Mateus 10

Nin tének káwintal an okˀóxláb (HUSNT2005) vs NAA

Sair da comparação
NAA Nova Almeida Atualizada 2017
1 In kaniy tám na Jesús xi lajucháb nin abatwálejiltsik ani in pidhaꞌ ti awiltaláb abal kin káldhaꞌ i atʼax ejattalábtsik, abal kin jeldhaꞌ ejtalkʼi kʼal xowaꞌkichkʼi i yawꞌlách ani kʼal xowaꞌkichkʼi jeye i yajtsiktaláb.
1 Tendo Jesus chamado os seus doze discípulos, deu-lhes autoridade sobre espíritos imundos para os expulsar e para curar todo tipo de doenças e enfermidades.
2 Jechéꞌ jaꞌich nin bij xi lajucháb an abatwáletsik: na Simón, xi bijyat jeye ta Pedro ani nin kidháb Andrés; na Jakobo ani nin kidháb Juan, xu chakámlábtsik kʼal na Sebedeo.
2 Ora, os nomes dos doze apóstolos são estes: primeiro, Simão, chamado Pedro, e André, seu irmão; Tiago, filho de Zebedeu, e João, seu irmão;
3 Na Felipe, na Bartolomé, na Tomás ani na Mateo xin bachʼwal an jalbixtaláb abal an chabál xi Roma; na Jakobo nin chakámil na Alfeo ani na Lebeo, xu bijyáb jeye Tadeo.
3 Filipe e Bartolomeu; Tomé e Mateus, o publicano; Tiago, filho de Alfeu, e Tadeu;
4 Na Simón, xu takʼnal ban junkuntaláb xu bijyáb kananista ani na Judas Iskariote, xi tayíl kʼál ti pidhná na Jesús abal ka chemdhá.
4 Simão, o Zelote, e Judas Iscariotes, que foi quem o traiu.
5 Na Jesús in abaꞌ jechéꞌ lajucháb, kʼal jechéꞌ an punkʼuntsixtaláb:
5 Jesus enviou esses doze, dando-lhes as seguintes instruções:
6 Ki kʼaletsik okʼox ban yejcheꞌ bitsow Israel abal ka aliy xi yabtsik u belom.
6 mas, de preferência, procurem as ovelhas perdidas da casa de Israel.
7 Xon ti ki watʼey, ka tʼiláltsik abal exomich ti kʼunel xowkʼi na Dios neꞌech kin takʼích an atiklábtsik.
7 Pelo caminho, preguem que está próximo o Reino dos Céus.
8 Ka jeldhaꞌ an yaꞌultsik, ka ejdhaꞌ an chemélomtsik, ka jeldhaꞌtsik xin koꞌol an kʼwajat atʼax tʼítʼ ani ka káldhaꞌ an atʼax ejattalábtsik. Kom anikʼi ta bachʼúmaltsik jechéꞌ an awiltaláb, anikʼi jeye ti ka tʼajaꞌtsik xowaꞌkich an alwaꞌtaláb.
8 Curem enfermos, ressuscitem mortos, purifiquem leprosos, expulsem demônios. Vocês receberam de graça; portanto, deem de graça.
9 ʼKi kʼaletsik mapats, yab ka júnaꞌtsik i tumín
9 Não levem ouro, nem prata, nem cobre em seus cintos;
10 nibal i morrál. Yab ka júnaꞌtsik yán a xekét nibal yán a pajab, tokot xa kʼwajbím, nibal ka júnaꞌtsik a kwayab; pos an tʼojnal in tomnál ka kʼapundhá xon tu tʼójontsix.
10 nem sacola para o caminho, nem duas túnicas, nem sandálias, nem bordão; porque o trabalhador é digno do seu alimento.
11 ʼTam ki ulichtsik ba jun i bitsow o ba jun i kwentsal, ka aliytsik jun xitaꞌ xi alwaꞌ inik ani tajaꞌ ki kʼwajaytsik bin kʼimáꞌ asta kin bajaw xowkʼi ti ki kaletsik tajaꞌ.
11 — E, em qualquer cidade ou aldeia em que vocês entrarem, perguntem quem nelas é digno; e fiquem ali até saírem daquele lugar.
12 Tam ki ochichtsik ba jachanꞌ an kʼimádh, ki chapnédhaxintsik enchéꞌ: “Ki kʼwajaytsik kʼijidh.”
12 Ao entrarem na casa, saúdem-na.
13 Max an atiklábtsik xu kʼwajíl ba jachanꞌ an atá in tomnál kin bachʼutsik jechéꞌ an chapnédhomtaláb, neꞌech ka kʼwajaytsik kʼijidh, por max yab in tomnáltsik kin bachʼu, yab neꞌech ka kʼwajaytsik kʼijidh.
13 Se a casa for digna, que a paz de vocês venha sobre ela; se, porém, não for digna, a paz voltará para vocês.
14 Max yab ki bachʼwattsik nibal ki leꞌná ki axtsintsik, ki kaletsik tám ba jachanꞌ an atá o ba jachanꞌ an bitsow ani ka tiniytsik an pojodh xi palenek ba na akan.
14 Se alguém não quiser recebê-los nem ouvir as palavras de vocês, ao saírem daquela casa ou daquela cidade, sacudam o pó dos pés.
15 Tsubax tu utsáltsik ke tam kin bajaw xowkʼi neꞌech an lújundhaxtaláb, más jaꞌ púlek an yajtsiktaláb neꞌech kin bachʼu jachanꞌ an bitsow ké an yajtsiktaláb xi neꞌech kin bachʼu an atiklábtsik xi kʼwajinek ban chabál xi Sodoma ani Gomorra.
15 Em verdade lhes digo que haverá menos rigor para Sodoma e Gomorra, no Dia do Juízo, do que para aquela cidade.
16 ʼ¡Ka achʼaꞌtsik! Tu abál ka tʼilaꞌtsik an alwaꞌ tʼilab xon ti waꞌach i atiklábtsik xi atʼax. Jelti max exom u abál i borregotsik xon ti waꞌach i padhumtsik. Ka kóꞌoytsik tʼajat i kwenta jelt xan tin tʼajál an chan por ka chaꞌkaꞌtsik tʼajat tabáꞌ jelt xan tin tʼajál an kukuꞌtsik.
16 — Eis que eu os envio como ovelhas para o meio de lobos. Portanto, sejam prudentes como as serpentes e simples como as pombas.
17 Ka kóꞌoytsik tʼajat i kwenta, pos neꞌech ki pidhnátsik ban awiltaláb kʼal an atiklábtsik xi atʼax ani neꞌech ki lekbayattsik ban atá xon tu tʼajnal an junkuntaláb.
17 Tenham cuidado com os homens, porque eles os entregarão aos tribunais e os açoitarão nas suas sinagogas.
18 Ani asta neꞌech ki júnátsik tin tamét i pakdhaꞌ awiltaláb ani tin tamét i pakdhaꞌ takʼix kʼal Nanáꞌkʼi tu kwenta. Anchanꞌ neꞌech tám ka ejtotsik ti kin tʼilaꞌ tin tamét an awiltalábtsik ani tin tamét xi yabtsik u judío.
18 Por minha causa vocês serão levados à presença de governadores e de reis, para lhes servir de testemunho, a eles e aos gentios.
19 Por tam ki pidhnátsik ban awiltaláb, yab ki kʼwajaytsik ta chalpax kʼal tin kwenta xantʼéy neꞌech ka ulutsik o xan ti neꞌech ki tókʼontsik; pos tam kin bajúch xowkʼi neꞌech ta lújundhábtsik kʼal an awiltaláb, na Dios neꞌech ti ki óltsi xan ti yejat ki tókʼontsik.
19 E, quando entregarem vocês, não se preocupem quanto a como ou o que irão falar, porque, naquela hora, lhes será concedido o que vocês dirão.
20 Pos yab tatáꞌtsik neꞌech ta káw, neꞌech ti káw nin Tʼokat Ejattal na Tátaꞌ Dios.
20 Afinal, não são vocês que estão falando, mas o Espírito do Pai de vocês é quem fala por meio de vocês.
21 ʼAn iniktsik neꞌech kin pidhnaꞌ nin kidháb abal ka chemdhá ani an tátaꞌlábtsik neꞌech kin pidhnaꞌ nin chakámil abal ka chemdhá. An chakámlábtsik neꞌech kin tomnaꞌ nin tátaꞌ ani nin nánaꞌ ani neꞌech kin tʼajaꞌ abal ka chemdhátsik.
21 — Um irmão entregará à morte outro irmão, e o pai entregará o filho. Haverá filhos que se levantarão contra os seus pais e os matarão.
22 Neꞌech ki atʼantsik kʼal ejtal an atiklábtsik xi yab u belom kʼal Nanáꞌkʼi tu kwenta; por xitaꞌ kin kuxuy ejtal jechéꞌ, neꞌech ka loꞌwat.
22 Todos odiarão vocês por causa do meu nome; aquele, porém, que ficar firme até o fim, esse será salvo.
23 Tam ki atʼantsik ba jun i bitsow, ki kʼaletsik píl; pos tsubax tu utsáltsik ke Nanáꞌ, xin abadh abal kin wenkʼon neye tin inik, neꞌech kin tsích juní tam tatáꞌtsik yabél a lonyámal ejtal in bitsówil an israelitatsik.
23 Quando, porém, perseguirem vocês numa cidade, fujam para outra. Porque em verdade lhes digo que não terão percorrido as cidades de Israel, até que venha o Filho do Homem.
24 ʼNi jun i exóbal más u awil ke nin okʼtsíxal ani ni jun i tʼójontsix más uluts ke nin ajátik.
24 — O discípulo não está acima do seu mestre, nem o servo está acima do seu senhor.
25 Abal an exóbal, lejatich jeye max in bajúch jelti nin okʼtsíxal ani an tʼójontsix jelti nin ajátik. Max Nanáꞌ, xin kʼwajat jelti max tin tátaꞌtsik, in bijyáb tin lej atʼax, ¿jan ti neꞌech ki bijyat tatáꞌtsik xi kʼwajat jelti max tu chakámiltsik?
25 Basta ao discípulo ser como o seu mestre, e ao servo ser como o seu senhor. Se chamaram o dono da casa de Belzebu, quanto mais os membros da sua casa!
26 ʼJaxtám, yab yejat ka jikʼnaꞌ an atiklábtsik. Pos yab waꞌach ni jun xataꞌ xi yab neꞌech ka chuꞌtat, nibal waꞌach xataꞌ chinat xi yab neꞌech ka choꞌóbná tayíl.
26 — Portanto, não tenham medo deles. Pois não há nada encoberto que não venha a ser revelado, nem oculto que não venha a ser conhecido.
27 Xowaꞌ tu utsáltsik xon ti yab tejwaꞌ, ka ulutsik xon ti tejwaꞌ ani xowaꞌ tu utsáltsik chinat, ka ulutsik xon ti yán kin achʼaꞌtsik.
27 O que lhes digo às escuras, repitam a plena luz; e o que é dito para vocês ao pé do ouvido, proclamem dos telhados.
28 Yab ka jikʼnaꞌ an chemdhaxtsik, pos tokot in ejtowal ti ki chemdhantsi an ta tʼuꞌúl ani yab in ejtowal ti ki chemdhantsi an ta ejattal. Ka jikʼnaꞌtsik na Dios xin ejtowal ti ki chemdhantsi an ta ejattal ani ti ki petʼnantsi an ta tʼuꞌúl ban kʼibeltaláb.
28 Não temam os que matam o corpo, mas não podem matar a alma; pelo contrário, temam aquele que pode fazer perecer no inferno tanto a alma como o corpo.
29 ʼ¿Yabxeꞌ u nujwáb cháb i chʼichintsik kʼal wéꞌ i tumín? Por ni jún xi jachanꞌ an chʼichintsik yab neꞌech ka kwajlan max na Tátaꞌ Dios yab anchanꞌ tin léꞌ.
29 — Não se vendem dois pardais por uma moedinha? Entretanto, nenhum deles cairá no chão sem o consentimento do Pai de vocês.
30 Pos asta na xiꞌíl xa koꞌoltsik ba na ókʼ ajidh ti kʼwajat.
30 E, quanto a vocês, até os cabelos da cabeça de vocês estão todos contados.
31 Pos yabtsik pé ka jikʼnaꞌ ni jun xitaꞌ, tatáꞌtsik más yán a jalbíl ké yantam i chʼichintsik.
31 Portanto, não temam! Vocês valem bem mais do que muitos pardais.
32 ʼXitaꞌ yab kin tidhenaꞌ ti kin tʼilaꞌ tin tamét an atiklábtsik, Nanáꞌ yab neye neꞌech ku tidhenaꞌ ku tʼilaꞌ tin tamét nu Tátaꞌ xi kʼwajat walkʼiꞌ.
32 — Portanto, todo aquele que me confessar diante dos outros, também eu o confessarei diante de meu Pai, que está nos céus;
33 Por xitaꞌ kin tidhenaꞌ ti kin tʼilaꞌ tin tamét an atiklábtsik, neꞌech neye ku tidhenaꞌ ku tʼilaꞌ tin tamét nu Tátaꞌ xi kʼwajat walkʼiꞌ.
33 mas aquele que me negar diante das pessoas, também eu o negarei diante de meu Pai, que está nos céus.
34 ʼYab ka chalpaytsik ke Nanáꞌ in tsiꞌnek techéꞌ ti kʼayꞌlá abal ku tsiꞌdhaꞌ i kʼijidhtaláb; pos yab anchanꞌ, in tsiꞌnek abal ku tsiꞌdhaꞌ i péjéxtaláb.
34 — Não pensem que eu vim trazer paz à terra; não vim trazer paz, mas espada.
35 In tsiꞌnek abal ku péjéxlindhaꞌ an kwitól kʼal nin tátaꞌ, an tsidhan kʼal nin nánaꞌ ani an alꞌíbe kʼal nin mím.
35 Pois vim causar divisão entre o homem e o seu pai; entre a filha e a sua mãe e entre a nora e a sua sogra.
36 Ani anchanꞌ, xi kʼwajattsik ba jun i atá, jajáꞌkʼitsik neꞌech ti péjéx.
36 Assim, os inimigos de uma pessoa serão os da sua própria casa.
37 ʼXitaꞌ in kʼanidhál más nin tátaꞌ o nin nánaꞌ ke Nanáꞌ, yab neꞌech kin ejto ka kʼwajay kʼal Nanáꞌ; xitaꞌ in kʼanidhál más nin chakámiltsik ke Nanáꞌ, yab jeye neꞌech kin ejto ka kʼwajay kʼal Nanáꞌ
37 — Quem ama o seu pai ou a sua mãe mais do que a mim não é digno de mim; quem ama o seu filho ou a sua filha mais do que a mim não é digno de mim;
38 ani xitaꞌ ti kin wéwnaꞌ por in chʼejnál ka chemdhá, yab neꞌech kin ejto ka kʼwajay kʼal Nanáꞌ.
38 e quem não toma a sua cruz e vem após mim não é digno de mim.
39 Xitaꞌ in léꞌ kin loꞌo nin xeꞌchintal, neꞌech kin kʼibdhaꞌ; por xitaꞌ kin kʼibdhaꞌ nin xeꞌchintal kʼal Nanáꞌ tu kwenta, neꞌech kin loꞌo.
39 Quem acha a sua vida a perderá; e quem perde a vida por minha causa, esse a achará.
40 ʼXitaꞌ ti ki bachʼutsik, Nanáꞌ tin bachʼwal ani xitaꞌ ti kin bachʼu Nanáꞌ, in bachʼwalich xi tin abámal.
40 — Quem recebe vocês é a mim que recebe; e quem recebe a mim recebe aquele que me enviou.
41 Xitaꞌ kin bachʼu jun i tʼiltsix abal in choꞌób ke kʼal a Dios ti abnék, neꞌech kin bachʼu i chʼejwalixtaláb jelti xi neꞌech kin bachʼu jun i tʼiltsix; xitaꞌ kin bachʼu jun i lujat inik abal in choꞌób ke i lujat inik, neꞌech kin bachʼu i chʼejwalixtaláb jelti xi neꞌech kin bachʼu jun i lujat inik.
41 Quem recebe um profeta, no caráter de profeta, receberá a recompensa de profeta; quem recebe um justo, no caráter de justo, receberá a recompensa de justo.
42 Ani xitaꞌ kin pidhaꞌ jun tuꞌ ti chamay jaꞌ jún ti éb xi jechéꞌtsik abal in choꞌób ke Nanáꞌ u exóbalil, neꞌech jeye kin bachʼu nin chʼejwalíb.
42 E quem der de beber, ainda que seja um copo de água fria, a um destes pequeninos, por ser este meu discípulo, em verdade lhes digo que de modo nenhum perderá a sua recompensa.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 10, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.