João 13

Ya ehel apu Dios (IFY) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Yan mahmahdem nunman et han mewa-wa e humman ni aggew hu keilleppuan ni Piyestah ni Passover, ey inamtan Jesus e yan nunman ni hileng hu pappeg tun pekihha-adan tud puyek, tep mambangngad law di kad-an Ametud kabunyan. Nakappinhed Jesus idan emin hu tuud puyek ni kamengu-unnud ni hi-gatu, et mukun pinhed tun peang-ang hu et-eteng ni impeminhed tun hi-gada.
1 Faltava somente um dia para a Festa da Páscoa . Jesus sabia que tinha chegado a hora de deixar este mundo e ir para o Pai. Ele sempre havia amado os seus que estavam neste mundo e os amou até o fim.
2 Yan kapengngannid Jesus nunman ni mahmahdem ey impenemnem Satanas nan Judas Iskariot e u-ungngan Simon hu pehding tun mengihdul nan Jesus.
2 Jesus e os seus discípulos estavam jantando. O Diabo já havia posto na cabeça de Judas, filho de Simão Iscariotes, a ideia de trair Jesus.
3 Inamtan Jesus e wadan emin ni hi-gatu hu kabaelan ni indawat Apu Dios e hi Ametu niya inamta tu e intu-dak Ametun um-alidya puyek, nem mambangngad di kad-an tu.
3 Jesus sabia que o Pai lhe tinha dado todo o poder. E sabia também que tinha vindo de Deus e ia para Deus.
4 Entanni ey imminah hi Jesus et ekalen tu balwasi tu et alen tu tuwalya et iewakeh tud gitang tu.
4 Então se levantou, tirou a sua capa , pegou uma toalha e amarrou na cintura.
5 Ey immiduyag ni danum di besin et pan-ulhan tu hu heliddan emin ni disipol tu et pampu-nadan tun tuwalya.
5 Em seguida pôs água numa bacia e começou a lavar os pés dos discípulos e a enxugá-los com a toalha.
6 Nedatngan hi Simon Peter et kantun Jesus ey “Apu, kele hi-gam anhan law hu an mengullah ni helik?”
6 Quando chegou perto de Simão Pedro, este lhe perguntou: — Vai lavar os meus pés, Senhor?
7 Kan Jesus ni hi-gatuy “Eleg mu ni meewwasi eya nakka pan-ippahding, nem meba-ba-ba et han-awat mu.”
7 Jesus respondeu:
8 Kan Peter ni hi-gatuy “Eleg mabalin ni nak peullah hu helik ni hi-gam.” Kan Jesus ni hi-gatuy “Hedin eggak ullahi helim, eleg ka law meibbillang ni disipol ku.”
8 — O senhor nunca lavará os meus pés! — disse Pedro.
9 Kan Simon Peter ni hi-gatuy “Hedin hannitan, ku pakiulah mu tep hu ngamay ku niya uluk.”
9 — Então, Senhor, não lave somente os meus pés; lave também as minhas mãos e a minha cabeça! — pediu Simão Pedro.
10 Nem kan Jesus ni hi-gatuy “Hedin nan-emeh hu tuu, man malinih hu annel tu et anin ni ebuh hu heli tun ullahan tep humman hu kamededep-ul ni tuka an pandaldalni. Malinih kayu, nem wada hakey ni hi-gayun beken ni malinih.”
10 Aí Jesus disse:
11 Inamtan Jesus etan hakey ni hi-gadan mengihdul alin hi-gatu et mukun kantuy “Wada hakey ni hi-gayun beken ni malinih.”
11 Jesus sabia quem era o traidor. Foi por isso que disse: “Todos menos um.”
12 Negibbuh ni inulhan tu heli da ey nambalwasi mewan et yumudung et kantun hi-gaday “Kaw inamta yu hu gaputun nengulahan kun heli yu?
12 Depois de lavar os pés dos seus discípulos, Jesus vestiu de novo a capa, sentou-se outra vez à mesa e perguntou:
13 Yuwak kaingngadnin mittuduh yu niya Ap-apu yu et kayyaggud huttan, tep makulug ni hi-gak hu mittuduh yu niya Ap-apu yu.
13 Vocês me chamam de “Mestre” e de “Senhor” e têm razão, pois eu sou mesmo.
14 Hi-gak hu mittuduh yu niya Ap-apu yu, nem heni-ak bega-en yun nunya, tep ulahan ku heli yu, hanniman dama hu pahding yud edum yu.
14 Se eu, o Senhor e o Mestre, lavei os pés de vocês, então vocês devem lavar os pés uns dos outros.
15 Huyyan impahding ku hu pengiu-unnudan yu.
15 Pois eu dei o exemplo para que vocês façam o que eu fiz.
16 Dengel yu eya e-helen ku. Makulug ni ya bega-en ey beken ni eta-ta-gey nem ya ap-apu tu. Et ya bega-en ey beken ni eta-ta-gey nem ya etan kan bega-en ni hi-gatu.
16 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: o empregado não é mais importante do que o patrão, e o mensageiro não é mais importante do que aquele que o enviou.
17 Hedin inewatan yu huyyan inhel ku, ipahding yu et umamleng kayu.
17 Já que vocês conhecem esta verdade, serão felizes se a praticarem.
18 Nem beken ni hi-gayun emin hu nakka pampenghelin nunya. Emin kayu ey naka-amta dakeyun hi-gak tep hi-gak nemilin hi-gayu. Nem um-amnulli etan neitudek ni kantuy ‘Ya etan hakey ni nekikan ni hi-gak ey hi-gatu mengihdul ni hi-gak.’
18 — Não estou falando de vocês todos; eu conheço aqueles que escolhi. Pois tem de se cumprir o que as
19 E-helen ku huyya eyan eleg ni maipahding ma-lat hedin um-amnu, man kullugen yulli e hi-gak hu Christo ni pinutuk Apu Dios ni an mengippaptek ni tuu.
19 Digo isso a vocês agora, antes que aconteça, para que, quando acontecer, vocês creiam que “
20 Makulug eya e-helen kun hi-gayu e ya tuun ebbuluten tu hu bega-en kun intu-dak ku ey ebbuluten tuwak dama, ey ya tuun mengebbulut ni hi-gak ey inebulut tu dama hi Apu Dios e nengitu-dak ni hi-gak.”
20 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: quem receber aquele que eu enviar estará também me recebendo; e quem me recebe recebe aquele que me enviou.
21 Inhel Jesus huyya ey makaggeh hu nemnem tu et kantuddan disipol tuy “Ya kakulugan tu ey wada hakey ni hi-gayun mengihdul ni hi-gak.”
21 Depois de dizer isso, Jesus ficou muito aflito e declarou abertamente aos discípulos:
22 Ida kaman-intetkel hu disipol tu, tep eleg da amta hedin hipan hi-gada hu kapan-e-helan Jesus.
22 Então eles olharam uns para os outros, sem saber de quem ele estava falando.
23 Neitakdul nan Jesus etan disipol ni nakappinhed tu et
23 Ao lado de Jesus estava sentado um deles, a quem Jesus amava.
24 ituttubbun Simon Peter ni hi-gatu e kantuy “Ibegam pangngu hedin hipan hi-gatsu hu kantun mengihdul ni hi-gatu.”
24 Simão Pedro fez um sinal para ele e disse: — Pergunte de quem o Mestre está falando.
25 Et kan etan ni neitakdul nan Jesus ey “Apu, hipan hi-gami etan inhel mu?”
25 Então aquele discípulo chegou mais perto de Jesus e perguntou: — Senhor, quem é ele?
26 Kan Jesus ey “Itta-mel ku eya sinapay et ya etan tuun pengidwatan ku ey hi-gatu mengihdul ni hi-gak.” Et ita-mel tu sinapay ey indawat tun Judas Iskariot e u-ungngan Simon.
26 — É aquele a quem vou dar um pedaço de pão passado no molho! — respondeu Jesus. Em seguida pegou um pedaço de pão, passou no molho e deu a Judas, filho de Simão Iscariotes.
27 Dinwat Judas etan sinapay ey neihuklung hi Satanas ni hi-gatu.
27 E assim que Judas recebeu o pão, Satanás entrou nele. Então Jesus disse a Judas:
28 Emin ida etan edum ni nekiheyuyung nan Jesus ey eleg da amta gaputun an nanghelan Jesus nan Judas nunya.
28 Nenhum dos que estavam à mesa entendeu por que Jesus disse isso.
29 Yadda etan edum ey kanday inhel na-mun Jesus huyya, tep pinhed tun an umgatang hi Judas ni mahapul dan piyestah winu tu iwwatwatan ni pihhuh ida nangkewetwet, tep hi Judas hu kamengnged ni pihhuh da.
29 Como era Judas que tomava conta da bolsa do dinheiro, alguns pensaram que Jesus tinha mandado que ele comprasse alguma coisa para a festa ou desse alguma ajuda aos pobres.
30 Negibbuh ni kinan Judas etan sinapay ey pinhakkeyey immehep ni nunman ni hileng.
30 Judas recebeu o pão e saiu logo. E era noite.
31 Limmaw la hi Judas ey kan Jesus ey “Nedatngan law hu keippeang-angan ni keiddeyyawan ku e Pengulwan emin ni tuu. Yan nunya law pengippeang-angan kun dayaw Apu Dios.
31 Quando Judas saiu, Jesus disse:
32 Hedin meiddeyaw hi Apu Dios di pehding ku, ey peiddeyaw tuwak dama ey anggegannuy ippahding tu huyya.
32 E, se por meio dele a natureza gloriosa de Deus for revelada, então Deus revelará em si mesmo a natureza divina do Filho do Homem. E Deus fará isso agora mesmo.
33 Hi-gayuddan aaggik, ey nekemtang law ni ebuh hu pekihha-adan kun hi-gayu. Yuwak ali hemmahemmaken, nem e-helen ku daman hi-gayu hu inhel kudda lan Jews e eleg mabalin ni kayu mei-unnud di lawwan ku.
33 Meus filhos, não vou ficar com vocês por muito tempo. Vocês vão me procurar, mas eu digo agora o que já disse aos líderes judeus: vocês não podem ir para onde eu vou.
34 Ya baluh ni ittugun kun hi-gayu ey pan-impipinhed kayu, henin impeminhed kun hi-gayu. U-unnud yu hu elaw ni impeminhed kun hi-gayu.
34 Eu lhes dou este novo mandamento: amem uns aos outros. Assim como eu os amei, amem também uns aos outros.
35 Hedin wada impeminhed yun edum yu, man huyya pengi-immatunan idan tutu-u e kayu kamengullug ni hi-gak.”
35 Se tiverem amor uns pelos outros, todos saberão que vocês são meus discípulos.
36 Kan Simon Peter ni hi-gatuy “Apu, attu lawwan mu?” Kan Jesus ey “Yad lawwan ku ey eleg mabalin ni ka mekillaw ni nunya. Nem mei-unnud kallin hi-gak ni edum ni aggew.”
36 Simão Pedro perguntou a Jesus: — Senhor, para onde é que o senhor vai? Jesus respondeu:
37 Kan Peter ey “Apu, kele eleg mabalin ni nak mei-unnud ni hi-gam ni nunya? Nandaddannak ni mengikkettey ni hi-gam!”
37 Pedro tornou a perguntar: — Senhor, por que eu não posso segui-lo agora? Eu estou pronto para morrer pelo senhor!
38 Kan Jesus ey “Kaw makulug makkaw ni anin ni mettey ka gapuh ni hi-gak? Dengel mu eya e-helen kun hi-gam, mampitlulli penghelan mun eleg muwak amta et han tumkuk hu manuk.”
38 — Está mesmo? — perguntou Jesus. — Pois eu afirmo a você que isto é verdade: antes que o galo cante, você dirá três vezes que não me conhece.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 13, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.