Lucas 19
Huastec Aquiche NT (HUS_TBL) vs NTLH
1 Ulich tám na Jesús ban bitsow xi Jerikó ani tam ti exomich ti watʼel tajaꞌ, ochich ba jechéꞌ an bitsow.
1 Jesus entrou em Jericó e estava atravessando a cidade.
2 Ba jechéꞌ an bitsow, taꞌ ti kʼwajat jun i tumínladh inik xin bij Sakeo, jajáꞌ u okʼlek kʼal xin bachʼwaltsik an jalbixtaláb.
2 Morava ali um homem rico, chamado Zaqueu, que era chefe dos cobradores de impostos.
3 Na Sakeo in léꞌ kin exlaꞌ na Jesús, por yab in ejto kin chuꞌu kom yán tʼajat an atiklábtsik taꞌ ti neꞌech ani tám juní, yab nakat na Sakeo.
3 Ele estava tentando ver quem era Jesus, mas não podia, por causa da multidão, pois Zaqueu era muito baixo.
4 Ájlách tám abal ka okxin ani abal kin ejto kin chuꞌu na Jesús, kʼadhiy ba jun i teꞌ kʼunat xon ti na Jesús neꞌech ka watʼey.
4 Então correu adiante da multidão e subiu numa figueira brava para ver Jesus, que devia passar por ali.
5 Tam ti na Jesús watʼey tajaꞌ, in telaꞌ tʼekʼat, in chuꞌu na Sakeo ani in utsaꞌ enchéꞌ: ―Sakeo, ki paꞌay jikʼatkʼi, pos xoꞌ koꞌol kin koyóch ta kʼimáꞌ.
5 Quando Jesus chegou àquele lugar, olhou para cima e disse a Zaqueu:
6 Paꞌay tám jikʼatkʼi na Sakeo ani kʼal yantam i kulbétaláb ti bachʼwat na Jesús.
6 Zaqueu desceu depressa e o recebeu na sua casa, com muita alegria.
7 Tam ti an atiklábtsik in chuꞌu jechéꞌ, ejtal in tujutsik ti kawix, in ulaltsik abal na Jesús kʼalnek ti koyol bin kʼimáꞌ jun i walablom inik.
7 Todos os que viram isso começaram a resmungar: — Este homem foi se hospedar na casa de um pecador!
8 Kubey tám na Sakeo ani in utsaꞌ enchéꞌ an Ajátikláb: ―Ajátik, neꞌech ku pidhaꞌ an chʼojontáltsik junax chʼejel xowaꞌ u koꞌol ani max u kwéꞌyámal jun xitaꞌ, neꞌech ku witsbantsi chéꞌíl in yaníl xowaꞌ u kweꞌtsámal.
8 Zaqueu se levantou e disse ao Senhor: — Escute, Senhor, eu vou dar a metade dos meus bens aos pobres. E, se roubei alguém, vou devolver quatro vezes mais.
9 In ulu tám enchéꞌ na Jesús: ―Xoꞌ loꞌwatichtsik xu kʼwajíl bin kʼimáꞌ na Sakeo, pos jajáꞌ u kidhtaláb jeye kʼal na Abraham ani xoꞌ belmáchich jelt xan ti belmámadh na Abraham.
9 Então Jesus disse:
10 Pos Nanáꞌ, xin abadh abal kin wenkʼon neye tin inik, in tsiꞌnek ku aliy ani ku loꞌo an atiklábtsik xi kʼibchonékichwiꞌik ti kʼwajat.
10 Porque o
11 Kom kʼunatich ka ulich Jerusalén ani kom xi taꞌ ti kʼwajattsik in achʼál xowaꞌ in ulal na Jesús in chalpayal ke wéꞌich u kʼibel kin tuju ti takʼix na Dios, jaxtám na Jesús in óntsi ti káw ani in tʼiltsitsik jechéꞌ an junbaxtaláb.
11 Jesus contou uma parábola para os que ouviram o que ele tinha dito. Agora ele estava perto de Jerusalém, e por isso eles estavam pensando que o Reino de Deus ia aparecer logo.
12 In utsaꞌtsik enchéꞌ: ―Táꞌwiꞌik ti kʼwajat jun i inik xu kidhtaláb kʼal i pakdhaꞌ takʼix. Jechéꞌ an inik, kʼale ów ba jun i píl bitsow abal ka bijyat ti pulek takʼix ani tayíl ka witsiy ti takʼix.
12 Então Jesus disse:
13 Tam ti neꞌchich ka kʼaléch, in kaniy láju in tʼojnáliltsik, in pidhaꞌ juntsik ti éb jun i patʼál tumín xi yán tʼajat in jalbíl ani in utsaꞌtsik enchéꞌ: “Ka tʼójondhaꞌtsik jechéꞌ an tumín asta kin witsiy.”
13 Antes de viajar, chamou dez dos seus empregados, deu a cada um uma moeda de ouro e disse: “Vejam o que vocês conseguem ganhar com este dinheiro, até a minha volta.”
14 Jechéꞌ an inik u atʼnal kʼal an atiklábtsik xi tajaꞌ bin bitsówil. Jaxtám ti aban jeye cháb óx i iniktsik tin kuxmats abal ka kʼaletsik kin ulu enchéꞌ: “Yab i kulbetnál jechéꞌ an inik abal ti pulek takʼíxal.”
14 — Acontece que o povo do seu país o odiava e por isso mandou atrás dele uma comissão para dizer que não queriam que aquele homem fosse feito rei deles.
15 Por bélkʼi bijyat ti pulek takʼix ani witsiy ba nin bitsówil. Tam ti ulich, in abnaꞌ ka kanyat an tʼojnaltsik xin jiltsámal an ti tumín abal kin choꞌóbnaꞌ xatʼwaꞌ in átámal juntsik ti éb kʼal jachanꞌ an tumín.
15 — O homem foi feito rei e voltou para casa. Aí mandou chamar os empregados a quem tinha dado o dinheiro, para saber quanto haviam conseguido ganhar.
16 Ulich xi jidhtal ani in ulu enchéꞌ: “Ajátik, u tʼójondhaꞌ na tumínal ani in átaꞌ lájujíl más in yaníl.”
16 O primeiro chegou e disse: “Patrão, com aquela moeda de ouro que o senhor me deu, eu ganhei dez.”
17 Tókʼoyat enchéꞌ kʼal an pulek takʼix: “Alwaꞌ tʼajat, tatáꞌ i alwaꞌ tʼójontsix; kom i tʼójon alwaꞌ kʼal wéꞌ, neꞌech tu pidhaꞌ ti awiltaláb ka takʼiy láju i bitsowtsik.”
17 — “Muito bem!” — respondeu ele. — “Você é um bom empregado! E, porque foi fiel em coisas pequenas, você vai ser o governador de dez cidades.”
18 Ulich jeye xin chabtal ani in ulu enchéꞌ: “Ajátik, u tʼójondhaꞌ na tumínal ani in átaꞌ bóꞌíl más in yaníl.”
18 — O segundo empregado veio e disse: “Patrão, com aquela moeda de ouro que o senhor me deu, eu ganhei cinco.”
19 Tókʼoyat jeye enchéꞌ: “Tatáꞌ neꞌech tu kʼwajbaꞌ ka takʼiy bóꞌ i bitsowtsik.”
19 — “Você vai ser o governador de cinco cidades!” — disse o patrão.
20 Ulich jeye jún ani in ulu enchéꞌ: “Ajátik, jéꞌ kʼwajat na tumínal. U boliy kʼal jun pejeꞌ i kʼudhkʼum ani u taꞌpaꞌ;
20 — O outro empregado chegou e disse: “Patrão, aqui está a sua moeda. Eu a embrulhei num lenço e a escondi.
21 kom tu jikʼnál abal tatáꞌ kidhat tʼajat a kawyal. Pos tatáꞌ a kʼániyal xowaꞌ yab tatáꞌ a dhabal ani i junkux xon ti yab i ómámadh.”
21 Tive medo do senhor, porque sei que é um homem duro, que tira dos outros o que não é seu e colhe o que não plantou.”
22 In ulu tám enchéꞌ an pulek takʼix: “Tatáꞌ yab i alwaꞌ tʼójontsix, kʼal xowaꞌ a ulal, u xalkʼanal abal i walbidh. Max a choꞌób abal kidhat u kawyal, abal u kʼániyal xowaꞌ yab u dhabal ani in junkux xon ti yab in ómámadh,
22 — Ele respondeu: “Você é um mau empregado! Vou usar as suas próprias palavras para julgá-lo. Você sabia que sou um homem duro, que tiro dos outros o que não é meu e colho o que não plantei.
23 ¿jantʼókʼi pé tám ti yab a kʼwajbaꞌ nu tumínal xon tu tʼójondháb abal tam kin witsiy, ku bachʼu nu tumínal kʼálich xowaꞌ in átámal?”
23 Então por que você não pôs o meu dinheiro no banco? Assim, quando eu voltasse da viagem, receberia o dinheiro com juros.”
24 In utsaꞌtsik enchéꞌ xi tajaꞌ ti kʼwajat: “Ka kʼántsi an ti tumín ani ka pidhaꞌ xin koꞌol láju.”
24 — E disse para os que estavam ali: “Tirem dele a moeda e deem ao que tem dez.”
25 Jajáꞌtsik in ulu enchéꞌ: “Ajátik, por in koꞌolich láju an tumín xi yán in jalbíl.”
25 Eles responderam:
26 An pulek takʼix tókʼon enchéꞌ: “Tu utsáltsik ke xitaꞌ in koꞌolich, neꞌech ka pidhan más kʼal na Dios; por xitaꞌ yab in koꞌol, neꞌech ka kʼántsin kʼal na Dios asta xowaꞌ wéꞌ in koꞌol.
26 — E o patrão disse:
27 Ani an atiklábtsik xi tin atʼál, xi yabtsik tin kulbetnál tin pulek takʼíxal, ka tsiꞌdhaꞌtsik techéꞌ ani ka chemdhaꞌtsik tu tamét.”
27 E agora tragam aqui os meus inimigos, que não queriam que eu fosse o rei deles, e os matem na minha frente.”
28 Tam ti okʼonich kin ulu jechéꞌ, na Jesús in óntsi an bél abal Jerusalén.
28 Depois de dizer isso, Jesus foi adiante deles para Jerusalém.
29 Tam ti exomich ti ulel ban bitsowtsik xi Betfajé ani Betania, kʼunat ban chʼén xu bijyáb Olibos, in abaꞌ cháb nin exóbaliltsik
29 Quando iam chegando aos povoados de Betfagé e Betânia, que ficam perto do monte das Oliveiras, enviou dois discípulos na frente,
30 ani in utsaꞌtsik enchéꞌ: ―Ki kʼaletsik ban kwentsal xi núꞌ kʼwajat kʼunat, tam ki ulichtsik tajaꞌ neꞌech ka elaꞌ wikʼats jun i burru xi yabél jaykʼi púnadh. Ka wilaꞌ ani ka tsiꞌdhaꞌ techéꞌ.
30 com a seguinte ordem:
31 Max ti konoy jun xitaꞌ xantʼókʼi ta wilál, ka utsaꞌtsik abal an Ajátikláb in yéntsal.
31 Se alguém perguntar por que vocês estão fazendo isso, digam que o Mestre precisa dele.
32 Kʼale tám an exóbaltsik ani anchanꞌ tin elaꞌ xan ti usnéktsik kʼal na Jesús.
32 Eles foram e acharam tudo como Jesus tinha dito.
33 Tam ti exomtsik in wilál an burru, konyat enchéꞌ kʼal an dhabal: ―¿Jantʼókʼi ti exom a wilál an burru?
33 Quando estavam desamarrando o jumentinho, os donos perguntaram: — Por que é que vocês estão desamarrando o animal?
34 Jajáꞌtsik tókʼon enchéꞌ: ―An Ajátikláb in yéntsal.
34 Eles responderam: — O Mestre precisa dele.
35 In júntsitsik tám na Jesús, in tatlabiy an burru kʼal jajáꞌtsik nin kʼudhkʼúmil ani in pumbaꞌ na Jesús.
35 Então eles levaram o jumentinho para Jesus, puseram as suas capas sobre o animal e ajudaram Jesus a montar.
36 Lejat na Jesús neꞌech punat, an atiklábtsik in nukʼál nin kʼudhkʼúmil tin nakíl an bél.
36 Conforme ele ia passando, o povo estendia as suas capas no caminho.
37 Tam ti exomich ti kʼunel bin paꞌbíl an chʼén xu bijyáb Olibos, ejtal xitaꞌ kʼál ti wewkómte in tuju ti dhajnaltsik kawidh kʼal i kulbéxnich ani in pubédhantsal tin bij na Dios kʼal tin kwenta an labidh labandhaxtalábtsik xin chuꞌúmaltsik.
37 Quando Jesus chegou perto de Jerusalém, na descida do monte das Oliveiras, uma grande multidão de seguidores ia com ele. E eles, cheios de alegria, começaram a louvar a Deus em voz alta por tudo o que tinham visto.
38 In ulaltsik enchéꞌ: ―¡Lábtʼajadh an Pulek Takʼix xi tál tin bij an Okʼóxláb! ¡Ka waꞌchin i kʼijidhtaláb túꞌ walkʼiꞌ ani kin kóꞌoy na Dios an labidh tʼokattaláb!
38 Eles diziam: — Que Deus abençoe o Rei que vem em nome do Senhor! Paz no céu e
39 Taltsik an fariseotsik xi taꞌ ti kʼwajat ba jachanꞌ an atikláb in utsaꞌtsik tám enchéꞌ na Jesús: ―Okʼtsix, ka utsaꞌtsik ka chamkʼan xi ti wéwnáltsik.
39 Aí alguns fariseus que estavam no meio da multidão disseram a Jesus: — Mestre, mande que os seus seguidores calem a boca!
40 Por na Jesús in tókʼoytsik enchéꞌ: ―Tsubax tu utsáltsik, ke max jechéꞌ an atiklábtsik ka chamkʼan, an tʼujubtsik neꞌech ka dhájaxintsik kawidh.
40 Jesus respondeu:
41 Tam ti ulchich kʼunat Jerusalén ani in chuꞌu jachanꞌ an bitsow, na Jesús ukʼin kʼal tin kwenta an atiklábtsik xu kʼwajíl tajaꞌ
41 Quando Jesus chegou perto de Jerusalém e viu a cidade, chorou com pena dela
42 ani in ulu enchéꞌ: ―¡Max an atiklábtsik xu kʼwajíl ba jechéꞌ an bitsow in ejtowalak kin exbaytsik jechéꞌ a kʼítsá xan ti neꞌech kin kóꞌoytsik an kʼijidhtaláb, alwaꞌak tʼajat! Por yab in exbayaltsik.
42 e disse:
43 Por neꞌech kin bajaw an kʼij tam xi kʼál tu atʼnal neꞌech ka mapyattsik kʼál, neꞌech ka wiliyat ani neꞌech ka péjeyattsik túkʼi túkʼi.
43 Pois chegarão os dias em que os inimigos vão cercá-la com rampas de ataque, e vão rodeá-la, e apertá-la de todos os lados.
44 Neꞌech ka pakwtsin an tin bitsówil ani yab neꞌech ka jilan ni jun i tʼujub tʼíꞌbáx. Neꞌech ka pakwat ejtal ani neꞌech ka chemdhá ejtal an atiklábtsik xi tajaꞌ u kʼwajíl kom yab in exbaytsik an kʼij xowkʼi ti tsích ti álnáb kʼal na Dios abal ka loꞌwattsik.
44 Eles destruirão completamente você e todos os seus moradores. Não ficará uma pedra em cima da outra, porque você não reconheceu o tempo em que Deus veio para salvá-la.
45 Ochich tám na Jesús ban pulek atá xon tu kʼakʼnáb na Dios ani tujey kin káldhaꞌ xi taꞌ ti kʼwajattsik tajaꞌ ti chʼaꞌum ani ti nújultsik.
45 Jesus entrou no pátio do Templo e começou a expulsar dali os vendedores.
46 In utsaꞌtsik enchéꞌ: ―Ban Tʼokat Dhuslab in ulal enchéꞌ: “Nu kʼimáꞌ abal i ólábkʼi ti bijidh ti neꞌech ka éyná”, por a wenkʼómalichtsik tin chinkʼontal i kwéꞌ.
46 Ele lhes disse:
47 Tsudhey ka tsudhey na Jesús u kʼwajíl ti okʼtsix ban pulek atá xon tu kʼakʼnáb na Dios; por nin okʼlékiltsik an páleꞌtsik, an okʼtsixtsik xin wilál nin takʼixtal na Dios xin jilám dhutsadh na Moisés ani an okʼlektsik xi ba jachanꞌ an bitsow in ayaltsik xan ti kin uwaꞌ abal kin ejto kin chemdhaꞌ na Jesús.
47 Jesus ensinava no pátio do Templo todos os dias. Os chefes dos sacerdotes, os mestres da Lei e os líderes do povo queriam matá-lo.
48 Por yab in elaꞌtsik xan ti kin uwaꞌ abal kin chemdhaꞌ, pos kʼal ejtal an atiklábtsik tu axtsinal xowaꞌ in okʼtsixnál na Jesús.
48 Mas não achavam jeito de fazer isso, pois todos o escutavam com muita atenção.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 19, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.