestre, e ao servidor como seu patrão. Se chamaram de Beelzebul ao pai de família, quanto mais o farão às pessoas de sua casa!
26 Nem entan takut yun hi-gada. Ya kaippahding ni tuud neha-ninan ey meamtalli. Tep emin hu eleg meamtan nunya ey meamtallin edum ni aggew.
26 Não os temais, pois; porque nada há de escondido que não venha à luz, nada de secreto que não se venha a saber.
27 Ya nakka ituttuddun hi-gayun nunya, ey mahapul ni pampeamta yullin hakey ni aggew et dengelen alin dakel ni tuu.
27 O que vos digo na escuridão, dizei-o às claras. O que vos é dito ao ouvido, publicai-o de cima dos telhados.
28 Entan tu takusidda hu memettey ni hi-gayu tep anin petteyen da annel yu et eleg mabalin ni wada da pehding ni linnaweyu. Heballi kumaddan hi Apu Dios tekkutan yu tep hedin petteyen dakeyu, dammutun pellaw dakeyud impiernoh e kalawwin kamekastigu.
28 Não temais aqueles que matam o corpo, mas não podem matar a alma; temei antes aquele que pode precipitar a alma e o corpo na geena.
29 Anin ya pippiwweng e kagedwah ni hepeng ni ebuh hu bayad tu, et eleg mabalin ni an mettey hedin eleg i-abulut Ameyu e hi Apu Dios.
29 Não se vendem dois passarinhos por um asse? No entanto, nenhum cai por terra sem a vontade de vosso Pai.
30 Et nema-ma ngun hi-gayu, tep dakeyu kapaka-ikkaguh nan Apu Dios, tep anin ni bewek yu et amta tu bilang tu.
30 Até os cabelos de vossa cabeça estão todos contados.
31 Et humman hu, entan takut yu tep nebalol kayun peteg ni hi-gatu nem yadda pippiwweng.
31 Não temais, pois! Bem mais que os pássaros valeis vós.
32 Hedin ya tuun menghel ni edum tun tuun tuwak kakulluga ey ebbuluten kulli damad kad-an nan Ama e hi Apu Dios di kabunyan.
32 Portanto, quem der testemunho de mim diante dos homens, também eu darei testemunho dele diante de meu Pai que está nos céus.
33 Nem hedin ya etan tuun menghel di edum tun tuu e eleg tuwak kulluga ey eggak ali dama ebbulutad kad-an nan Ama di kabunyan.
33 Aquele, porém, que me negar diante dos homens, também eu o negarei diante de meu Pai que está nos céus.
34 Entan tu nemnem e immali-ak di puyek ni mengippelinggep ni emin ni tuu, tep ya kakulugan tu ey dakel idalli man-imbabalaw tep hi-gak.
34 Não julgueis que vim trazer a paz à terra. Vim trazer não a paz, mas a espada.
35 Anin idan han-ama, yadda han-ina, niyadda nan-aapu et mambabakal ida tep umhulun ni hi-gak.
35 Eu vim trazer a divisão entre o filho e o pai, entre a filha e a mãe, entre a nora e a sogra,
36 Ya pekibbuhhul ni hakey ni tuu ey yadda ngu pamilyah tu.
36 e os inimigos do homem serão as pessoas de sua própria casa.
37 Ya tuun e-etteng impeminhed tun a-ammed tu winu u-ungnga tu nem ya impeminhed tun hi-gak ey beken humman ni meingngadnan ni kamengu-unnud ni hi-gak.
37 Quem ama seu pai ou sua mãe mais que a mim, não é digno de mim. Quem ama seu filho mais que a mim, não é digno de mim.
38 Hedin pinhed yun mengu-unnud ni elaw ku, mahapul ni u-unnuden yuwak anin ni umhulun ni panligligatan yu. Hedin eleg yu pehding huyya, man eleg kayu meibbillang ni kamengullug ni hi-gak.
38 Quem não toma a sua cruz e não me segue, não é digno de mim.
39 Ya tuun ebuh annel tu niya biyag tud puyek ni tuka nenemnema ey endi gun-uden tu, tep hedin mettey, endi biyag tud kad-an Apu Dios. Nem ya tuun mengihhikkal ni ligat tun tuka pengullugin hi-gak, tep pinhed tun wadalli biyag tun endi pappeg tu, ey makulug ni meidwatan ni nunman ni biyag.
39 Aquele que tentar salvar a sua vida, perdê-la-á. Aquele que a perder, por minha causa, reencontrá-la-á.
40 Yadda tuun mengebbulut ni hi-gayu ey ebbuluten da-ak dama. Ey ya tuun mengebbulut ni hi-gak ey ebbuluten tu dama etan nengitu-dak ni hi-gak.
40 Quem vos recebe, a mim recebe. E quem me recebe, recebe aquele que me enviou.
41 Yadda tuun mengebbulut ni prophet Apu Dios ey iddawtan tudda daman henin iddawat tuddan prophet tu. Niyadda etan tuun ebbuluten da hu tuun kayyaggud, ey iddawtan idan Apu Dios ni henin iddawat tuddan tuun kayyaggud.
41 Aquele que recebe um profeta, na qualidade de profeta, receberá uma recompensa de profeta. Aquele que recebe um justo, na qualidade de justo, receberá uma recompensa de justo.
42 Ya tuun peinnuman tun anin ni hambasuh ni danum etan ida nebabah ni tuun kamengu-unnud ni hi-gak, tep ya daka pengu-unnudin hi-gak, ey iddawtan idan Apu Dios ni panyaggudan da.”
42 Todo aquele que der ainda que seja somente um copo de água fresca a um destes pequeninos, porque é meu discípulo, em verdade eu vos digo: não perderá sua recompensa.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 10, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.