Gálatas 4

Ya ehel apu Dios (IFY) vs NVT

Sair da comparação
NVT Nova Versão Transformadora
1 — ausente —
1 Portanto, pensem da seguinte forma: enquanto não atingir a idade adequada, o herdeiro não está numa posição muito melhor que a de um escravo, apesar de ser dono de todos os bens.
2 — ausente —
2 Deve obedecer a seus tutores e administradores até a idade determinada por seu pai.
3 Henin nunman lan eleg itsu ni mangulug e heni itsu himbut ni elaw ni kau-unnudaddan aammed tayu, tep mahapul ni humman u-unnuden tayu.
3 O mesmo acontecia conosco. Éramos como crianças; éramos escravos dos princípios básicos deste mundo.
4 Nem entanni ey nedatngan etan aggew ni gintud Apu Dios ni pengippeellian tun U-ungnga tu eyad puyek. Nambalin ni tuu et iungngan bii et anin hi-gatu et inenu-unnud tu hu Tugun Moses.
4 Mas, quando chegou o tempo certo, Deus enviou seu Filho, nascido de uma mulher e sob a lei.
5 Mukun intu-dak alin Apu Dios ey ma-lat helakniban daitsud kastigu tayun eleg tayu pengu-unnudin Tugun, et ibilang daitsun Apu Dios ni u-ungnga tu.
5 Assim o fez para resgatar a nós que estávamos sob a lei, a fim de nos adotar como seus filhos.
6 Ya keamtaan tun u-ungnga daitsun Apu Dios ey ya nanwadaan tun Ispirituh ni U-ungnga tun hi-gatsu et dammutu law ni kan tayuy “Ama” hi Apu Dios!
6 E, porque nós somos seus filhos, Deus enviou ao nosso coração o Espírito de seu Filho, e por meio dele clamamos: “ Aba , Pai”.
7 Et humman hu, beken itsu law ni heni himbut ni mengu-unnud etan ni Tugun Moses, tep nambalin itsu law ni u-ungngan Apu Dios, et emin hu pebeltan tu ey beltanen tayu.
7 Agora você já não é escravo, mas filho de Deus. E, uma vez que é filho, Deus o tornou herdeiro dele.
8 Yan nunman ni eleg yu ni amta hi Apu Dios ey heni kayu himbut idan beken ni makulug ni dios, tep hi-gada hu inenu-unnud yu.
8 Antes de conhecerem a Deus, vocês eram escravos de supostos deuses que, na verdade, nem existem.
9 Nem ay yan nunya ey pinappeg tu nanhimbutan yuddan nunman ni dios, tep inamta yu law hi Apu Dios ey nema-man hi-gatu e neka-amta dakeyu. Nem ay kele pinhed yu mewan ni mambangngad ni himbut idan nunman ni beken ni makulug ni dios ni endi silbitu?
9 Agora que conhecem a Deus, ou melhor, agora que Deus os conhece, por que desejam voltar atrás e tornar-se novamente escravos dos frágeis e inúteis princípios básicos deste mundo?
10 Ey nanengtun yuka ngillina aggew, ya bulan niya toon, nem endi silbi tudda humman.
10 Vocês insistem em guardar certos dias, meses, estações ou anos.
11 Nakka umkakaguh ni hi-gayu, tep hedin hanniman, endi tep silbitu intuttudduk ni hi-gayu.
11 Temo por vocês. Talvez meu árduo trabalho em seu favor tenha sido inútil.
12 Kaegiegi, pinhed ku et anhan ni iu-unnud yun hi-gak et eleg yu idinel di pengu-unnudan yun Tugun, nem hi Jesus Christo ni ebuh hu iddinel yun kehellakniban yu. Inamta yu e anin ni Jew hak et nambalinnak ni henin hi-gayun beken ni Jews, tep eggak law iddinel hu Tugun. Yan eman ni nekihahha-adan kun hi-gayu ey kayyaggud kayun peteg ni hi-gak, tep endi yu impeang-ang ni lawah.
12 Irmãos, peço-lhes que sejam como eu, pois eu também sou como vocês. E vocês não me trataram mal
13 Inamta yu e yan laputun nengituttudduan kun hi-gayun meippanggep nan Jesus Christo ey nandegehhak, et humman hu nebayagan kudtan ni nantuttuddu.
13 e certamente se lembram de que eu estava doente quando lhes anunciei as boas-novas pela primeira vez.
14 Nem ay kayyaggud et anin ni nanligligatan yu hu nandegehan kun nunman, et eleg yuwak pihulen, ey eleg yuwak ipayyag, nem heni-ak anghel Apu Dios winu heni-ak hi Jesus Christo ni impapaptek yu.
14 Embora minha saúde precária fosse uma tentação para me rejeitarem, vocês não me desprezaram nem me mandaram embora. Ao contrário, acolheram-me e cuidaram de mim como se eu fosse um anjo de Deus, ou mesmo o próprio Cristo Jesus.
15 Et-eteng hu amleng yun nekihahha-addan kun hi-gayun nunman niya et-eteng impeminhed yun hi-gak e gullat na-mun dammutu et wadan inukit yu mateyu et indawat yun hi-gak. Nem ay kele hanniman kayun nunya?
15 Que aconteceu com a alegria que vocês demonstraram naquela ocasião? Estou certo de que, se fosse possível, teriam arrancado os próprios olhos e os teriam dado a mim.
16 Kaw nambalinnak law ni buhul yu tep ya nakka pengpenghelin hi-gayun makulug?
16 Acaso me tornei inimigo de vocês porque lhes digo a verdade?
17 Mahapul ni amtaen yu e yadda etan edum ni tuun immalin mantuttuddun hi-gayu, ey kayyaggud daka peang-ang ni hi-gayu, nem lawah hu wadad nemnem da. Tep ya pinhed da ey meputtut hu nan-aagian tayu, et hi-gada u-unnuden yu e beken ni hi-gak.
17 Esses falsos mestres estão extremamente ansiosos para agradá-los, mas suas intenções não são boas. Querem afastá-los de mim para que dependam deles.
18 Ma-nu tep em, kayyaggud hedin wadadda mengipeang-ang ni kayyaggud ni hi-gayu hedin kayyaggud hu wadad nemnem da. Nem kayyaggud hedin hanniman hu peang-ang dan hi-gayun kenayun, anin ni endi-ak ditan.
18 Se alguém deseja agradá-los, muito bem; mas que o faça sempre, e não só quando estou com vocês.
19 Nem, hi-gayun u-ungngak idan nakappinhed ku, iyyadya mewan ni nakka pandedeggeh ni peteg di nemnem ku, tep pinhed ku et anhan ni henin elaw nan Jesus Christo hu elaw yu.
19 Ó meus filhos queridos, sinto como se estivesse passando outra vez pelas dores de parto por sua causa, e elas continuarão até que Cristo seja plenamente desenvolvido em vocês.
20 Pinhed ku et ni wada-ak ni nunyad tan ma-lat kayyaggud hu pan-ung-ungbalan tayu et beken ni nak pansinuttuddek, tep nakka umkakaguh ni peteg ni hi-gayu.
20 Gostaria de poder estar aí com vocês para lhes falar em outro tom. Mas, distante como estou, não sei o que mais fazer para ajudá-los.
21 Hi-gayun kaegiegin kamengiddinnel ni pengu-unnudan ni Tugun Moses ni kehellakniban yu, kaw makulug makkaw ni inamta yu hu kaituttuddun nunman ni Tugun?
21 Digam-me, vocês que desejam viver debaixo da lei: acaso sabem o que a lei diz de fato?
22 Wada etan neitudek ni meippanggep ni nunman ni Tugun e neidingpatan ida etan ni dewwan lakin u-ungngan Abraham di dewwan bii e himbut hu hakey, ey beken etan hakey.
22 De acordo com as Escrituras, Abraão teve dois filhos, um nascido de uma escrava e outro de sua esposa, que era livre.
23 Ya etan u-ungngan Abraham etan ni himbut ni bii ey beken ni hi-gatu inamnuan ni impakulug Apu Dios, nem neiungnga ngun gandat. Nem ya etan hakey ni u-ungnga tu etan ni beken ni himbut ey hi-gatu hu inamnuan ni impakulug Apu Dios.
23 O filho da escrava nasceu segundo a vontade humana; o filho da mulher livre nasceu segundo a promessa.
24 — ausente —
24 Essas duas mulheres ilustram duas alianças. A primeira, Hagar, representa o monte Sinai, onde o povo recebeu a lei que o escravizou.
25 — ausente —
25 E Hagar, que é o monte Sinai, na Arábia, representa a Jerusalém de agora, pois ela e seus filhos vivem sob a escravidão da lei.
26 Nem ya etan hakey ni nekitbalan Apu Dios ey humman neieligan nan Sarah e beken ni himbut. Hi-gatu heni inaddan kamengullug niya hi-gatu kei-elligan ni Jerusalem di kabunyan.
26 A segunda, Sara, representa a Jerusalém celestial. Ela é a mulher livre, e é nossa mãe.
27 Huyya keibbellinan etan ni impatudek Apu Dios ni kantuy “Hi-gam ni nebasin bii, ey pan-am-amleng ka, tep anin ni eleg mu hiktaman hu degeh ni man-ungnga, et dakel ali kaya u-ungngam. Heni ka etan ni biin hini-yan ni ahwatu, nem hehmeken dakalli kayan Apu Dios et daddakkel ali u-ungngam nem ya etan biin eleg hi-yanen ni ahwa tu.”
27 Como dizem as Escrituras: “Alegre-se, mulher sem filhos, você que nunca deu à luz! Grite de alegria, você que nunca esteve em trabalho de parto! Pois a abandonada agora tem mais filhos que a mulher que vive com o marido”.
28 Kaegiegi, inamta yu e impakulug Apu Dios e mantennud hi Abraham, ey immamnu tep wada hi Isaac. Et hi-gatsun kamengullug ey heni itsu hi Isaac, tep impakulug Apu Dios dama e yadda mengullug ey u-ungnga tudda.
28 E vocês, irmãos, são filhos da promessa, como Isaque.
29 Hi Isaac ey neiungnga gapuh ni kabaelan ni Ispirituh Apu Dios, nem hi Ismael e agitu ey beken ni hanniman. Ey inamta tayu e nanlelehhanan Isaac hu impahpahding nan Ismael e u-ungngan himbut. Henin hi-gatsun kamengullug, e tayu kapanlelehhani hu kapehpehding idan kamengippillit ni pengu-unnudan tayun Tugun Moses.
29 Ismael, o filho nascido da vontade humana, perseguiu Isaque, o filho nascido do poder do Espírito, e o mesmo ocorre agora.
30 Nem neitudek di ehel Apu Dios hu meippanggep nunya e kantuy “Pea-allaw mu etan biin himbut, anin etan u-ungnga tu, tep humman ni u-ungngan himbut ey eleg mekiggedwad pebeltan ametu etan ni u-ungnga tud beken ni himbut ni bii.”
30 Mas o que dizem as Escrituras sobre isso? “Livre-se da escrava e do filho dela, pois o filho da escrava não será herdeiro junto com o filho da mulher livre.”
31 Et humman hu, hi-gatsun kamengullug ey beken itsun u-ungngan himbut, nem heni itsu nahlag etan ni biin beken ni himbut. Tep hi Jesus law hu iddinel tayu, e beken law hu pengu-unnudan tayun Tugun Moses.
31 Portanto, irmãos, não somos filhos da escrava; somos filhos da mulher livre.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Gálatas 4, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.