Marcos 14

Huastec Aquiche NT (HUS_TBL) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Tam ti jachanꞌ, u kʼibel cháb a kʼítsá abal ka ajíbná an paskwa junax kʼal nin ajíb an pan xi yab jilbédhats kʼal an jilbédhaxtaláb kʼoye, an ajib xin ajíbnál an israelitatsik. An okʼlek páleꞌtsik junax kʼal an okʼtsixtsik xin wilál nin takʼixtal na Dios xin jilám dhutsadh na Moisés, in ayaltsik xan ti kin uwaꞌ abal kin yakʼwaꞌ na Jesús kʼal i kʼambixtaláb ani kin chemdhaꞌ.
1 Faltavam dois dias para a Festa da Páscoa e a Festa dos Pães sem Fermento . Os chefes dos sacerdotes e os mestres da Lei procuravam um jeito de prender Jesus em segredo e matá-lo.
2 Por in ulaltsik enchéꞌ: ―Yab ki tʼajaꞌ tam exom an ajib abal yab ka kʼwajay ti péjéx an atiklábtsik.
2 Eles diziam: — Não vamos fazer isso durante a festa, para não haver uma revolta no meio do povo.
3 Tam ti na Jesús kʼwajat ban bitsow xi Betania bin kʼimáꞌ na Simón xin koꞌolwiꞌik an kʼwajat atʼax tʼítʼ, lejat buxúl ti kʼapul, ulich jun i mímláb xin tsiꞌdhál jun i frasko tʼajadh kʼal i alabastro. An frasko tsʼutsat kʼal i niwiytaláb xi mapal jáꞌ in niwíy i wich xu bijyáb ti nardo ani kajbidh tʼajat in jalbíl. In pejkántsi tin núkʼ an frasko ani in joltsi an ti niwiytaláb bin ókʼ na Jesús.
3 Jesus estava no povoado de Betânia, sentado à mesa na casa de Simão, o Leproso. Então uma mulher chegou com um frasco feito de alabastro , cheio de perfume de nardo puro, muito caro. Ela quebrou o gargalo do frasco e derramou o perfume na cabeça de Jesus.
4 Taltsik xi taꞌ ti kʼwajattsik, chakuytsik ani u útsáxtsik enchéꞌ: ―¿Jantʼókʼi ti odhná jechéꞌ an niwiytaláb?
4 Alguns que estavam ali ficaram zangados e disseram uns aos outros: — Que desperdício!
5 Ka nujwatwiꞌik kʼal óx i boꞌ inik i denariotsik o más abal ka pidhan an ti tumín an chʼojontáltsik. Ani ulwat abal yab tʼajat alwaꞌ xowaꞌ in tʼajaꞌ jachanꞌ an mímláb.
5 Esse perfume poderia ter sido vendido por mais de trezentas moedas de prata , que poderiam ser dadas aos pobres. Eles criticavam a mulher com dureza,
6 Por na Jesús in ulu enchéꞌ: ―Jilaꞌ kʼwajat, yab xataꞌ ka utsaꞌ. Jechéꞌ xowaꞌ tin tʼajtsi, alwaꞌ tʼajat.
6 mas Jesus disse:
7 Pos an chʼojontáltsik echʼekʼi neꞌech ka kʼwajay kʼal tatáꞌtsik ani neꞌech ka ejto ka tolmiytsik tam ka leꞌnaꞌ, por Nanáꞌ yab echʼekʼi neꞌech kin kʼwajay kʼal tatáꞌtsik.
7 Pois os pobres estarão sempre com vocês, e, em qualquer ocasião que vocês quiserem, poderão ajudá-los. Mas eu não estarei sempre com vocês.
8 Jajáꞌ tin tʼajtsi xowaꞌ in ejto, tin niwbédhantsámalich an tu tʼuꞌúl abal ka kʼwajay tʼojojodhich tam kin jolyat.
8 Ela fez tudo o que pôde, pois antes da minha morte veio perfumar o meu corpo para o meu sepultamento.
9 Tsubax tu utsáltsik, ke putálkʼi tin pubíl an kʼayꞌlá xónꞌtikichkʼi ka tʼilan an alwaꞌ tʼilab, neꞌech jeye ka tʼilan xowaꞌ in tʼajámal jechéꞌ an mímláb abal ka chalpayat.
9 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: em qualquer lugar do mundo onde o
10 Na Judas Iskariote, jún ti éb xi lajucháb an exóbaltsik, kʼale tám kin chuꞌu an okʼlek páleꞌtsik ani in utsaꞌ abal jajáꞌ neꞌech kin pidhnaꞌ na Jesús.
10 Judas Iscariotes, que era um dos doze discípulos, foi falar com os chefes dos sacerdotes para combinar como entregaria Jesus a eles.
11 Tam tin achʼaꞌtsik, kulbétsik tʼajat ani utsan na Judas abal neꞌech ka pidhan ti tumín. Na Judas in tuju tám kin aliy xan ti kin uwaꞌ abal kin pidhnaꞌ na Jesús.
11 Quando ouviram o que ele disse, eles ficaram muito contentes e prometeram dar dinheiro a ele. Assim Judas começou a procurar uma oportunidade para entregar Jesus.
12 Tin jidhtal kʼítsájil an ajib tam u kʼapnal an pan xi yab jilbédhats kʼal an jilbédhaxtaláb kʼoye ani tam u chemdháb jeye an borrego abal ka ajíbná an paskwa, konyat enchéꞌ na Jesús kʼal an exóbaltsik: ―¿Jónꞌ ta léꞌ ku kʼale ki tʼojojoy abal ka kʼapu an wiyadh borrego kʼal tin kwenta an paskwa?
12 No primeiro dia da Festa dos Pães sem Fermento , em que os judeus matavam carneirinhos para comemorarem a Páscoa , os discípulos perguntaram a Jesus: — Onde é que o senhor quer que a gente prepare o jantar da Páscoa para o senhor?
13 In abaꞌ tám cháb xi taꞌ ti xeꞌech kʼal Jajáꞌ ani in utsaꞌ enchéꞌ: ―Ki kʼale ban bitsow, tajaꞌ, neꞌech ka elaꞌtsik jun i inik xin neꞌdhál jun mul i jaꞌ ani ka wéwnaꞌ.
13 Então Jesus enviou dois discípulos com a seguinte ordem:
14 Ki ochichtsik xon ti jajáꞌ ka ochich ani ka utsaꞌ enchéꞌ an dhabal atá: “An okʼtsix in léꞌ kin choꞌóbnaꞌ xon ti kʼwajat an altá xon ti neꞌech kin kʼapu an wiyadh borrego junax kʼal nin exóbaliltsik kʼal tin kwenta an paskwa.”
14 e digam ao dono da casa em que ele entrar que o Mestre manda perguntar: “Onde fica a sala em que eu e os meus discípulos vamos comer o jantar da Páscoa?”
15 Neꞌech tám ti ki óltsitsik jun i pulek altá tʼojojodhich alwaꞌ ba jun i púntsíx atá. Ka lejkiytsik tám tajaꞌ an kʼapnél abal wawáꞌ.
15 Então ele mostrará a vocês no andar de cima uma sala grande, mobiliada e arrumada para o jantar. Preparem ali tudo para nós.
16 Kale tám an exóbaltsik ani ulich ban bitsow Jerusalén. Anchanꞌ xan ti utsantsik, anchanꞌ tin elaꞌ ani in lejkíchtsik tám an kʼapnél abal tin kwenta an paskwa.
16 Os dois discípulos foram até a cidade e encontraram tudo como Jesus tinha dito. Então prepararam o jantar da Páscoa.
17 Tam ti akléch, ulich na Jesús junax kʼal xi lajucháb nin exóbaliltsik
17 Quando anoiteceu, Jesus chegou com os doze discípulos.
18 ani tam ti kʼwajatichtsik ti kʼapul ban mesa, utsantsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Tsubax tu utsáltsik ke jún ti éb xi tatáꞌtsik, xi xoꞌ kʼwajat ti kʼapul kʼal Nanáꞌ, neꞌech ti kin pidhnaꞌ abal kin chemdhá.
18 Enquanto estavam à mesa, no meio do jantar, ele disse:
19 Tʼeꞌpintsik tám tʼajat ani tujey ti konyáb enchéꞌ na Jesús kʼal xi lajucháb juntsik ti juntsik: ―¿Awxeꞌ nanáꞌ? Ani jún in ulu jeye enchéꞌ: ―¿Awxeꞌ nanáꞌ?
19 Eles ficaram tristes e, um por um, começaram a perguntar: — O senhor não está achando que sou eu, está?
20 Tókʼoyattsik tám enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Jún ti éb xi tatáꞌtsik lajucháb, xi exom in juꞌwal an pan ba jayéch an talab xon ti Nanáꞌ u juꞌwal, jaꞌich xi neꞌech ti kin pidhnaꞌ abal kin chemdhá.
20 Jesus respondeu:
21 Nanáꞌ, xin abadh abal kin wenkʼon neye tin inik, neꞌech kin chemdhá jelt xan tin ulal an Tʼokat Dhuslab, por ¡chʼojontál in chuꞌbíl an inik xi neꞌech ti kin pidhnaꞌ! Pos yajtsik tʼajat ti neꞌech kin jalbiy, másakwiꞌik alwaꞌ max yabak waꞌchinék.
21 Pois o
22 Lejat kʼwajattsik ti kʼapul, na Jesús in téynaꞌ an pan, in pidhaꞌ ti jalbintsixtaláb na Dios ani tam tin pejámalich, in pidhaꞌ nin exóbaliltsik ani in utsaꞌtsik enchéꞌ: ―Ka kʼaputsik, jechéꞌ jaꞌich nu tʼuꞌúl.
22 Enquanto estavam comendo, Jesus pegou o pão e deu graças a Deus. Depois partiu o pão e o deu aos discípulos, dizendo:
23 In téynaꞌ tám jun i lejab baltsidh ti yajtsik uxnél, in pidhaꞌ ti jalbintsixtaláb na Dios, in watʼbantsi nin exóbaliltsik ani ejtal in uchʼaꞌ wetsik wetsik.
23 Em seguida, pegou o cálice de vinho e agradeceu a Deus. Depois passou o cálice aos discípulos, e todos beberam do vinho.
24 In utsaꞌtsik enchéꞌ: ―Jechéꞌ, jaꞌich nu xichʼál xi neꞌech kin jalbílnaꞌ an ít lejkintaláb xin lejkiyámal na Dios. Jechéꞌ nu xichʼál, jaꞌich xi neꞌech ku wakʼlaꞌ ban peltsidh teꞌ abal tin alwaꞌbíl yán i atiklábtsik.
24 Então Jesus disse:
25 Tsubax tu utsáltsik ke yabich neꞌech kin witsiy ku uxtsi tin jaꞌlíl an uba asta tam ku uchʼaꞌ xi ít an uxnél xon tu takʼix na Dios.
25 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: nunca mais beberei deste vinho até o dia em que beber com vocês um vinho novo no
26 Tam ti okʼontsik kin ajtintsi na Dios, kʼaletsik tám ban chʼén Olibos.
26 Então eles cantaram canções de louvor e foram para o monte das Oliveiras.
27 Utsantsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Jechéꞌ i akal ejtal tatáꞌtsik neꞌech ka jilaꞌ ti kin belaꞌ kʼal tin kwenta xowaꞌ neꞌech ku tamu, pos enchéꞌ tin ulu na Dios ban Tʼokat Dhuslab: “Neꞌech ku walkaꞌ ka chemdhá an belkol borregotsik ani an borregotsik neꞌech ka bukʼey.”
27 E Jesus disse aos discípulos:
28 Por tam kin ejech ti ít, neꞌech kin kʼale okʼox ban chabál Galilea ani tatáꞌtsik tayíl.
28 Mas, depois que eu for ressuscitado, irei adiante de vocês para a Galileia.
29 Utsan tám enchéꞌ kʼal na Pedro: ―Maske ejtal xi más kin jilaꞌ ti belaꞌ, nanáꞌ yabaꞌ.
29 Então Pedro disse a Jesus: — Eu nunca abandonarei o senhor, mesmo que todos o abandonem!
30 Por utsan enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Tsubax tu utsál ke jechéꞌ i akal, tam yabél dhájnék an pekʼel chábíl, tatáꞌ óxílich a ulúmal ke yab tin exlál.
30 Mas Jesus lhe disse:
31 Por na Pedro in witsʼkʼo juní ani in ulu enchéꞌ: ―Maske kin utsan ke neꞌech kin chemdhá junax kʼal Tatáꞌ, yab neꞌech ku ulu ke yab tu exlál. Ani ejtaltsik anchanꞌ tin ulu.
31 Mas Pedro repetia com insistência: — Eu nunca vou dizer que não o conheço, mesmo que eu tenha de morrer com o senhor! E todos os outros discípulos disseram a mesma coisa.
32 Ulichtsik tám ba jun i chakam aleláb xin bij Jetsemaní ani utsan enchéꞌ an exóbaltsik kʼal na Jesús: ―Ki buxkankʼitsik techéꞌ, lejat Nanáꞌ neꞌech núꞌ aniꞌ tin ól.
32 Jesus e os discípulos foram a um lugar chamado Getsêmani. E Jesus lhes disse:
33 In júnaꞌ na Pedro, na Jakobo ani na Juan abal ka junikná kʼál ani tujey kin achʼaꞌ na Jesús jun i tʼeꞌpintaláb ani yajtsiktaláb.
33 Então Jesus foi, levando consigo Pedro, Tiago e João. Aí ele começou a sentir uma grande tristeza e aflição
34 Utsantsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―U achʼál tu ejattal ke neꞌech ku chémay jechéꞌ an tʼeꞌpintaláb. Ki jilkʼontsik techéꞌ ani yab ki wayichtsik.
34 e disse a eles:
35 Kʼale tám na Jesús lej wéꞌ túꞌ aniꞌ, tudhlan kutúl asta chabál ani in kontsi na Dios max in ejtowalak kin tʼajaꞌ abal yab kin watʼnaꞌ an yajtsiktaláb xi neꞌech kin tametnaꞌ jachanꞌ i ora.
35 Ele foi um pouco mais adiante, ajoelhou-se, encostou o rosto no chão e pediu a Deus que, se possível, afastasse dele aquela hora de sofrimento.
36 Ba nin ólábil in ulu enchéꞌ: ―Tátaꞌ, ejtal xowaꞌ a léꞌ u tʼájnal kʼal na awiltal ani kʼal na cháp. Nanáꞌ tu kontsal ti kin tolmintsi abal yab ku watʼnaꞌ jechéꞌ an yajtsiktaláb xi tin aytsím; por yab ka tʼájan xowaꞌ Nanáꞌ u léꞌ, ka tʼájan xowaꞌ Tatáꞌ a léꞌ.
36 Ele orava assim:
37 Witsiy tám xon ti kʼwajat xi óx an exóbaltsik ani u wayaltsik tin elaꞌ. Utsan enchéꞌ na Pedro: ―Simón, ¿a belál ta wayal? ¿Yab a ejto ka kuxuy ni jun i ora yab ki wayich?
37 Depois voltou e encontrou os três discípulos dormindo. Então disse a Pedro:
38 Yabtsik ki wayich ani ki ólan abal yab ki átátsik kʼal an lej atʼax. Tsubax kʼejle, na ejattaltsik in léꞌ ki ólan, por yab i tolmiyábtsik kʼal na tʼuꞌúl abal yab tʼajat likat.
38 Vigiem e orem para que não sejam tentados. É fácil querer resistir à tentação; o difícil mesmo é conseguir.
39 Kʼale tám juní ani ólan. Anílkʼi ti ólan jelt xan tin tʼajámal tin jidhtal.
39 Jesus foi outra vez e orou, dizendo as mesmas palavras.
40 Tam ti witsiy na Jesús, u wayaltsik juní tin elaꞌ abal u mútʼnalichtsik tʼajat nin wal kʼal an akal ani yabtsik in elaꞌ xan ti ka tókʼon.
40 Em seguida, voltou ao lugar onde os discípulos estavam e os encontrou de novo dormindo. Eles estavam com muito sono e não conseguiam ficar com os olhos abertos. E não sabiam o que responder a Jesus.
41 Kʼale juní ti ól tin oxtsíl ani tam ti witsiy xon ti kʼwajat an exóbaltsik, in utsaꞌtsik enchéꞌ: ―¿A óntsaltsik ta wayal ani ta koyol? ¡Lejatich! In bajúmalich an ora xowkʼi Nanáꞌ, xin abadh abal kin wenkʼon neye tin inik, neꞌech kin pidhnájich abal kin chemdhá kʼal an walablomtsik.
41 Quando voltou pela terceira vez, Jesus perguntou:
42 Ki chʼakáchtsik ani wanách; núꞌich tál xi neꞌech ti kin pidhnaꞌ abal kin chemdhá.
42 Levantem-se, e vamos embora. Vejam! Aí vem chegando o homem que está me traindo!
43 Bél kʼwajat ti káw na Jesús tam ti ulich na Judas, jún ti éb xi lajucháb an exóbaltsik. Ulich junax kʼal yán i yákʼwaltsik, in teykómtsik i machét ani i teꞌ. Abnéktsik kʼal an okʼlek páleꞌtsik ani kʼal an okʼtsixtsik xin wilál nin takʼixtal na Dios xin jilám dhutsadh na Moisés ani kʼal nin okʼlékil an judíotsik.
43 Jesus ainda estava falando, quando chegou Judas, um dos doze discípulos. Vinha com ele uma multidão armada com espadas e porretes, que tinha sido mandada pelos chefes dos sacerdotes, pelos mestres da Lei e pelos líderes judeus.
44 Na Judas, xi neꞌech ti pidhnax, jaykʼi tin utsámalich an yákʼwaltsik xantʼéy neꞌech kin tʼajaꞌ abal kin exlaꞌtsik xitam jáꞌ na Jesús. Enchéꞌ tin utsaꞌtsik: ―An inik xi neꞌech ku chʼuchʼbay, jaꞌich xi tatáꞌtsik a ayal. Ka yakʼwaꞌ ani ka júnaꞌtsik belkómte alwaꞌ.
44 O traidor tinha combinado com eles um sinal. Ele tinha dito: “Prendam e levem bem seguro o homem que eu beijar, pois é ele.”
45 Tam ti ulich, utey ba na Jesús ani in utsaꞌ enchéꞌ: ―¡Okʼtsix, Okʼtsix! Ani in chʼuchʼbay.
45 Logo que chegou perto de Jesus, Judas disse: — Mestre! E o beijou.
46 Támkʼi ti yakʼwan na Jesús kʼal an yákʼwaltsik.
46 Então eles pegaram Jesus e o prenderam.
47 Jún ti éb xi taꞌ ti kʼwajat kʼal na Jesús in jixónaꞌ nin machétil ani in patíntsi tin xuchun nin tʼojnálil an okʼlek páleꞌtsik.
47 Mas um dos que estavam ali tirou a espada, atacou um empregado do Grande Sacerdote e cortou uma orelha dele.
48 Utsantsik tám enchéꞌ kʼal na Jesús xi ulich an ti yakʼwaxtsik: ―¿Jantʼókʼi ta tsiꞌnektsik kʼal i machét ani kʼal i teꞌ abal ti kin yakʼwaꞌ jelti max neꞌech ka yakʼwaꞌtsik jun i kwéꞌ?
48 Então Jesus disse para aquela gente:
49 Tsudhey ka tsudhey in kʼwajinek kʼal tatáꞌtsik ban pulek atá xon tu kʼakʼnáb na Dios tin okʼtsix ani yab tin yakʼwámal. Por jechéꞌ xowaꞌ exom tin tʼajtsaltsik, jaꞌich abal ka tʼájan xan ti kʼwajat dhutsadh ban Tʼokat Dhuslab.
49 Eu estava com vocês todos os dias, ensinando no pátio do Templo, e vocês não me prenderam. Mas isso está acontecendo para se cumprir o que as
50 Jilan tám kwetém na Jesús ani kʼale ti chinkʼonal an exóbaltsik.
50 Então todos os discípulos abandonaram Jesus e fugiram.
51 Táꞌ jeye ti neꞌech wewkómte na Jesús kʼal jun i kwitól inik ani tokot bolilidh kʼal jun i dhak kʼudhkʼum. Jeché an kwitól inik, yakʼwan jeye kʼal an yákʼwaltsik xi kʼál ti yakʼwan na Jesús,
51 Um jovem, enrolado num lençol, seguia Jesus. Alguns tentaram prendê-lo,
52 por in jilchʼónaꞌ an dhak kʼudhkʼum xi kʼál ti bolidh ani chilim ti ájlách.
52 mas ele largou o lençol e fugiu nu.
53 Júná tám na Jesús bin kʼimáꞌ an lej okʼlek páleꞌtsik ani junkun tajaꞌ nin okʼlékiltsik an páleꞌtsik, nin okʼlékiltsik an judíotsik ani an okʼtsixtsik xin wilál nin takʼixtal na Dios.
53 Em seguida, levaram Jesus até a casa do Grande Sacerdote , onde estavam reunidos os chefes dos sacerdotes, alguns líderes dos judeus e alguns mestres da Lei.
54 Na Pedro wéwnaxin ówkʼi ani ulich asta bin elébil in kʼimáꞌ an lej okʼlek páleꞌtsik. Buxkan tajaꞌ ti dhilal bin wál an kʼamal junax kʼal xin beletnáltsik an pulek atá xon tu kʼakʼnáb na Dios.
54 Pedro seguiu Jesus de longe e entrou no pátio da casa do Grande Sacerdote. Ele sentou-se perto do fogo, com os guardas, para se esquentar.
55 Nin okʼlékiltsik an páleꞌtsik ani an Junkulom Awiltaláb in ayal jun xataꞌ abal kin ejto kin walbiy na Jesús ani anchanꞌ ka pidhná abal ka chemdhá, por yab eltsin ni jun in walab.
55 Os chefes dos sacerdotes e todo o Conselho Superior estavam procurando encontrar alguma acusação contra Jesus a fim de o condenarem à morte. Mas não conseguiram nenhuma.
56 Kʼal yán ti kʼwajay ti jantsinal ti káw na Jesús, por kʼeꞌetich kʼeꞌetich xowaꞌ in ulutsik.
56 Muitos diziam mentiras contra ele, mas as suas histórias não combinavam umas com as outras.
57 Kubey tám taltsik ti ólnax jayéchkʼi kʼal i januts káw ani in ulutsik enchéꞌ:
57 Alguns se levantaram e acusaram Jesus com mentiras. Eles diziam:
58 ―Wawáꞌ i achʼám tin ulúmal enchéꞌ: “Nanáꞌ neꞌech ku paku jechéꞌ an pulek atá xon tu kʼakʼnáb na Dios xin kubám an iniktsik ani ti óx a kʼítsá neꞌech ku kubaꞌ juní ít xi yab kubadh kʼal i iniktsik.”
58 — Nós ouvimos quando ele disse: “Vou destruir este Templo que foi construído por seres humanos e, em três dias, levantarei outro que não será construído por seres humanos.”
59 Por nibal anchanꞌ yab in junu xowaꞌ in ulutsik xi jidhtal.
59 Mesmo assim as suas histórias não combinavam umas com as outras.
60 Kubey tám an lej okʼlek páleꞌtsik junax chʼejel xon ti kʼwajat xi táꞌtsik ti junkunék ani konyat enchéꞌ na Jesús: ―¿Jantʼókʼi ti yab i tókʼnal? ¿Tsubaxxeꞌ xowaꞌ i kʼwajat ta usnal o yabaꞌ?
60 Aí o Grande Sacerdote se levantou no meio de todos e perguntou a Jesus: — Você não vai se defender dessa acusação?
61 Por na Jesús ní wéꞌ yab kʼuchun ani nibal xataꞌ in tókʼoy. Konyat tám juní enchéꞌ kʼal nin lej okʼlékil an páleꞌtsik: ―¿Tatáꞌxeꞌ ni Kristo, xi Chakámláb kʼal na Dios xu kʼakʼnáb?
61 Mas Jesus ficou calado e não respondeu nada. Então o Grande Sacerdote tornou a perguntar: — Você é o
62 Tókʼon enchéꞌ na Jesús: ―Nanáꞌ. Ani neꞌech ti kin chuꞌutsik Nanáꞌ, xin abadh abal kin wenkʼon neye tin inik, buxúl tin eját na Dios xi ejtal in ejtowal kin tʼajaꞌ ani tam kin tsích juní ban tokow.
62 Jesus respondeu:
63 An lej okʼlek páleꞌtsik in michʼónaꞌ kʼal in chákub nin kʼudhkʼúmil xin kʼwajbím abal anchanꞌ ti tókʼoyat kʼal na Jesús ani in ulu enchéꞌ: ―Yabich más i yéntsal i ólnax.
63 Aí o Grande Sacerdote rasgou as suas próprias roupas e disse: — Não precisamos mais de testemunhas!
64 A achʼaꞌichtsik xan tin chʼikat tʼajaꞌ na Dios. ¿Jantʼéy xoꞌ a ulaltsik ki tʼajtsi? Ejtal xi taꞌ ti junkunék, jununúl tin ulutsik abal walbidh tʼajat na Jesús ani in tomnál ka chemdhá.
64 Vocês ouviram esta blasfêmia contra Deus! Então, o que resolvem? Todos estavam contra Jesus e aí o condenaram à morte.
65 Tujey tám ti tubkayáb na Jesús kʼal taltsik, ti putsuntsáb tin wal, ti chaꞌwáb kʼal i kʼubaklek ani u usnal enchéꞌ: ―¡Ka ulu xoꞌ xitaꞌ ti chaꞌaw! Ani pikʼyat jeye bin wal kʼal an belkol pulek atá xon tu kʼakʼnáb na Dios.
65 Então alguns começaram a cuspir nele. Cobriam o rosto dele, davam bofetadas nele e perguntavam: — Quem foi que bateu em você? Adivinhe! E também os guardas o pegaram e lhe deram bofetadas.
66 Na Pedro kʼwajat chaꞌat bin elébil an pulek atá ani támkʼi jachanꞌ, ulich jun in tsidhan xu tʼojnal bin kʼimáꞌ an lej okʼlek páleꞌtsik.
66 Pedro ainda estava lá embaixo no pátio, quando apareceu uma das empregadas do Grande Sacerdote .
67 Tam ti chuꞌtat na Pedro ti dhilal, teloloyat alwaꞌ ani utsan enchéꞌ: ―Tatáꞌ junax teye ta xeꞌech kʼal na Jesús xi Nasaret.
67 Ela viu Pedro se esquentando perto do fogo, olhou bem para ele e disse: — Você também estava com Jesus de Nazaré.
68 Por na Pedro in ulu enchéꞌ: ―Yab u exlál, nibal u choꞌób xantʼéy a tʼilál. Kale eléb xon tu oxnáb ani dhájan tám jun i pekʼel.
68 Mas ele negou, dizendo: — Eu não o conheço. Não sei do que é que você está falando. E saiu para o corredor. Naquele momento, o galo cantou.
69 Chab chuꞌtat juní kʼal an tsidhan ani tujey kin utsaꞌ enchéꞌ xi táꞌtsik ti kʼwajat: ―Jechéꞌ an inik jaꞌich jeye in kidhtal na Jesús.
69 Quando a empregada viu Pedro ali, começou a dizer aos que estavam perto: — Este homem é um deles.
70 Por jajáꞌ in witsʼkʼo kin ulu ke yab aniꞌ. Tam ti más lej jun wéꞌ, utsan enchéꞌ kʼal xi táꞌtsik ti kʼwajat: ―Tsubax lejtal, tatáꞌ jaꞌich teye jún ti éb xi jajáꞌtsik, pos tatáꞌ i Galileo ani anchanꞌ teye i káw jelti jajáꞌtsik.
70 Mas ele negou outra vez. Pouco depois, as pessoas que estavam ali disseram de novo a Pedro: — Não há dúvida de que você é um deles, pois você também é da Galileia.
71 Tujey tám kin ulu na Pedro abal kin tamu xataꞌ yab alwaꞌ max yab tsubax xowaꞌ in ulal ani in lej tsubax ulu enchéꞌ: ―Tsubax tu utsáltsik ke yab u exlál xitam inik xi kʼwajattsik a tʼilál.
71 Aí Pedro disse: — Juro que não conheço esse homem de quem vocês estão falando! Que Deus me castigue se não estou dizendo a verdade!
72 Támkʼi jachanꞌ, dhájan an pekʼel tin chabtsíl. In chalpánaꞌ tám na Pedro xan ti usnék kʼal na Jesús: “Tam yabél dhájnék an pekʼel tin chabtsíl, tatáꞌ óxílich a ulúmal ke yab tin exlál.” Ani ukʼikʼíl ti kʼwajay kin chalpay xowaꞌ usnék kʼal na Jesús.
72 Naquele instante o galo cantou pela segunda vez, e Pedro lembrou que Jesus lhe tinha dito: “Antes que o galo cante duas vezes, você dirá três vezes que não me conhece.” Então Pedro caiu em si e começou a chorar.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 14, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.