Atos 15

Nin tének káwintal an okˀóxláb (HUSNT2005) vs NVT

Sair da comparação
NVT Nova Versão Transformadora
1 Tam ti na Pablo ani na Bernabé kʼwajattsik Antiokía, ulich taltsik i iniktsik xi tál Judea. Jechéꞌ an iniktsik, in tuju kin okʼtsi an kidháblábtsik ke abal kin ejto ka loꞌeytsik, koꞌol kin tʼajaꞌtsik an exól ba nin tʼuꞌúl jelt xan tin ulal nin takʼixtal na Dios xin jilám dhutsadh na Moisés.
1 Chegaram a Antioquia alguns homens da Judeia e começaram a ensinar aos irmãos: “A menos que sejam circuncidados, conforme exige a lei de Moisés, vocês não poderão ser salvos”.
2 Na Pablo ani na Bernabé in tujutsik jun i káwlíxtaláb kʼal jechéꞌ an iniktsik ani káwlíxintsik tʼajat. Jaxtám ti utsan na Pablo ani na Bernabé ani taltsik an kidháblábtsik xi tajaꞌ abal ka kʼaletsik Jerusalén kin lejkiy jechéꞌ kʼal an abatwáletsik ani an takʼixtsik xin beletnál an belomtsik.
2 Paulo e Barnabé discordaram deles e discutiram energicamente. Por fim, a igreja decidiu enviar Paulo e Barnabé a Jerusalém, acompanhados de alguns irmãos de Antioquia, para tratar dessa questão com os apóstolos e presbíteros.
3 Xi aban kʼal an belomtsik, watʼey ban chabál xi Fenisia ani xi Samaria. Tajaꞌ, in tʼiláltsik xan ti belmáchtsik jeye an atiklábtsik xi yabtsik u judío ani ejtal an kidháblábtsik u kulbél tʼajat kʼal jechéꞌ xowaꞌ in achʼál u tʼiltsinaltsik.
3 A igreja, portanto, enviou seus representantes a Jerusalém. No caminho, eles pararam na Fenícia e em Samaria para visitar os irmãos e contaram que os gentios também estavam sendo convertidos, o que muito alegrou a todos.
4 Tam ti ulichtsik Jerusalén, bachʼwat kʼal an belomtsik, kʼal an abatwáletsik ani kʼal an takʼix belomtsik. In tʼiltsitsik xan ti éynéktsik kʼal na Dios kʼal an tʼojláb xi punkʼuntsidh.
4 Quando chegaram a Jerusalém, foram bem recebidos pela igreja, pelos apóstolos e presbíteros, e relataram tudo que Deus havia feito por meio deles.
5 Por taltsik an fariseotsik xi belmámadhich jeye, kubeytsik ani in ulu enchéꞌ:
5 Contudo, alguns dos irmãos que pertenciam à seita dos fariseus se levantaram e disseram: “É necessário que os convertidos gentios sejam circuncidados e guardem a lei de Moisés”.
6 Junkun tám an abatwáletsik ani an takʼix belomtsik abal kin chalpay xan ti neꞌech kin ejto kin lejkiy jechéꞌ.
6 Os apóstolos e presbíteros se reuniram para decidir a questão.
7 Tam ti okʼonichtsik yáníl ti káwlíx, chʼakay na Pedro ani in utsaꞌtsik enchéꞌ:
7 Depois de uma longa discussão, Pedro se levantou e se dirigiu a eles, dizendo: “Irmãos, vocês sabem que, há muito tempo, Deus me escolheu dentre vocês para falar aos gentios a fim de que eles pudessem ouvir as boas-novas e crer.
8 Ani na Dios, xin exlantsal tin ejattal ejtalkʼitsik, in xalkʼaꞌ abal in bachʼu xi yabtsik u judío, tam tin pidhaꞌichtsik an ti Tʼokat Ejattaláb anílkʼi jelt xan ti wawáꞌ tu pidhámal.
8 Deus conhece o coração humano e confirmou que aceita os gentios ao lhes dar o Espírito Santo, como o deu a nós.
9 Na Dios yab in píl káldhaꞌ jajáꞌtsik kʼal wawáꞌ, nibal wawáꞌ yab tu píl káldhaꞌ kʼal jajáꞌtsik, pos in tʼokedhantsitsik jeye an tin ejattal kʼal tin kwenta abal belmáchtsik.
9 Não fez distinção alguma entre nós e eles, pois purificou o coração deles por meio da fé.
10 Ani xoꞌ, ¿jantʼókʼi ti yab a beláltsik xowaꞌ na Dios in tʼajámal ani a léꞌ ka chuꞌutsik kin tʼajaꞌ jechéꞌ an belomtsik xowaꞌ wawáꞌ nibal ni wejeꞌ pakéliltsik in ejtómal kin tʼajaꞌ?
10 Então por que agora vocês provocam a Deus, sobrecarregando os discípulos gentios com um jugo que nem nós nem nossos antepassados conseguimos suportar?
11 Yab yejat ki tʼajaꞌ anchanꞌ, tokot yejat ki chalpóm abal u loꞌodhich anikʼi kʼal nin alwaꞌtalábil ni Ajátik Jesús jelt xan ti jajáꞌtsik loꞌodh.
11 Cremos que todos, nós e eles, somos salvos da mesma forma, pela graça do Senhor Jesus”.
12 Chamkʼantsik tám ejtal ani in achʼaꞌtsik xan ti exmách ti tʼiltsinaltsik kʼal na Bernabé ani na Pablo an exóltsik ani an labidh labandhaxtalábtsik xin tʼajámal na Dios kʼal jajáꞌtsik ban atiklábtsik xi yabtsik u judío.
12 Todos ouviram em silêncio enquanto Barnabé e Paulo lhes relatavam os sinais e maravilhas que Deus havia realizado por meio deles entre os gentios.
13 Tam ti okʼonichtsik ti káw na Pablo ani na Bernabé, na Jakobo in ulu enchéꞌ:
13 Quando terminaram de falar, Tiago se levantou e disse: “Irmãos, ouçam-me!
14 Na Simón Pedro tu tʼiltsámalich xan ti na Dios tin tuju kin bachʼu jeye xi yabtsik u judío abal kin dhabalnaꞌich.
14 Pedro lhes falou sobre como Deus visitou primeiramente os gentios para separar dentre eles um povo para si.
15 Jechéꞌ támun anchanꞌ abal ka tʼájan jelt xan tin dhutsámal an tʼiltsixtsik ban Tʼokat Dhuslab enchéꞌ:
15 E isso está em pleno acordo com o que disseram os profetas. Como está escrito:
16 Tayíl neꞌech kin witsiy juní ku kʼwajbaꞌ jun i Pulek Takʼix xin kidhtal na Dabid.
16 ‘Depois disso voltarei e restaurarei a tenda caída de Davi. Reconstruirei suas ruínas e a restaurarei,
17 Anchanꞌ neꞌech ku tʼajaꞌ abal ejtal an atiklábtsik xi bijidh Nanáꞌ u dhabal ti kin aliytsik
17 para que o restante da humanidade busque o Senhor, incluindo os gentios, todos os que chamei para serem meus. O Senhor falou,
18 Anchanꞌ tin ulu an Okʼóxláb, xin pidhnámal ka choꞌóbná ejtal jechéꞌ asta ti wejeꞌ.
18 aquele que tornou essas coisas conhecidas desde a eternidade’.
19 ʼJaxtám, nanáꞌ u ulal ke yab yejat ki itʼixbédhaꞌ xi yabtsik u judío xin belálichtsik na Dios.
19 “Portanto, considero que não devemos criar dificuldades para os gentios que se convertem a Deus.
20 Lejat kʼal ki dhutsuntsi abal ki utsaꞌtsik ke yabich kin kʼapu i kʼapnél xi pikbantsidh an chʼilabtsik, ke yabich ka junkun kʼal xi yab in tomtal ani yabich kin kʼapu i koꞌnéltsik xi kʼuchʼédhatskʼi o putedhatskʼi nibal kin kʼaputsik i xichʼ.
20 Ao contrário, devemos escrever a eles dizendo-lhes que se abstenham de alimentos oferecidos a ídolos, da imoralidade sexual, da carne de animais estrangulados e do sangue.
21 Pos asta ti wejeꞌ waꞌach jun xitaꞌ ban bitsowtsik xin okʼtsixnál nin takʼixtal na Dios xin jilám dhutsadh na Moisés. Jechéꞌ jaꞌich xu ajyáb echʼekʼi ban atátsik xon tu tʼajnal an junkuntaláb tam in kʼítsájil an koyóxnich.
21 Pois essas leis de Moisés são pregadas todos os sábados nas sinagogas judaicas em todas as cidades há muitas gerações”.
22 An abatwáletsik ani an takʼix belomtsik, junax kʼal ejtal an belomtsik, in ulu tám abal alwaꞌ kin takuy cháb óx xi jajáꞌtsik in kidhtal abal kin abaꞌtsik Antiokía junax kʼal na Pablo ani na Bernabé. Takwyat na Judas xu bijyáb jeye Barsabás ani na Silas. Jechéꞌ an payꞌlomlábtsik, jaꞌich xi kʼwajat ultaláb tʼajat kʼal an kidháblábtsik
22 Então os apóstolos e presbíteros e toda a igreja em Jerusalém escolheram representantes e os enviaram a Antioquia da Síria, com Paulo e Barnabé, para informar sobre essa decisão. Os homens escolhidos eram dois líderes entre os irmãos: Judas, também chamado Barsabás, e Silas.
23 ani kʼal jajáꞌtsik, abná jechéꞌ an dhutsadh úw, xin ulal enchéꞌ:
23 Esta foi a carta que levaram: “Nós, os apóstolos e presbíteros, e seus irmãos em Jerusalém, escrevemos esta carta aos irmãos gentios em Antioquia, Síria e Cilícia. Saudações.
24 I choꞌóbnámalich ke taltsik i atiklábtsik xu kʼwajíl techéꞌ, kʼalnektsik tachanꞌ, por yab wawáꞌ i abámal. Jajáꞌtsik ti itʼixbédhámalichtsik kʼal nin okʼtsixtal ani ti ukʼpindhámalichtsik abal ti utsáltsik ke yejat ka tʼajaꞌ an exól ba na tʼuꞌúl ani ka wéwnaꞌtsik nin takʼixtal na Dios xin jilám dhutsadh na Moisés.
24 “Soubemos que alguns homens, que daqui saíram sem nossa autorização, têm perturbado e inquietado vocês com seu ensino.
25 Jaxtám wawáꞌ, i chalpay ejtal tu éb ki takuy taltsik i kidháblábtsik xi wawáꞌ i kidhtal abal ka kʼale ti ki álnaꞌtsik junax kʼal na Bernabé ani na Pablo, an kidháblábtsik xi wawáꞌ i kʼanidhál tʼajat.
25 Portanto, depois de chegarmos a um consenso, resolvemos enviar-lhes alguns representantes com nossos amados irmãos Barnabé e Paulo,
26 Jechéꞌ na Bernabé ani na Pablo, jaꞌich an kidháblábtsik xi yab tʼajat in ajyaltsik tinbáꞌ maske ka chemdhá kʼal tin kwentakʼi ni Ajátik Jesukristo.
26 que têm arriscado a vida pelo nome de nosso Senhor Jesus Cristo.
27 Jaxtám, jéꞌ i abál na Judas ani na Silas xi takwyámal, jajáꞌtsik neꞌech ti káw kʼal tatáꞌtsik abal ti ki wiltsitsik ejtal jechéꞌ.
27 Estamos enviando Judas e Silas para confirmarem pessoalmente o que aqui escrevemos.
28 Pos an Tʼokat Ejattaláb ani wawáꞌ weye, i chuꞌu abal alwaꞌ, ke yab más xowaꞌ tu utsaꞌtsik ka tʼajaꞌ, tokot jechéꞌ xi más yejat:
28 “Pois pareceu bem ao Espírito Santo e a nós não impor a vocês nenhum peso maior que estes poucos requisitos:
29 ke yab ka kʼaputsik xowaꞌ pikbantsidhich an chʼilabtsik, yab jeye ka kʼaputsik i xichʼ, nibal nin tʼuꞌúl an koꞌnéltsik xi kʼuchʼédhatskʼi ani yab ki junkuntsik kʼal xi yab a tomtal. Max yabich ka tʼajaꞌtsik jechéꞌ, a tʼajálichtsik xowaꞌ alwaꞌ. Ki kʼwajaytsik alwaꞌ.”
29 abstenham-se de comer alimentos oferecidos a ídolos, de consumir o sangue ou a carne de animais estrangulados, e de praticar a imoralidade sexual. Farão muito bem se evitarem essas coisas. “Que tudo lhes vá bem.”
30 Anchanꞌ pé, tam ti abanichtsik, kʼaletsik Antiokía. In junku tajaꞌ an kidháblábtsik ani in pidhaꞌ an ti dhutsadh úw.
30 Os mensageiros partiram de imediato para Antioquia, onde reuniram os irmãos e entregaram a carta.
31 Tam tin ajay jechéꞌ an dhutsadh úw an kidháblábtsik, kulbétsik tʼajat kʼal jachanꞌ an takʼixtaláb.
31 Houve grande alegria em toda a igreja no dia em que leram essa mensagem animadora.
32 Kom na Judas ani na Silas i tʼiltsixtsik jeye, in takʼiy ani in pakabédhaꞌ an kidháblábtsik kʼal yán i tʼilabtsik xin ulu.
32 Então Judas e Silas, ambos profetas, encorajaram e fortaleceram os irmãos com muitas palavras.
33 Tayíl, tam ti kʼwajách na Judas ani na Silas cháb óx a kʼítsá Antiokía, chapnédhájichtsik tám kʼal i kʼijidhtaláb kʼal an kidháblábtsik abal ka witsích xon ti kʼwajattsik xi kʼál ti abnéktsik.
33 Permaneceram ali algum tempo, e depois os irmãos os enviaram em paz de volta à igreja de Jerusalém.
34 Por na Silas in ulu abal neꞌech jaꞌ ka jilkʼon tajaꞌ.
34 Silas, porém, resolveu permanecer ali.
35 Na Pablo ani na Bernabé jilkʼon tajaꞌ Antiokía ani kʼal yán más xi kʼeꞌettsik, in óntsi ti okʼtsixtsik ani ti tʼiltsixtsik an ti alwaꞌ tʼilab.
35 Paulo e Barnabé ficaram em Antioquia. Eles e muitos outros ensinavam e pregavam a palavra do Senhor naquela cidade.
36 Tam ti más tayílich, na Pablo in utsaꞌ enchéꞌ na Bernabé:
36 Algum tempo depois, Paulo disse a Barnabé: “Voltemos para visitar cada uma das cidades onde pregamos a palavra do Senhor, para ver como os irmãos estão indo”.
37 Na Bernabé in léꞌ kin júnaꞌ na Juan kʼal jajáꞌtsik, xu bijyáb jeye ta Markos;
37 Barnabé queria levar João Marcos,
38 por na Pablo in chalpayal abal yab alwaꞌ max kin júnaꞌ, pos más okʼox, jilnéktsik Panfilia ani yab in óntsi an tʼojláb kʼal jajáꞌtsik.
38 mas Paulo se opôs, pois João Marcos tinha se separado deles na Panfília, não prosseguindo com eles no trabalho.
39 Káwlíxin kʼal jechéꞌ tin kwenta ani yabtsik in kóꞌoy i lejkintaláb, jaxtám ti kʼejtsik ti kʼale. Na Bernabé in júnaꞌ na Markos. Balintsik ban tan ani kʼale ban chabál xin bij Chipre xi kʼwajat ban pujal.
39 O desentendimento entre eles foi tão grave que os dois se separaram. Barnabé levou João Marcos e navegou para Chipre.
40 Na Pablo in takuy na Silas abal ka junikná kʼál. Tam ti okʼonich ti kontsintsábtsik an tin alwaꞌtalábil na Dios kʼal an kidháblábtsik, kʼaléchtsik tám.
40 Paulo escolheu Silas e partiu, e os irmãos o entregaram ao cuidado gracioso do Senhor.
41 Xeꞌchintsik Siria ani Silisia in punkʼuntsal an kidháblábtsik abal kin óntsaltsik an ti belom.
41 Então ele viajou por toda a Síria e Cilícia, fortalecendo as igrejas de lá.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 15, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.