Marcos 12
Huastec Aquiche NT (HUS_TBL) vs NVT
1 In tuju tám ti káw na Jesús kʼal i junbaxtalábkʼi ani in ulu enchéꞌ: ―Jun i inik in tʼayaꞌ yán i akanlek i uba ani in mapuy. In tʼajaꞌ jeye jun i pulek balixtaláb abal kin baliy tajaꞌ nin jaꞌlíl an uba ani in tʼajaꞌ jeye jun i púnchéy abal kin ejto kin beletnaꞌ an tʼayablábtsik. ʼIn matintsixnaꞌ tám an aleláb abal ka tʼójomná kʼal kʼeꞌet ani jajáꞌ kʼale owél.
1 Então Jesus começou a lhes ensinar por meio de parábolas: “Um homem plantou um vinhedo. Construiu uma cerca ao seu redor, um tanque de prensar e uma torre para o guarda. Depois, arrendou o vinhedo a alguns lavradores e partiu para um lugar distante.
2 Tam tin bajúch an kʼij xowkʼi ti neꞌech ti pitnal an uba, in abaꞌ tám jun in tʼojnálil abal kin konoy xowaꞌ in lujyal jeye kin bachʼu an dhabal aleláb.
2 No tempo da colheita da uva, enviou um de seus servos para receber sua parte da produção.
3 Por yakʼwan kʼal an mat aleláb, chaꞌwat ani mapats kʼubak ti witsiy.
3 Os lavradores agarraram o servo, o espancaram e o mandaram de volta de mãos vazias.
4 In abaꞌ juní ít in tʼojnálil ani jechéꞌ tʼujbayat kʼal an mat aleláb, chʼojbédhá bin ókʼ ani odhbijyat jeye.
4 Então o dono da terra enviou outro servo, mas eles o insultaram e bateram na cabeça dele.
5 An dhabal aleláb in abaꞌ juní bél jún ani xi jechéꞌ chemdhá. Tayíl in abaꞌ yán más kʼeꞌet, taltsik chaꞌwat ani xi taltsik chemdhá.
5 O próximo servo que ele mandou foi morto. Outros servos que ele enviou foram espancados ou mortos,
6 ʼJilkʼonék bél nin junkax chakámil xin kʼanidhál tʼajat. Tin okʼontal in abaꞌ jeye abal in chalpay enchéꞌ: “Neꞌech xónaꞌ kin kʼakʼnantsat tu chakámil.”
6 até que só restou um: seu filho muito amado. Por fim, o dono o enviou, pois pensou: ‘Certamente respeitarão meu filho’.
7 Por tam ti ulich an chakámláb, útsáxintsik enchéꞌ an mat aleláb: “Jechéꞌ jaꞌich xi neꞌech ti dhabal tayíl; wana ki chemdhaꞌ ani wawáꞌich tám neꞌech ki dhabalnaꞌ an aleláb.”
7 “Os lavradores, porém, disseram uns aos outros: ‘Aí vem o herdeiro da propriedade. Vamos matá-lo e tomar posse desta terra!’.
8 Pos in yakʼwaꞌtsik tám, in chemdhaꞌ ani in petʼnaꞌ eléb aleláb.
8 Então o agarraram, o mataram e jogaram seu corpo para fora do vinhedo.
9 Konyattsik tám enchéꞌ kʼal na Jesús: ―¿Jantʼéy a chalpayaltsik neꞌech kin tʼajaꞌ an dhabal aleláb? ¿Yabxeꞌ neꞌech ka tsích kin chemdhaꞌ jachanꞌ an mat aleláb ani kin matintsi kʼeꞌet an ti aleláb?
9 “O que vocês acham que o dono do vinhedo fará?”, perguntou Jesus. “Ele virá, matará os lavradores e arrendará o vinhedo a outros.
10 Konyattsik jeye enchéꞌ: ―¿Awxeꞌ yab jaykʼi a ajyámaltsik an Tʼokat Dhuslab xin ulal enchéꞌ?:
10 Vocês nunca leram nas Escrituras: ‘A pedra que os construtores rejeitaram se tornou a pedra angular.
11 — ausente —
11 Isso é obra do Senhor e é maravilhosa de ver’?”
12 U leꞌnábwiꞌik ka yakʼwan na Jesús kʼal taltsik xi taꞌ ti kʼwajattsik abal in choꞌób ke kʼal jajáꞌtsik tin kwenta ti tʼiltsin jachanꞌ an ti junbaxtaláb kʼal na Jesús. Por yab xataꞌ ti tʼajtsin na Jesús ani kʼaléchtsik tokot kom in chʼejnál an atiklábtsik.
12 Os líderes religiosos queriam prender Jesus, pois perceberam que eram eles os lavradores maus a que Jesus se referia. No entanto, por medo da multidão, deixaram-no e foram embora.
13 Tayíl, abtsin na Jesús cháb óx ti fariseotsik junax kʼal in atiklábil na Erodes abal ka taktamiyat ani anchanꞌ ka tʼajan kin ulu jun xataꞌ yab alwaꞌ abal ka walbindhá.
13 Mais tarde, os líderes enviaram alguns fariseus e membros do partido de Herodes com o objetivo de levar Jesus a dizer algo que desse motivo para o prenderem.
14 Tam ti ulichtsik, utsan enchéꞌ na Jesús: ―Okʼtsix, wawáꞌ i choꞌób ke ejtal tsubax xowaꞌ a ulal. Tatáꞌ yab a ódhál ti kwenta xowaꞌ in chalpayal an atiklábtsik, pos yab i kʼwajat a eblidh telál an iniktsik xantʼéy in wáynáltsik in éy. A okʼtsixnál kʼal i tsubaxtaláb nin takʼixtal na Dios. ¿In tomnálxeꞌ ki pidhaꞌ ti jalbixtaláb an pulek takʼix romano, o yabaꞌ? ¿Ki pidhaꞌxeꞌ o yabaꞌ?
14 Disseram: “Mestre, sabemos como o senhor é honesto. É imparcial e não demonstra favoritismo. Ensina o caminho de Deus de acordo com a verdade. Agora, diga-nos: É certo pagar impostos a César ou não?
15 Por kom na Jesús in choꞌóbich abal u kʼambixkʼitsik, in utsaꞌtsik enchéꞌ: ―¿Jantʼókʼi tin taktamiyaltsik? Ti kin tsiꞌdhantsi jun i patʼál tumín abal ku telaꞌ.
15 Devemos pagar ou não?”. Jesus percebeu a hipocrisia deles e disse: “Por que vocês tentam me apanhar numa armadilha? Mostrem-me uma moeda de prata,
16 Tsiꞌdhantsat tám an ti tumín, tam tin telámich na Jesús, in utsaꞌ enchéꞌ an atiklábtsik: ―¿Jitaꞌ in wal xi jechéꞌ kʼwajat chʼilbadh ban tumín ani jitaꞌ in bij xi jechéꞌ dhutsadh? Tókʼontsik enchéꞌ: ―An lej pulek takʼix romano.
16 Quando lhe deram a moeda, ele disse: “De quem são a imagem e o título nela gravados?”. “De César”, responderam.
17 Utsantsik tám enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Pos ka pidhaꞌ an lej pulek takʼix romano xowaꞌ in lujyal kin bachʼu ani ka pidhaꞌ na Dios xowaꞌ Jajáꞌ in lujyal kin bachʼu. Labantsik tʼajat abal anchanꞌ ti tókʼoyattsik.
17 “Então deem a César o que pertence a César, e deem a Deus o que pertence a Deus”, disse ele. Sua resposta os deixou muito admirados.
18 Tsích jeye ti chuꞌtáb na Jesús kʼal cháb óx i Saduseotsik, xin ulal ke an chemélomtsik yabich u ejel ti ít ani utsan enchéꞌ:
18 Depois vieram a Jesus alguns saduceus, líderes religiosos que afirmam não haver ressurreição dos mortos, e perguntaram:
19 ―Okʼtsix, na Moisés tu jiltsi dhutsadh ke max jun i tomkidh inik ka chemech ani kin jilaꞌ nin tomtal ani yab in kóꞌyámaltsik ni jun i chakam, nin kidháb koꞌol ka tomkin kʼal an chemtsidh mímláb abal kin kóꞌoy i chakamtsik jelti max in chakámil nin kidháb xi chemech.
19 “Mestre, Moisés nos deu uma lei segundo a qual se um homem morrer sem deixar filhos, o irmão dele deve se casar com a viúva e ter um filho que dará continuidade ao nome do irmão.
20 Pos táꞌwiꞌik ti kʼwajat búk i kwitóltsik in kidhábkʼitsik. An jidhtal kwitól tomkin, por chemech ani yab in jilaꞌ ni jun i chakam.
20 Numa família havia sete irmãos. O mais velho se casou e morreu sem deixar filhos.
21 In chabtal an kwitól tomkin kʼal an chemtsidh mímláb, por chemech jeye ani yab in jilaꞌ ni jun i chakam. Anchanꞌ jeye ti támun kʼal nin oxtal kidháb.
21 O segundo irmão se casou com a viúva, mas também morreu sem deixar filhos. Então o terceiro irmão se casou com ela.
22 Ani anchanꞌ ti támun kʼal ejtal xi búk an kwitóltsik. Tomkin kʼal an chemtsidh mímláb ani ni jún yab in jilaꞌ in chakámil. Okʼontaláb chemech jeye an mímláb.
22 O mesmo aconteceu até o sétimo irmão, e nenhum deixou filhos. Por fim, a mulher também morreu.
23 Tam ka ejechtsik ti ít, ¿kʼal jowaꞌ an inik ti neꞌech ti tomikláb jachanꞌ an mímláb abal ejtal xi búk an kwitóltsik in tomiknámal?
23 Diga-nos, de quem ela será esposa na ressurreição? Afinal, os sete se casaram com ela”.
24 Tókʼoyattsik tám enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Tatáꞌtsik i ukʼpinék tʼajat ta kʼwajat, por jaꞌich abal yab a exláltsik an Tʼokat Dhuslab nibal nin cháp na Dios.
24 Jesus respondeu: “O erro de vocês está em não conhecerem as Escrituras nem o poder de Deus.
25 Pos tam ka ejdhá an chemélomtsik, neꞌech ka kʼwajay jelti an tʼokat abatwáletsik xi kʼwajat walkʼiꞌ; yabich neꞌech ti tomkinaltsik nibal neꞌech ti pidhnáb xitaꞌ abal ka tomkin.
25 Pois, quando os mortos ressuscitarem, não se casarão nem se darão em casamento. Nesse sentido, serão como os anjos do céu.
26 Por kʼal tin kwenta an chemélomtsik xi neꞌech ka ejech ti ít, ¿ké yab jaykʼi a ajyámaltsik bin dhuslábil na Moisés xan ti tawná kʼal na Dios ban kʼidhadh teꞌ, xi kʼwajat ti tʼaꞌíl? Enchéꞌ ti utsan: “Nanáꞌ tin Diosil na Abraham, na Isák ani na Jakob.”
26 “Agora, quanto a haver ressurreição dos mortos, vocês não leram a esse respeito nos escritos de Moisés, no relato sobre o arbusto em chamas? Deus disse a Moisés: ‘Eu sou o Deus de Abraão, o Deus de Isaque e o Deus de Jacó’.
27 Na Dios, in Diosil xi ejattsik, pos nin ejattal an chemélomtsik kʼwajat ejat. Tatáꞌtsik i ukʼpinék tʼajat ta kʼwajat kʼal tin kwenta an chemélomtsik.
27 Portanto, ele é o Deus dos vivos, e não dos mortos. Vocês estão completamente enganados!”.
28 Jun i okʼtsix xin wilál nin takʼixtal na Dios xin jilám dhutsadh na Moisés utey xon ti kʼwajattsik ani in achʼaꞌ xantʼéy u káwlíxnáb. Kom in choꞌóbnaꞌ ke na Jesús tókʼnék alwaꞌ, in konoy enchéꞌ: ―¿Jowaꞌ jáꞌ an takʼixtaláb xi más uluts?
28 Um dos mestres da lei estava ali ouvindo a discussão. Ao perceber que Jesus tinha respondido bem, perguntou: “De todos os mandamentos, qual é o mais importante?”.
29 Tókʼoyat enchéꞌ kʼal na Jesús: ―An takʼixtaláb xi más uluts jaꞌich jechéꞌ: “Ka achʼaꞌ, atiklábtsik xi Israel: an Okʼóxláb jaꞌich ni Diosil ani Jajáꞌ, jaꞌich nu junkax Okʼóxláb.
29 Jesus respondeu: “O mandamento mais importante é este: ‘Ouça, ó Israel! O Senhor, nosso Deus, é o único Senhor.
30 Ka kʼakʼnaꞌ an Okʼóxláb na Diosil kʼal ejtal na itsích, kʼal ejtal na ejattal, kʼal ejtal na chalab ani kʼal ejtal na cháp.” Jechéꞌ jaꞌich an takʼixtaláb xi más uluts.
30 Ame o Senhor, seu Deus, de todo o seu coração, de toda a sua alma, de toda a sua mente e de todas as suas forças’.
31 Nin chabtal, in junwal jeye jelti xin jidhtal: “Ka kʼanidhaꞌ xi kʼeꞌettsik jelt xan ta kʼanidhál tabáꞌ.” Yab waꞌach ni jun i takʼixtaláb xi más uluts ké xi jechéꞌtsik.
31 O segundo é igualmente importante: ‘Ame o seu próximo como a si mesmo’. Nenhum outro mandamento é maior que esses”.
32 Utsan tám enchéꞌ kʼal an okʼtsix xin wilál nin takʼixtal na Dios: ―Okʼtsix, alwaꞌ tʼajat ani tsubax xowaꞌ a ulu. Jún tokot a Dios waꞌach ani yab waꞌach más kʼeꞌet.
32 O mestre da lei respondeu: “Muito bem, mestre. O senhor falou a verdade ao dizer que há só um Deus, e nenhum outro.
33 Max i kʼakʼnál na Dios kʼal ejtal ni itsích, kʼal ejtal ni chalab, kʼal ejtal ni ejattal ani kʼal ejtal ni cháp ani max i kʼanidhál jeye ejtal xi kʼeꞌettsik jelt xan ti kʼanidhál tibáꞌ, jaꞌich más in jalbíl tin tamét na Dios ké tam ki chemdhál i koꞌnél abal ki pikbantsi na Dios tsikadh o tam ki pikbantsi xowaꞌkich.
33 E sei que é importante amá-lo de todo o meu coração, de todo o meu entendimento e de todas as minhas forças, e amar o meu próximo como a mim mesmo. É mais importante que oferecer todos os holocaustos e sacrifícios exigidos pela lei”.
34 Tam ti na Jesús in achʼaꞌ abal tókʼon kʼal i tʼekʼat chalab, in utsaꞌ tám enchéꞌ: ―Wéꞌich tʼajat u kʼibel abal ki kʼwajay takʼnél kʼal na Dios. Yabich tám xataꞌ konyat más kʼal ni jun xitaꞌ.
34 Ao perceber quanto o homem compreendia, Jesus disse: “Você não está longe do reino de Deus”. Depois disso, ninguém se atreveu a lhe fazer mais perguntas.
35 Tam ti na Jesús kʼwajat ti okʼtsix bin elébil an pulek atá xon tu kʼakʼnáb na Dios, in ulu enchéꞌ: ―An okʼtsixtsik xin wilál nin takʼixtal na Dios xin jilám dhutsadh na Moisés, in ulaltsik ke an Kristo u chakámláb kʼal an pulek takʼix Dabid.
35 Mais tarde, enquanto ensinava o povo no templo, Jesus fez a seguinte pergunta: “Por que os mestres da lei afirmam que o Cristo é filho de Davi?
36 Pos max anchanꞌ, ¿jantʼókʼi pé tám ti jajáꞌ jeye tʼajat na Dabid ijtsiyat kin ulu enchéꞌ kʼal an Tʼokat Ejattaláb?:
36 O próprio Davi, falando por meio do Espírito Santo, disse: ‘O Senhor disse ao meu Senhor: Sente-se no lugar de honra à minha direita até que eu humilhe seus inimigos debaixo de seus pés’.
37 Pos max jajáꞌ jeye tʼajat an pulek takʼix Dabid in ulu ke an Kristo jaꞌich nin Ajátik, ¿jantʼókʼi pé tám tu ulwáb ke na Dabid, jaꞌich in wejeꞌ pakélil an Kristo? Yán i atiklábtsik taꞌ ti kʼwajat tajaꞌ ani u ochʼówixtsik kʼal yantam i kulbéxnich.
37 Uma vez que Davi chamou o Cristo de ‘meu Senhor’, como ele pode ser filho de Davi?”. E a grande multidão o ouvia com prazer.
38 Tam ti na Jesús bél kʼwajat in okʼtsal an atiklábtsik in utsaꞌtsik enchéꞌ: ―Ka kóꞌoytsik i kwenta kʼal an okʼtsixtsik xin wilál nin takʼixtal na Dios. Jajáꞌtsik in kulbetnál ka xeꞌchin kʼal in jochʼdhaꞌ xekét ani ka chapnédhátsik kʼal yantam i kʼakʼnaxtaláb tin tamét an atiklábtsik.
38 Jesus também ensinou: “Cuidado com os mestres da lei! Eles gostam de se exibir com vestes longas e de receber saudações respeitosas quando andam pelas praças.
39 Ban atátsik xon tu tʼajnal an junkuntaláb, in kulbetnáltsik ka buxkan ban koytaláb xon tu buxkanaltsik xi más uluts ani tam waꞌach i kʼapúxnich, in kulbetnáltsik ka buxká ban koytaláb xi más alwaꞌ.
39 E como gostam de sentar-se nos lugares de honra nas sinagogas e à cabeceira da mesa nos banquetes!
40 Jajáꞌtsik in kʼántsal tin kʼimáꞌ an chemtsidh mímlábtsik ani tayíl, in tʼajáltsik i nakdhaꞌ óláb abal kin makʼuxnaꞌ ani abal ka utsantsik ke i lujdhaꞌ iniktsik. Xin tʼajáltsik anchanꞌ, neꞌech kin bachʼu jun i yajtsiktaláb más púlek.
40 No entanto, tomam posse dos bens das viúvas de maneira desonesta e, depois, para dar a impressão de piedade, fazem longas orações em público. Por causa disso, serão duramente castigados”.
41 Jun i kʼij, na Jesús buxúl tin tamét xon ti kʼwajat nin bál an tumín xu pikbantsáb na Dios, in telál xan ti an atiklábtsik tin balyal an pikbantsixtaláb ani yán i tumínladh iniktsik in balyal yandhaꞌ i tumín.
41 Jesus sentou-se perto da caixa de ofertas do templo e ficou observando o povo colocar o dinheiro. Muitos ricos contribuíam com grandes quantias.
42 Ulich jeye jun i chʼojontál chemtsidh mímláb ani in baliy cháb i tsʼitsik tʼipax tumín xi yab yandhaꞌ in jalbíl.
42 Então veio uma viúva pobre e colocou duas moedas pequenas.
43 Na Jesús in kaniy tám nin exóbaliltsik ka utey ani in utsaꞌtsik enchéꞌ: ―Tsubax tu utsáltsik, an tumín xin pidhnaꞌ jechéꞌ an chʼojontál chemtsidh mímláb wéꞌ tʼajat, por más jaꞌ yán in jalbíl tin tamét na Dios ké xi ejtal an tumín xi kʼeꞌettsik in balyámal bin bál an pikbantsixtaláb.
43 Jesus chamou seus discípulos e disse: “Eu lhes digo a verdade: essa viúva depositou na caixa de ofertas mais que todos os outros.
44 Pos kʼeꞌettsik, tokot in pidhnál xowaꞌ yabich in yéntsal; por an mímláb, kʼal in chʼojontáltal, in pidhnaꞌ ejtal xowaꞌ taꞌ tin koꞌol abal kin watʼnaꞌ kʼál na kʼítsá.
44 Eles deram uma parte do que lhes sobrava, mas ela, em sua pobreza, deu tudo que tinha”.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 12, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.