Lucas 11
Huastec Aquiche NT (HUS_TBL) vs NVT
1 Jun i kʼij kʼwajat ti ól na Jesús, tam ti okʼonich an ti ól, utsan enchéꞌ kʼal jún ti éb nin exóbaliltsik: ―Ajátik, ti ku okʼtsi weye xan ti ku ólan, jelt xan ti na Juan in okʼtsámal nin exóbaliltsik.
1 Certo dia, Jesus estava orando em determinado lugar. Quando terminou, um de seus discípulos lhe disse: “Senhor, ensine-nos a orar, como João ensinou aos discípulos dele”.
2 Utsantsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Tam ki ólantsik, ka ulu enchéꞌ:
2 Jesus disse: “Orem da seguinte forma: “Pai, Venha o teu reino.
3 — ausente —
3 Dá-nos hoje o pão para este dia,
4 — ausente —
4 e perdoa nossos pecados, assim como perdoamos aqueles que pecam contra nós. E não nos deixes cair em tentação”.
5 Utsantsik jeye enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Max jún ti éb xi tatáꞌtsik in koꞌol jun in jaꞌúb ani ka ulich chʼejel akal ti bakyáb ani ka utsan enchéꞌ: “Jaꞌúb, ti kin matintsi óx i pan,
5 E ele prosseguiu: “Suponha que você fosse à casa de um amigo à meia-noite para pedir três pães, dizendo:
6 pos jun u jaꞌúb xi tál ti belal ów, ulich tu kʼimáꞌ ani yab xataꞌ u koꞌol ku pidhaꞌ kin kʼapu.”
6 ‘Um amigo meu acaba de chegar para me visitar e não tenho nada para lhe oferecer’,
7 Neꞌech ka tókʼoyat enchéꞌ altákʼi kʼal na jún: “Yabich ti kin tʼojliy; mapudhich tu koꞌol an wiꞌleb ani nu chakámiltsik jéꞌ kwachatsik kʼal nanáꞌ bu waytal. Yab neꞌech ku ejto kin chʼakay tu pidhaꞌ.”
7 e ele respondesse lá de dentro: ‘Não me perturbe. A porta já está trancada, e minha família e eu já estamos deitados. Não posso ajudá-lo’.
8 Por neꞌech tu utsaꞌtsik, maske yab ka chʼakay kin pidhaꞌ xataꞌ abal in jaꞌúb, neꞌech ka chʼakay kin pidhaꞌ abal yab más kin óntsi ti itʼixbédháb ani neꞌech kin pidhaꞌ ejtal xowaꞌ in yéntsal.
8 Eu lhes digo que, embora ele não o faça por amizade, se você continuar a bater à porta, ele se levantará e lhe dará o que precisa por causa da sua insistência.
9 Jaxtám tu utsáltsik enchéꞌ: Ka kontsaltsik na Dios xowaꞌ a léꞌ ani neꞌech ti ki pidhaꞌtsik; ka ayaltsik ani na Dios neꞌech ti ki tolmiy abal ka elaꞌ; ka tawnáltsik na Dios ani neꞌech ti ki axtsitsik.
9 “Portanto eu lhes digo: peçam, e receberão. Procurem, e encontrarão. Batam, e a porta lhes será aberta.
10 Abal xitaꞌ in kontsal na Dios, in bachʼwal xowaꞌ in konyal; xitaꞌ in ayal, in elál ani xitaꞌ in tʼenyal an wiꞌleb, u japtsinal.
10 Pois todos que pedem, recebem. Todos que procuram, encontram. E, para todos que batem, a porta é aberta.
11 ʼ¿Awxeꞌ jun i tátaꞌláb xi tatáꞌtsik a kidhtal, max ka kontsin ti pan kʼal in chakámil, neꞌech kin pidhaꞌ ti tʼujub? O ¿max ka kontsin ti toꞌol, neꞌechxeꞌ kin pidhaꞌ ti chan?
11 “Vocês que são pais, respondam: Se seu filho lhe pedir um peixe, você lhe dará uma cobra?
12 O ¿kin pidhaꞌ jun i dhiniy max ka kontsin jun i dhaktsokʼ?
12 Ou, se lhe pedir um ovo, você lhe dará um escorpião?
13 Pos max tatáꞌtsik, xi yab i alwaꞌ inik, a witʼál ka pidhaꞌ xowaꞌ alwaꞌ na chakámiltsik, ¡an Tátaꞌláb xi kʼwajat walkʼiꞌ, más Jaꞌ in witʼál tʼajat! Ani Jajáꞌ neꞌech kin pidhaꞌ an ti Tʼokat Ejattaláb xitaꞌ kʼál ti ka kontsin.
13 Portanto, se vocês que são pecadores sabem como dar bons presentes a seus filhos, quanto mais seu Pai no céu dará o Espírito Santo aos que lhe pedirem!”.
14 Na Jesús kʼwajat in káldhál jun i atʼax ejattaláb xi móꞌbédhats kʼál jun i inik ani tam ti kale an atʼax ejattaláb, an móꞌ in ejtóch tám ti káw. An atiklábtsik laban tʼajat kʼal jechéꞌ xowaꞌ in chuꞌu.
14 Certo dia, Jesus expulsou um demônio que deixava um homem mudo e, quando o demônio saiu, o homem começou a falar. A multidão ficou admirada,
15 Por taltsik in ulu enchéꞌ: ―Jechéꞌ an inik in káldhál an atʼax ejattalábtsik kʼal tin cháp an lej atʼax, nin lej okʼlékil an atʼax ejattalábtsik.
15 mas alguns disseram: “É pelo poder de Belzebu, o príncipe dos demônios, que ele expulsa os demônios”.
16 Xi kʼeꞌettsik jeye, abal kin taktamiy na Jesús, in kontsal kin tʼajaꞌ jun i labidh labandhaxtaláb xi tál walkʼiꞌ.
16 Outros exigiram que Jesus lhes desse um sinal do céu para provar sua autoridade.
17 Por na Jesús, kom in choꞌób alwaꞌ xantʼéy kʼwajat in chalpayaltsik, in utsaꞌtsik enchéꞌ: ―Max jun i yejcheꞌ bitsow ka kʼéꞌáxin ani ka tujey ti péjéxtsik, neꞌech ka okʼon jachanꞌ an bitsow; ani max xu kʼwajíltsik ba jun i atá ka kʼéꞌáxin, neꞌech jeye ka okʼon.
17 Jesus, conhecendo seus pensamentos, disse: “Todo reino dividido internamente está condenado à ruína. Uma família dividida contra si mesma se desintegrará.
18 Anchanꞌ jeye, max an lej atʼax ka kʼéꞌáxin kʼal nin kidhtaltsik, ¿jan ti neꞌech kin ejto kin kóꞌoy nin awiltal? Jechéꞌ tu utsáltsik abal a ulal ke u káldhál an atʼax ejattalábtsik kʼal tin cháp an lej atʼax;
18 Vocês dizem que eu expulso demônios pelo poder de Belzebu. Mas, se Satanás está dividido e luta contra si mesmo, como o seu reino sobreviverá?
19 pos max anchanak, ¿kʼal jitaꞌ in cháp tin káldhál an atʼax ejattalábtsik na kidhtaltsik? Anchanꞌ, ti xalkʼantsalichtsik ke i ukʼpinéktsik ta kʼwajat.
19 E, se meu poder vem de Belzebu, o que dizer de seus discípulos? Eles também expulsam demônios, de modo que condenarão vocês pelo que acabaram de dizer.
20 Por Nanáꞌ u káldhál an atʼax ejattalábtsik kʼal tin awiltal na Dios ani kʼal jechéꞌ, u xalkʼanalich ke na Dios tujenekich ti takʼix ba tatáꞌtsik.
20 Se, contudo, expulso demônios pelo poder de Deus, então o reino de Deus já chegou a vocês.
21 ʼTam jun i likat inik kʼwajat tʼojojodh alwaꞌ ani in belkóm nin kʼimáꞌ, yab neꞌech ka ejtowat ka kweꞌtsin xowaꞌ in koꞌol taꞌpadh tajaꞌ.
21 Pois, quando um homem forte está bem armado e guarda seu palácio, seus bens estão seguros,
22 Por max tál jun xitaꞌ más likat ké jajáꞌ ani ka átá, neꞌech tám ka kʼántsin ejtal tin éyamtal xin éynál ti belkol ani neꞌech ka wélchíxnantsat ejtal xowaꞌ in koꞌol.
22 até que alguém ainda mais forte o ataque e o vença, tire dele suas armas e leve embora seus pertences.
23 ʼXitaꞌ yab junax kʼal Nanáꞌ, tin atʼál. Ani xitaꞌ yab tin tolmiyal ku utu an atiklábtsik ba na Dios, jachanꞌ, jaꞌich xin tʼajál abal an atiklábtsik yab ka utey ba na Dios.
23 “Quem não está comigo opõe-se a mim, e quem não trabalha comigo trabalha contra mim.
24 ʼTam jun i atʼax ejattaláb ka kale ba jun i inik, u xeꞌchinal ba waynek chabáltsik in ayal xon ti ka koyóch. Tam yab kin elaꞌ xon ti ka koyóch, in chalpayal enchéꞌ: “Neꞌech kin witsiy ban inik xon tin kalnek.”
24 “Quando um espírito impuro sai de uma pessoa, anda por lugares secos à procura de descanso. Mas, não o encontrando, diz: ‘Voltarei à casa da qual saí’.
25 Tam ka witsiy, in elál jachanꞌ an inik jelti jun i atá xi yab kʼwajtsidh, kʼwetodh ani lejkikidh.
25 Ele volta para sua antiga casa e a encontra vazia, varrida e arrumada.
26 Neꞌech tám juní ka kʼale ani neꞌech kin ikʼiꞌ búk i atʼax ejattalábtsik xi más atʼax ké jajáꞌ ani ejtal neꞌech ka ochichtsik ti kʼwajíl ba jachanꞌ an inik. Jachanꞌ an inik neꞌech tám ka jilkʼon más kʼibenek ké tam ti kʼwajatwiꞌik.
26 Então o espírito busca outros sete espíritos, piores que ele, e todos entram na pessoa e passam a morar nela, e a pessoa fica pior que antes”.
27 Lejat na Jesús kʼwajat in ulal jechéꞌ, jun i mímláb xi taꞌ jeye ti kʼwajat ban atiklábtsik, in ulu kawidh enchéꞌ: ―¡Kʼijidh tʼajat abal an mímláb xi ti waꞌchiyámal ta chakam ani ti pubedhám!
27 Enquanto ele falava, uma mulher na multidão gritou: “Feliz é sua mãe, que o deu à luz e o amamentou!”.
28 Por na Jesús in ulu enchéꞌ: ―¡Más kʼijidh abal xitaꞌ xin axtsaltsik xowaꞌ in ulal na Dios ani kin tʼajaꞌ!
28 Jesus, porém, respondeu: “Ainda mais felizes são os que ouvem a palavra de Deus e a praticam”.
29 An atiklábtsik in óntsal ti junkunaltsik malilíl xon ti kʼwajat na Jesús. Tujey ti káw na Jesús ani ulu enchéꞌ: ―Tatáꞌtsik xi kʼwajat jechéꞌ i kʼij, i atʼaxtsik tʼajat ani tin kontsaltsik ku tʼajaꞌ jun i labidh exól; por yab más neꞌech ki pidhantsik kʼeꞌet i exól, tokot an exól jelt xan ti támun kʼal an tʼiltsix Jonás.
29 Enquanto a multidão se apertava contra Jesus, ele disse: “Esta geração perversa insiste que eu lhe mostre um sinal, mas o único sinal que lhes darei será o de Jonas.
30 Pos anchanꞌ xan ti na Jonás kʼwajay ti exól abal an atiklábtsik xi Nínibe, anchanꞌ neye Nanáꞌ, xin abadh abal kin wenkʼon neye tin inik, neꞌech kin kʼwajay tin exól abal tatáꞌtsik xi kʼwajattsik xoꞌ jechéꞌ i kʼij.
30 O que aconteceu com ele foi um sinal para o povo de Nínive. O que acontecer com o Filho do Homem será um sinal para esta geração.
31 An pulek takʼix mímláb xi Alál, neꞌech ka ejech ti ít tam kin bajaw xowkʼi neꞌech an lújundhaxtaláb, tam ki lújundhá xi kʼwajattsik xoꞌ jechéꞌ i kʼij. Jajáꞌ neꞌech kin xalkʼaꞌ abal tatáꞌtsik, xi kʼwajat xoꞌ jechéꞌ i kʼij, i walbidhtsik. Jajáꞌ tsích ów chabál abal kin axtsi tin chalpadhtal na Salomón ani xoꞌ, techéꞌ in kʼwajat Nanáꞌ, xi jaꞌich jun xitaꞌ xi más púlek ké na Salomón ani yab tin axtsaltsik.
31 “A rainha de Sabá se levantará contra esta geração no dia do juízo e a condenará, pois veio de uma terra distante para ouvir a sabedoria de Salomão; e vocês têm à sua frente alguém maior que Salomão!
32 Xi kʼwajinektsik ban bitsow xi Nínibe, neꞌech ka ejechtsik ti ít tam kin bajaw xowkʼi neꞌech an lújundhaxtaláb, tam ki lújundhá xi kʼwajattsik xoꞌ jechéꞌ i kʼij. Neꞌech kin xalkʼaꞌtsik abal tatáꞌtsik, xi kʼwajat xoꞌ jechéꞌ i kʼij, i walbidhtsik. Jajáꞌtsik in jilaꞌ ti walablom tam ti tʼiltsin an tin káwintal na Dios kʼal na Jonás; ani xoꞌ, techéꞌ in kʼwajat Nanáꞌ, xi jaꞌich jun xitaꞌ xi más púlek ké na Jonás ani yab tin axtsaltsik.
32 Os habitantes de Nínive também se levantarão contra esta geração no dia do juízo e a condenarão, pois eles se arrependeram de seus pecados quando ouviram a mensagem anunciada por Jonas; e vocês têm à sua frente alguém maior que Jonas!”
33 ʼYab xitaꞌ in letʼkʼoyal jun i tajbaxtaláb abal kin kʼwajbaꞌ xon ti chinat o abal kin paxkʼiy kʼal jun i kajón. In letʼkʼoyal abal kin kʼwajbaꞌ tʼekʼat ani ka tajbayat xitaꞌ ka ochich.
33 “Não faz sentido acender uma lâmpada e depois escondê-la ou colocá-la sob um cesto. Pelo contrário, ela é colocada num pedestal, de onde sua luz é vista por todos que entram na casa.
34 Na wal in junwal jelti jun in tajbaxtal na tʼuꞌúl; max na wal alwaꞌ, na tʼuꞌúl putál tin koꞌol an tajaxtaláb; por max yab alwaꞌ, na tʼuꞌúl jelti max kʼwajat ba jikʼwaxtaláb.
34 “Seus olhos são como uma lâmpada que ilumina todo o corpo. Quando os olhos são bons, todo o corpo se enche de luz. Mas, quando são maus, o corpo se enche de escuridão.
35 Ka kóꞌoy i kwenta kʼal an tajaxtaláb xa koꞌol abal yab táꞌ ka wenkʼon ti jikʼwaxtaláb.
35 Portanto, tomem cuidado para que sua luz não seja, na verdade, escuridão.
36 Pos max ejtal na tʼuꞌúl in koꞌol i tajaxtaláb ani yab in koꞌol ni wéꞌ i jikʼwaxtaláb, ejtal xowaꞌkich, tajax ti neꞌech ka chuꞌu jelti tam i tajbantsáb kʼal jun i tajbaxtaláb.
36 Se estiverem cheios de luz, sem nenhum canto escuro, sua vida inteira será radiante, como se uma lamparina os estivesse iluminando”.
37 Tam ti na Jesús in kubdhaꞌ ti káw, pakabédhá kʼal jun i fariseo abal ka kʼale ti kʼapul tin kʼimáꞌ jechéꞌ an fariseo. Na Jesús ochich altá ani buxkan ban mesa.
37 Quando Jesus terminou de falar, um dos fariseus o convidou para comer em sua casa. Ele foi e tomou lugar à mesa.
38 An fariseo, laban abal in chuꞌu ke yab in tʼakaꞌ okʼox nin kʼubak xan ti jajáꞌtsik in tʼajál tam neꞌech ti kʼapul.
38 Seu anfitrião ficou surpreso por ele não realizar primeiro a cerimônia de lavar as mãos, como era costume entre os judeus.
39 Por utsan enchéꞌ kʼal na Jesús: ―Tatáꞌtsik an fariseotsik, a tʼaktsal tin kúx an baso ani an talab, por alkʼidh yab a tʼakáltsik. Anílkʼi teye tatáꞌtsik, eblidh i tʼokattsik, por ba na ejattal tokot a chalpómtsik i kwéꞌlách ani i atʼaxtaláb.
39 Então o Senhor lhe disse: “Vocês, fariseus, têm o cuidado de limpar o exterior do copo e do prato, mas estão sujos por dentro, cheios de ganância e perversidade.
40 ’¡Yabtsik i chalpadh! ¿Yabxeꞌ a choꞌóbtsik abal xitaꞌ in tʼajámal xi eblidh in tʼajámal jeye xi alkʼidh?
40 Tolos! Acaso Deus não fez tanto o interior como o exterior?
41 Ka pidhaꞌ an chʼojontáltsik xowaꞌ a kʼanidháltsik tʼajat; anchanꞌ, tʼokatich tám neꞌech ka kʼwajay na ejattal.
41 Portanto, limpem o interior dando ofertas aos necessitados e ficarão limpos por completo.
42 ʼ¡Chʼojontál a chuꞌbíl, fariseotsik! Xa pidháltsik na Dios xowaꞌ in lujyal jeye kin bachʼu kʼal an menta, an ruda ani ejtal xi más an chʼojóltsik, por yab a tʼajáltsik ti kʼij xowaꞌ lujat nibal i kʼanidhaxtsik jelt xan tu kʼanidhax na Dios. Yejat ka tʼajaꞌtsik xowaꞌ lujat ani ki kʼanidhaxintsik, por yab ka jilaꞌ ka pidhaꞌ xowaꞌ in lujyal na Dios.
42 “Que aflição os espera, fariseus! Vocês têm o cuidado de dar o dízimo da hortelã, da arruda e de todas as ervas, mas negligenciam a justiça e o amor de Deus. Sim, vocês deviam fazer essas coisas, mas sem descuidar das mais importantes.
43 ʼ¡Chʼojontál a chuꞌbíl, fariseotsik! abal a kulbetnáltsik ki buxkan ban alwaꞌ kʼwajtalábtsik ban atá xon tu tʼajnal an junkuntaláb ani a kulbetnáltsik ki chapnédhá ti bél kʼal yantam i kʼakʼnaxtaláb.
43 “Que aflição os espera, fariseus! Pois gostam de sentar-se nos lugares de honra nas sinagogas e de receber saudações respeitosas enquanto andam pelas praças.
44 ʼ¡Chʼojontál a chuꞌbíl, okʼtsixtsik ani fariseotsik xi kʼambix! abal a junwaltsik jelti jólimtaláb xi yab tejwaꞌ ani tam jun xitaꞌ kin kʼachʼiy maske yab in choꞌób, u jilkʼonal chʼoꞌodh kʼal an atʼaxtaláb. Anchanꞌ teye tatáꞌtsik, yab tejwaꞌ an atʼaxtaláb xa koꞌoltsik ba na itsích ani xitaꞌ ti ki wéwnaꞌtsik u chʼóꞌnal kʼal na walastalábiltsik.
44 Sim, que aflição os espera! Pois são como túmulos escondidos: as pessoas passam por cima deles sem saber onde estão pisando”.
45 Tókʼon tám jún an okʼtsix xin wilál an takʼixtaláb ani in ulu enchéꞌ: ―Okʼtsix, tam a ulal jechéꞌ, tu tejtsalich weye.
45 Então um especialista da lei disse: “Mestre, o senhor insultou também a nós com o que acabou de dizer”.
46 Por utsantsik enchéꞌ kʼal na Jesús: ―¡Chʼojontáltsik teye a chuꞌbíl, okʼtsixtsik xa wilál an takʼixtaláb! abal a utsáltsik kʼeꞌet kin tʼajaꞌ xowaꞌ in ulal an takʼixtaláb ani tatáꞌtsik nibal elaꞌ a tʼajáltsik ti kʼij xowaꞌ a okʼtsixnál.
46 Jesus respondeu: “Sim, que aflição também os espera, especialistas da lei! Pois oprimem as pessoas com exigências insuportáveis e não movem um dedo sequer para aliviar seus fardos.
47 ʼ¡Chʼojontál a chuꞌbíltsik! abal a kubtsal ti exól xon ti jolidh an tʼiltsixtsik xi chemdhats kʼal na wejeꞌ pakéliltsik.
47 Que aflição os espera! Pois constroem monumentos para os profetas que seus próprios antepassados assassinaram.
48 Kʼal jechéꞌ, u kalel jelti max a ulalichtsik ke alwaꞌ xowaꞌ in tʼajámal na wejeꞌ pakéliltsik; jajáꞌtsik in chemdhaꞌ ani tatáꞌtsik a kubtsal ti exól xon ti jolidh.
48 Com isso, porém, testemunham que concordam com o que seus antepassados fizeram. Eles mataram os profetas, e vocês cooperam com eles construindo os monumentos!
49 ʼKom na Dios chalpadh tʼajat, jaxtám tin ulu enchéꞌ: “Neꞌech ku abtsi ti tʼiltsixtsik ani ti abatwáletsik, taltsik neꞌech ka chemdhá ani xi kʼeꞌettsik neꞌech ka atʼan.”
49 Foi a isto que Deus, em sua sabedoria, se referiu: ‘Eu lhes enviarei profetas e apóstolos, mas eles matarão alguns e perseguirão outros’.
50 Atiklábtsik xi xoꞌ jechéꞌ i kʼij, na Dios neꞌech ti tʼajaꞌtsik ka jalbiy nin chemtal ejtal an tʼiltsixtsik asta tam ti tujenek an kʼayꞌlá,
50 “Portanto, esta geração será responsabilizada pelo assassinato de todos os profetas de Deus desde a criação do mundo,
51 asta tam ti chemdhá na Abel asta tam ti chemdhá na Sakarías. Jechéꞌ na Sakarías, jaꞌich xi chemdhá tamchʼejelidh ban pulek atá xon tu kʼakʼnáb na Dios kʼal xon tu kʼwajbáb an pikbaxtaláb. Jaxtám tu utsál atiklábtsik xi jechéꞌ i kʼij, ke na Dios neꞌech ti tʼajaꞌtsik ka jalbiy nin chemtal an tʼiltsixtsik ani an abatwáletsik.
51 desde o assassinato do justo Abel até o de Zacarias, morto entre o altar e o santuário. Sim, certamente esta geração será considerada responsável.
52 ʼ¡Chʼojontál a chuꞌbíl, okʼtsixtsik xa wilál an takʼixtaláb! abal yab a óltsal an atiklábtsik xan ti kin uwaꞌ abal ka takʼyatichtsik kʼal na Dios. Yab a léꞌtsik ki takʼyat kʼal na Dios nibal a walkál ka takʼyattsik kʼal na Dios xin léꞌtsik ka takʼyat.
52 “Que aflição os espera, especialistas da lei! Vocês se apossaram da chave do conhecimento e, além de não entrarem no reino, impedem que outros entrem”.
53 Tam ti na Jesús in okʼoy kin ulu ejtal jechéꞌ, an okʼtsixtsik xin wilál an takʼixtaláb ani an fariseotsik, in chakuntsitsik tʼajat na Jesús ani tujeytsik kin taktamiy kʼal yán i konkomixtaláb.
53 Quando Jesus se retirou dali, os mestres da lei e os fariseus ficaram extremamente irados e tentaram provocá-lo com muitas perguntas.
54 In taktamiyal abal in léꞌtsik kin achʼaꞌ max kin ulu jun xataꞌ yab alwaꞌ ani anchanꞌ kin ejtotsik kin ólnaꞌ.
54 Queriam apanhá-lo numa armadilha, levando-o a dizer algo que pudessem usar contra ele.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 11, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.