Mateus 9

Huastec Aquiche NT (HUS_TBL) vs NVT

Sair da comparação
NVT Nova Versão Transformadora
1 Balin tám na Jesús ban tan, watʼey juní jun pakʼeꞌ jaꞌ ani ulich bin bitsówil.
1 Jesus entrou num barco e atravessou o mar até a cidade onde morava.
2 Júntsin tajaꞌ kwachat ba jun i chayteꞌ jun i inik xi yab in ejtowal ka yoyon. Tam ti na Jesús in chuꞌu abal u belnal kʼal jajáꞌtsik, in utsaꞌ enchéꞌ an yaꞌul: ―Payꞌlomláb, yab ka jilaꞌ tabáꞌ; na walastalábil pakwlantsidhich ti kʼwajat.
2 Algumas pessoas lhe trouxeram um paralítico deitado numa maca. Ao ver a fé que eles tinham, Jesus disse ao paralítico: “Anime-se, filho! Seus pecados estão perdoados”.
3 Tam ti na Jesús in ulu jechéꞌ, taltsik an okʼtsixtsik xin wilál nin takʼixtal na Dios xin jilám dhutsadh na Moisés, in chalpaytsik enchéꞌ: “Jechéꞌ in tʼajálich jelti max Jajáꞌ u Dios.”
3 Alguns mestres da lei disseram a si mesmos: “Isso é blasfêmia!”.
4 Kom na Jesús in choꞌób xantʼéy kʼwajat in chalpayaltsik, in utsaꞌtsik enchéꞌ: ―¿Jantʼókʼi ti yab tʼajat alwaꞌ i chalab a koꞌoltsik?
4 Jesus, percebendo o que pensavam, perguntou: “Por que vocês reagem com tanta maldade em seu coração?
5 Pos ¿jowaꞌ más yab tʼojláb ku ulu: “Na walastalábil pakwlantsidhich ti kʼwajat”, o ku ulu: “Ki chʼakay ani ki beley”?
5 O que é mais fácil dizer: ‘Seus pecados estão perdoados’ ou ‘Levante-se e ande’?
6 Pos alwaꞌich, neꞌech tu xalkʼantsitsik ke Nanáꞌ, xin abadh abal kin wenkʼon neye tin inik, u koꞌol i awiltaláb techéꞌ ti chabál abal ku pakwlantsi xi walbidhtsik. In utsaꞌ tám enchéꞌ an inik xi yab in ejtowal ka yoyon: ―Ki chʼakay, ka dhayaꞌ na chaytéꞌil ani ki kʼaléch ta kʼimáꞌ.
6 Mas eu lhes mostrarei que o Filho do Homem tem autoridade na terra para perdoar pecados”. Então disse ao paralítico: “Levante-se, pegue sua maca e vá para casa”.
7 Chʼakay tám an inik xi yab in ejtowal ka yoyon ani kʼaléch tám tin kʼimáꞌ.
7 O homem se levantou e foi para casa.
8 Tam ti an atiklábtsik in chuꞌu jechéꞌ, labantsik ani in pubédhantsi tin bij na Dios abal in pidhámal jechéꞌ an ti awiltaláb an iniktsik.
8 Ao ver isso, a multidão se encheu de temor e louvou a Deus por ele ter dado tal autoridade aos seres humanos.
9 Tam ti na Jesús kale tajaꞌ, in chuꞌu jun i inik xin bij ta Mateo buxúl xon tin bachʼwal an jalbixtaláb abal an chabál xi Roma ani in utsaꞌ enchéꞌ: ―Wana ta exóbal kʼal Nanáꞌ. Chʼakay tám na Mateo ani in wéwnaꞌ na Jesús.
9 Enquanto Jesus caminhava, viu um homem chamado Mateus sentado onde se coletavam impostos. “Siga-me”, disse-lhe Jesus, e Mateus se levantou e o seguiu.
10 Jun i kʼij, tam ti na Jesús kʼwajat ti kʼapul tin kʼimáꞌ na Mateo, ulich yán i bachʼkʼul jalbixtaláb ani i walablomtsik. Jechéꞌ an iniktsik buxkan jeye ti kʼapultsik ban mesa xon ti kʼwajat ti kʼapul na Jesús kʼal nin exóbaliltsik.
10 Mais tarde, na casa de Mateus, Jesus e seus discípulos estavam à mesa, acompanhados de um grande número de cobradores de impostos e pecadores.
11 Tam ti an fariseotsik in chuꞌu jechéꞌ, in utsaꞌ enchéꞌ nin exóbaliltsik na Jesús: ―¿Jantʼókʼi tu kʼapul na Okʼtsíxal kʼal an bachʼkʼul jalbixtaláb ani kʼal an walablomtsik?
11 Quando os fariseus viram isso, perguntaram aos discípulos: “Por que o seu mestre come com cobradores de impostos e pecadores?”.
12 Tam ti na Jesús in achʼaꞌ jechéꞌ, in utsaꞌtsik enchéꞌ: ―Xi kʼwajattsik alwaꞌ ani yab u yaꞌul, yab in yéntsal i ilálix, por xu yaꞌul, in yéntsal.
12 Jesus ouviu o que disseram e respondeu: “As pessoas saudáveis não precisam de médico, mas sim os doentes”.
13 Ki kʼaléchtsik ani ka exbaytsik xantʼéy in léꞌ kin ulu jechéꞌ an Tʼokat Dhuslab: “Nanáꞌ u léꞌ ka kóꞌoytsik i yajnantsixtaláb ani yabich u léꞌ ka pikbaꞌ i chemdhats koꞌnéltsik.” Pos Nanáꞌ yab in tsiꞌnek ku aliy xi xeꞌechtsik lujat, in tsiꞌnek ku aliy xi walbidhtsik abal kin jilaꞌichtsik ti walablom.
13 E acrescentou: “Agora vão e aprendam o significado desta passagem das Escrituras: ‘Quero que demonstrem misericórdia, e não que ofereçam sacrifícios’. Pois não vim para chamar os justos, mas sim os pecadores”.
14 Utukná tám na Jesús kʼal nin exóbaliltsik na Juan xu Pujax ani konyat enchéꞌ: ―¿Jantʼókʼi ti wawáꞌ ani an fariseotsik jeye u kʼíl tʼajat ani na exóbaliltsik yab u kʼíl?
14 Os discípulos de João Batista foram a Jesus e lhe perguntaram: “Por que seus discípulos não têm o hábito de jejuar, como nós e os fariseus?”.
15 Tókʼoyattsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―¿Awxeꞌ yejat ka kʼwajaytsik tʼeꞌpidh xi kanidhtsik ba jun i tomkixtaláb, tam an tomkinél inik kʼwajat kʼal jajáꞌtsik? ¡Yabaꞌ! Por neꞌech kin bajaw an kʼij tam ka wixkʼintsattsik an ti tomkinél inik ani neꞌchich jeye tám ti kʼíltsik.
15 Jesus respondeu: “Por acaso os convidados de um casamento ficam de luto enquanto festejam com o noivo? Um dia, porém, o noivo lhes será tirado, e então jejuarão.
16 ʼYab xitaꞌ in patsʼkʼuyal jun i kʼej xeketláb kʼal jun pejeꞌ i ít kʼudhkʼum; pos an ít kʼudhkʼum, u muchel ani in michʼál más an kʼej kʼudhkʼum.
16 “Além disso, ninguém remendaria uma roupa velha usando pano novo. O pano rasgaria a roupa, deixando um buraco ainda maior.
17 Nibal u balyáb an ít yajtsik uxnél ba kʼej ótʼ balixtaláb; pos max ka tʼajan anchanꞌ, an ótʼ balixtaláb u michʼkʼanal ani an yajtsik uxnél neꞌech ka wakʼlan. Jaxtám ti yejat ka balyat an ít yajtsik uxnél ban ít ótʼ balixtaláb abal chablam yab ka kʼibchon.
17 “E ninguém colocaria vinho novo em velhos recipientes de couro. O couro se arrebentaria, deixando vazar o vinho, e os recipientes velhos se estragariam. Vinho novo é guardado em recipientes novos, para que ambos se conservem”.
18 Lejat kʼwajat ti usnaltsik kʼal na Jesús ejtal jechéꞌ, ulich jun in okʼlékil an judíotsik, tudhlan tin tamét na Jesús ani in ulu enchéꞌ: ―Nu tsidhánil talél ti chemech, por max Tatáꞌ ki tsích ani ka takaꞌ, neꞌech ka ejech.
18 Enquanto Jesus ainda falava, o líder da sinagoga local veio e se ajoelhou diante dele. “Minha filha acaba de morrer”, disse. “Mas, se o senhor vier e puser as mãos sobre ela, ela viverá.”
19 Chʼakay na Jesús ani kʼale kʼal jachanꞌ an inik junax kʼal nin exóbaliltsik.
19 Então Jesus e seus discípulos se levantaram e foram com ele.
20 Tam ti na Jesús neꞌech ti bél, utukná kʼal jun i mímláb xin neꞌdhálich lajucháb i tamub ti yaꞌul kʼal i lakúmtaláb, utey tin kúx na Jesús ani in taktsi tin wál nin kʼudhkʼúmil.
20 Nesse instante, uma mulher que havia doze anos sofria de hemorragia se aproximou por trás dele e tocou na borda de seu manto,
21 In tʼajaꞌ anchanꞌ abal in chalpayal enchéꞌ: “Max u ejtowalak ku taktsi tin kʼudhkʼúmil, neꞌech kin jeley.”
21 pois pensava: “Se eu apenas tocar em seu manto, serei curada”.
22 Por na Jesús chawꞌkʼin, in chuꞌu an mímláb ani in utsaꞌ enchéꞌ: ―Mímláb, yab ka jilaꞌ tabáꞌ; i jeley abal i belmách. Ani támkʼi jachanꞌ, jilkʼon jelnek an mímláb.
22 Jesus se voltou e, quando a viu, disse: “Filha, anime-se! Sua fé a curou”. A partir daquele momento, a mulher ficou curada.
23 Tam ti na Jesús ulich bin kʼimáꞌ an okʼlek inik ani in chuꞌu tʼojojodhich an tʼéneltsik abal an jólmách ani an atiklábtsik chapik u ukʼnaltsik,
23 Quando Jesus chegou à casa do líder da sinagoga, viu a multidão agitada e ouviu a música fúnebre.
24 in utsaꞌtsik enchéꞌ: ―Ki kaletsik eléb, an tsidhan yab chemnek, u wayalkʼi ti kʼwajat. Tam ti achʼan in ulu jechéꞌ, labídhná kʼal an atiklábtsik,
24 “Saiam daqui!”, disse ele. “A menina não está morta; está apenas dormindo.” Os que estavam ali riram dele.
25 por in utsaꞌ ka kaletsik eléb. Ochich tám na Jesús, in téynaꞌ an tsidhan bin kʼubak ani chʼakay an tsidhan.
25 Depois que a multidão foi colocada para fora, Jesus entrou e tomou a menina pela mão, e ela se levantou.
26 Jechéꞌ xowaꞌ in tʼajaꞌ na Jesús, choꞌóbná putálkʼi ba jachanꞌ an chabál.
26 A notícia desse milagre se espalhou por toda a região.
27 Tam ti na Jesús kale tajaꞌ, wéwná kʼal cháb i jokʼoltsik, xi dhájaxintsik chapik enchéꞌ: ―¡Tatáꞌ xi kuxlab kʼal na Dabid, ti ku yajnantsi weye!
27 Depois que Jesus saiu dali, dois cegos foram atrás dele, gritando: “Filho de Davi, tenha misericórdia de nós!”.
28 Tam ti na Jesús ochich ban atá, utukná kʼal an jokʼoltsik ani Jajáꞌ in konoy enchéꞌ: ―¿A beláltsikxeꞌ ke neꞌech ku ejto ku tʼajaꞌ xowaꞌ tin kontsaltsik? Jajáꞌtsik tókʼon enchéꞌ: ―I belál, Ajátik.
28 Quando Jesus entrou em casa, os cegos se aproximaram, e ele lhes perguntou: “Vocês creem que eu posso fazê-los ver?”. “Sim, Senhor”, responderam eles.
29 Taktsintsik tám an tin wal kʼal na Jesús ani utsantsik enchéꞌ: ―Pos ka tʼájan xan ta beláltsik.
29 Ele tocou nos olhos dos dois e disse: “Seja feito conforme a sua fé”.
30 Chuꞌxinichtsik tám, por utsantsik tʼajat enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Yab ka tʼilaꞌtsik jechéꞌ abal yab kin choꞌóbnaꞌ ni jun xitaꞌ.
30 Então os olhos deles se abriram e puderam ver. Jesus os advertiu severamente: “Não contem a ninguém”.
31 Por tokot ti kaletsik tajaꞌ, in tʼilaꞌ putál ba jachanꞌ an chabál xantʼéy tʼajtsintsik kʼal na Jesús.
31 Eles, porém, saíram e espalharam sua fama por toda a região.
32 Tam ti kʼaléch an jokʼoltsik, uldhantsat na Jesús jun i móꞌ xi ochadh kʼal i atʼax ejattaláb.
32 Quando partiram, foi levado a Jesus um homem que não conseguia falar porque estava possuído por um demônio.
33 Tam ti na Jesús in káldhaꞌ an atʼax ejattaláb, an móꞌ káwinich tám. An atiklábtsik u labnal tʼajat ani in ulaltsik enchéꞌ: ―Yab jaykʼi i chuꞌúmal techéꞌ Israel jun xataꞌ jelti jechéꞌ.
33 O demônio foi expulso e, em seguida, o homem começou a falar. As multidões ficaram admiradas. “Jamais aconteceu algo parecido em Israel!”, exclamavam.
34 Por an fariseotsik in ulal enchéꞌ: ―Jechéꞌ an inik in káldhál an atʼax ejattalábtsik kʼal tin awiltal in okʼlékil an atʼax ejattalábtsik.
34 Os fariseus, contudo, disseram: “Ele expulsa demônios porque o príncipe dos demônios lhe dá poder”.
35 Na Jesús xeꞌech in lonyal putál an bitsowtsik ani an kwentsaltsik ani u okʼtsix ban atátsik xon tu tʼajnal an junkuntaláb xi waꞌach tajaꞌ. In tʼilál an alwaꞌ tʼilab kʼal tin kwenta xan tu takʼix na Dios, in jeldhál ejtalkʼi kʼal xowaꞌkich i yawꞌlách ani kʼal xowaꞌkichkʼi jeye i yajtsiktaláb.
35 Jesus andava por todas as cidades e todos os povoados da região, ensinando nas sinagogas, anunciando as boas-novas do reino e curando todo tipo de enfermidade e doença.
36 Tam tin chuꞌu yán an atiklábtsik, in kóꞌontsi ti yajnantsixtaláb abal in chuꞌtal ke walbadhtsik ti kʼwajat ani kʼwajat jelti borregotsik xi yab in koꞌol xitaꞌ kʼál ti ka beletná.
36 Quando viu as multidões, teve compaixão delas, pois estavam confusas e desamparadas, como ovelhas sem pastor.
37 In utsaꞌ tám enchéꞌ nin exóbaliltsik: ―Tsubax tu utsáltsik, ke anchanꞌ jelti tam labenek tʼajat nin walíl an tʼayabláb, anchanꞌ jeye ti waꞌach tʼajat xitaꞌ neꞌech ti kin belaꞌ. Por anchanꞌ jelti tam wéꞌ tʼajat an tʼojnaltsik waꞌach abal kin junkuntsi tin walíl an tʼayabláb, anchanꞌ jeye wéꞌ tʼajat waꞌach xitaꞌ kin tʼiltsi an ti alwaꞌ tʼilab an atiklábtsik.
37 Disse aos discípulos: “A colheita é grande, mas os trabalhadores são poucos.
38 Anchanꞌ jelt xan ti an dhabal tʼayabláb in abál i tʼojnaltsik abal kin junkuntsi tin walíl an tʼayabláb, anchanꞌ ti ka kontsitsik na Dios kin abaꞌ xitaꞌ kin tʼiltsi an ti alwaꞌ tʼilab an atiklábtsik.
38 Orem ao Senhor da colheita; peçam que ele envie mais trabalhadores para seus campos”.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 9, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.