João 8
Wapômbêŋ Anêŋ Abô Matheŋ (HOT) vs NAA
1 Ma Yisu hi Dum Oliv.
1 Jesus, no entanto, foi para o monte das Oliveiras.
2 Haviyô hayaŋ wak hapup ma Yisu havôhi unyak matheŋ anêŋ piklêvôŋ. Ma avômalô êlêm êdêŋ yani, ma yani halôk hamô ma hêv auk hadêŋ thêlô.
2 De madrugada, voltou novamente para o templo, e todo o povo se reuniu em volta dele; e Jesus, assentado, os ensinava.
3 Ŋê Palisi lôk ŋê lôkauk hathak abô balabuŋ êpôm avi sek te ma ewa yani ba êlêm êdô hamiŋ ŋê bêŋbêŋ maleŋiŋ.
3 Então os escribas e fariseus trouxeram à presença dele uma mulher surpreendida em adultério e, fazendo-a ficar em pé no meio de todos,
4 Ma enaŋ hik Yisu liŋ, “Kêdôŋwaga, lêk yêlô ayê avi êntêk hêk haviŋ anyô lôk avi te.
4 disseram a Jesus: — Mestre, esta mulher foi surpreendida em flagrante adultério.
5 Ma Mose anêŋ abô balabuŋ hanaŋ nena avi anêŋ aêŋ ma nijik vônô esak valu. Ba lemhabi aisê?”
5 Na Lei, Moisés nos ordenou que tais mulheres sejam apedrejadas. E o senhor, o que tem a dizer?
6 Iniŋ auk êŋ ma hatôm gwasilim ek neja yani êmô ek nenaŋ yani bêŋ.
6 Eles diziam isso tentando-o, para terem de que o acusar. Mas Jesus, inclinando-se, escrevia na terra com o dedo.
7 Ma enaŋ hik liŋ mathalaleŋ aleba yani haviyô hamiŋ ma hanaŋ hadêŋ thêlô, “Môlô te hayala nena miŋ hadum kambom te ami êŋ ma enja valu ba injik avi êntêk esak êmôŋ.”
7 Como eles insistiam na pergunta, Jesus se levantou e lhes disse:
8 Êŋ ma hakôm ba hato abô hêk pik hathak loŋbô.
8 E, inclinando-se novamente, continuou a escrever no chão.
9 Thêlô elaŋô abô êŋ ma thêlô tomtom etak loŋ êŋ ba i. Ŋê iniŋ sondabêŋ bêŋ anôŋ êmôŋ ba i. Ma anyô vi eveŋ yam aleba Yisu lo avi êŋ iyom êmô.
9 Mas eles, ouvindo essa resposta, foram saindo um por um, a começar pelos mais velhos até os últimos, ficando só Jesus e a mulher em pé diante dele.
10 Ma Yisu haviyô hamiŋ ma hanaŋ hadêŋ yani, “Livôŋ, ŋê takatu ma lêk i êsê ba mi? Ma opalê lêk hadum abô ek nijik o vônô?”
10 Levantando-se, Jesus perguntou a ela:
11 Ma avi êŋ hanaŋ, “Anyô Bêŋ, anyô mi.”
11 Ela respondeu: — Ninguém, Senhor! Então Jesus disse:
12 Yisu hanaŋ abô hadêŋ avômalô hathak loŋbô nena, “Ya ma hatôm avômalô pik iniŋ deda. Ôpatu ba hasopa ya tem enja deda atu ba nêm lôkmala anôŋ ma tem miŋ embeŋ loŋ momaŋiniŋ ami. Milôk.”
12 De novo, Jesus lhes falou, dizendo:
13 Ma Palisi enaŋ, “Oda hovatho anêm abô loŋ ba abô êŋ ma miŋ abô avanôŋ ami.”
13 Então os fariseus lhe disseram: — Você dá testemunho de si mesmo. O testemunho que você dá não é verdadeiro.
14 Ma hanaŋ viyaŋ, “Avanôŋ, lêk yahavatho yenaŋ abô loŋ. Ma yahayala loŋ atu ba yahamô ba yahalêm lôk loŋ atu ba tem yana. Ba intu yenaŋ abô ma avanôŋ. Ma doŋtom môlô ôthôŋ loŋ atu ba yahamô ba yahalêm lôk loŋ atu ba tem yana paliŋ.
14 Jesus respondeu:
15 Môlô othak osopa avômalô pik iniŋ auk ba udum abô aêntêk, ‘anyô êntêk ma mavi’ mena ‘avi êntêk ma kambom’. Ma doŋtom yada miŋ aêŋ ami.
15 Vocês julgam segundo a carne; eu não julgo ninguém.
16 Yai lôk Wakamik atu ba hêv ya ba yahalêm, yai adum ku êŋ haviŋ i. Ma miŋ yahadum abô hathak yada yenaŋ auk ami ma mi. Ba intu yahadum ek yandum abô, ma yenaŋ abô ma avanôŋ iyom.
16 E, se eu julgo, o meu juízo é verdadeiro, porque não sou só eu que julgo, mas eu e o Pai, que me enviou.
17 Môlôda unim abô balabuŋ hanaŋ aêntêk, ‘Anyô lokwaŋju idum abô ba enaŋ abô te iyom êŋ ma abô avanôŋ.’
17 Também na Lei de vocês está escrito que o testemunho de duas pessoas é verdadeiro.
18 Ma yada yahavatho yenaŋ abô loŋ. Ma Wakamik atu ba hêv ya ba yahalêm intu havatho yenaŋ abô loŋ haviŋ.”
18 Eu dou testemunho de mim mesmo, e o Pai, que me enviou, também dá testemunho de mim.
19 Êŋ ma ŋê Palisi enaŋ hik yani liŋ, “Lemambô hamô êsê?”
19 Então eles lhe perguntaram: — Onde está o seu Pai? Jesus respondeu:
20 Yisu hanaŋ abô takêŋ lôk hadôŋ avômalô hamô unyak matheŋ anêŋ piklêvôŋ hamô habobo loŋ êv da halôk. Ma anêŋ waklavôŋ miŋ lêk hayô ami denaŋ ba intu miŋ evaloŋ yani ami.
20 Jesus proferiu essas palavras perto da caixa de ofertas, quando ensinava no templo. Ninguém o prendeu, porque ainda não havia chegado a sua hora.
21 Yisu hanaŋ hathak loŋbô. “Tem yana. Ma môlô tem nômbôlêm ya ba unim kambom atu ôthôŋ ya paliŋ tem injik môlô vônô ba miŋ hatôm unu loŋ atu ba yaha ami.”
21 Outra vez Jesus lhes falou, dizendo:
22 Islael iniŋ ŋê bêŋbêŋ elaŋô abô êŋ ma thêlôda enaŋ hadêŋ i nena, “Aisê ka yani hanaŋ, ‘Môlô miŋ hatôm unu loŋ atu ba yaha ami’? Yakô yanida injik i vônô la?”
22 Então os judeus diziam: — Será que ele tem a intenção de se suicidar? Porque diz: “Para onde eu vou vocês não podem ir.”
23 Ma doŋtom Yisu hanaŋ hadêŋ thêlô, “Môlônim loŋ ma pik êntêk. Ma yenaŋ loŋ ma malak leŋ. Môlô ma avômalô pik ma doŋtom ya ma miŋ anyô pik êntêk ami.
23 Jesus lhes disse:
24 Ma miŋ môlô ôêvhaviŋ abô êntêk ‘Yada Yahamô’ ami, êŋ ma tem noma. Ba intu bôk yahanaŋ hadêŋ môlô yôv nena môlô othak udum kambom lomaloma ba tem noma.”
24 Por isso, eu lhes disse que vocês morrerão em seus pecados. Porque, se não crerem que
25 Thêlô enaŋ hik yani liŋ, “O ma opalê?”
25 Então lhe perguntaram: — Quem é você? Jesus respondeu:
26 Yahatôm yanaŋ môlônim kambom lomaloma bêŋ. Ma doŋtom Wakamik atu ba hêv ya ba yahalêm, yani ma avanôŋ. Ba yahalaŋô anêŋ abô ba yahanaŋ hadêŋ avômalô pik.”
26 Muitas coisas tenho para falar e julgar a respeito de vocês. Porém aquele que me enviou é verdadeiro, de modo que as coisas que dele ouvi, essas digo ao mundo.
27 Thêlô êthôŋ Yisu anêŋ abô atu ba hanaŋ hathak Lambô.
27 Eles não entenderam que Jesus lhes falava do Pai.
28 Aêŋ ba yani hanaŋ hadêŋ thêlô, “Wak te am ka tem môlô nôsôkwêŋ ya Anyô Anêŋ Nakaduŋ atu. Êŋ ma tem noyala nena Yada Yahamô ba yahanaŋ abô takatu ba Wakamik hik thô hadêŋ ya ma miŋ yahadum nômlate hatôm yada yenaŋ auk ami.
28 Então Jesus disse:
29 Ma ôpatu ba hêv ya ba yahalêm intu hamô haviŋ ya. Yahadum nômkama hatôm anêŋ lahaviŋ. Aêŋ ba miŋ hatak ya ba yahamô daluk ami.”
29 E aquele que me enviou está comigo, não me deixou só, porque eu faço sempre o que lhe agrada.
30 Avômalô bêŋ anôŋ elaŋô Yisu anêŋ abô êŋ ba êvhaviŋ.
30 Quando Jesus disse isto, muitos creram nele.
31 Yisu hanaŋ hadêŋ avômalô Islael takatu ba êvhaviŋ yani nena, “Môlô ovaloŋ yenaŋ abô loŋ lôklokwaŋ, êŋ ma môlô ma yenaŋ ŋê ku anôŋ.
31 Então Jesus disse aos judeus que haviam crido nele:
32 Ma tem noyala nôm avanôŋ. Ma nôm avanôŋ êŋ tem epole yak atu ba havuvi môlô loŋ vê.”
32 conhecerão a verdade, e a verdade os libertará.
33 Ma thêlô enaŋ viyaŋ, “Aisê! Yêlô ma Ablaham anêŋ limi ba anyôla ma miŋ yêlôaniŋ alaŋ ami. Ma honaŋ aêŋ eka?”
33 Eles responderam: — Somos descendência de Abraão e jamais fomos escravos de ninguém. Como você pode dizer que seremos livres?
34 Ma Yisu hanaŋ viyaŋ, “Yanaŋ avanôŋ biŋ êndêŋ môlô nena ŋê takatu ba ethak idum kambom, êŋ ma hatôm yak havaloŋ i loŋ ba intu kambom habitak thêlôniŋ alaŋ.
34 Jesus respondeu:
35 Ma ŋê takatu ba ewa hêk loŋ buyaŋ ma iniŋ alaŋ hamô. Ba intu ŋê êŋ ma miŋ unyak alaŋ anêŋ thalaleŋ te ami. Nakaduŋ iyom intu unyak alaŋ anêŋ avômalô wak nômbêŋ intu sapêŋ.
35 O escravo não fica sempre na casa; o filho, sim, fica para sempre.
36 Aêŋ ba ya Nakaduŋ yahapole môlônim yak vê, ma yak êŋ tem miŋ embaloŋ môlô loŋ esak loŋbô ami.
36 Se, pois, o Filho os libertar, vocês serão verdadeiramente livres.
37 Yahayala nena môlô ma Ablaham anêŋ limi, ma doŋtom yenaŋ abô ma miŋ hamô môlônim kapôlômim ami. Ba intu udum ek uŋgwik ya vônô.
37 Bem sei que vocês são descendência de Abraão; no entanto, estão querendo me matar, porque a minha palavra não está em vocês.
38 Yahathak yahanaŋ abô hathak nômkama takatu ba Wakamik hathak hik thô hadêŋ ya. Ma môlô othak udum hatôm atu ba olaŋô hêk lemimambô.”
38 Eu falo das coisas que vi junto de meu Pai; vocês, porém, fazem o que ouviram do pai de vocês.
39 Thêlô enaŋ viyaŋ, “Ablaham ma yêlôaniŋ wakamik.”
39 Então lhe disseram: — Nosso pai é Abraão. Mas Jesus respondeu:
40 Odaŋô! Wapômbêŋ hanaŋ abô avanôŋ hadêŋ ya ba yahanaŋ abô êŋ hadêŋ môlô. Ma lêk môlô udum ek uŋgwik ya vônô! Ablaham miŋ hadum aêŋ ami. Ma môlô aisê?
40 Mas agora vocês estão querendo me matar, a mim que lhes falei a verdade que ouvi de Deus; Abraão não fez isso.
41 Môlô osopa lemambô iyom.”
41 Vocês fazem as obras do pai de vocês. Eles responderam: — Nós não somos filhos ilegítimos. Temos um pai, que é Deus.
42 Ma Yisu hanaŋ, “Yahalêm anêŋ Wapômbêŋ ba êntêk yahamô. Yani hêv ya ba yahalêm ma miŋ yada yahalêm hathak yenaŋ auk ami. Ba intu Wapômbêŋ môlônim Lemambô, êŋ ma tem môlô lemimimbiŋ ya aêŋ iyom.
42 Jesus disse:
43 Môlô ôdô yenaŋ abô. Ba intu môlô ôthôŋ yenaŋ abô denaŋ.
43 Por que vocês não compreendem a minha linguagem? É porque vocês são incapazes de ouvir a minha palavra.
44 Sêbôk ba môŋ anôŋ ma Sadaŋ anyô hik avômalô vônô mayaliv ba êntêk hadum aêŋ haveŋ denaŋ. Nôm avanôŋ te miŋ hamô haviŋ yani ami. Ba intu hadô nôm avanôŋ sapêŋ. Yani ma anyô abôyaŋ lôk abôyaŋ anêŋ alaŋ. Aêŋ ba abôyaŋ ma anêŋ abô anôŋ ba intu hanaŋ abôyaŋ iyom. Ma môlônim lemambô ma Sadaŋ êŋ ba anêŋ nali ma môlô ba intu osopa anêŋ lahaviŋ.
44 Vocês são do diabo, que é o pai de vocês, e querem satisfazer os desejos dele. Ele foi assassino desde o princípio e jamais se firmou na verdade, porque nele não há verdade. Quando ele profere mentira, fala do que lhe é próprio, porque é mentiroso e pai da mentira.
45 Ma ya anyô loŋ buyaŋ ba yahanaŋ abô avanôŋ. Ba intu môlô miŋ ôêvhaviŋ ya ami.
45 Mas, porque eu digo a verdade, vocês não creem em mim.
46 Môlô te hatôm injik yenaŋ kambom thô e? Yakô yenaŋ abô ma avanôŋ ma aisê ba miŋ môlô ôêvhaviŋ ya ami?
46 Quem de vocês me convence de pecado? Se digo a verdade, por que não creem em mim?
47 Wapômbêŋ anêŋ nali ma ethak elaŋô anêŋ abô. Môlô ma miŋ Wapômbêŋ anêŋ nali ami. Ba intu miŋ olaŋô anêŋ abô ami.”
47 Quem é de Deus ouve as palavras de Deus; por isso, vocês não me ouvem, porque não são de Deus.
48 Avômalô Islael enaŋ Yisu anêŋ abô viyaŋ, “Avanôŋ! O anyô Samalia te ba ŋgôk hamô haviŋ o!”
48 Os judeus disseram a Jesus: — Será que não temos razão em dizer que você é samaritano e tem demônio?
49 Ma Yisu hanaŋ, “Ŋgôk miŋ hamô haviŋ ya ami. Yahalovak Wakamik vibiŋ. Ma môlô miŋ olovak ya vibiŋ ami.
49 Jesus respondeu:
50 Miŋ yada yahadum ek avômalô nebam ya ami. Mi. Anyô te intu hamô. Ba intu hadum ek avômalô nebam ya ma tem endaŋô avômalô iniŋ abô.
50 Eu não procuro a minha própria glória; há quem a busque e julgue.
51 Yanaŋ avanôŋ biŋ êndêŋ môlô. Ôpatu ba hasopa yenaŋ abô ma tem miŋ ema ami. Mi anôŋ.”
51 Em verdade, em verdade lhes digo que, se alguém guardar a minha palavra, não verá a morte eternamente.
52 Avômalô Islael enaŋ, “Yêlô lêk ayala nena ŋgôk hamô haviŋ o. Ablaham lôk plopet sapêŋ bôk ema yôv. Ma doŋtom oda honaŋ, ‘Ôpatu ba hasopa yenaŋ abô ma tem miŋ ema ami.’
52 Então os judeus disseram: — Agora estamos certos de que você tem demônio. Abraão morreu, e também os profetas, e você diz: “Se alguém guardar a minha palavra, não provará a morte eternamente.”
53 O bêŋ ek yêlôaniŋ bumalô Ablaham, e? Yani bôk hama yôv! Ma plopet sapêŋ bôk ema haviŋ. Ma hosoŋ nena o anyô bêŋ e?”
53 Você não está querendo dizer que é maior do que Abraão, o nosso pai, que morreu? Também os profetas morreram. Quem você pensa que é?
54 Êŋ ma Yisu hanaŋ, “Yahabam yada, êŋ ma nôm oyaŋ. Wakamik atu ba môlô olam nena unim Wapômbêŋ, yani êŋ intu habam ya.
54 Jesus respondeu:
55 Ma doŋtom môlô miŋ oyala yani ami ma mi. Ya ma yahayala yani katô ba yahanaŋ nena yahathôŋ yani paliŋ, êŋ ma tem yambitak anyô abôyaŋ êtôm môlô. Aêŋ ba yahayala yani ba intu yahasopa anêŋ abô.
55 Entretanto, vocês não o conhecem; eu, porém, o conheço. Se eu disser que não o conheço, serei como vocês: mentiroso; mas eu o conheço e guardo a sua palavra.
56 Môlônim bumalô Ablaham bôk hayala nena tem yalêm ba lamavi anôŋ. Ma hayê yenaŋ waklavôŋ êŋ ma hadum yani lamavi anêŋ dôêŋ.”
56 Abraão, o pai de vocês, alegrou-se por ver o meu dia; e ele viu esse dia e ficou alegre.
57 Avômalô Islael enaŋ hadêŋ Yisu, “Anêm sondabêŋ miŋ hatôm 50 ami denaŋ ma honaŋ nena bôk hôyê Ablaham. Hosau!”
57 Então os judeus lhe perguntaram: — Você não tem nem cinquenta anos e viu Abraão?
58 Ma Yisu hanaŋ, “Yanaŋ avanôŋ biŋ êndêŋ môlô. Ablaham miŋ habitak ami denaŋ, ma yada bôk yahamô yôv.”
58 Jesus respondeu:
59 Thêlô elaŋô abô êŋ ma ewa valu ek nijik yani esak. Ma doŋtom Yisu hêv i vê menaŋna hêk unyak matheŋ anêŋ piklêvôŋ ba hi.
59 Então pegaram pedras para atirar nele, mas Jesus se ocultou e saiu do templo.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 8, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.