Gênesis 21
God Nuye Kunwok (GUP) vs NTLH
1 Kaluk Yawey bimarnekurduyimeng Sarah kunmak bu nungka yingkihdjedjenkurrmeng, dja nungka Yawey bimarnekurduyimeng bu nungka biberrebbom.
1 De acordo com a sua promessa, o Senhor Deus abençoou Sara.
2 Sarah ngaleng wanjh kanihkani wurdyaw dja bimarneyawmey Abraham beywurd bu nungka wernhkohbanjminj, namekbe wurdyaw danginj bu God biyingkihmarnedungnameng.
2 Ela ficou grávida e, na velhice de Abraão, lhe deu um filho. O menino nasceu no tempo que Deus havia marcado,
3 Abraham bingeykurrmeng Isaac beywurd nuye nawu Sarah bimarneyawmey.
3 e Abraão pôs nele o nome de Isaque.
4 Bu beywurd nuye nawu Isaac bu danginj, kaluk kunkodjke eight nuye wanjh Abraham bilakkayenwong kore God biwokrayekwong.
4 Quando Isaque tinha oito dias, Abraão o circuncidou , como Deus havia mandado.
5 Dja Abraham nungka wanjh mandjewk nuyeni 100 bu Isaac nawu beywurd nuye bimarnedanginj.
5 Quando Isaque nasceu, Abraão tinha cem anos.
6 Wanjh Sarah yimeng, “God ngannjilngmarnbom bu ngadjekme, dja birriwern rowk nawu kuhni kabirriwobekkan, bedda dorrengh kaluk ngarridjarrkdjekme.”
6 Então Sara disse: — Deus me deu motivo para rir . E todos os que ouvirem essa história vão rir comigo.
7 Dja mak ngaleng yimeng, “Nangale yimankek bimarneyimeninj Abraham bu ngaye wurdyaw ngadjikkawoyi? Dja ngaye ngamarneyawmey beywurd bu nungka wernhkohbanjminj.”
7 E disse também: — Quem diria a Abraão que Sara daria de mamar? No entanto, apesar de ele estar velho, eu lhe dei um filho.
8 Nawu wurdyaw wanjh djordmehdjordmeni, kaluk djikkabawong. Dja kunbarnangarra bu Isaac djikkabawong wanjh Abraham marnbom mulil mankimukkenh.
8 O menino cresceu e foi desmamado. E, no dia em que o menino foi desmamado, Abraão deu uma grande festa.
9 Dja Sarah nang bu wurdyaw nawu Hagar ngalbu ngalkang Egypt bimarneyawmey Abraham, nungka wanjh bidjekmiwoni Isaac.
9 Certo dia Ismael, o filho de Abraão e da egípcia Agar, estava brincando com Isaque, o filho de Sara.
10 Wanjh Sarah bimarneyimeng Abraham, “Yibenbenekukmunkewemen ngalmekbe ngalbu nganhmarnedurrkmirri dja nayaw ngarre, dja namekbe nawu nayaw ngarre ngalbu nganhmarnedurrkmirri, minj nungka kalarlmang nawu yehyeng ke bu yibawon, dja Isaac nuye rowk, nawu ngaye nayaw ngardduk.”
10 Quando Sara viu isso, disse a Abraão: — Mande embora essa escrava e o filho dela, pois o filho dessa escrava não será herdeiro junto com Isaque, o meu filho.
11 Wanjh kunu Abraham bimarnenjilngwarreminj duninjh Ishmael nawu beywurd nuye.
11 Abraão ficou muito preocupado com isso, pois Ismael também era seu filho.
12 Dja God bimarneyimeng, “Yuwn bu kunihbukenh yiwernhnjilngwarre berrewoneng wurdyaw ke dja daluk ngalbu ngunmarnedurrkmirri. Dja kore Isaac ngaye won mawahmawah ke nawu berrebbom, kunmekbekenh yikurduyimen kore baleh Sarah ngunmarneyime.
12 Mas Deus disse: — Abraão, não se preocupe com o menino, nem com a sua escrava. Faça tudo o que Sara disser, pois você terá descendentes por meio de Isaque.
13 Dja mak ngaye ngabenmirndewernwon mawah nuye nayaw nawu ngalmekbe ngalbu ngunmarnedurrkmirri biyawmey, dja kabirriyimerran birriredbo warridj. Kuhni ngakurduyime bu nungka mak ngudda ke beywurd.”
13 O filho da escrava é seu filho também, e por isso farei com que os descendentes dele sejam uma grande nação.
14 Wanjh Abraham dolkkang maninjmanu kukabel, mey buriddi mak kukku budjdjurlung dorrengh nawu mayh kunkulah, dja bingorrkenwong Hagar, dja benbenemunkeweng Hagar dja nayaw ngarre nawu Ishmael. Wanjh kunu benewam benedjalwohrey kore kubolkdarleh ngarre Beersheba.
14 No dia seguinte Abraão se levantou de madrugada e deu para Agar comida e um odre cheio de água. Pôs o menino nos ombros dela e mandou que fosse embora. E Agar foi embora, andando sem direção pelo deserto de Berseba.
15 Kaluk bu kukku boyakminj manbu borrahkendi mayh kunkulah, ngaleng bikurrmeng Ishmael kore kudjurle, kaluk mandulkyahwurd.
15 Quando acabou a água do odre, ela deixou o menino debaixo de uma arvorezinha
16 Wanjh wam wurd djarreh, yiman bininj kaburriwe bunarra, kumekbe yerrkang ni, dja ngalengman yimeng, “Minj ngadjare nganan bu wurdyaw karrowen.” Dja bu kumekbe ni ngaleng wanjh nalkbuhnalkbuni.
16 e foi sentar-se a uns cem metros dali. Ela estava pensando: “Não suporto ver o meu filho morrer.” Ela ficou ali sentada, e o menino começou a chorar.
17 Wanjh God bibekkang Ishmael bu nungka dorrengh nalkbuhnalkbuni, wanjh angel nuye God bikayhmeng Hagar kaddumbeh dja bimarneyimeng, “Hagar, njale yihkangewarre? Yuwn yikele, dja ngaye God nganalkbekkang wurdyaw kore kahyo.
17 Deus ouviu o choro do menino; e, lá do céu, o Anjo de Deus chamou Agar e disse: — Por que é que você está preocupada, Agar? Não tenha medo, pois Deus ouviu o choro do menino aí onde ele está.
18 Mah. Yirrolkka, yiwayhkemen Ishmael dja yibidkarrkarrmen, dja ngaye ngamarnbun kabenkebmawahme birriwern, kabirrimirndewernmerren kabirriyimerran birriredbo nawu birrikuken.”
18 Vamos! Levante o menino e pegue-o pela mão. Eu farei dos seus descendentes uma grande nação.
19 Wanjh God bimarnbom Hagar bu bolknang dja nang kaboyo kungad. Wanjh kunu ngaleng borrahkendoy rowk kore mayh kunkulah wanjh bibowong Ishmael bonguneng.
19 Então Deus abriu os olhos de Agar, e ela viu um poço. Ela foi, encheu o odre de água e deu para Ismael beber.
20 Wanjh God binahnani nawu Ishmael bu nungka djordmehdjordmeni. Nungka ni kore kubolkdarleh wanjh mayhmakminj duninjh bu bunarra burriweyi.
20 Protegido por Deus, o menino cresceu. Ismael ficou morando no deserto de Parã e se tornou um bom atirador de flechas.
21 Bu nungka ni kore kubolkdarleh ngarre Paran, wanjh ngalbadjan nuye bimarnemey ngalbininjkobeng nuye kore Egyptbeh.
21 E a sua mãe arranjou uma mulher egípcia para ele.
22 Kaluk yiman kunmekbe rerrih Abimelech kumwam kore Abraham, dja kaluk Phicol dorrengh, bininj nawu benmarnewohrnani djuram nuye Abimelech, wanjh Abimelech bimarneyimeng Abraham, yimeng, “God ngunehdjarrkre bu baleh yarrkka ngudda yikurduyime.
22 Por esse tempo Abimeleque foi conversar com Abraão. Ficol, comandante do seu exército, foi com ele. Abimeleque disse a Abraão: — Deus está com você em tudo o que você faz.
23 Kondah wanjh yiwokkurrmerrimen kore ngarrhdi, kunwok kunrayek duninjh, God nuye kunngey dorrengh, kanmarneyime bu ngudda minj kunwarre kanmarnekurduyime ngaye dja wurdyaw dorrengh ngardduk, mak mawahmawah kanmarnekurduyimen kunmak, dja mak kubolkwarlah warridj kore ngudda yidjalwohni nawu minj ke kunred, yikurduyimen kunmak, yiman bu ngaye werrk marnekurduyimeng ngudda.”
23 Portanto, aqui neste lugar, jure por Deus que não vai enganar nem a mim, nem aos meus filhos, nem aos meus descendentes. Eu tenho sido sincero com você; por isso prometa que será sincero comigo e fiel a esta terra em que está morando.
24 Wanjh Abraham yimeng, “Ngaye kuninjkunu ngawokkurrmerren kunwok kunrayek duninjh.”
24 — Eu juro — disse Abraão.
25 Wanjh Abraham bimarneyimeng Abimelech bu bininj nuye nawu birrimarnedurrkmirri Abimelech birriwam birringadyirrurrkmey manu nungan Abraham nuye kungad.
25 Abraão fez uma reclamação a Abimeleque por causa de um poço que os empregados de Abimeleque haviam tomado à força.
26 Dja Abimelech yimeng, “Ngaye ngawakwan bu nangale kuhni yimeng. Minj korroko kanmarneyimeninj, dja bolkkimewi ngahdjalbekkan.”
26 Abimeleque explicou: — Não sei quem fez isso. Você nunca me falou nada, e esta é a primeira vez que estou ouvindo falar desse assunto.
27 Wanjh Abraham kumkang sheep dja bulikki biwong Abimelech dja bedda nawu Abimelech dja Abraham benewokmarnburrinj.
27 Aí Abraão pegou algumas ovelhas e alguns bois e deu a Abimeleque, e os dois fizeram um trato.
28 Abraham larlmey seven sheep yaw ngaldahdaluk kore kumirnde nuye dja benkurrmeng bebbehbeh.
28 Abraão separou sete ovelhinhas do seu rebanho,
29 Wanjh Abimelech yimeng, “Njalekenh yilarlmey yibenkurrmeng bebbehbeh nanih nawu seven sheep yaw ngaldahdaluk?”
29 e Abimeleque perguntou: — Por que você separou estas sete ovelhinhas?
30 Abraham biwokmey yimeng, “Ngadjare kanbidyimang nanih nawu seven sheep yaw, ba ngurriburrbun ngaye ngangadkaruy manih manbu kahbongadyo.”
30 Abraão respondeu: — Elas são um presente para você. Ao receber estas sete ovelhinhas, você estará concordando que fui eu quem cavou este poço.
31 Wanjh kunu kunmekbe kunred kabolkngeyyo Beersheba, kunmekbe kabolkngeyyo bu bedda nawu bininj bokenh benewokkurrmerrinj kunrayek duninjh kunwok.
31 Por isso aquele lugar ficou sendo chamado de Berseba , pois ali os dois fizeram um juramento.
32 Bu Abraham Abimelech benewokmarnburrinj kore Beersheba wanjh Abimelech bikang Phicol nawu benmarnewohrnani djuram nuye, wanjh benedurndi kore kunbolkwarlah bedberre nawu Philistine bininj.
32 Depois de fazerem esse trato em Berseba, Abimeleque e Ficol voltaram para a Filisteia.
33 Abraham dulkdudji tamarisk kundulk kore Beersheba, dja kumekbe yiwarrudj di bu bikayhmeng Yawey kunngey nuye God nawu kahdjalmimbi munguyh munguyh.
33 Abraão plantou uma árvore em Berseba e ali adorou o Senhor , o Deus Eterno.
34 Dja Abraham kumekbe ni kunkuyeng kore kubolkwarlah bedberre nawu Philistines.
34 E Abraão ficou morando muito tempo na Filisteia.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Gênesis 21, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.