Gênesis 26
God Nuye Kunwok (GUP) vs NVT
1 Kaluk kore kumekbe kubolkwarlah wanjh yawoyhdjewkwarrewong bolkdarlehminj, manme birriyawarreni. (Kaluk kunbuyika minj kunkudjiwi bu bolkdarlehminj bu Abraham darrkidni.) Wanjh Isaac wam kore kunred kabolkngeyyo Gerar kore kubolkwarlah bedberre Philistines kore nawu king Abimelech wohrnawohrnani.
1 Uma fome terrível atingiu a região, como havia acontecido antes no tempo de Abraão. Por isso, Isaque se mudou para Gerar, onde vivia Abimeleque, rei dos filisteus.
2 Yawey bimarnebukkarrinj Isaac, dja bimarneyimeng, “Yuwn yire kore kubolkwarlah Egypt, dja yidjalnin kore kubolkwarlah bu ngaye wokrayekwon.
2 O S enhor apareceu a Isaque e disse: “Não desça ao Egito. Faça o que eu mandar.
3 Kondah kubolkwarlah yidjalwohnin wurd kunkuyeng, dja ngaye ngarrdjarrkre dja marnekurduyime kunmak. Kunmekbe ngayime ke bu ngaye kaluk bolkwon ngudberre, ngudda dja nawu yibenkebmawahme, bolkwon rowk kondanjkunu kubolkwarlahbubuyika, wanjh kunu ngakurduyime, bu ngawokkurrmerrinj kunwok kunrayek duninjh nuye kornkumo ke Abraham.
3 Habite aqui como estrangeiro, e eu estarei com você e o abençoarei. Com isso, confirmo que darei todas estas terras a você e a seus descendentes, conforme prometi solenemente a Abraão, seu pai.
4 Ngaye ngabenmarnbun nawu ngudda yibenkebmawahme bininj kabirrimirndeyimerran yiman mankokkarrng kamirndeyime kore kungol, dja ngabenbolkwon kondanjkunu kubolkwarlahbubuyika rowk, dja mak kore bedda nawu yibenkebmawahme, wanjh ngabenmarnekurduyime kunmak birribebbehmirndebubuyika rowk nawu kabirrihni kubolkbubuyika kore kondah kurorre.
4 Farei que seus descendentes sejam tão numerosos quanto as estrelas do céu e darei a eles todas estas terras. Por meio de sua descendência, todas as nações da terra serão abençoadas.
5 Kunmekbe kunu ngakurduyime bu Abraham nganwokmarrkmangi dja nganwokkarrmi rowk kore ngaye ngahdjareni, dja mak kore ngawokrayekwong, dja mak ngawokkurrmerrinj, dja mankarre rowk bu ngakarremarnbom. Kunmekbe rowk nungka kurduhkurduyimi bu nganwokkarrmi.” Kuhni Yawey bimarneyimeng nawu Isaac.
5 Farei isso porque Abraão me deu ouvidos e obedeceu ao que lhe ordenei: meus mandamentos, decretos e instruções”.
6 Wanjh kunmekbekenh kunu Isaac ni kore Gerar.
6 Portanto, Isaque ficou em Gerar.
7 Bu bininj nawu kumekbe birrini birridjawam Isaac Rebekahkenh nungka yimeng, “Ngaleng wanjh ngaye nganedanginj.” Nungka keleni bu yimankek yimeninj, “Ngaleng wanjh ngalbininjkobeng ngardduk.” Dja nungka burrbuhburrbuni baybaywi yimeng, “Bininj nawu kondah kunred kabirrini wardi ngandibun Rebekahkah, dja ngaleng ngalkukmakkaykenh.”
7 Quando os homens que viviam na região perguntaram a Isaque sobre Rebeca, sua mulher, ele disse: “É minha irmã”. Teve medo de dizer “É minha mulher”, pois pensou: “Ela é tão bonita que os homens vão me matar por causa dela”.
8 Bu Isaac kumekbe ni bu korroko wanjh Abimelech nawu king nawu benmarnewohrnani Philistine bininj, nungka bolknang kanjdji bu nungka dingihdi darnkih kore window, dja benbenenang Isaac benehkeyoy Rebekah ngalbu ngalbininjkobeng nuye.
8 Algum tempo depois, porém, Abimeleque, rei dos filisteus, olhou pela janela e viu Isaque acariciar Rebeca.
9 Kunu wanjh Abimelech bikayhmeng Isaac dja yimeng, “Yina, ngaleng wanjh ngalbininjkobeng ke, wanjh njalekenh ngudda yiyimeng bu ngunedanginj?” Isaac yimeng, “Ngaye ngayimeng marndi ngandibun bu ngalengkah.”
9 No mesmo instante, Abimeleque mandou chamar Isaque e exclamou: “É evidente que ela é sua mulher! Por que você disse que era sua irmã?”. “Porque tive medo que alguém me matasse por causa dela”, respondeu Isaque.
10 Wanjh Abimelech yimeng, “Njale kuhni ngudda kanmarnekurduyimeng ngadberre? Nakudji nawu ngad bininj marndi benewarriboyuwurrinj ngalbininjkobeng ke, dja kunu ngudda kanmarnbuyi bu ngad kunwarre ngarriyimeninj.”
10 “Como você pôde fazer uma coisa dessas conosco?”, exclamou Abimeleque. “Um dos meus homens poderia ter tomado sua mulher e dormido com ela e, por sua causa, seríamos culpados de grande pecado!”
11 Wanjh Abimelech benwokrayekwong nungka nuye rowk, yimeng, “Nawu kabenbenemarneyime kunwarre nanih nawu bininj dja ngalbininjkobeng nuye, namekbe wanjh kadjaldowen.”
11 Então Abimeleque declarou a todo o povo: “Quem tocar neste homem ou em sua mulher será executado!”.
12 Isaac kaluk dudji manmim kore kumekbe kubolkwarlah, dja bu kunkudjiwi mandjewk nungka mangi manwern duninjh manme yiman 100. Yawey bimarnekurduyimeng kunmak.
12 Naquele ano, quando Isaque plantou lavouras, colheu cem vezes mais cereais do que havia semeado, pois o S enhor o abençoou.
13 Wanjh nungka kukenminj, dja mak munguyh wernhkukenwernminj, kaluk nungka djalwernhkukenminj duninjh.
13 Isaque prosperou e se tornou rico e influente.
14 Nungka benkarrmi namirndebubuyika mayh, dja mak birriwern bininj nawu birrimarnedurrkmirri, wanjh kunu nawu Philistine bininj birrimarnekirnni.
14 Adquiriu tantos rebanhos de ovelhas e bois e tantos servos que os filisteus o invejaram.
15 Kaluk kunngad rowk manbu kornkumo nuyeni bininj birringadkaruy bu nungka Abraham rengehrey kumekbe, wanjh bedda nawu Philistine bininj birringaddudji rowk.
15 Por isso, os filisteus fecharam com terra todos os poços de Isaque, que tinham sido cavados pelos servos de seu pai, Abraão.
16 Wanjh Abimelech bimarneyimeng Isaac, yimeng, “Yiray, kanbawo ngadberre, dja ngudda yiwernhngudjkimukminj ngadberre.”
16 Por fim, Abimeleque ordenou que Isaque deixasse aquela terra. “Vá para outro lugar”, disse ele. “Você se tornou poderoso demais para nós.”
17 Wanjh kunu Isaac bolkbawong kumekbe, dja wam bolkmarnbom kore kanjdjikanjdji ngarre Gerar dja kumekbe kunu ningihni.
17 Então Isaque partiu de onde estava e se estabeleceu no vale de Gerar, onde armou suas tendas.
18 Isaac nuye bininj birriyawoyhngadkaruy rowk kunngad manbu Philistine bininj birringaddudji bu kornkumo nuyeni nawu Abraham doweng, manbu kerrngehkenh birringadkaruy bininj nuyeni Abraham, bu nungka ningihni kumekbe. Dja Isaac yawoyhbongadngeykurrmeng rowk kunngeykudjiwi bu kornkumo yingkihbongadngeykurrmeng.
18 Reabriu os poços que seu pai havia cavado e que os filisteus haviam fechado depois da morte de Abraão e lhes deu os mesmos nomes que Abraão tinha dado.
19 Isaac nuye bininj nawu birrimarnedurrkmirri wanjh birringadkarungi kumekbe kore kanjdjikanjdji dja birribongalkeng kukku njilhmi.
19 Os servos de Isaque também cavaram no vale de Gerar e encontraram uma fonte de água corrente.
20 Dja bininj nawu birrinahnani mayh nawu birrikang Gerar, dja nawu Isaac nuyeni bininj nawu birrinahnani mayh, wanjh birriboyirrurreni. Dja bedda nawu birrikang Gerar birriyimeng, “Maninjmanu kukku wanjh ngad ngadberre.” Wanjh kunu Isaac bongadngeykurrmeng “Birridurrinj” bu bedda birriboyirrurrinj.
20 Contudo, os pastores de Gerar entraram em conflito com os pastores de Isaque. “Esta água é nossa!”, diziam eles. Por isso, Isaque chamou o poço de Eseque.
21 Wanjh birriyawoyhngadkaruy manbobuyika dja manmekbe warridj birriboyirrurrinj, wanjh kunu Isaac bongadngeykurrmeng “Kandiwidnan”.
21 Em seguida, os homens de Isaque cavaram outro poço, mas, novamente, houve conflito por causa dele. Por isso, Isaque o chamou de Sitna.
22 Wanjh nungka bolkbawong kumekbe, dja bininj nuye birriyawoyhngadkaruy manbobuyika, dja minj birriboyirrurrimeninj. Wanjh kunu nungka bongadngeykurrmeng “Kubolkwarlah”, wokkihyimi dorrengh, “Bolkkime wanjh Yawey kanmarnebolkwarlahwong ba karrini kamak rowk dja ngad karrimirndewernmerren kondah kubolkwarlah.”
22 Isaque abandonou esse poço e mandou cavar outro mais adiante. Dessa vez, ninguém discutiu por causa dele, de modo que Isaque o chamou de Reobote, pois disse: “Finalmente o S enhor criou espaço suficiente para prosperarmos nesta terra!”.
23 Kaluk Isaac bolkbawong kumekbe dja wam kore Beersheba.
23 Dali, Isaque se mudou para Berseba,
24 Wanjh kundjalmekbe kumunun bu bolkmey wanjh Yawey bimarnebukkarrinj, dja yimeng, “Ngaye wanjh God nuyeni kornkumo ke Abraham. Yuwn yikele, ngaye ngarrdjarrkre, dja ngaye marnekurduyime kunmak, dja ngabenmirndewernwon nawu ngudda yibenkebmawahme. Kuhni ngakurduyime bu Abrahamkenh nawu nganmarnedurrkmirri.”
24 onde o S enhor lhe apareceu na noite de sua chegada e disse: “Eu sou o Deus de seu pai, Abraão. Não tenha medo, pois estou com você e o abençoarei. Multiplicarei seus descendentes, e eles se tornarão uma grande nação. Farei isso por causa da minha promessa ao meu servo, Abraão”.
25 Kaluk kumekbe Isaac marnbom altar kunwardde yiwarrudjkenh, dja kumekbe danginj yiwarrudj bikayhmeng kunngey nuye Yawey. Kumekbe nungka nameng dabburlin nuye, dja mak bininj nuye nawu birrimarnedurrkmirri birringadkarungi.
25 Isaque construiu ali um altar e invocou o nome do S enhor . Armou acampamento naquele local, e seus servos cavaram outro poço.
26 Dja bu kunmekbe birribalhyimi, Abimelech kumbebmeng Gerarbeh, birrimdjarrkwam Ahuzzath nawu nungan nuye bibidyikarrmi, dja Phicol nawu benmarnewohrnani djuram nuye.
26 Certo dia, o rei Abimeleque veio de Gerar com Auzate, seu conselheiro, e com Ficol, comandante do seu exército.
27 Isaac bendjawam, “Njalekenh ngurrimwam kore ngaye dja ngudda wanjh kandiduy kandikukmunkeweng?”
27 “Por que vocês vieram?”, perguntou Isaque. “É evidente que me odeiam, já que me expulsaram de sua terra.”
28 Bedda birriwokmey birriyimeng, “Ngad mandjad ngarrihnan bu Yawey ngunehdjarrkre, wanjh kunu ngundimarneyime, wardi karriwokkurrmerrimen kunwok kunrayek duninjh, ngad dja ngudda, wardi karriwokmarnburrimen,
28 Eles responderam: “Podemos ver claramente que o S enhor está com você. Por isso, queremos fazer com você um acordo sob juramento, uma aliança.
29 ba ngudda minj njale kunwarre kanmarneyime ngadberre, yiman rerrih bu ngad minj baleh ngundimarneyimeninj, kunmakwi ngundihdjalmarneyimi, dja ngundimunkeweng kunmodmikenh dorrengh, dja bolkkime wanjh Yawey ngunmarnekurduyimeng kunmak.”
29 Jure que não nos fará mal, assim como nós nunca lhe fizemos mal. Sempre o tratamos bem e o despedimos em paz. E agora, veja como o S enhor o abençoou!”.
30 Wanjh Isaac benmarnemarnbom mulil, wanjh birringuneng dja birribonguneng.
30 Então Isaque lhes preparou um banquete, e eles comeram e beberam juntos.
31 Dja wanjh bu kukabel bedda kunu birriwokkurrmerrinj kunmekbe kunwok kunrayek duninjh. Wanjh Isaac benmunkeweng kabirridurndeng, wanjh birribawong kunmodmikenh dorrengh.
31 Logo cedo, na manhã seguinte, cada um fez o juramento solene de não interferir com o outro. Isaque se despediu deles, e partiram em paz.
32 Wanjh kunmekbe kunbarnangarra rerrih Isaac nuye bininj nawu birrimarnedurrkmirri birrimarnebebmeng, dja birrimarnemulewam kunngad manbu birringadkaruy. Birriyimeng, “Ngad ngarribongalkeng kukku.”
32 Naquele mesmo dia, os servos de Isaque vieram lhe falar de um novo poço que tinham cavado. “Encontramos água!”, exclamaram.
33 Nungka Isaac bongadngeykurrmeng Shiba, dja kunmekbekenh kunu kunmekbe kubolkkimuk munguyh kadjalbolkngeyyo Beersheba.
33 Por isso, Isaque chamou o poço de Seba. E, até hoje, a cidade que se formou ali é conhecida como Berseba.
34 Bu Esau nungka mandjewk nuyeni forty nungka benemarrinj Judith ngalbeywurd nuye Beeri nawu Nahit bininj, dja mak benemarrinj Basemath ngalbeywurd nuye Elon nawu Nahit bininj.
34 Quando Esaú tinha 40 anos, casou-se com duas mulheres hititas: Judite, filha de Beeri, e Basemate, filha de Elom.
35 Dja bedda nawu ngalbibininjkobeng nuye wanjh bindinjilngwarrewoni Isaac dja Rebekah.
35 Essas duas mulheres causaram grande desgosto a Isaque e Rebeca.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Gênesis 26, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.