Gênesis 25

God Nuye Kunwok (GUP) vs NVT

Sair da comparação
NVT Nova Versão Transformadora
1 Kaluk Abraham bimey ngalbuyika ngalbininjkobeng ngalbu ngeyyoy Keturah.
1 Abraão se casou outra vez, com uma mulher chamada Quetura.
2 Ngaleng bimarneyawmey Zimran, Jokshan, Medan, Midian, Ishbak dja Shuah.
2 Ela deu à luz Zinrã, Jocsã, Medã, Midiã, Isbaque e Suá.
3 Kaluk Jokshan benbenebornang Sheba dja Dedan. Kaluk nawu nunganwali Dedan benkebmawahmeng bininj nawu birribebbehngeyyoy Ashur, dja mak Letush dja mak nawu Leumm.
3 Jocsã gerou Sabá e Dedã. Os descendentes de Dedã foram os assuritas, os letusitas e os leumitas.
4 Dja Midian nuyeni bebeywurd wanjh Ephah, Epher, Hanoch, Abida dja Eldaah. Birrimekbe rowk wanjh Keturah benyawmey dja benkebmakkahmeng.
4 Os filhos de Midiã foram Efá, Éfer, Enoque, Abida e Elda. Todos eles foram descendentes de Abraão por meio de Quetura.
5 Abraham biyibawong Isaac yehyeng rowk nawu karrmi.
5 Abraão deu tudo que possuía a seu filho Isaque.
6 Dja bu nungka Abraham djahdjaldarrkidni nungka burudjang benwong bebeywurd nuyeni nawu dalukbubuyika nawu nungka bendjalwohmey bindiyawmey. Wanjh benmunkeweng rowk kore kubolkwarlahbuyika, kaluk koyek, ba minj bedda birridjarrkraworrimeninj Isaac nawu beywurd nuye.
6 Antes de morrer, porém, deu presentes aos filhos de suas concubinas e os separou de Isaque, enviando-os para as terras do leste.
7 Abraham nuyeni mandjewk rowk bu djahdjalmimbini wanjh 175.
7 Abraão viveu 175 anos
8 Wanjh nungka ngolekdadjmeng, doweng bu wernhkohbanjminj duninjh, dja malngwam kore Mawah nuyeni birriyingkihmalngdokmeng.
8 e morreu em boa velhice, depois de uma vida longa e feliz. Deu o último suspiro e, ao morrer, reuniu-se a seus antepassados.
9 Bebeywurd nuye nawu Isaac dja Ishmael bedda wanjh benekukdudji kore kuwardderurrk kore kunred Machpelah darnkih Mamre, kaluk kore kabbal nuyeni Ephron beywurd nuyeni Zohar nawu mawahmawah nuye Heth.
9 Seus filhos Isaque e Ismael o sepultaram na caverna de Macpela, perto de Manre, no campo de Efrom, filho de Zoar, o hitita.
10 Mahni kabbal nawu Abraham korrokoni karremulewam bu birribolkweykang bininj nawu Heth benkebmawahmeng. Wanjh kumekbe Abraham benekukdudji, dja Sarah kumekbe benemidjraworrinj ngalbu ngalbininjkobeng nuyeni.
10 Esse era o campo que Abraão havia comprado dos hititas e onde havia sepultado Sara, sua mulher.
11 Bu Abraham doweng wanjh God bimarnekurduyimeng kunmak Isaac nawu beywurd nuye Abraham, dja nungka Isaac yerrkang ni darnkih kore kunngad boyoy manbu bongadngeyyoy Beer Lahai Roi.
11 Depois da morte de Abraão, Deus abençoou Isaque, e ele se estabeleceu perto de Beer-Laai-Roi, no Neguebe.
12 Kuhni kabiyolyolme Abraham beywurd nuye nawu Ishmael nawu Hagar bimarneyawmey Abraham. Hagar ngaleng ngalkang Egyptbeh dja bimarnedurrkmirri Sarah. Wanjh nawu Ishmael benbornang dja benkebmawahmeng nahni bininj rowk.
12 Este é o relato da família de Ismael, filho de Abraão com Hagar, serva egípcia de Sara.
13 Kuhni wanjh birringeyyoy bebeywurd nuye, nawernwarre kangeydi werrk, kabirringeydi rowk, kaluk yerre wanjh nayahwurd duninjh kangeydi. Kuhni wanjh birringeyyoy; Nebaioth nawu nadjdjaman nuyeni Ishmael, dja Kedar, Adbeel, Mibsam,
13 São estes os descendentes de Ismael por nome e clã: Nebaiote, o mais velho, seguido de Quedar, Adbeel, Misbão,
14 Mishma, Dumah, Massa,
14 Misma, Dumá, Massá,
15 Hadad, Tema, Jetur, Naphish dja Kedemah.
15 Hadade, Temá, Jetur, Nafis e Quedemá.
16 Kunmekbe wanjh birringeyyoy Ishmael nuyeni bebeywurd. Bedda wanjh birriyimerranj rowk bu birribebbehwohrnani namudbubuyika bedberre. Kunmekbe wanjh birribebbehbolkngeykenhkani warridj kubolkyahwuyahwurd bedberre kore birrireddi.
16 Esses doze filhos de Ismael deram origem a doze tribos, cada uma com o nome de seu fundador, relacionadas de acordo com o lugar onde se estabeleceram e acamparam.
17 Ishmael nuyeni mandjewk rowk bu djahdjalmimbini wanjh 137. Wanjh nungka ngolekdadjmeng, doweng dja malngwam kore mawah nuyeni birriyingkihmalngdokmeng.
17 Ismael viveu 137 anos. Deu o último suspiro e, ao morrer, reuniu-se a seus antepassados.
18 Dja nungka nawu benkebmawahmeng birrini kore kubolkwarlah, kaluk kabolkdedjdjingmang kore kunred Havilah, kadjalewi kabolkburnbun kore kunred Shur, darnkih kore Egypt, dja mak kore karribalhbolkyikan kunred Asshur. Dja bedda birriyidwernni bindimarneyidngalhngalkeyi bedberre birribuyika bininj nawu Abraham benkebmawahmeng.
18 Os descendentes de Ismael ocuparam a região que vai de Havilá a Sur, a leste do Egito, na direção de Assur. Ali, viveram em franca oposição a todos os seus parentes.
19 Kuhni wanjh kabiyolyolme Isaac nawu Abraham nuyeni beywurd. Abraham bibornang nawu Isaac.
19 Este é o relato da família de Isaque, filho de Abraão.
20 Kaluk bu Isaac mandjewk nuyeni wanjh forty nungka benemarrinj Rebekah, ngalbu ngalbeywurd nuye Bethuel nawu Aramean bininj, nakang Paddan Aram kore kubolkwarlah Mesopotamia. Dja ngaleng wanjh benedanginj Laban nawu Aramean bininj.
20 Quando Isaque tinha 40 anos, casou-se com Rebeca, filha de Betuel, o arameu de Padã-Arã, e irmã de Labão, o arameu.
21 Isaac nuyeni ngalbininjkobeng wanjh ngalwalirrngwarreni, wanjh kunu Isaac bimarnedanginj yiwarrudj bidjawam Yawey bu ngalengkenh. Wanjh Yawey bibekkang bu yiwarrudj dingihdi dja ngalbininjkobeng nuye ngalbu Rebekah ngaleng wanjh kanihkani wurdyaw.
21 Isaque orou ao S enhor em favor de sua mulher, pois ela não podia ter filhos. O S enhor ouviu a oração de Isaque, e Rebeca ficou grávida de gêmeos.
22 Kaluk Rebekah bekkabekkarreni namekbe bokenh wurdyaw beneburreni kore kunjam ngalengngarre, wanjh yimeng, “Njalekenh mak ngaye ngahmimbi bu kuhni kurduyimerranj ngardduk?” Kunmekbekenh kunu wanjh ngaleng wam bidjawam Yawey.
22 Os dois bebês lutavam um com o outro no ventre da mãe, de modo que ela consultou o S enhor a esse respeito. “Por que isso está acontecendo comigo?”, perguntou ela.
23 Dja nungka Yawey bimarneyimeng, yimeng, “Nawu ngudda yibenbeneyawkan wanjh kabenebebbehyimerran benebebbehredbubuyika nawu kabenebebbehmud, nawu kaluk kabenebebbehkuklarlmiyindan. Kaluk mirndebuyika nawu nakudji nuye kabirriwernhngudjkimukmen, nabuyika nawu mirndebuyika nuye nanu wanjh birringudjwarre. Dja nawu kamdokme karrangen, nungka wanjh kabimarnedurrkmirri nawu yerre kamdangen.”
23 O S enhor respondeu: “Os filhos em seu ventre se tornarão duas nações. Desde o começo, elas serão rivais. Uma nação será mais forte que a outra, e seu filho mais velho servirá a seu filho mais novo”.
24 Kaluk bu kumwam ngarre wurdyaw bihbuni wanjh benedanginj narangem bokenh.
24 Quando chegou a hora de dar à luz, Rebeca descobriu que, de fato, eram gêmeos.
25 Nawu werrk danginj nungka wanjh kukkurlbakurlbahni, dja kunburrk rowk nuyeni wanjh muddubbeni. Wanjh kunmekbekenh kunu benengeykurrmeng Esau.
25 O primeiro a nascer era ruivo e coberto de pelos; por isso o chamaram de Esaú.
26 Kaluk rerre wanjh nawu benedanginj wanjh danginj. Nungka wanjh bidjalmadkarrmi nawu nawernwarre Esau. Kunmekbekenh kunu nungka wanjh ngeyyoy Jacob. Isaac wanjh mandjewk nuyeni yimerranj 60 bu Rebekah benbeneyawmey.
26 Depois, nasceu o outro gêmeo, com a mão agarrada ao calcanhar de Esaú; por isso o chamaram de Jacó. Isaque tinha 60 anos quando os gêmeos nasceram.
27 Kaluk namekbe narangem bokenh benedjordminj. Wanjh Esau yimerranj mayhmakni dja djareni djahdjalley kubehbeberrk. Dja Jacob nungka namodmikenhni, nungka djahdjalni kured, djahdjalwohrey kore dabburlin.
27 Os meninos cresceram. Esaú se tornou um caçador habilidoso que vivia ao ar livre, enquanto Jacó era mais pacato e preferia ficar em casa.
28 Isaac biwernhmarnedjareni Esau, djareni nguyihnguyi mayh nawu Esau bimarnedjangkani. Dja Rebekah ngaleng wanjh biwernhmarnedjareni Jacob.
28 Isaque amava Esaú porque gostava de comer a carne de caça que ele trazia, mas Rebeca amava Jacó.
29 Kaluk kunkudjikenh bu Jacob kinjehkinjeyi manme kunkalkkid, wanjh Esau kumbebmeng kuberrkbeh kore rengehrey, dja nungka bulkkidj djalwernhmarrwedoweng.
29 Certo dia, quando Jacó preparava um ensopado, Esaú chegou do deserto, exausto e faminto.
30 Wanjh nungka bimarneyimeng Jacob, yimeng, “Werrkwerrk kanwo yikah manmekbe mankukkurlba manme ngangun, dja ngaye ngadjalwernhmarrwedoweng bulkkidj.” (Kunmekbekenh kunu wanjh nungka ngeyyoy Edom warridj, dja Edom, kunekke kunngey kayime “Kukkurlba”.)
30 “Estou faminto!”, disse ele a Jacó. “Dê-me um pouco desse ensopado vermelho!” (Por isso Esaú também ficou conhecido como Edom. )
31 Dja Jacob biwokmey, yimeng, “Kanwo werrk yimweyka nawu nawernwarrekenh, yerre wanjh yingun manme.”
31 “Está bem”, respondeu Jacó. “Mas, em troca, dê-me seus direitos de filho mais velho.”
32 Esau yimeng, “Yina, ngaye bolk darnkih ngarrowen, dja njalekenh yimankek ngaburrbun nawernwarrekenh?”
32 “Estou morrendo de fome!”, disse Esaú. “De que me servem meus direitos de filho mais velho?”
33 Dja Jacob yimeng, “Kanmarnewokkurrmerrimen werrk kunwok kunrayek duninjh!” Wanjh Esau wokkurrmerrinj kunwok kunrayek duninjh bu bimarneweykang Jacob nawu nungan Esau nuyeni nawernwarrekenh, biwong Jacob.
33 Mas Jacó disse: “Primeiro, jure que seus direitos de filho mais velho agora são meus”. Esaú fez um juramento e, desse modo, vendeu todos os seus direitos de filho mais velho a seu irmão, Jacó.
34 Kunu wanjh Jacob biwong Esau buriddi mak manmekbe mankukkurlba manme kunkalkkid. Wanjh Esau nguneng dja bonguneng wanjh dolkkang wam. Kunu wanjh Esau warnyakminj djalbawong nawu nuyeni nawernwarrekenh.
34 Então Jacó deu a Esaú um pedaço de pão e o ensopado de lentilhas. Esaú comeu, levantou-se e foi embora. Assim, ele desprezou seu direito de filho mais velho.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Gênesis 25, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.