Mateus 5
Wapômbêŋ Anêŋ Abô Matheŋ (HOT) vs ARC
1 Yisu hayê avômalô bêŋ anôŋ êlêm ma hathak dumte ba hi hamô. Ma avômalô takatu ba esopa yani i êyô ek yani.
1 Jesus, vendo a multidão, subiu a um monte, e, assentando-se, aproximaram-se dele os seus discípulos;
2 Ma hadôŋ i ba hanaŋ nena,
2 e, abrindo a boca, os ensinava, dizendo:
3 “Ôpatu ba hayala nena yani anyô kambom anôŋ, ôpêŋ lêk hamô mavi ba tem enja Wapômbêŋ anêŋ loŋ lôkliŋyak.
3 Bem-aventurados os pobres de espírito, porque deles é o Reino dos céus;
4 Ma ôpatu ba lamalaiŋ, ôpêŋ lêk hamô mavi ba Wapômbêŋ tem nêm yani thêvô.
4 bem-aventurados os que choram, porque eles serão consolados;
5 Ma ôpatu ba hamô maliŋyaô, ôpêŋ lêk hamô mavi ba tem enja pik sapêŋ.
5 bem-aventurados os mansos, porque eles herdarão a terra;
6 Ma ôpatu ba hama kisi lôk hathakmuniŋ ek imbitak êtôm anyô thêthôŋ, ôpêŋ lêk hamô mavi ba tem laviyak.
6 bem-aventurados os que têm fome e sede de justiça, porque eles serão fartos;
7 Ma ôpatu ba hêv kapô ek anyô yaŋ, ôpêŋ lêk hamô mavi ba Wapômbêŋ tem nêm kapô ek ôpêŋ aêŋ iyom.
7 bem-aventurados os misericordiosos, porque eles alcançarão misericórdia;
8 Ma ôpatu ba kapô mabuŋ, ôpêŋ lêk hamô mavi ba tem ênjê Wapômbêŋ.
8 bem-aventurados os limpos de coração, porque eles verão a Deus;
9 Ma ôpatu ba hêv bulubiŋ, ôpêŋ lêk hamô mavi ba tem nendam nena Wapômbêŋ anêŋ nakaduŋ.
9 bem-aventurados os pacificadores, porque eles serão chamados filhos de Deus;
10 Ma anyô thêthôŋ te hapôm vovaŋ, ôpêŋ lêk hamô mavi ba tem enja Wapômbêŋ anêŋ loŋ lôkliŋyak.
10 bem-aventurados os que sofrem perseguição por causa da justiça, porque deles é o Reino dos céus;
11 “Hosopa ya ba anyô te hanaŋ abôma hathak o lôk hêv vovaŋ hadêŋ o lôk hanaŋ abô kambom lomaloma hathak o mena hanaŋ abôyaŋ hathak o, êŋ ma lêk hômô mavi!
11 bem-aventurados sois vós quando vos injuriarem, e perseguirem, e, mentindo, disserem todo o mal contra vós, por minha causa.
12 “Avômalô bôk idum aêŋ hadêŋ plopet tak sêbôk ba êmôŋ ek o. Ma Wapômbêŋ tem nêm vuli mavi bêŋ te êndêŋ o êmô malak leŋ ba intu lemmavi anôŋ ba ômbô o!
12 Exultai e alegrai- porque é grande o vosso galardão nos céus; porque assim perseguiram os profetas que
13 “Môlô ma pik êntêk anêŋ ŋgwêk. Ma doŋtom ŋgwêk vabô, êŋ ma lêk habitak hatôm siŋusik ma hatôm imbitak vasiŋ esak loŋbô ami ba intu nômbi ni ek avômalô nêyô nimiŋ ba nembak pesa.
13 Vós sois o sal da terra; e, se o sal for insípido, com que se há de salgar? Para nada mais presta, senão para se lançar fora e ser pisado pelos homens.
14 “Môlô ma pik anêŋ deda. Ma malak atu ba hamô dum ba avômalô êtôm atum lam sapêŋ, thêlô êthôkwêŋ ek nêm deda ma miŋ ivuŋ ami.
14 Vós sois a luz do mundo; não se pode esconder uma cidade edificada sobre um monte;
15 Ma miŋ othak ôtôm atum lam ba uvuŋ halôk uŋ kapô ami. Othak opesaŋ lam anêŋ deda ek imbi êyô unyak kapô lôkthô.
15 nem se acende a candeia e se coloca debaixo do alqueire, mas, no velador, e dá luz a todos que estão na casa.
16 “Ma môlônim deda imbi êyô ênjêk avômalô lôkthô ek nêgê unim ku mavi takatu ba udum ek nebam môlônim lemambô atu ba hamô malak leŋ anêŋ athêŋ.
16 Assim resplandeça a vossa luz diante dos homens, para que vejam as vossas boas obras e glorifiquem o vosso Pai, que
17 “Môlô miŋ nosoŋ nena yahalêm ek yambuliŋ abô balabuŋ lôk plopet iniŋ abô ami. Yahalôk ba yahalêm ek abô takêŋ injik anôŋ ma miŋ yahalêm ek yanêm vê ami.
17 Não cuideis que vim destruir a lei
18 Yanaŋ avanôŋ êndêŋ môlô. Abô lêlêyaŋ yaô nena sapêŋ atu ba eto hêk kapya abô balabuŋ te tem miŋ nêm yak ami. Mi anôŋ. Abô takêŋ tem ênjêk endeba pik lo leŋ anêŋ daŋ. Ma nômkama takatu ba hamô abô balabuŋ sapêŋ tem injik anôŋ.
18 Porque em verdade vos digo que, até que o céu e a terra passem, nem um jota ou um til se omitirá da lei sem que tudo seja cumprido.
19 Aêŋ ba ôpatu ba hêv abô balabuŋ yaônate vê ba hadôŋ avômalô hathak tem êtôm okna hathek ênjêk Wapômbêŋ anêŋ loŋ lôkliŋyak. Ma doŋtom ôpatu ba hasopa abô balabuŋ lôk hik thô hadêŋ avômalô tem imbitak anyô lôk athêŋ bêŋ ênjêk Wapômbêŋ anêŋ loŋ lôkliŋyak.
19 Qualquer, pois, que violar um destes menores mandamentos e assim ensinar aos homens será chamado o menor no Reino dos céus; aquele, porém, que
20 Yanaŋ avanôŋ êndêŋ môlô. Anêm thêthôŋ miŋ hamôŋ ek Palisi lôk ŋê lôkauk hathak abô balabuŋ iniŋ ami, êŋ ma tem miŋ hatôm ôyô Wapômbêŋ anêŋ loŋ lôkliŋyak ami.
20 Porque vos digo que, se a vossa justiça não exceder de modo nenhum entrareis no Reino dos céus.
21 “Môlô bôk olaŋô abô takatu ba enaŋ hadêŋ bumalô thêlô nena, ‘Miŋ uŋgwik anyô vônô paliŋ ami. Ma ôpatu ba hik anyô vônô paliŋ tem êpôm abô.’
21 Ouvistes que foi dito aos antigos: Não matarás; mas qualquer que matar será réu de juízo.
22 Ma doŋtom yanaŋ êndêŋ môlô. Anyô te lamaniŋ hadêŋ anyô yaŋ, ôpêŋ tem êpôm abô. Ma anyô te hanaŋ abôma hathak anyô yaŋ, ôpêŋ tem imiŋ ŋê bêŋbêŋ maleŋiŋ ek indum abô. Ma anyô te hanaŋ hadêŋ anyô yaŋ nena, ‘O anyô molo’, yakô ôpêŋ tem nimbi êndôk loŋ atum lôkmala.
22 Eu, porém, vos digo que qualquer que, sem motivo, se encolerizar contra seu irmão será réu de juízo, e qualquer que chamar a seu irmão de raca será réu do Sinédrio; e qualquer que réu do fogo do inferno.
23 “Aêŋ ba hômô loŋ êbôk da ek ômbôk anêm da, ma lemhabi nena anêm abô hêk haviŋ anyô te,
23 Portanto, se trouxeres a tua oferta ao altar e aí te lembrares de que teu irmão tem alguma coisa contra ti,
24 êŋ ma otak anêm da êmô loŋ êbôk da ma nu êndêŋ ôpêŋ. Ma opesaŋ abô imbiŋ yani vêmam ka nu ômbôk anêm da.
24 deixa ali diante do altar a tua oferta, e vai reconciliar-te primeiro com teu irmão, e depois vem, e apresenta a tua oferta.
25 “Ma anyô te hadum ek idum abô ek o ba mamu oveŋ loŋôndê hi denaŋ ek nôyô loŋ nindum abô, ma opesaŋ abô imbiŋ yani ketheŋ. Yakô tem etak o êndôk anyô halaŋô abô baŋ. Êŋ ma ôpêŋ tem etak o êndôk anêŋ ŋê ku baheŋiŋ ek nêndô o êmô koladôŋ.
25 Concilia-te depressa com o teu adversário, enquanto estás no caminho com ele, para que não aconteça que o adversário te entregue ao juiz, e o juiz te entregue ao oficial, e te encerrem na prisão.
26 Odaŋô! Yanaŋ avanôŋ êndêŋ o. Tem ômô koladôŋ endeba nêm anêm vuli sapêŋ atu ba anyô bêŋ hanaŋ am.
26 Em verdade te digo que, de maneira nenhuma, sairás dali, enquanto não pagares o último ceitil.
27 “Môlô bôk olaŋô abô takatu ba enaŋ yôv nena, ‘Miŋ undum sek imbiŋ anyô yaŋ yanavi ami.’
27 Ouvistes que foi dito aos antigos: Não cometerás adultério.
28 Ma doŋtom yanaŋ êndêŋ môlô nena anyô te makilik hathak avi te ba hadum ek ênjêk imbiŋ yani, êŋ ma lêk hêk haviŋ avi êŋ yôv.
28 Eu porém, vos digo que qualquer que atentar numa mulher para a cobiçar já em seu coração cometeu adultério com ela.
29 Aêŋ ba malem vianôŋ hadum ba hudum kambom, êŋ ma ômbi vê ba umbini! Malem daluk doŋtom iyom, êŋ ma malaiŋ. Ma doŋtom, lemvimkupik sapêŋ êndôk loŋ atum lôkmala, êŋ ma malaiŋ bêŋ anôŋ.
29 Portanto, se o teu olho direito te escandalizar, arranca-o e atira-o para longe de ti, pois te é melhor que se perca um dos teus membros do que todo o teu corpo seja lançado no inferno.
30 Ma bahem vianôŋ hadum ba hudum kambom, êŋ ma odabêŋ kisi ba umbini! Bahem doŋtom iyom, êŋ ma malaiŋ. Ma doŋtom lemvimkupik sapêŋ êndôk loŋ atum lôkmala, êŋ ma malaiŋ bêŋ anôŋ.
30 E, se a tua mão direita te escandalizar, corta-a e atira-a para longe de ti, porque te é melhor que um dos teus membros se perca do que todo o teu corpo seja lançado no inferno.
31 “Môlô bôk olaŋô yôv nena, ‘Anyô hadum ek êndô avi ma eto abô êndôk kapya ba nêm kapya êŋ êndêŋ yanavi ek nêm yani vê. Ma miŋ hatôm nêm yanavi vê oyaŋ ami.’
31 Também foi dito: Qualquer que deixar sua mulher, que lhe dê carta de desquite.
32 Ma doŋtom yanaŋ êndêŋ môlô aêntêk. Anyô te hêv yanavi vê oyaŋ ma miŋ hadum sek ami ba avi êŋ hi hawa anyô yaŋ êŋ ma ôpêŋ hadum ba avi êŋ hadum sek. Ma yamalô lukmuk êŋ hadum sek aêŋ iyom.
32 Eu, porém, vos digo que qualquer que repudiar sua mulher, a não ser por causa de prostituição, faz que ela cometa adultério; e qualquer que casar com a repudiada comete adultério.
33 “Môlô bôk olaŋô abô takatu ba enaŋ hadêŋ bumalô thêlô nena, ‘Hovak balabuŋ hathak Wapômbêŋ anêŋ athêŋ hathak nômla, êŋ ma undum nôm êŋ anôŋ.’ Miŋ ômbôliŋ dômim ami.
33 Outrossim, ouvistes que foi dito aos antigos: Não perjurarás, mas cumprirás teus juramentos ao Senhor.
34 Ma doŋtom yanaŋ êndêŋ môlô nena miŋ ombak balabuŋ esak nômla ami lôk miŋ ombak balabuŋ esak Wapômbêŋ anêŋ athêŋ ami ek malê nena yanida hamô malak leŋ hatôm kiŋ.
34 Eu, porém, vos digo que, de maneira nenhuma, jureis nem pelo céu, porque é o trono de Deus,
35 Ma miŋ ombak balabuŋ esak pik ami ek malê nena pik bêŋ êntêk ma balê Wapômbêŋ da hatak vakapô hayô hamiŋ. Ma miŋ ombak balabuŋ esak Jelusalem ami ek malê nena Jelusalem ma Kiŋ Bêŋ atu anêŋ malak.
35 nem pela terra, porque é o escabelo de seus pés, nem por Jerusalém, porque é a cidade do grande Rei,
36 Ma miŋ ombak balabuŋ esak lemkadôk ami ek malê nena o miŋ hatôm onaŋ ba lemkadôk ŋauŋ imbitak thapuk mena loŋgavu la ami.
36 nem jurarás pela tua cabeça, porque não podes tornar um cabelo branco ou preto.
37 Ba intu môlô nonaŋ abô avanôŋ iyom. Ma miŋ nonaŋ balabuŋ lomaloma ek injik thô nena onaŋ abô avanôŋ ami. Abô takêŋ habitak anêŋ Sadaŋ anêŋ.
37 Seja, porém, o vosso falar: Sim, sim; não, não, porque o que passa disso é de procedência maligna.
38 “Môlô bôk olaŋô abô takatu ba enaŋ yôv nena, ‘Anyô te habi anyô yaŋ madaluk siŋ, êŋ ma nômbi ôpêŋ madaluk siŋ aêŋ iyom. Ma anyô te hik anyô yaŋ abôlêk kalalaŋ lu, ma uŋgwik ôpêŋ abôlêk kalalaŋ lu aêŋ iyom.’
38 Ouvistes que foi dito: Olho por olho e dente por dente.
39 Ma doŋtom yanaŋ êndêŋ môlô nena miŋ uŋgwik anyô yaŋ anêŋ kambom liliŋ ami. Ma anyô te hapetav malem daŋ vi, êŋ ma nuŋgwik vi liliŋ ek epetav imbiŋ.
39 Eu, porém, vos digo que não resistais ao mal; mas, se qualquer te bater na face direita, oferece-lhe também a outra;
40 Ma anyô te hadum abô ek o ba anyô atu halaŋô abô hanaŋ nena nêm anêm kwêv êndêŋ ôpêŋ, êŋ ma nêm anêm kwêv thilibuŋ êndêŋ ôpêŋ imbiŋ.
40 e ao que quiser pleitear contigo e tirar-te a vestimenta, larga-lhe também a capa;
41 Ma anyô vovak te hanaŋ nena onja anêŋ nômkama ba nu êtôm kilomita te, êŋ ma nu êtôm kilomita ju.
41 e, se qualquer te obrigar a caminhar uma milha, vai com ele duas.
42 Ma anyô te hanaŋ hik o liŋ ek nêm nômlate êndêŋ yani, êŋ ma nêm êndêŋ yani. Ma anyô te lahaviŋ enja nômlate ênjêk o vêm ka nêm viyaŋ, êŋ ma miŋ ôpôlik ami.
42 Dá a quem te pedir e não te desvies daquele que quiser que lhe emprestes.
43 “Môlô bôk olaŋô abô takatu ba enaŋ yôv nena, ‘Lemimbiŋ anêm avômalô ma ôpôlik esak ŋê takatu ba êpôlik hathak o.’
43 Ouvistes que foi dito: Amarás o teu próximo e aborrecerás o teu inimigo.
44 — ausente —
44 Eu, porém, vos digo: Amai a vossos inimigos, bendizei os que vos maldizem, fazei bem aos que vos odeiam e orai pelos que vos maltratam e vos perseguem,
45 — ausente —
45 para que sejais filhos do Pai que porque faz que o seu sol se levante sobre maus e bons e a chuva desça sobre justos e injustos.
46 Ma môlô othak lemimhaviŋ ŋê takatu ba leŋiŋhaviŋ môlô iyom, êŋ ma nôm oyaŋ. Tem miŋ môlô noja nôm mavi te ami. Ŋê ewa takis ethak idum aêŋ haviŋ!
46 Pois, se amardes os que vos amam, que galardão tereis? Não fazem os publicanos também o mesmo?
47 Ma môlô othak ôêv waklêvôŋ hadêŋ môlônim avômalô iyom, môlô osoŋ nena kobom hik môlô vônô e? Ŋê daluk idum aêŋ haviŋ!
47 E, se saudardes unicamente os vossos irmãos, que fazeis de mais? Não fazem os publicanos também assim?
48 Ba intu nômô batôŋ oyaŋ êtôm Lemambô atu ba hamô batôŋ oyaŋ hamô malak leŋ.”
48 Sede vós, pois, perfeitos, como é perfeito o vosso Pai, que
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 5, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.