Atos 7

Da Good An Spesho Book (HWC) vs AAI

Sair da comparação
AAI TUR GEWASIN O BAIBASIT BOUBUN
1 Da Main Pries Guy tell Stephen, “Dass true, o wat?”
1 Imaibo Firis Gagamin Stephen ibatiy, “Tur iti i anababatun o isa teo?”
2 Stephen tell, “My braddahs an my faddahs, try lissen me! Da awesome God wen come by oua ancesta Abraham wen he stay Mesopotamia side, befo he go Haran side.
2 Stephen iya’afut eo, “Taitu tuwai’inah naatu tamai’inah anao kwananowar! Ata agir Abraham ufibo na Haram imaim ma, baise wan Mesopotamia ma’am ana veya’amaim Marakaw ana God isan irerereb eo. Stephen Ebibinan|alt="Stephen preaching" src="cn01914B.tif" size="col" loc="Act 7.2" copy="©1978 David C. Cook Publishing Co." ref="7.2"
3 God tell him, ‘Go way from yoa place an yoa ohana, an go da place I goin show you.’
3 ‘A tafaram naatu taituwa inihamiyih inan tafaram ayu ana bi’obaiyi imaim inama.’
4 So Abraham go way from Kaldea an stay in Haran. Afta Abraham faddah mahke, God sen Abraham to dis place wea you guys stay now.
4 Imih Kaldia tafaram ihamiy naatu na Haram imaim ma. Tamah momorob ufunamaim God nawiy na me tafaram iti bitin boun kwa iti kwama’am.
5 God neva give Abraham dis place fo his home. He neva get even litto bit land ova hea. But God wen promise him dat his ohana goin own dis land bumbye; no matta Abraham neva have kids dat time.
5 God men abisa ta Abraham nowanamih itin naatu men kafa’imo me kikimin eafuw nowanamih itin. Baise God eomatan tafaram tutufin etei boro nowanamih nab naatu wawawan uf hinatutufuw boro hinab. Nati ana veya’amaim Abraham i aurin kek en ma’am God eomatan.
6 God tell him, ‘Yoa ohana goin stay one place far away, dat not hea. Da peopo ova dea goin make dem slaves, an dey goin suffa four hundred year.
6 Naatu God iti na’atube eo, ‘O wawaw i boro nah toumanih hai tafaramamaim hinama, nati’imaim boro nah toumanih hai fair babanamaim hinama bowabow fokarin maiyow hinabow, hinarouw hini’a’afiyih kwamur etei 400 na’atube nasawar.’
7 I goin punish da peopo dat make dem slaves. An laytas, yoa ohana guys goin go way from ova dea, an dey goin pray an show me respeck in dis place.’ Dass wat God tell.
7 Baise God iuwih eo, ‘Ayu nati tafaram hinabuwi babahimaim kwanama kwanabowabow boro baimakiy anitih. Nati ufunamaim boro tafaram kwanihamiy kwanatit efan iti’imaim ayu kwanakwafiru.
8 Den God make one deal wit Abraham dat dey goin cut skin dea guys fo show dat dey God peopo. Den Abraham get Isaac his boy, an cut skin him eight days afta he born. Laytas, Isaac get Jacob fo his boy, an den Jacob get twelve boys. Dem twelve guys come da main faddahs an leadas fo da twelve ohanas fo da Israel peopo.
8 Imaibo God ar afu’afuw ana obaibasit Abraham itin ina’inanen na’atube kaif. Imih Abraham natun Isaac tufuw fur ta’imon sasawar ufunamaim ana ar kanabin e’afuw. Nati ufunamaim Isaac natun Jacob ana ar kanabin e’afuw naatu Jacob natunatun 12 it uwatanah wabih gagamin auman hai ar kanabih e’afuw.
9 “Da braddahs come jealous cuz a dea braddah Joseph, an dey sell him fo come one slave Egypt side. But God stay wit him.
9 Baise uwatanah wabih gagamin Joseph isan hibobowen akir wairafin na’atube hitih hitubun hibai hin Egypt imaim ma. Baise God i mar etei biyanamaim ma’am.
10 God take him outa all da trouble he stay in. He make him know wat fo do erytime, an help him. Da king fo Egypt, da Pharaoh guy, he figga Joseph one good guy. So Pharaoh make him da leada fo da Egypt land an all his palace.
10 Naatu ana yababan ta ta wanawanamaim bibais. Veya ta Joseph Egypt hai aiwob nanamaim titit ana veya aiwob orot Joseph i’itin yan bai naatu ana kakaf isan ma, anayabin God ukwar rerekab Joseph itin. Imih aiwob orot Joseph bai ana gawanamih yai, naatu aiwob ana bar gagamin wanawanan auman kaifin isan ana fair itin.” Joseph Egypt sabuw ebobonawiyih|alt="Joseph as ruler" src="cn01917b.tif" size="col" loc="Act 7.10" copy="©1978 David C. Cook Publishing Co." ref="7.10"
11 Den one real hard time come all ova Egypt an Canaan, an erybody suffa plenny. Az why oua ancesta guys no can find food fo eat.
11 “Nati ana veya’amaim baimar kakafin na, Egypt naatu Canaan tafaram wanawanan yababan gagamin na’in matar, naatu it uwatanah bayumih hi’akir.
12 Wen oua ancesta Jacob hear dat get wheat Egypt side, he sen his boys ova dea firs time.
12 Egyptamaim bay ma’am ana tur Jacob nonowar ana veya uwatanah hai nanawan wantoro’ot imaim hin.
13 Da nex time dey go Egypt side, da guy Joseph tell his braddahs who him, an den Pharaoh hear bout Joseph ohana.
13 Hai nanawan bairou’abin ana veya Joseph taiyuwin botait irerereb tuwahinah hai tur eowen, naatu Pharaoh nati’imaim Joseph ana nibur isah so’ob.
14 Afta dat, Joseph sen guys fo bring his faddah Jacob an all his ohana Egypt side. Had seventy-five peopo come.
14 Nati ufunamaim Joseph tamah Jacob isan, naatu tamah ana nibur isah tur iyafar, nah etei 75 na’atube.
15 Dass how Jacob go Egypt side. Bumbye he mahke, an oua ancesta guys, dey mahke too.
15 Imaibo Jacob rena Egypt tit, nati’imaim i natunatun bairi himorob, it uwatanah.
16 Oua peopo bring back dea bodies to Shekem, an put um inside da tomb dat Abraham wen buy from Hamor boys befo time.
16 Naatu biyah i hibow himatabir maiye tafaram wabin Shekem rahamaim hiya, nati me i Abraham orot Hamor natunatun biyahine tubun.
17 “Wen da time stay nea fo God fo do all da stuff he wen promise oua ancesta Abraham fo do, oua ohana Egypt side come mo big.
17 “God ana omatanen Abraham eo’omatan na baiturobe isan ana veya na kabom, naatu ata sabuw Egypt hima’am busuruf ra’at tafaram awan karatan.
18 Den anodda king come da Pharaoh guy in Egypt dat neva know who Joseph.
18 Imaibo aiwob orot ta Joseph men susu’ub i busuruf Egypt isan i’aiwob.
19 He bulai oua peopo an make oua ancesta guys suffa plenny. He make dem throw out dea bebes dat jus born fo dem mahke.
19 Ata a’agir ifufuwih, biyababan kakafin anababatun itih, eokikinih hai kek sosof hisrouwen hi’in himorob.
20 Dat time Moses born. Erybody tink he look real nice. Fo three month dey hide Moses an take kea him inside his faddah house.
20 “Nati ana veya’amaim Moses tufuw, kek ana itinin gewasin maiyow. Baremaim hinah tamah hibunwa’ir ma sumar etei tounu na’atube sawar.
21 Wen dey no can hide him no moa, dey put him outside, an Pharaoh girl find him an take kea him jalike him her boy.
21 Imaibo barene hibotait titit ana veya, Pharaoh natun babitai natunamih bai ituw ra’at yen orot matar.
22 Dey teach Moses plenny, so he know all da stuff da smart guys in Egypt know. An he talk an make jalike one guy dat get powa.
22 Egypt ana ukwar rerekab etei Moses hi’obaiy so’ob, naatu ana tur ana sinafumaim eo sisinaf etei i fairih.
23 “Wen Moses come forty year ol, he like go by his braddahs an sistahs, da Israel peopo, fo visit dem.
23 “Moses ana kwamur etei 40 na’atube baib ana maramaim ana not bogaigiwas tit ana sabuw Israel inananawanih.
24 He spock one Egypt guy dat stay bus up one Israel guy, so he go help da Israel guy. He kill da Egypt guy fo pay um back.
24 Tit inan Egypt orot ta Israel orot boborabirab itin, basit na ibais wasfafar naatu anasa bow Egypt orot rab morob.
25 He tink his peopo goin know dat God goin use him fo bring dem outa da bad kine stuff dey stay in cuz dey slaves. But dey neva know dat.
25 Moses not eo, ‘God ana baibais ayu wanawana’umaim esisinaf au sabuw boro hina’itin hinaso’ob, baise men hi’itinimih.’
26 Da nex day Moses come by two Israel guys dat stay beefing. He try fo cool um down. He tell, ‘Eh, you guys braddahs. How come you stay hurt each odda?’
26 Marto Israel orot rou’ab hairi hibiyow itih, basit na fafar naatu iuwih, ‘Kwa airi i ain uf, aisim taiyuw kwabiyow?’
27 But da guy dat stay bus up da odda guy push Moses away an tell, ‘Eh, who you tink you? Who make you da leada guy an da judge fo us?
27 Baise orot ta biwa’an kakafene Moses rukouw eo, ‘O aki bainabatani naatu baibabatiyi isan yait rubini?’
28 You like kill me jalike you wen kill da Egypt guy yestaday, o wat?’
28 ‘O kukokok ayu ina’asbunu fai Egypt orot ia’asabun na’atube?’
29 Wen Moses hear dat, he bag outa dea an go Midian side. He stay ova dea long time, but he not from dea. An den he marry an get two boys.
29 Moses iti tur nonowar ana veya Egypt ihamiy bihir in tafaram wabin Midian imaim ma, nati’imaim touman orot na’atube ma’am natunatun orot rou’ab hitufuw.
30 “Afta forty year, one angel guy come by Moses inside one bush dat stay burn in da boonies nea Mount Sinai.
30 Kwamur 40 sasawar ufunamaim oyaw Sinai sisibinamaim arar yan tounamatar Moses isan irerereb wairaf na’atube wa’ab wanawanan to’ab.
31 Wen Moses see dat, dat blow his mind. He go nea ova dea fo check um out, an he hear Da One In Charge tell,
31 Moses iti wairaf to’ab i’itin ana veya ana kasiy ra’at, naatu itinbunai isan na biyubin auman Regah fanan nowar;
32 ‘Me da God yoa ancesta guys wen pray to. Me da God Abraham pray to, an Isaac, an Jacob.’ Eh, da guy Moses come real sked an he shake all ova, an he neva like look up.
32 ‘Ayu i o uwatanah hai God, Abraham ana God, Isaac, naatu Jacob.’ Moses yan wanawanan birubir fafar an uman hioror naatu men karam boro tanuw ta’itin.
33 Da One In Charge tell, ‘Take off yoa slippas, cuz da place wea you stan, dass one place dat stay spesho fo me.
33 Imaibo Regah eo, ‘A ana sumasum kubosair anayabin iti kamar i kakafiyin yan kubatabat.
34 Fo shua I see how da Egypt peopo make my peopo suffa plenny. I hear dem moaning, an I come fo let dem go. Try come, I goin sen you back Egypt side.’”
34 Ayu au sabuw Egypt imaim bai’akir kakafin maiyow hibaib aitih, naatu hitef hirererey anowar, imih rufamih botaitih isan are ana. O kuna aiyafari kumatabir maiye au Egypt.’
35 Den Stephen tell dem, “Moses, he da guy dat da Israel peopo wen throw out. Dey tell, ‘Eh, who make you da leada guy an judge ova us guys?’ But Moses, he da one God wen sen fo come dea leada. He da one dat free um up from da bad kine stuff dey stay in cuz dey slaves. Moses da one dat see one angel messenja guy inside da bush dat burn but no burn up. Dat angel help him fo know dat he da one God wen pick.
35 “Moses i orot ta’imon Israel sabuw hikwahir hiu, ‘O yait rubini aki bainabatani naatu baibatiyi isan?’ Nati orot ta’imon sabuw bainabatanih naatu rufamih botaitih isan God taiyuwin ana tounamatar iyafar na wa’ab toto’abamaim irerereb Moses fair itin.
36 Moses bring da peopo outa Egypt an show dem awesome stuff wit powa Egypt side, an by da Red Sea, an in da boonies fo forty year.
36 Sabuw nawiyih Egypt hihamiy hitit, naatu ina’inan men hi’i’itah efa’efanin Egyptamaim, Red Sea imaim, naatu kwamur 40 arar yanamaim iwa’an hi’itah.
37 Moses, he da same guy dat tell da Israel peopo layta, ‘God goin sen one Guy fo you dat goin talk fo him, jalike he wen sen me. An dat one goin come from you guys ohana.’
37 “Iti orot Moses i boun Israel sabuw hai tur eowen, ‘God boro dinab orot kwa wanawananamaim a orot ta niyafar nan, ayu biyafaru na’atube.’
38 Moses stay wit all da peopo togedda inside da boonies, wit all oua ancesta guys, an wit da angel guy dat talk to him on top Mount Sinai. God tell him good stuffs fo tell us guys how fo live fo real kine.
38 Iti orot Moses Israel sabuw bairi kou’ay hibai arar yanamaim hibat naatu ata a’agir bairi Sinai oyawemaim tounamatar tur yawasin bai re itin naatu ya’abun it isat rena.
39 “But oua ancesta guys neva like do wat Moses tell um fo do. Inside dey like kick um out an go back Egypt side.
39 Baise it ata a’agir fanan men hibosiyasiyar, naatu fanan hikwahir hikokok i mi’itube hitamatabir maiye hitan Egypt hitatit.
40 Dey tell Aaron, ‘Make odda gods fo us dat show us da way fo go. Moses bring us outa Egypt, but we donno wea he stay now!’
40 Imih Aaron hiu, ‘Aki akokok god ta kusinaf au nai i’iyon ebonawiyi. Moses Egyptane nawiyi atitit men aso’ob abisa isan matar.’
41 “Dat time dey make one idol kine god dat look jalike one bebe cow. Dey make sacrifice fo um, an den make one big party fo da ting dey make wit dea hands.
41 Nati ana veya’amaim aibat ta cow natun ana yumatabe hibu’ur. Naatu sibor hibow hina sawar i umahimaim hisinaf mamatar ana sibor hiyai naatu ana hiyuw hibow hiyasisir.
42 So God make jalike he donno dem, an let dem go down an pray to da sun an da moon an da stars. Dat happen jalike da guy Amos, dat talk fo God long time befo time, write down. He tell,
42 Baise God mafutih, naatu mar ana sawar kwafirih isan ibasit. Dinab orot hai Bukamaim hikikirum na iturobe,
43 You guys wen carry one tent fo da idol kine god Molek,
43 Kwa i god Moloch ana sis kwa’abar kwareremor,
44 An den Stephen tell, “Oua ancesta guys ova dea inside da boonies get da big tent dat show God stay wit dem. Dey make da tent jalike God tell Moses fo make um.
44 “Ata a’agir God ana sis arar yanamaim hiyai hima’am i God ana itinin nati’imaim bairi hima’am. Nati sis i God mi’itube Moses iu bi’obaiy na’atube naatu God yayakitifuw na’atube hiwowab.
45 Dey make da tent an carry um wit dem. Den bumbye Joshua bring dem inside dis land. God kick out da diffren peopos dat stay hea. An oua ancesta guys take away da land from dem. Dat tent stay hea long time till King David come.
45 Nati ufunamaim, ata a’agir sis tamahinah biyahine nan hibai hi’abar Joshua babanamaim bonawiyih bairi hirun sabuw afa hai tafaram God nunih hititit i hai tafaram hibai. Naatu nati sis i ma’am David ana veya’amaim tit.
46 God do plenny good tings fo David. So David aks God fo let him make one mo betta house fo God, da same God dat David ancesta Jacob wen pray to.
46 David ana baibais gagamin na’in God biyanane bai, imih ifefeyan bar tawowab. Jacob ana God isan
47 But David boy Solomon, he da one make dat house fo God.”
47 baise iti bar i Solomon wowab.
48 But da God Dat Stay Mo Importan Den All Da Odda Gods, he no stay erytime inside one house dat peopo make. Jalike da guy Isaiah dat talk fo God, tell, “Da One In Charge tell,
48 “Baise Auyomtoro’ot ana God i men orot bar tewowowabimaim ema’ama’amih, dinab orot eo kikirum na’atube.
49 “‘Da sky, dass my throne,
49 ‘Mar i ayu au urama’ama,
50 You tink I not da One dat make all dis, o wat?’”
50 Sawar iti kwanotanot men ayu asinaf himatar?’
51 Den Stephen tell, “You guys real hard head! You no like go all out fo God! You no like lissen him! You make jalike yoa ancesta guys! You erytime like beef da Good An Spesho Spirit!
51 “Kwa i dogor fokarih naatu dogor wanawanan gugumin naatu tain gugurih God ana tur men kwanonowar! Kwa i a’a’agir ah kwabat, mar etei Anun Kakafiyin kwarurukouw!
52 Yoa ancesta guys erytime make da guys dat talk fo God suffa. Yoa ancesta guys even wen kill da guys dat tell dat da Spesho Guy God Wen Pick goin come, da one dat erytime do da right ting. An den, you guys set um up an kill um!
52 Kwa a’agir dinab orot marasika hima’am etei hirouw hi’a’akirih, nati dinab oro’orot i marasika iti orot gewasin nan isan hikurereb. Baise kwa uwatanah hirouw himorob, naatu boun kwa iti orot gewasin nan baban kwao kwarab morob.
53 No matta was you guys dat wen get da Rules from God, da ones dat da angel messenja guys wen bring, still yet you guys no do wat da Rules From God tell!”
53 Kwa i God ana ofafar tounamatar hiyafar re’er kwabai, baise men kwabobosiyasiyar!”
54 Wen dey hear dat, dey come wild, an dey grind dea teet at Stephen cuz dey mad.
54 Kaniser hima Stephen eo hinonowar yah so’ar gagamat bufutih hikarmusiyan himisir
55 But da Good An Spesho Spirit take charge a him. He look up to da sky, an see how awesome God stay, an he see Jesus stay stan by da right side a God.
55 Baise Stephen God Anun Kakafiyin biyan etei karatan batabat au mar nuwra’at God ana marakaw itin naatu Jesu sisibin asukwafune batabat itin.
56 He tell, “Look! I see da sky come open! An da Guy Dass fo Real stay stan by da right side a God!”
56 Basit eo, “Kwanuw ra’at! Ayu mar ana etawan botawiy Orot Natun God ana asukwafune bat ai’itin!”
57 Den dey yell real loud, an dey cova dea ears, an dey rush him,
57 Fanah aumetawat hiwow tainih higibud, imaibo etei au ta’imon hinunuw hibai
58 an drag him outside da town, an throw stone at him. Da guys dat talk bad bout him inside da court, dey put down dea coats by one young guy feets. Dass da guy Saul.
58 hitain hitit bar merar gagamin ufunane hitaiy re kabayamaim hirab, orot iyab baifuwenamaim sif hirurubon, hai faifuw nati orot boubun wabin Saul anamaim hiya.
59 Dey all throw stone at Stephen, an he tell Da One In Charge, “Jesus, you Da One In Charge. Take my spirit!”
59 Kabayamaim hibat hirabirab auman Stephen Regah isan ifefeyan eo “Regah Jesu ayubu kubai!”
60 An he fall down on his knees, an yell, “You Da One In Charge! No hold dis bad ting agains dem.” An afta he tell dat, he mahke.
60 Sun yowen fanan aumetawat erererey auman i wow eo, “Regah abisa ayu isou tisisinaf hai

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.