Mateus 22
Huastec Aquiche NT (HUS_TBL) vs NTLH
1 In óntsi tám juní ti káw na Jesús kʼal i junbaxtalábkʼi ani in utsaꞌtsik enchéꞌ:
1 De novo Jesus usou parábolas para falar ao povo. Ele disse:
2 ―Xan tu takʼix na Dios in junwal jelti jun i tomkixtaláb xi jun i pulek takʼix in tʼajaꞌ abal nin chakámil.
2 — O
3 In abaꞌ nin tʼojnáliltsik abal kin kaniy xi kʼwajatichtsik kanidh, por jechéꞌtsik yab in leꞌnaꞌ ka kʼale.
3 Depois mandou os empregados chamarem os convidados, mas eles não quiseram vir.
4 In abaꞌ juní kʼeꞌet nin tʼojnáliltsik ani in utsaꞌ enchéꞌ: “Ka utsaꞌ xi kʼwajatichtsik kanidh abal tʼojojodhich u koꞌol an kʼapnél. Ka utsaꞌ abal chemdhatsich an bákatsik, an koꞌnéltsik xi kʼosdhaꞌ ani ejtalich kʼwajat tʼojojodh; ka utsaꞌ abal ka tsíchichtsik.”
4 Então mandou outros empregados com o seguinte recado: “Digam aos convidados que tudo está preparado para a festa. Já matei os bezerros e os bois gordos, e tudo está pronto. Que venham à festa!”
5 Por xi kanidhtsik yab in tʼajaꞌ ti kʼij. Jún kʼale bin ale, jún kʼale xon tin tʼajál nin álimtal
5 — Mas os convidados não se importaram com o convite e foram tratar dos seus negócios: um foi para a sua fazenda, e outro, para o seu armazém.
6 ani xi kʼeꞌettsik, in yakʼwaꞌ nin tʼojnáliltsik an pulek takʼix, in atʼax tʼajtsitsik ani in chemdhaꞌ.
6 Outros agarraram os empregados, bateram neles e os mataram.
7 Tam ti an pulek takʼix in achʼaꞌ jechéꞌ, chakuy tʼajat ani in abaꞌ nin soldadojiltsik kin chemdhaꞌ jachanꞌ an chemdhax iniktsik ani abal kin tsiktsi tin bitsówil.
7 O rei ficou com tanta raiva, que mandou matar aqueles assassinos e queimar a cidade deles.
8 Tayíl in utsaꞌ enchéꞌ nin tʼojnáliltsik: “Ejtalich kʼwajat tʼojojodh abal an tomkixtaláb, por jachanꞌ xi kanidhtsik yab xónaꞌ in tomnál ka tsích.
8 Depois chamou os seus empregados e disse: “A minha festa de casamento está pronta, mas os convidados não a mereciam.
9 Pos ki kʼaletsik pé xon tu xayꞌmanal an bél ani ka kaniy ban tomkixtaláb ejtalkʼi xitaꞌ ka elaꞌtsik.”
9 Agora vão pelas ruas e convidem todas as pessoas que vocês encontrarem.”
10 Kale tám an tʼójontsixtsik ban bél ani in junku ejtal xin elaꞌtsik, xi alwaꞌ iniktsik ani xi atʼax iniktsik. Anchanꞌ ti tsʼutsich an altá kʼal an atiklábtsik.
10 — Então os empregados saíram pelas ruas e reuniram todos os que puderam encontrar, tanto bons como maus. E o salão de festas ficou cheio de gente.
11 ʼOchich tám an pulek takʼix kin chuꞌu xi kanidhtsik ani in chuꞌu jun i inik xi taꞌ jeye ti kʼwajat, por yab xeketlidh jelt xan tu xeketlinal jun xitaꞌ xu kʼalel ba jun i tomkixtaláb.
11 Quando o rei entrou para ver os convidados, notou um homem que não estava usando roupas de festa
12 Ani in utsaꞌ enchéꞌ: “Jaꞌúb, ¿jan ta ochenek techéꞌ ani yab i xeketlidh jelt xan tu xeketlinal jun xitaꞌ xu kʼalel ba jun i tomkixtaláb?” Por yab tʼajat xataꞌ in ulu.
12 e perguntou: “Amigo, como é que você entrou aqui sem roupas de festa?”
13 An pulek takʼix in utsaꞌ tám enchéꞌ xi kʼwajattsik ti tʼojojól: “Ka wikʼaꞌ bin akan ani bin kʼubak ani ka káldhaꞌ eléb ban jikʼwaxtaláb, xon ti neꞌech ti ukʼnal ani ti rechʼechʼél nin kamab.”
13 Então o rei disse aos empregados: “Amarrem os pés e as mãos deste homem e o joguem fora, na escuridão. Ali ele vai chorar e ranger os dentes de desespero.”
14 Pos yán tʼajat xi kanidhtsik, por wéꞌ tʼajat xi takudhtsik.
14 E Jesus terminou, dizendo:
15 Kʼale tám an fariseotsik ani in tʼajaꞌ i káw abal kin aliy xan ti kin uwaꞌtsik kin tʼajaꞌ kin ulu jun xataꞌ yab alwaꞌ na Jesús ani anchanꞌ kin ejto kin ólnaꞌ.
15 Os fariseus saíram e fizeram um plano para conseguir alguma prova contra Jesus.
16 Jaxtám tin abaꞌ cháb óx nin kidhtaltsik junax kʼal nin kidhtaltsik jeye na Erodes ani utsan enchéꞌ na Jesús: ―Okʼtsix, i choꞌób abal tsubax xowaꞌ a ulal ani a okʼtsixnál in lujtalkʼi xan tu takʼix na Dios ani yab a ódhál ti kwenta xantʼéy in ulal an iniktsik, pos yab a telál an iniktsik eblidhkʼi.
16 Então mandaram que alguns dos seus seguidores e alguns membros do partido de Herodes fossem dizer a Jesus: — Mestre, sabemos que o senhor é honesto, ensina a verdade sobre a maneira de viver que Deus exige e não se importa com a opinião dos outros, nem julga pela aparência.
17 Pos ti ku utsaꞌ: ¿Alwaꞌxeꞌ ki pidhaꞌ ti jalbixtaláb an lej pulek takʼix romano o yabaꞌ?
17 Então o que o senhor acha: é ou não é contra a nossa Lei pagar impostos ao Imperador romano?
18 Por na Jesús in chuꞌu abal kʼwajatkʼi ti taktamiyáb ani in utsaꞌtsik enchéꞌ: ―Kʼambixtsik, ¿jantʼókʼi tin taktamiyaltsik?
18 Mas Jesus percebeu a malícia deles e respondeu:
19 Ti kin óltsi jun i patʼál tumín xi kʼál tu tʼajnal an jalbixtaláb. Pidhan tám jun i denario.
19 Tragam a moeda com que se paga o imposto! Trouxeram a moeda,
20 Konyattsik tám enchéꞌ kʼal na Jesús: ―¿Jitaꞌ in wal ani in bij xi jechéꞌ kʼwajat chʼilbadh?
20 e ele perguntou:
21 Tókʼoyat enchéꞌ: ―An lej pulek takʼix romano. Utsantsik tám enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Pos ka pidhaꞌ an lej pulek takʼix romano xowaꞌ in lujyal kin bachʼu ani ka pidhaꞌ na Dios xowaꞌ Jajáꞌ in lujyal kin bachʼu.
21 Eles responderam: — São do Imperador. Então Jesus disse:
22 Tam tin achʼaꞌtsik jechéꞌ, labantsik tʼajat. Jilan tám na Jesús ani kʼaletsik.
22 Eles ficaram admirados quando ouviram isso. Então deixaram Jesus e foram embora.
23 Jayéchkʼi jachanꞌ a kʼítsá, kʼale ti álnáb na Jesús kʼal cháb óx i saduseotsik. Jechéꞌ an saduseotsik, in ulal ke an chemélomtsik yabich u ejel ti ít; jaxtám ti konyat enchéꞌ na Jesús:
23 Naquele mesmo dia chegaram perto de Jesus alguns saduceus , afirmando que ninguém ressuscita.
24 ―Okʼtsix, na Moisés in ulu ke max jun i tomkidh inik ka chemech ani yab kin jilaꞌ i chakamtsik, nin kidháb yejat ka tomkin kʼal jachanꞌ an chemtsidh mímláb abal kin kóꞌoy i chakamtsik jelti max in chakámil nin kidháb xi chemech.
24 Eles disseram a Jesus: — Mestre, Moisés ensinou assim: “Se um homem morrer e deixar a esposa sem filhos, o irmão dele deve casar com a viúva, para terem filhos, que serão considerados filhos do irmão que morreu.”
25 Pos alwaꞌich, kʼal wawáꞌ táꞌwiꞌik ti kʼwajat búk i kwitóltsik in kidhábkʼitsik. Xi jidhtal tomkin ani chemech. Kom yab in jilaꞌ in chakámiltsik, in jiltsi an tin tomtal nin chabtal kidháb.
25 Acontece que havia entre nós sete irmãos. O mais velho casou e morreu sem deixar filhos. Assim, ele deixou a viúva para o segundo irmão.
26 Anchanꞌ jeye ti támun kʼal xin chabtal, kʼal xin oxtal ani anchanꞌ ti támun kʼal xi búk an kwitóltsik.
26 A mesma coisa aconteceu com este, e também com o terceiro, e, finalmente, com todos os sete.
27 Más tayíl chemech jeye an mímláb.
27 Depois de todos eles, a mulher também morreu.
28 Tam ka ejech ti ít an chemélomtsik, ¿Kʼal jowaꞌ jáꞌ xi búk an kwitóltsik ti neꞌech ti tomikláb jachanꞌ an mímláb, abal ejtal an kwitóltsik in tomiknámal?
28 Portanto, no dia da ressurreição, de qual dos sete a mulher vai ser esposa? Pois todos eles casaram com ela!
29 Tókʼoyattsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Tatáꞌtsik i ukʼpinék tʼajat ta kʼwajat, abal yab a exláltsik an Tʼokat Dhuslab nibal nin cháp na Dios.
29 Jesus respondeu:
30 Pos tam ka ejech ti ít an chemélomtsik, yabich neꞌech ti tomkinaltsik nibal neꞌech ti pidhnáb xitaꞌ abal ka tomkin, pos neꞌech ka kʼwajaytsik jelti nin tʼokat abatwálejiltsik na Dios xi kʼwajattsik walkʼiꞌ.
30 Pois, quando os mortos ressuscitarem, serão como os anjos do céu, e ninguém casará.
31 Por kʼal tin kwenta max u ejel ti ít an chemélomtsik, ¿yabxeꞌ a ajyámaltsik xan ti na Dios tin ulu, tam tin ulu enchéꞌ?:
31 E, quanto à ressurreição dos mortos, será que vocês nunca leram o que Deus disse? Ele afirmou:
32 “Nanáꞌ tin Diosil na Abraham, na Isák ani na Jakob.” Na Dios yab in Diosil i chemélomtsik, in Diosil xi kʼwajattsik ejat.
32 “Eu sou o Deus de Abraão, o Deus de Isaque e o Deus de Jacó.” E Deus não é Deus dos mortos e sim dos vivos.
33 Tam ti an atiklábtsik in achʼaꞌ jechéꞌ, labantsik tʼajat xan tin achʼaꞌ u okʼtsix na Jesús.
33 Quando a multidão ouviu isso, ficou admirada com o ensinamento dele.
34 Tam ti an fariseotsik in choꞌóbnaꞌ abal na Jesús tókʼnék in lujtalkʼi ani an saduseotsik yab in elaꞌ xan ti ka tókʼon, junkun an fariseotsik
34 Os fariseus se reuniram quando souberam que Jesus tinha feito os saduceus calarem a boca.
35 ani jún ti éb xin wilál nin takʼixtal na Dios, in leꞌnaꞌ kin taktamiy. Jaxtám tin konoy enchéꞌ:
35 E um deles, que era mestre da Lei , querendo conseguir alguma prova contra Jesus, perguntou:
36 ―Okʼtsix, ¿jowaꞌ jáꞌ an takʼixtaláb xi más uluts xi kʼwajat dhutsadh bin takʼixtal na Dios xin jilám dhutsadh na Moisés?
36 — Mestre, qual é o mais importante de todos os mandamentos da Lei ?
37 Tókʼoyat enchéꞌ kʼal na Jesús: ―“Ka kʼakʼnaꞌ an Okʼóxláb na Diosil kʼal ejtal na itsích, kʼal ejtal na ejattal ani kʼal ejtal na chalab.”
37 Jesus respondeu:
38 Jechéꞌ jaꞌich an takʼixtaláb xi más uluts ani xi más ultaláb.
38 Este é o maior mandamento e o mais importante.
39 Nin chabtal, in junwal jeye jelti xin jidhtal: “Ka kʼanidhaꞌ xi kʼeꞌettsik jelt xan ta kʼanidhál tabáꞌ.”
39 E o segundo mais importante é parecido com o primeiro: “Ame os outros como você ama a você mesmo.”
40 Jechéꞌ cháb an takʼixtaláb jaꞌich nin tujtal ejtal nin takʼixtal na Dios xin jilám dhutsadh na Moisés ani xin jilám dhutsadh an tʼiltsixtsik.
40 Toda a Lei de Moisés e os ensinamentos dos
41 Lejat an fariseotsik bél taꞌ ti kʼwajat juniniꞌ,
41 Quando os fariseus estavam reunidos, Jesus perguntou a eles:
42 konyattsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―¿Jantʼéy a chalpayaltsik kʼal tin kwenta an Kristo? ¿Kʼal jitaꞌ kʼál tu chakámláb? Tókʼoyat enchéꞌ: ―Kʼal an pulek takʼix Dabid.
42 — O que vocês pensam sobre o — De Davi! — responderam eles.
43 Utsantsik tám enchéꞌ kʼal na Jesús: ―¿Jantʼókʼi pé tám na Dabid, ti ijtsiyat kʼal an Tʼokat Ejattaláb kin bijiy tin Ajátik? Abal na Dabid in ulu enchéꞌ:
43 Jesus tornou a perguntar:
44 — ausente —
44 “O Senhor Deus disse ao meu Senhor:
45 Pos max an pulek takʼix Dabid in bijiy tin Ajátik an Kristo, ¿jantʼókʼi pé tám ta ulaltsik ke an Kristo u chakámláb kʼal na Dabid?
45 Portanto, se Davi chama o Messias de Senhor, como é que o Messias pode ser descendente de Davi?
46 Ani kʼal ni jun xitaꞌ ti ejtowat ka tókʼoyat ani asta tam ti tám, jikʼeytsik ani ni jun xitaꞌ más konoxin xataꞌ.
46 Ninguém podia responder mais nada, e daquele dia em diante não tiveram coragem de lhe fazer mais perguntas.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 22, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.