Lucas 8

Huastec Aquiche NT (HUS_TBL) vs NAA

Sair da comparação
NAA Nova Almeida Atualizada 2017
1 Tam ti watʼéch ejtal jechéꞌ, na Jesús xeꞌchin ba yán i bitsowtsik ani ban kwentsaltsik ti tʼiltsix ani ti óltsix an ti alwaꞌ tʼilab kʼal tin kwenta xan tu takʼix na Dios. Junkímte kʼal xi lajucháb nin exóbaliltsik.
1 Aconteceu, depois disso, que Jesus andava de cidade em cidade e de aldeia em aldeia, pregando e anunciando o evangelho do Reino de Deus. Iam com ele os doze discípulos,
2 Táꞌ jeye ti xeꞌech ti junkil cháb óx i mímlábtsik xi Jajáꞌ in jeldhámal kʼal an yawꞌlách xin koꞌoltsikwiꞌik ani in káldhantsám ti atʼax ejattalábtsik. Kʼal jechéꞌ an mímlábtsik taꞌ jeye ti xeꞌech na María xu bijyáb ta Magdalena, xi káldhantsidh búk ti atʼax ejattaláb.
2 e também algumas mulheres que haviam sido curadas de espíritos malignos e de enfermidades: Maria, chamada Madalena, da qual saíram sete demônios;
3 Táꞌ jeye ti xeꞌech na Juana, nin tomtal na Kusa, an inik xi jaꞌichwiꞌik in okʼlek tʼojnálil na Erodes. Na Susana ani yán más kʼeꞌet i mímlábtsik taꞌ jeye ti xeꞌechtsik abal kin tolmiy na Jesús kʼal xowaꞌ in koꞌoltsik.
3 Joana, mulher de Cuza, procurador de Herodes; Suzana e muitas outras, as quais, com os seus bens, ajudavam Jesus e os seus discípulos.
4 Yán xi kale ban bitsowtsik abal kin chuꞌu na Jesús. Tam ti junkunich yán i atiklábtsik, na Jesús tujey tám kin tawnaꞌtsik kʼal i junbaxtalábkʼi. Enchéꞌ tin utsaꞌtsik:
4 Quando uma grande multidão se reuniu e pessoas de todas as cidades vieram até Jesus, ele disse por parábola:
5 ―Jun i óm kʼale ti búkʼul iyaláb. Tam ti kʼwajatich ti búkʼul, taltsik an iyaláb kwajlan ban bél, kʼachʼyat ani kʼapat kʼal an chʼichintsik.
5 — Um semeador saiu a semear. E, ao semear, uma parte caiu à beira do caminho, foi pisada, e as aves do céu a comeram.
6 Taltsik an iyaláb kwajlan ban tʼujublom ani tam ti jachanꞌ an iyalábtsik ixkʼan, wayey kom tajaꞌ, yab áchʼ an chabál.
6 Outra parte caiu sobre a pedra e, tendo crescido, secou por falta de umidade.
7 Taltsik an iyaláb kwajlan ban kʼídhlom, ixkʼan, por kom junax ti pakey kʼal an kʼídh, paxkʼiyat.
7 Outra caiu no meio dos espinhos; e os espinhos, ao crescerem com ela, a sufocaram.
8 Por taltsik an iyaláb, kwajlan ban chabál xi alwaꞌ, tam ti ixkʼan ani pakey, tʼuꞌuntsik tʼajat. Xi jun i iyaláb in kóꞌoy asta boꞌ inik i itsixlek. Tam ti okʼonich kin ulu jechéꞌ, utsantsik kawidh enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Xitaꞌ in koꞌol in ochʼoxtal alwaꞌ, kin exbay xowaꞌ u ulal.
8 Outra, enfim, caiu em boa terra; cresceu e produziu a cem por um. Dizendo isto, Jesus clamou:
9 Konyat tám kʼal nin exóbaliltsik xantʼéy in léꞌ kin ulu jechéꞌ an junbaxtaláb.
9 Então os discípulos de Jesus lhe perguntaram o que significava essa parábola.
10 Ani Jajáꞌ in utsaꞌtsik enchéꞌ: ―Tatáꞌtsik, ti pidhál na Dios ka choꞌóbnaꞌ xowaꞌ in koꞌol yab tejwaꞌ kʼal tin kwenta xan ti Jajáꞌ tu takʼix; por xi kʼeꞌettsik, tokot u tawnál kʼal i junbaxtalábkʼi. Anchanꞌ, maske in chuꞌtaltsik, por jáykʼi max yab in chuꞌtal; maske in achʼáltsik, por yab in exbayal.
10 Jesus respondeu:
11 ʼJechéꞌ jaꞌich xowaꞌ in léꞌ kin ulu an junbaxtaláb: An iyaláb, in junwal jelti nin káwintal na Dios;
11 — Este é o significado da parábola: a semente é a palavra de Deus.
12 an iyaláb xi kwajlan ban bél, in junwal jelti an atiklábtsik xin achʼál nin káwintal na Dios, por tam tál an lej atʼax u wékʼontsáb bin itsích abal yab kin belaꞌtsik ani yab ka loꞌey.
12 Os que estão à beira do caminho são os que a ouviram; depois vem o diabo e tira-lhes a palavra do coração, para não acontecer que, crendo, sejam salvos.
13 An iyaláb xi kwajlan ban tʼujublom, in junwal jelti an atiklábtsik xin axtsal tin káwintal na Dios ani in bachʼwal kʼal yantam i kulbétaláb, por eb itsíchkʼi; neꞌech ka belmách wéꞌ i kʼij, por tam ka taktamiyat, u kuxkultsik.
13 Os que estão sobre a pedra são os que, ouvindo a palavra, a recebem com alegria. Estes não têm raiz, creem apenas por algum tempo e, na hora da provação, se desviam.
14 An iyaláb xi kwajlan ban kʼídhlom, in junwal jelti an atiklábtsik xin achʼál nin káwintal na Dios por yab in tʼajáltsik ti kʼij. In walkál ka átátsik kʼal an chalpaxtaláb, kʼal an tumín ani kʼal xowaꞌkich xin kulbetnáltsik tʼajat. Anchanꞌ yab in ejtowal kin bajaw ka xeꞌchin lujat.
14 A parte que caiu entre espinhos, estes são os que ouviram e, no decorrer dos dias, foram sufocados com as preocupações, as riquezas e os prazeres desta vida; os seus frutos não chegam a amadurecer.
15 Por an iyaláb xi kwajlan ban alwaꞌ chabál, in junwal jelti an atiklábtsik xin bachʼwal nin káwintal na Dios kʼal ejtal nin ejattal; in tʼajáltsik xowaꞌ in achʼál ani kom in óntsal ti belomtsik, u xeꞌchinalichtsik tám lujat tʼajat.
15 A parte que caiu na terra boa, estes são os que, tendo ouvido de bom e reto coração, retêm a palavra; estes frutificam com perseverança.
16 ʼNi jun xitaꞌ yab in letʼkʼoyal jun i tajbaxtaláb abal tayíl kin paxkʼiy kʼal jun i balixtaláb o kin kʼwajbaꞌ tin ál i chéy. U letʼkʼoyáb an tajbaxtaláb ani u kʼwajbáb tʼekʼat abal ka tajbayat xitaꞌ ka ochich.
16 — Ninguém, depois de acender uma lamparina, a cobre com um vaso ou a põe debaixo de uma cama; pelo contrário, coloca-a num lugar em que ilumina bem, a fim de que os que entram vejam a luz.
17 Pos yab waꞌach xataꞌ chinat xi yab neꞌech ka xalkʼan tayíl, nibal waꞌach xataꞌ yab tejwaꞌ xi yab neꞌech ka choꞌóbná tayíl ani ka kʼwajbá tejwaꞌ.
17 Não há nada oculto que não venha a ser manifesto, nem escondido que não venha a ser conhecido e revelado.
18 ʼAnchanꞌ pé, ka achʼaꞌtsik alwaꞌ, xitaꞌ in exbayal, neꞌech ka pidhan kin exbay más ani xitaꞌ yab in exbayal, neꞌech ka kʼántsin asta xowaꞌ in chalpayal ke in exbayal.
18 Portanto, vejam como vocês ouvem. Porque ao que tiver, mais será dado; e ao que não tiver, até aquilo que julga ter lhe será tirado.
19 Ulichtsik tám nin nánaꞌ ani nin kidhábtsik na Jesús, por yab in ejtotsik ka utey asta xon ti Jajáꞌ kʼwajat abal yán tʼajat taꞌ ti kʼwajat an atiklábtsik.
19 A mãe e os irmãos de Jesus chegaram até onde ele estava, mas não podiam aproximar-se por causa da multidão.
20 Utsan tám enchéꞌ na Jesús: ―Na nánaꞌ ani na kidhábtsik núꞌ kʼwajat eléb ani in léꞌtsik ti ki chuꞌu.
20 E lhe comunicaram: — A sua mãe e os seus irmãos estão lá fora e querem vê-lo.
21 Por Jajáꞌ in utsaꞌtsik enchéꞌ: ―Xitaꞌ in achʼáltsik nin káwintal na Dios ani in tʼajáltsik xowaꞌ in léꞌ na Dios, jachanꞌ, jaꞌich xi kʼwajattsik jelti nu nánaꞌ ani nu kidhábtsik.
21 Jesus, porém, lhes respondeu:
22 Jun i kʼij, na Jesús balin ba jun i tan kʼal nin exóbaliltsik ani in utsaꞌtsik enchéꞌ: ―Wana jun pakʼeꞌ pujal. Ani kʼaletsik.
22 Aconteceu que, num daqueles dias, Jesus entrou num barco em companhia dos seus discípulos e lhes disse: E partiram.
23 Por lejat exom ti watʼel, na Jesús wayich. Tajaꞌtsik ti elan ban pujal kʼal jun i chapik ikʼ, tujey ti baltsinal ti jaꞌ an tan ani wetsikich tʼajat ka luyꞌchin.
23 Enquanto navegavam, ele adormeceu. E sobreveio uma tempestade de vento no lago, e eles corriam perigo.
24 Kʼale tám ti bakyáb na Jesús ani utsan enchéꞌ: ―¡Okʼtsix! ¡Okʼtsix! ¡Exomich tu lupnal! Chʼakay tám na Jesús, in kʼwiyaꞌ an ikʼ ani an múlákʼ jaꞌ. Junwékʼi ti kublan ani jilkʼon chamamadh.
24 Chegando-se a Jesus, os discípulos o despertaram, dizendo: — Mestre, Mestre, estamos perecendo! Levantando-se, Jesus repreendeu o vento e a fúria da água. Tudo cessou e ficou bem calmo.
25 In utsaꞌ tám enchéꞌ nin exóbaliltsik: ―¿Jantʼéy támun kʼal an belomtaláb xa koꞌoltsik? Por jajáꞌtsik jikʼenek ani labnéktsik tʼajat kʼal xowaꞌ in chuꞌu támun ani u kónóxtsik jún ani jún enchéꞌ: ―¿Jantʼom awiltaláb in koꞌol jechéꞌ an inik xin utsál ka chamkʼan an ikʼ ani an jaꞌ ani u axtsinal?
25 Então Jesus lhes perguntou: Eles, possuídos de temor e admiração, diziam uns aos outros: — Quem é este que até manda nos ventos e nas ondas, e lhe obedecem?
26 Ulchichtsik tám ban chabál xi Gadara, xi kʼwajat jun pakʼeꞌ pujal tin tamét an chabál xi Galilea.
26 Então rumaram para a terra dos gerasenos, que fica de frente para a Galileia.
27 Tam ti na Jesús paꞌách ban tan, utukná kʼal jun i inik xu kʼwajíl ba jachanꞌ an bitsow. Jechéꞌ an inik nakatich tʼajat i kʼij ti kʼwajat ochadh kʼal i atʼax ejattalábtsik. Yab u xeketlinal nibal u kʼwajíl ba jun i atá, u kʼwajíl xon tu jolyáb an chemélomtsik.
27 Logo que Jesus desembarcou, veio da cidade ao seu encontro um homem possuído de demônios que, havia muito, não se vestia, nem habitava em casa alguma, porém vivia nos túmulos.
28 Tam ti chuꞌtat na Jesús, tudhlan tin tamét ani in ulu kawidh enchéꞌ: ―¿Jantʼókʼi ta ochꞌom kʼal nanáꞌ, Jesús, xi Chakámláb kʼal na Dios xi púlek tʼajat? Tu pakabédhál abal yab ti kin yajlombédhaꞌ.
28 Quando ele viu Jesus, prostrou-se diante dele, dizendo com voz forte: — O que você quer comigo, Jesus, Filho do Deus Altíssimo? Peço-lhe que não me atormente.
29 In ulu jechéꞌ, kom na Jesús kʼwajatich in utsál an atʼax ejattaláb abal ka kaléch ba jachanꞌ an inik. Owenekich tʼajat ti ochadh jachanꞌ an inik kʼal an atʼax ejattaláb. Wikʼtsinék kʼal an atiklábtsik tin kʼubak ani tin akan kʼal i patʼál abal ka kóꞌyat wikʼadh, por in tʼapyal ani u júnáb kʼal an atʼax ejattaláb ban chabál xon ti yab kʼwajtsidh.
29 Porque Jesus havia ordenado ao espírito imundo que saísse do homem, pois muitas vezes se havia apoderado dele. E, embora procurassem conservá-lo preso com cadeias e correntes, despedaçava tudo e era impelido pelo demônio para o deserto.
30 Konyat tám enchéꞌ kʼal na Jesús: ―¿Jan ta bij? Jajáꞌ tókʼon enchéꞌ: ―Nanáꞌ u bij Lejión. Anchanꞌ tin ulu kom jajáꞌ yán tʼajat ti éb ti kʼwajat ba jachanꞌ an inik.
30 Jesus perguntou a ele: Ele respondeu: — Legião. Isto porque muitos demônios tinham entrado nele.
31 Jachanꞌ an atʼax ejattalábtsik in pakabédhaꞌ na Jesús abal yab ka abnátsik ban owtsiktaláb.
31 Estes pediram a Jesus que não os mandasse para o abismo.
32 Ba jachanꞌ an chʼénlom taꞌ ti xeꞌech yán i olomtsik ti kʼapupúl ani pakabédhaxin an atʼax ejattalábtsik abal ka walká ka ochich ban olomtsik. Walká ka ochichtsik tajaꞌ kʼal na Jesús.
32 Ora, uma grande manada de porcos estava pastando ali no monte. E os demônios pediram a Jesus que os deixasse entrar naqueles porcos. E Jesus o permitiu.
33 Kale tám an atʼax ejattalábtsik ba jachanꞌ an inik ani ochich ban olomtsik. Ejtal an olomtsik in petʼnaꞌ tinbáꞌ ban chʼén, kwajlan ban pujal ani tajaꞌ ti lupuntsik.
33 Tendo os demônios saído do homem, entraram nos porcos, e a manada precipitou-se despenhadeiro abaixo, para dentro do lago, e se afogou.
34 Tam ti an belkol olomtsik in chuꞌu xantʼéy támun, ájláchtsik ani kʼale kin tʼilaꞌ ban bitsow ani ban kwentsaltsik.
34 Vendo o que tinha acontecido, os que tratavam dos porcos fugiram e foram anunciá-lo na cidade e pelos campos.
35 An atiklábtsik kʼale kin chuꞌu xantʼéy támnék. Tam ti ulichtsik xon ti kʼwajat na Jesús, elan an inik xi ochadhwiꞌik kʼal an atʼax ejattalábtsik, buxúlkʼi xon ti kʼwajat na Jesús, xeketlidhich ani juntam anikʼijich. An atiklábtsik, jikʼey.
35 Então o povo saiu para ver o que tinha acontecido. Aproximando-se de Jesus, encontraram o homem de quem tinham saído os demônios, vestido, em perfeito juízo, sentado aos pés de Jesus; e temeram.
36 Xi chúꞌlámadhtsik, jaꞌich kʼál ti tʼiltsin an atiklábtsik xi ulich xan ti jeldhá jachanꞌ an inik xi ochadhwiꞌik kʼal an atʼax ejattalábtsik.
36 E algumas pessoas que tinham presenciado os fatos contaram-lhes também como o endemoniado tinha sido salvo.
37 Ejtal an atiklábtsik xu kʼwajíl tajaꞌ ban chabál xi Gadara, tujeytsik kin pakabédhaꞌ na Jesús abal ka kaléch bin chabáliltsik, kom jajáꞌtsik u jikʼéltsik tʼajat. Jaxtám na Jesús ti balin ban tan abal ka kʼaléch.
37 Todo o povo da terra dos gerasenos pediu a Jesus que se retirasse, pois ficaram com muito medo. E Jesus, entrando de novo no barco, voltou.
38 Por pakabédhá na Jesús kʼal an inik xin káldhantsámal an ti atʼax ejattalábtsik abal ka júná jeye kʼal Jajáꞌ, por utsan kʼal na Jesús abal ka jilkʼon tajaꞌ ani utsan jeye enchéꞌ:
38 O homem de quem tinham saído os demônios lhe pediu que o deixasse estar com ele. Jesus, porém, o despediu, dizendo:
39 ―Ki kʼaléch ta kʼimáꞌ ani ka tʼilaꞌ xantʼéy ti tʼajtsámal na Dios. Kʼaléch tám an inik ani in tʼilaꞌ putál an bitsow xantʼéy tʼajtsin kʼal na Jesús.
39 — Volte para a sua casa e conte tudo o que Deus fez por você. Então ele foi, proclamando por toda a cidade o que Jesus lhe tinha feito.
40 Tam ti na Jesús witsích jun pakʼeꞌ pujal, bachʼwat kʼal an atiklábtsik kʼal yantam i kulbétaláb kom kʼal ejtal ti kʼwajat aytsímte.
40 Quando Jesus voltou, a multidão o recebeu com alegria, porque todos o estavam esperando.
41 Ulich tám jun i inik xu bijyáb ta Jairo, xu okʼlek ban atá xon tu tʼajnal an junkuntaláb. Tudhlan tin tamét na Jesús ani in pakabédhaꞌ abal ka kʼale ti álnáb tin kʼimáꞌ,
41 Eis que veio um homem chamado Jairo, que era chefe da sinagoga, e, prostrando-se aos pés de Jesus, suplicou-lhe que fosse até a sua casa.
42 kom taꞌ tin koꞌol jun in junkax tsidhánil xin koꞌolich lajucháb i tamub ani jechéꞌ an tsidhan exomich ti chemel. Kʼale tám na Jesús ani kʼal yán i atiklábtsik ti wéwná, ke asta u kʼichʼnalich tʼajat.
42 Pois tinha uma filha única de uns doze anos, que estava morrendo. Enquanto Jesus caminhava, as multidões o apertavam.
43 Ba nin yaníl an atiklábtsik, taꞌ jeye ti tál jun i mímláb xin koꞌolich lajucháb i tamub ti yaꞌul kʼal i lakúmtaláb. In pakúmalich ejtal xowaꞌ in koꞌol kʼal i ilálixtsik ani yab u ejtowáb ka jeldhá kʼal ni jun i ilálix.
43 Certa mulher que, havia doze anos, vinha sofrendo de uma hemorragia e que havia gastado todos os seus bens com os médicos, sem que ninguém a pudesse curar,
44 Jechéꞌ an mímláb utey tin kúx na Jesús, in taktsi tin wál nin kʼudhkʼúmil ani támkʼi jachanꞌ ti kublan ti xichʼnal.
44 veio por trás de Jesus e tocou na borda da capa dele. E logo a hemorragia dela estancou.
45 Konoxin tám na enchéꞌ Jesús: ―¿Jitaꞌ tin takaꞌ? Kom ejtaltsik in ulal abal ni jun xitaꞌ kʼál ti taknék, na Pedro ani nin juniktsik in ulu enchéꞌ: ―Okʼtsix, kʼal yán i atiklábtsik ta kʼichʼnal ani i nixkʼáb túkʼi túkʼi, ani ¿bél a konyal xitaꞌ ti takaꞌ?
45 Mas Jesus perguntou: Como todos negassem, Pedro disse: — Mestre, é a multidão que o rodeia e aperta!
46 Por na Jesús in ulu enchéꞌ: ―Tin takám jun xitaꞌ, pos u achʼaꞌ abal kale i chápláb xu koꞌol ani jeley jun xitaꞌ kʼál.
46 Mas Jesus insistiu:
47 Tam ti an mímláb in achʼaꞌ abal axnék, utey u wipipíl ani tudhlan tin tamét na Jesús. In ólnaꞌ tám tin tamét ejtal an atiklábtsik xantʼókʼi tin kwenta ti takxinék ani xan ti jeley támkʼi.
47 A mulher, vendo que não podia passar despercebida, aproximou-se trêmula e, prostrando-se diante de Jesus, declarou, à vista de todo o povo, o motivo por que havia tocado nele e como imediatamente tinha sido curada.
48 Utsan tám enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Mímláb, i jeley abal i belmách, awil ki kʼale tsububudh a itsích.
48 Então Jesus lhe disse:
49 Bél kʼwajat ti káw na Jesús, tam ti ulich jun xitaꞌ xi tál bin kʼimáꞌ na Jairo, an inik xu okʼlek ban atá xon tu tʼajnal an junkuntaláb ani utsan enchéꞌ na Jairo: ―Na tsidhánil chemech, yabich ki kʼwajay ka aniꞌ tʼojliy an Okʼtsix.
49 Enquanto Jesus ainda falava, veio uma pessoa da casa do chefe da sinagoga, dizendo: — A sua filha já morreu; não incomode mais o Mestre.
50 Por tam ti na Jesús in achʼaꞌ xowaꞌ utsan na Jairo, in utsaꞌ enchéꞌ: ―Yab ki jikʼey, tokot ki belmách ani na tsidhánil neꞌech ka ejech.
50 Mas Jesus, ouvindo isto, lhe disse:
51 Tam ti ulich ban atá, yab xitaꞌ más in walkaꞌ ka ochich kʼal Jajáꞌ, tokot na Pedro, na Jakobo, na Juan, nin tátaꞌ ani nin nánaꞌ an tsidhan.
51 Tendo chegado à casa, Jesus não permitiu que ninguém entrasse com ele, a não ser Pedro, João e Tiago, além do pai e da mãe da menina.
52 Ejtal u ukʼnal ti kʼwajat ani u tʼeꞌpinaltsik abal chemnek an tsidhan. Por utsantsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Yab ki ukʼintsik, an tsidhan yab chemnek ti kʼwajat, u wayalkʼi.
52 E todos choravam e a pranteavam. Mas Jesus disse:
53 Por labídhnákʼi tokot, pos jajáꞌtsik in choꞌób alwaꞌ ke chemnek ti kʼwajat.
53 E riam-se dele, porque sabiam que ela estava morta.
54 Téyná tám bin kʼubak an tsidhan kʼal na Jesús ani in ulu kawidh enchéꞌ: ―Tsidhan, ki chʼakay.
54 Mas Jesus, tomando-a pela mão, disse em voz alta:
55 Ejech tám ti ít an tsidhan ani támkʼi ti chʼakay; na Jesús in ulu abal ka pidhan ti kʼapul an tsidhan.
55 Voltou-lhe o espírito, ela imediatamente se levantou, e Jesus mandou que lhe dessem de comer.
56 Nin tátaꞌ ani nin nánaꞌ an tsidhan labantsik tʼajat, por utsantsik kʼal na Jesús abal yab xitaꞌ kin tʼiltsi xantʼéy támun.
56 Seus pais ficaram maravilhados, mas ele lhes advertiu que a ninguém contassem o que havia acontecido.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 8, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.