Lucas 23

Huastec Aquiche NT (HUS_TBL) vs NVI

Sair da comparação
NVI Nova Versão Internacional
1 Chʼakaytsik tám ejtal ani in júnaꞌtsik na Jesús tin tamét na Pilato.
1 Então toda a assembléia levantou-se e o levou a Pilatos.
2 Tam ti tajaꞌich tin koꞌoltsik, tujey tám kin ólnaꞌtsik enchéꞌ: ―I elámal abal jechéꞌ an inik in pidhkáwliyal an atiklábtsik xi wawáꞌ i kidhtal. In ulal ke yab yejat ki pidhaꞌ ti jalbixtaláb an lej pulek takʼix romano ani in ulal jeye ke Jajáꞌich nu Kristo, jun i Pulek Takʼix, xi takudh kʼal na Dios.
2 E começaram a acusá-lo, dizendo: "Encontramos este homem subvertendo a nossa nação. Ele proíbe o pagamento de imposto a César e se declara ele próprio o Cristo, um rei".
3 Konyat tám enchéꞌ kʼal na Pilato: ―¿Tatáꞌxeꞌ nin Pulek Takʼíxal an judíotsik? Na Jesús tókʼon enchéꞌ: ―Tatáꞌ a ulal abal anchanꞌ.
3 Pilatos perguntou a Jesus: "Você é o rei dos judeus? " "Tu o dizes", respondeu Jesus.
4 Na Pilato in utsaꞌ tám enchéꞌ an okʼlek páleꞌtsik ani an atiklábtsik: ―Yab u eltsal ni jun i walastaláb jechéꞌ an inik.
4 Então Pilatos disse aos chefes dos sacerdotes e à multidão: "Não encontro motivo para acusar este homem".
5 Por jajáꞌtsik in óntsal kin ulu más kawidh enchéꞌ: ―Exom in péjéxlindhál ejtal an atiklábtsik xi Judea. Tujey ban chabál xi Galilea ani xoꞌ techéꞌich jeye exom in tʼajál.
5 Mas eles insistiam: "Ele está subvertendo o povo em toda a Judéia com os seus ensinamentos. Começou na Galiléia e chegou até aqui".
6 Tam ti na Pilato in achʼaꞌ jechéꞌ, in konoytsik max jechéꞌ an inik Galilea u kʼwajíl.
6 Ouvindo isso, Pilatos perguntou se Jesus era galileu.
7 Tam tin achʼaꞌ abal Galilea u kʼwajíl, in abnaꞌ ba na Erodes, an pulek awiltaláb xi Galilea, xi taꞌ jeye ti kʼwajat Jerusalén jachanꞌ i kʼij.
7 Quando ficou sabendo que ele era da jurisdição de Herodes, enviou-o a Herodes, que também estava em Jerusalém naqueles dias.
8 Tam ti na Erodes in chuꞌu na Jesús, kulbé tʼajat; pos na Erodes kʼejle owenekich in leꞌnál kin exlaꞌ, kom in achʼál u tʼilnal ani in léꞌ kin chuꞌu tam in tʼajál jun i labidh labandhaxtaláb.
8 Quando Herodes viu Jesus, ficou muito alegre, porque havia muito tempo queria vê-lo. Pelo que ouvira falar dele, esperava vê-lo realizar algum milagre.
9 Yán xataꞌ konyat na Jesús kʼal na Erodes, por yab in tókʼoy ni jún.
9 Interrogou-o com muitas perguntas, mas Jesus não lhe deu resposta.
10 Táꞌ jeye ti kʼwajattsik tajaꞌ in okʼlékil an páleꞌtsik ani an okʼtsixtsik xin wilál an takʼixtaláb, xi kʼál tu ólnáb chapik na Jesús.
10 Os chefes dos sacerdotes e os mestres da lei estavam ali, acusando-o com veemência.
11 Tám, na Erodes ani nin soldadojiltsik yabtsik in kʼakʼnaꞌ na Jesús. Ani abal kin labídhnaꞌtsik, in xeketliy kʼal i alwaꞌ kʼudhkʼum jelti xin éynál jun i pulek takʼix. Tayíl in abnaꞌ juní ka júná na Jesús ba na Pilato.
11 Então Herodes e os seus soldados ridicularizaram-no e zombaram dele. Vestindo-o com um manto esplêndido, mandaram-no de volta a Pilatos.
12 Asta tam ti jachanꞌ i kʼij, na Pilato ani na Erodes in kóꞌoytsik i junaxtaláb; pos tam ti kʼwajatwiꞌik, u átʼáxtsik.
12 Herodes e Pilatos, que até ali eram inimigos, naquele dia tornaram-se amigos.
13 Na Pilato in junku tám nin okʼlékiltsik an páleꞌtsik, an awiltalábtsik xu takʼix ba jachanꞌ an bitsow, an atiklábtsik
13 Pilatos reuniu os chefes dos sacerdotes, as autoridades e o povo,
14 ani in utsaꞌtsik enchéꞌ: ―Tatáꞌtsik tin tsiꞌdhantsi jechéꞌ an ti inik, a ulaltsik abal in pidhkáwliyal an atiklábtsik, por nanáꞌ u lújundhámalich ta taméttsik ani yab u eltsi ni jun i walastaláb xi tatáꞌtsik a utsál in tʼajám.
14 dizendo-lhes: "Vocês me trouxeram este homem como alguém que estava incitando o povo à rebelião. Eu o examinei na presença de vocês e não achei nenhuma base para as acusações que fazem contra ele.
15 Nibal kʼal na Erodes yab eltsin, pos jéꞌich juní tu witsbantsámal. A telálichtsik abal yab in tʼajámal ni jun xataꞌ xi yejat kin jalbiy kʼal i chemlá.
15 Nem Herodes, pois ele o mandou de volta para nós. Como podem ver, ele nada fez que mereça a morte.
16 Neꞌech ku ulu ka kwadhan ani tám neꞌech ku walkaꞌ.
16 Portanto, eu o castigarei e depois o soltarei.
17 Tam exom an ajib, na Pilato in ujnámal kin walkaꞌ jun i wikʼnél.
17 Ele era obrigado a soltar-lhes um preso durante a festa".
18 Por ejtal tujeytsik ti dhajnal kawidh enchéꞌ: ―¡Ka chemdhaꞌ jachanꞌ an inik! ¡Ani ka walkaꞌ na Barrabás!
18 A uma só voz eles gritaram: "Acaba com ele! Solta-nos Barrabás! "
19 Jechéꞌ na Barrabás, balidh ban wikʼaxteꞌ abal chemdhaxnék ba jun i péjextaláb xin tʼajámal tam tin tomnaꞌ an awiltalábtsik xi ba jachanꞌ an bitsow.
19 ( Barrabás havia sido lançado na prisão por causa de uma insurreição na cidade e por assassinato. )
20 Na Pilato in léꞌwiꞌik kin walkaꞌ na Jesús ani in tawnaꞌ juní an atiklábtsik.
20 Desejando soltar a Jesus, Pilatos dirigiu-se a eles novamente.
21 Por jajáꞌtsik más kawidh tin ulutsik enchéꞌ: ―¡Ka chemdhaꞌ pajkʼidh ban peltsidh teꞌ! ¡Ka chemdhaꞌ pajkʼidh ban peltsidh teꞌ!
21 Mas eles continuaram gritando: "Crucifica-o! Crucifica-o! "
22 Na Pilato in witsʼkʼo juní tin oxtsíl kin utsaꞌ enchéꞌ an atiklábtsik: ―¿Jantʼom walastaláb in tʼajámal? Nanáꞌ yab u eltsal ni jun in walab xi yejat kin jalbiy kʼal i chemlá. Neꞌech ku ulu ka kwadhan ani tám neꞌech ku walkaꞌ.
22 Pela terceira vez ele lhes falou: "Por quê? Que crime este homem cometeu? Não encontrei nele nada digno de morte. Vou mandar castigá-lo e depois o soltarei".
23 Por jajáꞌtsik in óntsi kin konoy abal ka chemdhá na Jesús pajkʼidh ban peltsidh teꞌ; kom kawidh u dhajnal an atiklábtsik ani nin okʼlékiltsik an páleꞌtsik, exbantsat xowaꞌ nin konyaltsik.
23 Eles, porém, pediam insistentemente, com fortes gritos, que ele fosse crucificado; e a gritaria prevaleceu.
24 In tokʼoy tám na Pilato kin tʼajaꞌ xan tu kontsinal,
24 Então Pilatos decidiu fazer a vontade deles.
25 in pidhnaꞌ na Jesús abal ka tʼajtsin xan tin konyal an atiklábtsik ani in walkaꞌ an inik xu kontsinal. Jechéꞌ an inik xi walká, taꞌ ti kʼwajat ti wikʼnél abal chemdhaxnék ba jun i péjextaláb.
25 Libertou o homem que havia sido lançado na prisão por insurreição e assassinato, aquele que eles haviam pedido, e entregou Jesus à vontade deles.
26 Tam tu neꞌdhábich na Jesús abal ka pajkʼiyat ban peltsidh teꞌ, yakʼwan jun i inik xu kʼwajíl Sirene xu bijyáb ta Simón. Jeché na Simón u witsélich bin ale, tʼajan kin kitnaꞌ an peltsidh teꞌ ani ka kʼale in kitám in aykóm na Jesús.
26 Enquanto o levavam, agarraram Simão de Cirene, que estava chegando do campo, e lhe colocaram a cruz às costas, fazendo-o carregá-la atrás de Jesus.
27 Kʼal yán i atiklábtsik ti wewkómte ani yán i mímlábtsik u ukʼnal ani u tʼeꞌpinaltsik kʼal tin kwenta na Jesús.
27 Um grande número de pessoas o seguia, inclusive mulheres que lamentavam e choravam por ele.
28 Por teloloyattsik kʼal na Jesús ani utsantsik enchéꞌ: ―Mímlábtsik xi kʼwajíl Jerusalén, yab ti kin ukʼintsi, ka ukʼintsi tabáꞌ ani na chakámiltsik.
28 Jesus voltou-se e disse-lhes: "Filhas de Jerusalém, não chorem por mim; chorem por vocês mesmas e por seus filhos!
29 Pos neꞌech kin bajaw i kʼij tam neꞌech ka ulwat enchéꞌ: “Kʼijidh tʼajat abal an mímlábtsik xi yab u kóꞌnal, xi yab jaykʼi in waꞌchiyámal ani nibal tsutsudhomámadhtsik.”
29 Pois chegará a hora em que vocês dirão: ‘Felizes as estéreis, os ventres que nunca geraram e os seios que nunca amamentaram! ’
30 An atiklábtsik neꞌech tám kin tuju kin ulutsik enchéꞌ: u kwajlanalak an pakdhaꞌ chʼén abal ti ku tʼuꞌchiy. Ani neꞌech jeye kin ulutsik enchéꞌ: u kwajlanalak an tsʼitsik chʼén abal ti ku chinaꞌ.
30 "Então dirão às montanhas: ‘Caiam sobre nós! ’ e às colinas: ‘Cubram-nos! ’
31 Pos max Nanáꞌ, xi yab in walbidh in tʼajtsinal jechéꞌ, ¿jantʼéy neꞌech ka tʼajtsin xi walbidh?
31 Pois, se fazem isto com a árvore verde, o que acontecerá quando ela estiver seca? "
32 Táꞌ jeye tu neꞌdháb cháb i atʼax iniktsik abal ka chemdhá junax kʼal na Jesús.
32 Dois outros homens, ambos criminosos, também foram levados com ele, para serem executados.
33 Tam ti ulichtsik ban chabál xu bijyáb tin Beklék in ókʼ i chemélom inik, pajkʼiyatich tám na Jesús ban peltsidh teꞌ. Pajkʼiyat jeye ba peltsidh teꞌ chablam an atʼax iniktsik, jún tin eját na Jesús ani jún tin kʼwatab.
33 Quando chegaram ao lugar chamado Caveira, ali o crucificaram com os criminosos, um à sua direita e o outro à sua esquerda.
34 Tam ti exomich ti pajkʼiyáb na Jesús ban peltsidh teꞌ, in ulu enchéꞌ: ―Tátaꞌ, ka pakwlantsitsik, pos yab in choꞌób xantʼéy exom in tʼajáltsik. An soldadotsik, abal kin wélchíxnantsi tin kʼudhkʼúmil na Jesús, ubátʼintsik abal kin chuꞌu xitaꞌ kin lujuy kin átaꞌ.
34 Jesus disse: "Pai, perdoa-lhes, pois não sabem o que estão fazendo". Então eles dividiram as roupas dele, tirando sortes.
35 An atiklábtsik taꞌ ti kʼwajat tajaꞌ ti telom, asta u labídhnáb na Jesús kʼal an awiltalábtsik ani in ulaltsik enchéꞌ: ―In loꞌómal kʼeꞌettsik, kin loꞌo jeye xoꞌ tinbáꞌ max tsubax lejtal Jajáꞌich nu Kristo xi takudh kʼal na Dios.
35 O povo ficou observando, e as autoridades o ridicularizavam. "Salvou os outros", diziam; "salve-se a si mesmo, se é o Cristo de Deus, o Escolhido".
36 U labídhnáb jeye na Jesús kʼal an soldadotsik, u uteltsik kin pidhaꞌ kin uchʼaꞌ ti jiliy yajtsik uxnél
36 Os soldados, aproximando-se, também zombavam dele. Oferecendo-lhe vinagre,
37 ani in utsáltsik enchéꞌ: ―¡Max Tatáꞌich lejtal nin Pulek Takʼíxal an judíotsik, ka loꞌo xoꞌ tabáꞌ!
37 diziam: "Se você é o rei dos judeus, salve-se a si mesmo".
38 Kʼwajbá bin ókʼ an peltsidh teꞌ jun i dhuslab xi kʼwajat dhutsadh griego, latín ani ebreo, xin ulal enchéꞌ: “Jechéꞌ jaꞌich nin Pulek Takʼíxal an judíotsik.”
38 Havia uma inscrição acima dele, que dizia: ESTE É O REI DOS JUDEUS.
39 Jún ti éb an atʼax iniktsik xi taꞌ ti kʼwajat jeye pajkʼidh ban peltsidh teꞌ, u odhbijix enchéꞌ: ―¡Max Tatáꞌich lejtal ni Kristo, ka loꞌo tabáꞌ ani ti ku loꞌo weye!
39 Um dos criminosos que ali estavam dependurados lançava-lhe insultos: "Você não é o Cristo? Salve-se a si mesmo e a nós! "
40 Por na jún in kʼwiyaꞌ xi odhbijxin, in utsaꞌ enchéꞌ: ―¿Yab a jikʼnál a Dios, maske i kʼwajat teye a tamtém jayéchkʼi an yajtsiktaláb?
40 Mas o outro criminoso o repreendeu, dizendo: "Você não teme a Deus, nem estando sob a mesma sentença?
41 Wawáꞌ in tomnál waꞌ ki bachʼu jechéꞌ an yajtsiktaláb kom exom i jalbiyal an walastaláb xi tʼajámal; por jechéꞌ an inik, yab in tʼajámal ni jun xataꞌ walats.
41 Nós estamos sendo punidos com justiça, porque estamos recebendo o que os nossos atos merecem. Mas este homem não cometeu nenhum mal".
42 In ulu tám enchéꞌ an inik xi kʼwiyxin: ―Jesús, ti kin chalpay neye tam ki tujéch ta takʼix.
42 Então ele disse: "Jesus, lembra-te de mim quando entrares no teu Reino".
43 Tókʼoyat enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Tsubax tu utsál ke xoꞌich neꞌech ki kʼwajay junax kʼal Nanáꞌ ban kʼijidhtaláb xi walkʼiꞌ.
43 Jesus lhe respondeu: "Eu lhe garanto: Hoje você estará comigo no paraíso".
44 Tam ti chʼejelich xónaꞌ a kʼítsá jikʼwchin ani putál an chabál jilkʼon jikʼwax asta óx i wákal.
44 Já era quase meio dia, e trevas cobriram toda a terra até às três horas da tarde;
45 Na kʼítsá yab tajkʼan ani xílan an tolow kʼudhkʼum xi taꞌ ti palat ban pulek atá xon tu kʼakʼnáb na Dios. Chab pejeꞌ ti jilkʼon.
45 o sol deixara de brilhar. E o véu do santuário rasgou-se ao meio.
46 In ulu tám kawidh na Jesús enchéꞌ: ―Tátaꞌ, ka bachʼu nu ejattal. Tam ti okʼon kin ulu jechéꞌ, chemchich tám.
46 Jesus bradou em alta voz: "Pai, nas tuas mãos entrego o meu espírito". Tendo dito isso, expirou.
47 Tam ti an okʼlek soldado romano in chuꞌu ejtal xantʼéy támun, in pubédhantsi tin bij na Dios enchéꞌ: ―Tsubax lejtal, jechéꞌ jaꞌich jun i lujat inik.
47 O centurião, vendo o que havia acontecido, louvou a Deus, dizendo: "Certamente este homem era justo".
48 Ejtal an atiklábtsik xi taꞌ ti kʼwajat ani in chuꞌutsik xantʼéy támun, kʼaletsik tám ani in pewyaltsik nin tamét itsích kʼal tin kwenta an tʼeꞌpintaláb.
48 E todo o povo que se havia juntado para presenciar o que estava acontecendo, ao ver isso, começou a bater no peito e a afastar-se.
49 Por ejtal nin jaꞌúbtsik na Jesús ani an mímlábtsik jeye xi juniknaxnéktsik asta Galilea, jilkʼontsik ówkʼi in telál ejtal xowaꞌ támun.
49 Mas todos os que o conheciam, inclusive as mulheres que o haviam seguido desde a Galiléia, ficaram de longe, observando essas coisas.
50 Táꞌ ti kʼwajat jun i inik xi alwaꞌ inik tʼajat ani lujat xu bijyáb ta José. Jechéꞌ an inik u kʼwajíl ban bitsow Arimatea, an bitsow xi kʼwajat Judea. Jajáꞌ u kidhtaláb jeye kʼal nin Junkulom Awiltalábil an judíotsik.
50 Havia um homem chamado José, membro do Conselho, homem bom e justo,
51 Jechéꞌ na José, kʼwajat jeye in aytsím xowkʼi neꞌech kin tujúch ti takʼix na Dios ani jaxtám jajáꞌ yab in káldhál ti alwaꞌ xowaꞌ in tʼajaꞌ an Junkulom Awiltaláb.
51 que não tinha consentido na decisão e no procedimento dos outros. Ele era da cidade de Arimatéia, na Judéia, e esperava o Reino de Deus.
52 Kʼale kin chuꞌu na Pilato ani in kontsi an tin tʼuꞌúl na Jesús.
52 Dirigindo-se a Pilatos, pediu o corpo de Jesus.
53 Tam tin paꞌbámich ban peltsidh teꞌ, in boliy kʼal jun i dhak kʼudhkʼum ani in kʼwajbaꞌich tám ban jólimtaláb xi taꞌ ti cholkʼadh ba jun i tʼujub chʼén, xon ti yab jaykʼi jolidh bél ni jun xitaꞌ.
53 Então, desceu-o, envolveu-o num lençol de linho e o colocou num sepulcro cavado na rocha, no qual ninguém ainda fora colocado.
54 Tam ti jachanꞌ, jaꞌich nin kʼítsájil xowkʼi tu tʼojojoyáb ejtal xowaꞌ neꞌech ka yéntsin tin kʼítsájil an koyóxnich, pos jun tsudhelom, jaꞌchich nin kʼítsájil an koyóxnich.
54 Era o Dia da Preparação, e estava para começar o sábado.
55 An mímlábtsik xi tsiꞌnek junax kʼal na Jesús asta Galilea, kʼaletsik, in chuꞌu an jólimtaláb ani in chuꞌutsik jeye xan ti taꞌpantsat an tin tʼuꞌúl na Jesús.
55 As mulheres que haviam acompanhado Jesus desde a Galiléia, seguiram José e viram o sepulcro, e como o corpo de Jesus fora colocado nele.
56 Tam ti witsiytsik tin kʼimáꞌ, in lejkiytsik i niwiytaláb, i majuxtaláb ani koyóchtsik tin kʼítsájil an koyóxnich, jelt xan tin ulal an takʼixtaláb ke yejat ka tʼajan.
56 Então, foram para casa e prepararam perfumes e especiarias aromáticas. E descansaram no sábado, em obediência ao mandamento.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 23, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.