Gênesis 3

God Nuye Kunwok (GUP) vs NAA

Sair da comparação
NAA Nova Almeida Atualizada 2017
1 Kaluk nawu nayin namekbe wanjh djalwernhkurrehkurreni dja mak bendjalwernhyurrhkeyi rowk mayhbubuyika rowk nawu kelekeleh kore Yawey nawu God marnbom. Wanjh namekbe nawu nayin balwokdanj bidjawam daluk, yimeng, “Yiddok woybukkih duninjh God yimeng, ‘Yuwn bu ngunengun manbu manbarnem kore kahdulkdingihdi kondah kore manme kahdudjindi’?”
1 Mas a serpente, mais astuta que todos os animais selvagens que o Senhor Deus tinha feito, disse à mulher: — É verdade que Deus disse: “Não comam do fruto de nenhuma árvore do jardim”?
2 — ausente —
2 A mulher respondeu à serpente: — Do fruto das árvores do jardim podemos comer,
3 — ausente —
3 mas do fruto da árvore que está no meio do jardim, Deus disse: “Vocês não devem comer dele, nem tocar nele, para que não venham a morrer.”
4 — ausente —
4 Então a serpente disse à mulher: — É certo que vocês não morrerão.
5 — ausente —
5 Porque Deus sabe que, no dia em que dele comerem, os olhos de vocês se abrirão e, como Deus, vocês serão conhecedores do bem e do mal.
6 Wanjh ngalbu daluk dulknang, nang mandulkmakkaykenh dja nang manbarnemmak, dja ngalengman kanjdjiwi wurrmey, yimeng, “Ngadjalmang ngangun ba ngamayalidangen.” Wanjh mey manmekbe manme, nguneng, wanjh bibalmarnekang nabininjkobeng nawu benedjarrkni, nunganwali balnguneng.
6 Vendo a mulher que a árvore era boa para se comer, agradável aos olhos e árvore desejável para dar entendimento, tomou do seu fruto e comeu; e deu também ao marido, e ele comeu.
7 Bu benenguneng wanjh kunmayali benemey, benekuknarrinj wanjh benewohburrbom bu beneworrhworr. Wanjh benewam, benemey kunworr, benebibbom dja benenameng bu benedukkarrinj.
7 Então os olhos de ambos se abriram; e, percebendo que estavam nus, costuraram folhas de figueira e fizeram cintas para si.
8 Wanjh bu wolewolehminj, kunmayorrkmak kumwam, dja bedda nawu bininj dja ngalbininjkobeng benebekkang Yawey nawu God bu rengehrey kore manme dudjihdudjindi, kaluk benemarnewarlkkarrinj kore kurruhdurrulk.
8 Ao ouvirem a voz do Senhor Deus, que andava no jardim quando soprava o vento suave da tarde, o homem e a sua mulher se esconderam da presença do Senhor Deus, entre as árvores do jardim.
9 Wanjh Yawey nawu God bikayhmeng namekbe bininj, yimeng, “Ngudda baleh?”
9 E o Senhor Deus chamou o homem e lhe perguntou: — Onde você está?
10 Nungka biwokmey, yimeng, “Ngaye bekkang kondah kore manme kahdudjindi dja ngakeleminj, marnewarlkkarrinj dja ngakukworrhworr!”
10 Ele respondeu: — Ouvi a tua voz no jardim, e, porque estava nu, tive medo, e me escondi.
11 Wanjh Yawey nawu God yimeng, “Nangale ngunmarneyimeng yikukworrhworr? Yiddok yinguneng manbu manme kore kurrulkbeh bu ngaye wokrayekwong marneyimeng, ‘Yuwn yingun?’”
11 Deus perguntou: — Quem lhe disse que você estava nu? Você comeu da árvore da qual ordenei que não comesse?
12 Wanjh nawu bininj yimeng, “Ngahli daluk ngalbu ngudda kanwong nganedjarrknikenh, ngaleng wanjh nganwong manmekbe manme manmekbe kurrulkbeh, wanjh nganguneng.”
12 Então o homem disse: — A mulher que me deste para estar comigo, ela me deu da árvore, e eu comi.
13 Wanjh Yawey nawu God bidjawam ngalbu daluk, “Baleh kuhni bu yikurduyimeng?” Ngaleng yimeng, “Nahni nayin ngankoweng nganmarnekarrebuyikawong, kunmekbekenh kunu wanjh nganguneng.”
13 Então o Senhor Deus disse à mulher: — Que é isso que você fez? A mulher respondeu: — A serpente me enganou, e eu comi.
14 Wanjh Yawey nawu God bimarneyimeng namekbe nayin, yimeng, “Bu kunmekbe yikurduyimeng, wanjh yidjalwake kore kunjam ke munguyh. Ngudda kaluk yingun kundjulng djalmunguyh bu yihmimbi. Kuhni kunyid djalyingan ke, minj mak nawarlahkenh mayhbubuyika kelebuk dja kele, ngudda djal ke kunyid yidjalkudji.
14 Então o Senhor Deus disse à serpente: — Por causa do que você fez, você é maldita entre todos os animais domésticos e entre todos os animais selvagens. Você rastejará sobre o seu ventre e comerá pó todos os dias da sua vida.
15 Ngaye ngamarnbun ngorrewoneng bu ngunewidnarrenkenh. Ngudda ke wurdwurd dja ngalengngarre wurdwurd kabirribebbehnjirrkerren munguyh. Ngalengngarre wurdwurd ngundibun kukodj ngundikodjdjubulhme, dja nguddambu ngurrbenbaye kumadbundedj.”
15 Porei inimizade entre você e a mulher, entre a sua descendência e o descendente dela. Este lhe ferirá a cabeça, e você lhe ferirá o calcanhar.
16 Wanjh Yawey God bimarneyimeng ngalbu daluk, “Ngaye kaluk ngakimukwon duninjh ke kundjak bu wurdyaw yihmerlem. Kaluk yidjakbekkan bu wurdyaw karrurrkmirri bu karrangenkenh. Djamku bu baleh kakurduyime bu kunmekbe kundjak ke, dja nawu nabininjkobeng yidjalmarnedjare munguyh, dja nungka ngunmarnewohrnan.”
16 E à mulher ele disse: — Aumentarei em muito os seus sofrimentos na gravidez; com dor você dará à luz filhos. O seu desejo será para o seu marido, e ele a governará.
17 Wanjh Yawey God bimarneyimeng nawu bininj, “Ngudda yibekkang ngalbininjkobeng ke, yinguneng manmekbe manme manbarnem manmekbe kurrulkbeh, manbu ngaye wokrayekwong marneyimeng, ‘Yuwn yingun.’ Bu kunmekbe yikurduyimeng wanjh kunyid ngunmarnekarrme manbu kunrorre. Bu yidjalmimbi, yingudjngarrhme bu yirrurrkmirri djalmunguyh, ba bu kunrorre kangalke manme manbu ngudda ke yingunkenh.
17 E a Adão disse: — Por ter dado ouvidos à voz de sua mulher e comido da árvore que eu havia ordenado que não comesse, maldita é a terra por sua causa; em fadigas você obterá dela o sustento durante os dias de sua vida.
18 Wanjh kangalke kundalk dja kinj manmirrhyi, dja mak yibalwelengngun manbu kurralkwaken manrakel.
18 Ela produzirá também espinhos e ervas daninhas, e você comerá a erva do campo.
19 Ngudda kaluk yirrurrkmirri kunkimuk duninjh kunkebkurrngirn dorrengh, ba kunu kunrorre kangalke ke manme. Kunmekbe yikurduyime munguyh, kaluk yibalwelengdurndeng kukulk. Ngudda yimmarnbuyindanjbeh kukulk, kunmekbekenh kunu yiyawoyhdurndeng. Ngudda wanjh kundjulng, kaluk yiyawoyhdurndeng kundjulng.”
19 No suor do seu rosto você comerá o seu pão, até que volte à terra, pois dela você foi formado; porque você é pó, e ao pó voltará.
20 Adam bingeykurrmeng ngalbininjkobeng nuye Eve, dja ngaleng kunu ngalbadjan ngalkudji kadberre karriwarlahken nawu karrimimbi.
20 E o homem deu à sua mulher o nome de Eva, por ser a mãe de todos os seres humanos.
21 Dja Yawey nawu God mey mayh nuye kunkulah berrewoneng bininj dja ngalbininjkobeng, marnbom benbenedjongbom benedjongbuyindi.
21 O Senhor Deus fez roupas de peles, com as quais vestiu Adão e sua mulher.
22 Wanjh Yawey nawu God yimeng, “Nawu bininj yimerranj yiman ngad rerrih, kakarrme kunmayali bu kaburrbun kore kunmak dja kunwarre. Marndi mak kayawoyhbidyirriyongen kamang manbarnem kore kurrulkbeh manbu kahwon bininj kunngolek bu kamimbi munguyh munguyh, dja marndi kangun wanjh kamimbi munguyh munguyh.”
22 Então o Senhor Deus disse: — Eis que o homem se tornou como um de nós, conhecedor do bem e do mal. É preciso impedir que estenda a mão, tome também da árvore da vida, coma e viva eternamente.
23 Kunmekbekenh Yawey nawu God bikukmunkeweng kore kumekbe manme dudjihdudjindi, Eden, ba kabolkyilkbun kurorre kore nungka kummarnbuyindanjbeh.
23 Por isso o Senhor Deus o lançou fora do jardim do Éden, para cultivar a terra da qual havia sido tomado.
24 Bu Yawey bidjalbebkeng nawu bininj kore Edenbeh, wanjh kumekbe benwelengkurrmeng Cherubim nawu yiman mayh welyi Godbeh, kaluk koyekkah kore manme dudjihdudjindi, nawu birrimarnedurrkmirri nungan God birrimarnebolknahnani, dja nawu mandjawak yiman kunak rerrih djurruhdjurrungi djurrbohdjurrborledmi kore kumekbe bendjangnanikenh, ba minj nangale baldarnhrawinj kore kumekbe dulkdi kundulk manbu kahwon bininj kunngolek bu kamimbi munguyh munguyh.
24 E, depois de lançar fora o homem, Deus colocou querubins a leste do jardim do Éden e uma espada flamejante que se movia em todas as direções, para guardar o caminho da árvore da vida.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Gênesis 3, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.