Marcos 6

Huastec Aquiche NT (HUS_TBL) vs NVT

Sair da comparação
NVT Nova Versão Transformadora
1 Kale tám tajaꞌ na Jesús junkímte kʼal nin exóbaliltsik ani kʼale ban bitsow xon ti pubenek.
1 Jesus deixou essa região e voltou com seus discípulos para Nazaré, cidade onde tinha morado.
2 Tam tin bajúch nin kʼítsájil an koyóxnich, kʼale ban atá xon tu tʼajnal an junkuntaláb ani kʼwajay ti okʼtsix. Kʼal yán i atiklábtsik ti axtsin xowaꞌ in ulu ani labantsik tʼajat. U útsáxtsik jún ani jún enchéꞌ: ―¿Jónꞌ ti kʼalnek kin exóbnaꞌ jechéꞌ xowaꞌ in okʼtsixnál? In ulutsik jeye: ¿Jantʼom witʼomtaláb xi jechéꞌ pidhnék ani jan tin tʼajál an labidh labandhaxtalábtsik?
2 No sábado seguinte, começou a ensinar na sinagoga, e muitos dos que o ouviam se admiraram e perguntavam: “De onde vem tanta sabedoria e poder para realizar esses milagres?
3 In ulutsik jeye enchéꞌ: ¿Yabxeꞌ jaꞌich an dhakúm, nin chakámil na María, nin kidháb na Jakobo, na José, na Judas ani na Simón? ¿Yabxeꞌ techéꞌ jeye u kʼwajíl nin ixámtsik? Jaxtám tu pojkáb ani yab u beltsinal xowaꞌ in okʼtsixnál.
3 Não é esse o carpinteiro, filho de Maria e irmão de Tiago, José, Judas e Simão? Suas irmãs moram aqui, entre nós”. E sentiam-se muito ofendidos.
4 Por utsantsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Putálkʼi tu kʼakʼnáb jun i tʼiltsix, tokotkʼi bin chabálil, kʼal nin kidhtaltsik ani kʼal xu kʼwajíltsik bin kʼimáꞌ ti yab u kʼakʼnáb.
4 Então Jesus lhes disse: “Um profeta recebe honra em toda parte, menos em sua cidade e entre seus parentes e sua própria família”.
5 Jaꞌich kʼal jechéꞌ tin kwenta ti yab in ejto na Jesús kin tʼajaꞌ ni jun i labidh labandhaxtaláb tajaꞌ bin bitsówil. Tokot in kʼwajbaꞌ nin kʼubak bin éb in ókʼ cháb óx i yaꞌultsik ani in jeldhaꞌ.
5 Por isso, não pôde realizar milagres ali, exceto pôr as mãos sobre alguns enfermos e curá-los.
6 Laban tʼajat na Jesús abal yab beltsin kʼal jajáꞌtsik. Kale tám tajaꞌ, kʼale kin loniy an kwentsaltsik xi tajaꞌ utat ani in okʼtsitsik.
6 E ficou admirado com a incredulidade daquele povo. Então Jesus percorreu diversos povoados, ensinando a seus moradores.
7 In junku tám xi lajucháb an exóbaltsik ani in pidhaꞌ ti awiltaláb kin káldhantsi ti atʼax ejattaláb xitaꞌ kʼwajat teykómte kʼál. In abaꞌ chabtsik ti chabtsik abal kin tʼajaꞌ xowaꞌ utsan, por tam ti yabél kʼalnektsik, utsantsik abal yab kin júnaꞌ xataꞌ abal an bél; yab kin júnaꞌ i morrál, nibal i kʼapnél, nibal i tumín, tokot kin júnaꞌ jun in kwayab.
7 Reuniu os Doze e começou a enviá-los de dois em dois, dando-lhes autoridade para expulsar espíritos impuros.
8 — ausente —
8 Instruiu-os a não levar coisa alguma na viagem, exceto um cajado. Não poderiam levar alimento, nem bolsa de viagem, nem dinheiro.
9 Utsantsik ke tokot kin júnaꞌ nin pajab xin pajbím ani nin kʼudhkʼúmil xin kʼwajbím, yab kin júnaꞌtsik cháb.
9 Poderiam calçar sandálias, mas não levar uma muda de roupa extra.
10 Utsantsik jeye enchéꞌ: ―Xowaꞌkich an kʼimádh xon ti ki bachʼwat, ki kʼwajay tajaꞌ asta kin bajaw xowkʼi neꞌech ki kale ba jachanꞌ an bitsow.
10 Disse ele: “Onde quer que forem, fiquem na mesma casa até partirem da cidade.
11 Max ki ulich ba jun i bitsow xon ti yab ki bachʼwat ani yab ti ki axtsitsik, ki kale, ka tiniy an pojodh xi palenek ba na akan jelti jun i exól abal kin choꞌóbnaꞌtsik ke yab alwaꞌ xan ti tʼajtsitsik ani ki kʼaletsik tám píl bitsow. Tsubax tu utsáltsik, ke tam kin bajaw xowkʼi neꞌech an lújundhaxtaláb, an atiklábtsik xi yab ti bachʼu xu kʼwajíltsik ba jachanꞌ an bitsow, más jaꞌ púlek an yajtsiktaláb neꞌech kin bachʼu ké an yajtsiktaláb xi neꞌech kin bachʼu an atiklábtsik xi kʼwajinek Sodoma ani xi Gomorra.
11 Mas, se algum povoado se recusar a recebê-los ou a ouvi-los, ao saírem, sacudam a poeira dos pés como sinal de reprovação”.
12 Kale tám nin exóbaliltsik an ti tʼiltsix ani in utsál an atiklábtsik abal kin jilaꞌichtsik ti walablom ani ka utéchtsik ba na Dios.
12 Então eles partiram, dizendo a todos que encontravam que se arrependessem.
13 Yán tʼajat xin káldhantsitsik ti atʼax ejattaláb xi kʼwajattsik teykómte kʼál. Yán jeye i yaꞌultsik in majuy kʼal i aséyte ani jeley.
13 Expulsaram muitos demônios e curaram muitos enfermos, ungindo-os com óleo.
14 An pulek takʼix Erodes in achʼaꞌ xowaꞌ in tʼajál na Jesús kom putálkʼi tu tʼilnal ejtal xowaꞌ in tʼajál. Jaxtám tin ulu enchéꞌ: ―Jechéꞌ jaꞌich xónaꞌ na Juan xu Pujax, xi chemdhá ani xoꞌ ejnekich ti ít; jaxtám tin koꞌol an awiltaláb abal kin tʼajaꞌ an labidh labandhaxtalábtsik.
14 Logo o rei Herodes ouviu falar de Jesus, pois todos comentavam a seu respeito. Alguns diziam: “João Batista ressuscitou dos mortos. Por isso tem poder para fazer esses milagres”.
15 Xi kʼeꞌettsik in ulal enchéꞌ: ―Jaꞌich an tʼiltsix xin bij Elías. Taltsik in ulal: ―Jaꞌich jun i tʼiltsix jelti an wejeꞌ tʼiltsixtsik.
15 Outros diziam: “É Elias”. Ainda outros diziam: “É um profeta, como os profetas de antigamente”.
16 Tam ti na Erodes in achʼaꞌ xowaꞌ in ulal an atiklábtsik, in ulu tám enchéꞌ: ―Jechéꞌ jaꞌich na Juan xu Pujax, xi nanáꞌ u abnaꞌ ka kotsin tin ókʼ ani xoꞌ ejnekich ti ít.
16 Quando Herodes ouviu falar de Jesus, disse: “João, o homem a quem decapitei, voltou dos mortos!”.
17 Xowaꞌ támnék jaꞌich jechéꞌ: na Erodes in abnámal ka balyat ban wikʼaxteꞌ na Juan xu Pujax wikʼadh kʼal i patʼál kʼal tin kwentakʼi na Erodías. Jechéꞌ na Erodías, kʼwajat tomkidh kʼal na Felipe, nin kidháb na Erodes, por na Erodes junkun kʼal jechéꞌ an mímláb ani in tʼajaꞌ tin tomtal.
17 O rei havia mandado prender e encarcerar João para agradar Herodias. Ela era esposa de seu irmão, Filipe, mas Herodes tinha se casado com ela.
18 Jaxtám ti utsan enchéꞌ na Erodes kʼal na Juan: ―Yab tʼajat alwaꞌ abal a tʼajámal ta tomtal na atmúl.
18 João dizia a Herodes: “É contra a lei que o senhor viva com a esposa de seu irmão”.
19 Na Erodías in atʼál tʼajat na Juan ani in léꞌ kin chemdhaꞌ, por yab in ejtowal
19 Por isso Herodias guardava rancor de João e queria matá-lo, mas não podia fazê-lo,
20 abal na Erodes in choꞌób alwaꞌ ke na Juan, jaꞌich jun i lujat inik ani tʼokat, jaxtám tin jikʼnál. Jaxtám ti yab in walkál ka chemdhá na Juan kʼal na Erodías. Maske na Erodes yab in lej exbantsal alwaꞌ xowaꞌ in ulal na Juan, u jilkʼonal tʼajat ti chalpax tam in axtsal an tin takʼixtal kʼal yantam i kulbétaláb.
20 pois Herodes o respeitava e o protegia, sabendo que ele era um homem justo e santo. Herodes ficava muito perturbado sempre que falava com João, mas mesmo assim gostava de ouvi-lo.
21 Por na Erodías in elaꞌ an kʼij abal ka chemdhá na Juan, tam ti na Erodes in ajíbnaꞌ nin tamúbil ani tʼajtsin jun i pulek kʼapúxnich an pakdhaꞌ awiltaláb, an pakdhaꞌ okʼlek soldadotsik ani ejtal an ultaláb tʼójodhtsik xi Galilea.
21 Finalmente, no aniversário de Herodes, Herodias teve a oportunidade que procurava. Ele deu uma festa para os membros do alto escalão do governo, para seus oficiais militares e para os cidadãos mais importantes da Galileia.
22 Tam ti exomich an kʼapúch, ochich nin tsidhánil na Erodías ani bixmách. Na Erodes ani ejtal xi kanidhtsik, watʼats tin kulbetnaꞌ xan ti bixmách an tsidhan, jaxtám na Erodes tin utsaꞌ enchéꞌ an tsidhan: ―Ti kin kontsi xowaꞌ ka leꞌnaꞌ ani neꞌech tu pidhaꞌ.
22 Sua filha, também chamada Herodias, entrou e apresentou uma dança que agradou muito Herodes e seus convidados. “Peça-me qualquer coisa que deseje, e eu lhe darei”, disse o rei à moça.
23 Ani in utsaꞌ lej tsubax enchéꞌ: ―Neꞌech tu pidhaꞌ xowaꞌ ti kin kontsi, maske ti kin kontsi asta junax chʼejel an chabál xu takʼyal.
23 E prometeu, sob juramento: “Eu lhe darei o que pedir, até metade do meu reino!”.
24 Kʼale tám an tsidhan kin konoy nin nánaꞌ ani in utsaꞌ enchéꞌ: ―¿Jantʼéy ku kontsi? Utsan enchéꞌ kʼal nin nánaꞌ: ―Ka kontsi tin ókʼ na Juan xu Pujax.
24 Ela saiu e perguntou à mãe: “O que devo pedir?”. A mãe lhe disse: “Peça a cabeça de João Batista!”.
25 Witsiy tám dhubatkʼi an tsidhan xon ti kʼwajat an pulek takʼix ani in utsaꞌ enchéꞌ: ―U léꞌ ti kin pidhaꞌ xoꞌich balidh ba jun i talab nin ókʼ na Juan xu Pujax.
25 A moça voltou depressa ao rei e disse: “Quero a cabeça de João Batista agora mesmo num prato!”.
26 An pulek takʼix watʼats ti tʼeꞌpin tam tin achʼaꞌ xowaꞌ kontsin, por kom yab in leꞌnaꞌ ka jilkʼon tidhetál tin tamét an ajíblomtsik, koꞌol in tʼajaꞌ xowaꞌ kontsin.
26 O rei muito se entristeceu com isso, mas, por causa do juramento que havia feito na frente dos convidados, não pôde negar o pedido.
27 An pulek takʼix in abaꞌ jun i soldado abal ka tsiꞌdhantsat támkʼi tin ókʼ na Juan. Kʼale tám jachanꞌ an soldado ban wikʼaxteꞌ ani in kotsi tin ókʼ na Juan.
27 Assim, enviou no mesmo instante um carrasco com ordens de cortar a cabeça de João e trazê-la. Ele decapitou João na prisão,
28 Tsiꞌdhantsat tám ba jun i talab, pidhan an tsidhan ani an tsidhan in júntsi nin nánaꞌ.
28 trouxe a cabeça num prato e a entregou à moça, que a levou à sua mãe.
29 Tam ti nin exóbaliltsik na Juan in choꞌóbnaꞌ xantʼéy in tamúmal na Juan, kʼale kin dhaytsi tin putálíl nin tʼuꞌúl ani in júnaꞌichtsik tám abal kin joliy.
29 Quando os discípulos de João souberam o que havia acontecido, foram buscar o corpo e o colocaram numa sepultura.
30 Más tayíl, witsiy an abatwáletsik xon ti kʼwajat na Jesús ani in tʼiltsitsik xowaꞌ in tʼajámaltsik ani xowaꞌ in okʼtsixnámal.
30 Os apóstolos voltaram de sua missão e contaram a Jesus tudo que tinham feito e ensinado.
31 Utsantsik tám enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Wana xon ti yab xitaꞌ u kʼwajíl abal ki ejto jun wéꞌ tu koyol. Anchanꞌ ti utsantsik abal yán an atiklábtsik xu ulel ani xu kʼalel ani nibalich u jolkʼanaltsik ti kʼapul.
31 Jesus lhes disse: “Vamos sozinhos até um lugar tranquilo para descansar um pouco”, pois tanta gente ia e vinha que eles não tinham tempo nem para comer.
32 Balintsik tám ba jun i tan ani kʼale xon ti yab xitaꞌ u kʼwajíl abal kin ejtotsik ka kʼwajay kwetém.
32 Então saíram de barco para um lugar isolado, a fim de ficarem a sós.
33 Por kʼal yán ti chuꞌtat tam ti kʼaléchtsik ani exlá na Jesús abal taꞌ jeye ti neꞌech. Jaxtám an atiklábtsik xi tál ba putálkʼi an bitsowtsik, adhik ti kʼale xon ti neꞌech ka ulich na Jesús kʼal nin exóbaliltsik ani okʼoxtsik ti ulich.
33 Contudo, muitos os reconheceram e os viram partir, e pessoas de várias cidades correram e chegaram antes deles.
34 Tam ti na Jesús kale ban tan, yánich tʼajat an atiklábtsik taꞌ ti kʼwajat tajaꞌ. In kóꞌontsi tʼajat ti yajnantsixtaláb abal kʼwajattsik jelti borrego xi yab in koꞌol xitaꞌ kʼál ti ka beletná. Ani yán xataꞌ okʼtsintsik kʼal na Jesús.
34 Quando Jesus saiu do barco, viu a grande multidão e teve compaixão dela, pois eram como ovelhas sem pastor. Então começou a lhes ensinar muitas coisas.
35 Tam ti wákléch, utey nin exóbaliltsik ani utsan enchéꞌ na Jesús: ―Exomich ti dhamul ani techéꞌ yab xitaꞌ u kʼwajíl.
35 Ao entardecer, os discípulos foram até ele e disseram: “Este lugar é isolado, e já está tarde.
36 Ka abaꞌ an atiklábtsik ban atátsik ani ban kwentsaltsik xi techéꞌ utat abal kin chʼaꞌay xantʼéy kin kʼapu, pos techéꞌ yab xataꞌ waꞌach xantʼéy kin kʼapu.
36 Mande as multidões embora, para que possam ir aos campos e povoados vizinhos e comprar algo para comer”.
37 Por tókʼoyattsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Ka pidhaꞌ tatáꞌtsik ti kʼapul. An exóbaltsik tókʼon enchéꞌ: ―Yab neꞌech ki ejto, pos neꞌech ki yéntsi cháb i boꞌ inik i denariotsik abal ki chʼayꞌtsi ti kʼapnél ejtal jechéꞌ an atiklábtsik.
37 Jesus, porém, disse: “Providenciem vocês mesmos alimento para eles”. “Precisaríamos de muito dinheiro
38 Konyattsik tám enchéꞌ kʼal na Jesús: ―¿Jáy i pan a koꞌoltsik? Ki kʼale ka chuꞌu. Kʼaletsik tám kin chuꞌu ani tam ti witsiy in utsaꞌ enchéꞌ na Jesús: ―I koꞌol bóꞌ i pan ani cháb i toꞌol.
38 “Quantos pães vocês têm?”, perguntou ele. “Vão verificar.” Eles voltaram e informaram: “Cinco pães e dois peixes”.
39 Na Jesús in abaꞌ nin exóbaliltsik abal kin utsaꞌ an atiklábtsik ka buxkan kweneꞌ ti kweneꞌ ban yax tóm,
39 Então Jesus ordenou que fizessem a multidão sentar-se em grupos na grama verde.
40 ani buxkantsik tám ti kweneꞌtsik. Taltsik an kweneꞌ ti boꞌ inik, an xi kʼeꞌet an kweneꞌ ti chab inik láju.
40 Assim, eles se sentaram em grupos de cinquenta e de cem.
41 In bachʼu tám na Jesús xi bóꞌ an pan ani xi cháb an toꞌol, in telaꞌ walkʼiꞌ ani in pidhaꞌ ti jalbintsixtaláb na Dios. Tam tin tʼajámich jechéꞌ, in pejaꞌ an pan ani in pidhaꞌich tám nin exóbaliltsik abal kin pidhaꞌ an atiklábtsik. Anchanꞌ jeye tin tʼajaꞌ kʼal xi cháb an toꞌol.
41 Jesus tomou os cinco pães e os dois peixes, olhou para o céu e os abençoou. Então, à medida que ia partindo os pães, entregava-os aos discípulos para que os distribuíssem ao povo. Também dividiu os peixes para que todos recebessem uma porção.
42 Ejtaltsik kʼapúch asta ajwé
42 Todos comeram à vontade,
43 ani bél junkuwat lajucháb i éx tsʼutsutsik kʼal an pejadh pan ani an pejadh toꞌol xi jilkʼonich.
43 e os discípulos recolheram doze cestos com os pães e peixes que sobraram.
44 Nin yaníl xi kʼapúchtsik, boꞌ mil i iniktsik.
44 Os que comeram foram cinco mil homens.
45 Tayíl, na Jesús in abaꞌ nin exóbaliltsik ka balin ban tan ani ka okxin ka kʼale jun pakʼeꞌ pujal ban bitsow Betsayda, lejat Jajáꞌ in abál an atiklábtsik ka kʼaléch tin kʼimáꞌ.
45 Logo em seguida, Jesus insistiu com seus discípulos que voltassem ao barco e atravessassem o mar até Betsaida, enquanto ele mandava o povo para casa.
46 Tam tin talaꞌ abámich ka kʼaletsik, kʼadhiy ba jun i chʼén ti ól.
46 Depois de se despedir de todos, subiu sozinho ao monte para orar.
47 Tam ti akléch, an tan kʼwajatich junax chʼejel an pujal ani na Jesús jilkʼonék kwetém ban chabál.
47 Durante a noite, os discípulos estavam no barco, no meio do mar, e Jesus, sozinho em terra.
48 Na Jesús in chuꞌu nin exóbaliltsik ti xaltsix kʼal yán i chápláb abal u nixkʼábtsik kʼal an chapik ikʼ ani jaxtám ti yab in ejtowaltsik kin beldhaꞌ an tan. Tam ti dhajaw akalich, na Jesús beley bin éb an jaꞌ asta xon talat ti kʼwajattsik ani walaꞌ ka jekʼwattsik.
48 Ele viu que estavam em apuros, remando com força e lutando contra o vento e as ondas. Por volta das três da madrugada, Jesus foi até eles caminhando sobre o mar. Sua intenção era passar por eles,
49 Por tam ti chuꞌtat ti belal bin éb an jaꞌ, an exóbaltsik in chalpay max i labax ani dhájantsik.
49 mas, quando o avistaram caminhando sobre as águas, gritaram de pavor, pensando que fosse um fantasma.
50 Kʼal ejtal ti chuꞌtat ani jikʼeytsik tʼajat. Por Jajáꞌ in utsaꞌtsik enchéꞌ: ―¡Ka likedhaꞌtsik tabáꞌ! Nanáꞌ, yab ki jikʼeytsik.
50 Ficaram todos aterrorizados ao vê-lo. Imediatamente, porém, Jesus lhes disse: “Não tenham medo! Coragem, sou eu!”.
51 Ochichich tám na Jesús ban tan xon ti kʼwajattsik ani tsusbél ti kublan ti wawꞌnal an ikʼ. Nin exóbaliltsik laban tʼajat ani u jikʼéltsik
51 Em seguida, subiu no barco e o vento parou. Os discípulos ficaram admirados,
52 abal yabél in exbayámaltsik xantʼéy in léꞌ kin ulu tam tin yanedhaꞌ an pan, pos yabtsik tʼajat in ejtowal kin exbay.
52 pois ainda não tinham entendido o milagre dos pães. O coração deles estava endurecido.
53 Tam tin watʼnaꞌichtsik an pujal, ulich ban chabál xin bij Jenesaret ani tajaꞌ tin wikʼaꞌ an tan tin wál an pujal.
53 Depois de atravessarem o mar, chegaram a Genesaré. Levaram o barco até a margem
54 Tokot ti kaletsik ban tan, dhubatkʼi ti exlá na Jesús.
54 e desceram. As pessoas reconheceram Jesus assim que o viram.
55 An atiklábtsik xu kʼwajíl ba jachanꞌ an chabál, adhiktsik ti kʼale túkʼi túkʼi abal kin ikʼiꞌ an yaꞌultsik kwachat ban chayteꞌ ani kin júnaꞌ asta xon ti kin achʼaꞌ xeꞌech na Jesús.
55 Quando ouviam que Jesus estava em algum lugar, corriam por toda a região, levando os enfermos em macas para onde sabiam que ele estava.
56 Xontikʼi ka ochich ban tsʼitsik bitsow, ban pakdhaꞌ bitsow o ban kwentsaltsik, u pakabédháb abal kin walkaꞌ ka taktsin tin waltsik nin kʼudhkʼúmil kʼal an yaꞌultsik. Ejtaltsik xitaꞌ kʼál tu taknal, u jelél.
56 Aonde quer que ele fosse — aos povoados, às cidades ou aos campos ao redor —, levavam os enfermos para as praças. Suplicavam que ele os deixasse pelo menos tocar na borda de seu manto, e todos que o tocavam eram curados.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 6, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.