Mateus 25

Wapômbêŋ Anêŋ Abô Matheŋ (HOT) vs VC

Sair da comparação
VC Versão Católica
1 “Wapômbêŋ anêŋ lôkliŋyak ma aêntêk. Avi muk laumiŋ ewa iniŋ atum ba i ek nêpôm ôpatu ba tem enja avi lukmuk.
1 Então o Reino dos céus será semelhante a dez virgens, que saíram com suas lâmpadas ao encontro do esposo.
2 Avi lôkauk ma baheŋvi ma auk mi ma baheŋvi.
2 Cinco dentre elas eram tolas e cinco, prudentes.
3 Avi auk mi ewa iniŋ atum ba i, ma miŋ ewa iniŋ alokwaŋ thôk ami.
3 Tomando suas lâmpadas, as tolas não levaram óleo consigo.
4 Ma doŋtom avi lôkauk ewa iniŋ atum lôk alokwaŋ thôk halôk kolopak.
4 As prudentes, todavia, levaram de reserva vasos de óleo junto com as lâmpadas.
5 Avi takêŋ eyabiŋ anyô êŋ ek êyô aleba mi ma maleŋiŋ hayaŋ ba êk sôm.
5 Tardando o esposo, cochilaram todas e adormeceram.
6 “Bôlôvôŋ biŋ ma elam, ‘Anyô hawa avi lêk hayô yôv ba alôana!’
6 No meio da noite, porém, ouviu-se um clamor: Eis o esposo, ide-lhe ao encontro.
7 “Êŋ ma avi muk takêŋ iviyô ma êpôpêk iniŋ atum.
7 E as virgens levantaram-se todas e prepararam suas lâmpadas.
8 Ma avi auk mi enaŋ hadêŋ avi lôkauk nena, ‘Yêlôaniŋ atum hadum ek ema ba môlô nônêm athôk doho êlêm.’
8 As tolas disseram às prudentes: Dai-nos de vosso óleo, porque nossas lâmpadas se estão apagando.
9 “Ma avi lôkauk enaŋ, ‘Miŋ hatôm alalô sapêŋ ami ba dô, ma unu nonaŋ êndêŋ avômalô doho ek nônêm vuli.’
9 As prudentes responderam: Não temos o suficiente para nós e para vós; é preferível irdes aos vendedores, a fim de o comprardes para vós.
10 “Êŋ ma thêlô i ek nênêm iniŋ vuli. Thêlô i denaŋ ma anyô atu hayô. Ma vi atu ba lêk êpôpêk i yôv ibitak êyô unyak kapô haviŋ yani ek nejaŋ nôm ma ik unyak abôlêk siŋ.
10 Ora, enquanto foram comprar, veio o esposo. As que estavam preparadas entraram com ele para a sala das bodas e foi fechada a porta.
11 “Vêm ma vi atu êyô ma enaŋ, ‘Anyô bêŋ, anyô bêŋ! Uŋgwik unyak abôlêk vê ek yêlô.’
11 Mais tarde, chegaram também as outras e diziam: Senhor, senhor, abre-nos!
12 “Ma doŋtom ôpêŋ hanaŋ, ‘Yanaŋ avanôŋ êndêŋ môlô nena yahathôŋ môlô paliŋ.’”
12 Mas ele respondeu: Em verdade vos digo: não vos conheço!
13 Êŋ ma Yisu hanaŋ hadêŋ avômalô takatu ba elaŋô anêŋ abô nena, “Môlô miŋ oyala waklavôŋ atu ba Anyô Bêŋ tem endelêm ami. Ba intu noyabiŋ am.”
13 Vigiai, pois, porque não sabeis nem o dia nem a hora.
14 “Nodaŋô abô doho imbiŋ. Wapômbêŋ anêŋ loŋ lôkliŋyak ma hatôm anyô te hadum ek ni loŋ buyaŋ ba halam anêŋ ŋê ku êlêm ek nêm nômkama êndêŋ i ek neyabiŋ.
14 Será também como um homem que, tendo de viajar, reuniu seus servos e lhes confiou seus bens.
15 Yani hik valuseleŋ sam hatôm thêlôniŋ auk lôk iniŋ ku ba hêv valuseleŋ 5,000 hadêŋ anyô te, ma 2,000 hadêŋ anyô yaŋ, ma 1,000 hadêŋ anyô te ma hi.
15 A um deu cinco talentos; a outro, dois; e a outro, um, segundo a capacidade de cada um. Depois partiu.
16 Ketheŋ oyaŋ ma ôpatu ba hawa 5,000 hi hadum ku hathak ma havôv 5,000 hayô hamô loŋ haviŋ.
16 Logo em seguida, o que recebeu cinco talentos negociou com eles; fê-los produzir, e ganhou outros cinco.
17 Ma yaŋ atu ba hawa 2,000 hi hadum aêŋ ba havôv 2,000 hayô hamô loŋ haviŋ.
17 Do mesmo modo, o que recebeu dois, ganhou outros dois.
18 Ma ali atu ba hawa 1,000 hi halav lôv ba havuŋ halôk.
18 Mas, o que recebeu apenas um, foi cavar a terra e escondeu o dinheiro de seu senhor.
19 “Wak doho hale ba hi ma ŋê êŋ iniŋ anyô bêŋ havôhalêm. Ma halam i ek endaŋô iniŋ ku anêŋ lavôŋ.
19 Muito tempo depois, o senhor daqueles servos voltou e pediu-lhes contas.
20 Ma ali atu ba hawa 5,000 lôk 5,000 hayô hamô loŋ haviŋ halêm ma hanaŋ, ‘Anyô bêŋ, bôk hôêv 5,000 ek yayabiŋ. Nôŋgô! Lêk yahavôv 5,000 hayô hamô loŋ haviŋ.’
20 O que recebeu cinco talentos, aproximou-se e apresentou outros cinco: - Senhor, disse-lhe, confiaste-me cinco talentos; eis aqui outros cinco que ganhei.'
21 “Ma anêŋ anyô bêŋ hanaŋ, ‘Mavi anôŋ! O anyô katô ba hudum ku mavi. Lêk hoyabiŋ nômkama yaônena mavi ba intu tem yanêm nômkama bêŋ anôŋ êndêŋ o ek oyabiŋ. Ôlêm ek alai leŋiŋmavi imbiŋ i!’
21 Disse-lhe seu senhor: - Muito bem, servo bom e fiel; já que foste fiel no pouco, eu te confiarei muito. Vem regozijar-te com teu senhor.
22 “Ma ôpatu ba hawa 2,000 halêm ma hanaŋ nena, ‘Anyô bêŋ, bôk hôêv ya 2,000 ek yayabiŋ. Nôŋgô! Lêk yahavôv 2,000 hayô hamô loŋ haviŋ.’
22 O que recebeu dois talentos, adiantou-se também e disse: - Senhor, confiaste-me dois talentos; eis aqui os dois outros que lucrei.
23 “Ma anêŋ anyô bêŋ hanaŋ ‘Mavi anôŋ! O anyô katô ba hudum ku mavi. Lêk hoyabiŋ nômkama yaônena mavi ba intu tem yanêm nômkama bêŋ anôŋ êndêŋ o ek oyabiŋ. Ôlêm ek alai leŋiŋmavi imbiŋ i!’
23 Disse-lhe seu senhor: - Muito bem, servo bom e fiel; já que foste fiel no pouco, eu te confiarei muito. Vem regozijar-te com teu senhor.
24 “Êŋ ma ali atu ba hawa 1,000 halêm ma hanaŋ, ‘Anyô bêŋ, yahayala nena o ma anyô malem thêlêv. Hothak holav nôm hêk ku kapô atu ba miŋ hovatho ami. Ma pik atu ba anyô yaŋ hapaliv yaŋvêk halôk ma hothak howa anêŋ anôŋ.
24 Veio, por fim, o que recebeu só um talento: - Senhor, disse-lhe, sabia que és um homem duro, que colhes onde não semeaste e recolhes onde não espalhaste.
25 Yahakô ba yahavuŋ anêm 1,000 atu halôk pik. Nôŋgô! Anêm valuseleŋ êntêk.’
25 Por isso, tive medo e fui esconder teu talento na terra. Eis aqui, toma o que te pertence.
26 “Ma anyô bêŋ hanaŋ viyaŋ, ‘O anyô vau kambom! Hôyê yenaŋ ku aisê ba intu honaŋ aêŋ?
26 Respondeu-lhe seu senhor: - Servo mau e preguiçoso! Sabias que colho onde não semeei e que recolho onde não espalhei.
27 Aisê ka miŋ hotak yenaŋ valuseleŋ halôk unyak valuseleŋ ek êmbôv doho ami ek wakma atu ba yahavôhalêm hathak loŋbô ma tem yanja doho êyômô loŋ imbiŋ.’
27 Devias, pois, levar meu dinheiro ao banco e, à minha volta, eu receberia com os juros o que é meu.
28 — ausente —
28 Tirai-lhe este talento e dai-o ao que tem dez.
29 — ausente —
29 Dar-se-á ao que tem e terá em abundância. Mas ao que não tem, tirar-se-á mesmo aquilo que julga ter.
30 Ma nônêm ôpêŋ vê ba ni loŋ momaŋiniŋ. Loŋ êŋ ma tem nedaŋ kambom ba nesaŋ veŋiŋbôlêk ôdôŋ loŋ.’”
30 E a esse servo inútil, jogai-o nas trevas exteriores; ali haverá choro e ranger de dentes.
31 “Anyô Anêŋ Nakaduŋ atu ma tem êlêm imbiŋ deda lôkmaŋgiŋ lôk aŋela ma tem êndôk êmô biŋ ek endaŋô avômalô iniŋ abô êtôm kiŋ.
31 Quando o Filho do Homem voltar na sua glória e todos os anjos com ele, sentar-se-á no seu trono glorioso.
32 Tem nesak doŋtom ba ini êndêŋ yani ma embaki vose ni ôdôŋ ju êtôm boksipsip anêŋ alaŋ hathak hik boksipsip sam ba êmô buyaŋ ma bokmeme êmô buyaŋ.
32 Todas as nações se reunirão diante dele e ele separará uns dos outros, como o pastor separa as ovelhas dos cabritos.
33 Ma yani tem etak boksipsip êmô baŋ vianôŋ ma bokmeme êmô baŋ vikeŋ.
33 Colocará as ovelhas à sua direita e os cabritos à sua esquerda.
34 “Êŋ ma tem enaŋ êndêŋ avômalô takatu ba êmô baŋ vianôŋ nena, ‘Môlô nôlêm! Wakamik bôk hadum mavi hadêŋ môlô. Nôlêm noja loŋ lôkliŋyak atu ba Wapômbêŋ lahaviŋ nêm êndêŋ môlô. Sêbôk ba yani hapesaŋ pik lukmuk, ma hapesaŋ loŋ êŋ êk môlô.
34 Então o Rei dirá aos que estão à direita: - Vinde, benditos de meu Pai, tomai posse do Reino que vos está preparado desde a criação do mundo,
35 Yahama kisi ma môlô ôêv nôm hadêŋ ya, ma yahathakmuniŋ ma ôêv ŋaŋ hadêŋ ya, ma ya anyô loŋ buyaŋ ma owa ya thô.
35 for I hungered, and ye gave me to eat; I thirsted, and ye gave me to drink; I was a stranger, and ye took me in;
36 Ya sôp mi ma ôêv sôp hadêŋ ya, yahapôm lijiŋ ma oyabiŋ ya, yahamô koladôŋ ma ôlêm ôyê ya. Aêŋ ba nôlêm noja loŋ lôkliŋyak atu!’
36 naked, and ye clothed me; I was ill, and ye visited me; I was in prison, and ye came to me.
37 “Ma avômalô thêthôŋ tem nenaŋ injik liŋ, ‘Anyô Bêŋ, aŋgê te ma yêlô ayê homa kisi ba yêlô êv nôm hadêŋ o ma hothakmuniŋ ba yêlô êv ŋaŋ hadêŋ o?
37 Then shall the righteous answer him saying, Lord, when saw we thee hungering, and nourished thee; or thirsting, and gave thee to drink?
38 Aŋgê te ma o anyô loŋ buyaŋ ba yêlô awa o thô ma o sôp mi ba yêlô êv sôp hadêŋ o?
38 and when saw we thee a stranger, and took thee in; or naked, and clothed thee?
39 Aŋgê te ma hôpôm lijiŋ ba yêlô ayabiŋ o lôk ayê hômô koladôŋ ba yêlô athôk ayê o?’
39 and when saw we thee ill, or in prison, and came to thee?
40 “Ma Kiŋ tem enaŋ êndêŋ i, ‘Yanaŋ avanôŋ êndêŋ môlô! Môlô bôk udum nôm takêŋ hadêŋ yenaŋ avômalô takatu ba athêŋ mi, êŋ ma hatôm udum hadêŋ ya.’
40 And the King answering shall say to them, Verily, I say to you, Inasmuch as ye have done it to one of the least of these my brethren, ye have done it to me.
41 “Yôv ma tem enaŋ êndêŋ avômalô takatu ba imiŋ baŋ vikeŋ nena, ‘Môlô nu! Wapômbêŋ lêk hêv malaiŋ hadêŋ môlô ba unu loŋ atum hathaŋ wak nômbêŋ intu sapêŋ. Bôk ebaŋ yôv ba hamô ek Sadaŋ lôk anêŋ ŋê ku nêndôk.
41 Then shall he say also to those on the left, Go from me, cursed, into eternal fire, prepared for the devil and his angels:
42 Sêbôk ba yahama kisi ma miŋ ôêv nôm hadêŋ ya ami, ma yahathakmuniŋ ma miŋ ôêv ŋaŋ hadêŋ ya ami.
42 for I hungered, and ye gave me not to eat; I thirsted, and ye gave me not to drink;
43 Ma ya anyô loŋ buyaŋ ma miŋ owa ya thô ami, ma ya sôp mi ma miŋ ôêv sôp hadêŋ ya ami. Yahapôm lijiŋ ba yahamô koladôŋ ma miŋ oyabiŋ ya ami. Ba intu môlô nu loŋ atum êŋ.’
43 I was a stranger, and ye took me not in; naked, and ye did not clothe me; ill, and in prison, and ye did not visit me.
44 “Ma tem nenaŋ, ‘Anyô Bêŋ, aŋgê te ma yêlô ayê homa kisi, mena hothakmuniŋ mena o anyô loŋ buyaŋ, mena o sôp mi, mena hôpôm lijiŋ, mena hômô koladôŋ, ba miŋ yêlô êv o sa ami?’
44 Then shall *they* also answer saying, Lord, when saw we thee hungering, or thirsting, or a stranger, or naked, or ill, or in prison, and have not ministered to thee?
45 “Ma tem enaŋ nena, ‘Yanaŋ avanôŋ êndêŋ môlô! Môlô miŋ bôk udum nôm takêŋ hadêŋ yenaŋ avômalô takatu ba athêŋ mi te ami. Êŋ ma hatôm udum nôm êŋ hadêŋ ya.’
45 Then shall he answer them saying, Verily I say to you, Inasmuch as ye have not done it to one of these least, neither have ye done it to me.
46 “Aêŋ ba avômalô takêŋ tem ini ek neja vovaŋ wak nômbêŋ intu sapêŋ. Ma doŋtom avômalô thêthôŋ tem ini ek neja lôkmala êtôm wak nômbêŋ intu sapêŋ.”
46 And these shall go away into eternal punishment, and the righteous into life eternal.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 25, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.