Atos 14
God Nuye Kunwok (GUP) vs NTLH
1 Bu bedda benebebmeng kore Iconium wanjh benedjalwam benengimeng kunrurrk synagogue manbu Jews bedberre, karohrok bu benekurduyimeng kore Pisidia. Bedda benedjalwokdanginj bu kunmak rowk. Wanjh birridjalwern bininj nawu Jews dja mak bininj nawu Greek kundjen birriwokdi, wanjh birriwoybukwong Jesus.
1 A mesma coisa aconteceu na cidade de Icônio. Paulo e Barnabé entraram na sinagoga e falaram de tal maneira, que muitos judeus e não judeus creram.
2 Dja yikahwi nawu Jews minj birriwoybukwoyi Jesus, bedda wanjh bindimarnbom bininj nawu minj Jews bu bindiwidnani bedberre nawu birridangerrinj kore Jesus.
2 Mas os judeus que não creram atiçaram os não judeus contra os cristãos.
3 Wanjh Paul dja Barnabas benehdjalni Iconium bu kunkuyeng beneyolyolmeng nawu Kawohrnan Rowk bu minj benekeleniwirrinj bedberre. Bedda bindimarneyolyolmi bu nawu Kawohrnan Rowk kabenkongibunkenh. Dja mak nungka benbenewong kore djareni ba bu benekurduyimi kundulkare dorrengh kore bininj birrihnani wanjh birribalburrbuni kore kunwoybuk duninjh bindihmarneyolyolmi.
3 Os apóstolos ficaram muito tempo em Icônio, falando com coragem a respeito do Senhor Jesus. E o Senhor mostrava que a mensagem deles sobre a sua graça era verdadeira, pois ele dava a eles o poder de fazer milagres e maravilhas.
4 Wanjh kumekbe kunred kore birrihni birridangwerrinj nawu bininj. Yikahwi bedda birriraworrinj nawu Jews nawu minj birriwoybukwoyi Jesus, dja yikahwi birribuyika bininj birriwoybukwoni kore nawu apostles bindimarnemulewam bedberre.
4 Os moradores da cidade estavam divididos: alguns apoiavam os judeus, e outros eram a favor dos apóstolos.
5 Yikahwi bininj birridjareni bindibuyi Paul dja Barnabas bu bindikodjdoyi berrewoneng. Birrimekbe bininj minj birriwoybukwoyi Jesus, bedda wanjh nawu Jews, dja mak nawu minj Jews, dja mak nawu birriwohrnawohrnani kumekbe kunred.
5 Então os não judeus e os judeus, juntos com os seus chefes, resolveram maltratar os apóstolos e matá-los a pedradas.
6 — ausente —
6 Quando Paulo e Barnabé souberam disso, fugiram para Listra e Derbe, cidades do distrito da Licaônia, e para as regiões vizinhas.
7 — ausente —
7 E ali anunciaram o evangelho .
8 Kore kunred Lystra nakudji bininj nawu nabirlni ningihni, bu djalyidanginj nabirlni dja mak minj rawirawinj.
8 Na cidade de Listra havia um homem que estava sempre sentado porque era aleijado dos pés. Ele havia nascido aleijado e nunca tinha andado.
9 Nanihnjanu bininj biwokbekkani Paul bu benmarneyolyolmi bininj. Kaluk bu Paul bidjalnang mandjad, wanjh bidjalnjilngnang, burrbom bu namekbe bininj woybukwong bu God kabimarnbunkenh.
9 Esse homem ouviu as palavras de Paulo, e Paulo viu que ele cria que podia ser curado. Então olhou firmemente para ele
10 Wanjh Paul wokkihdarrarrhmeng, yimeng, “Yirrolkka dja yimdangimen kundengeyi ke.” Wanjh nungka werrkwerrk djaldolkkang bu djalwohwawohwam.
10 e disse em voz alta: — Levante-se e fique de pé! O homem pulou de pé e começou a andar.
11 Nawu birrimirnderri bininj birrinang bu Paul kurduyimeng bimarnbom, wanjh bedda birrikaykahkayhmeng kore kunwokbeh bedberre, dja birriyimi, “Nanih bininj bokenh minj bininj duninjh. Dja bedda wanjh nawu yiman god rerrih benemkoluy kore ngad, kaluk benemkukyimerranj yiman kayime ngad bininj.”
11 Quando o povo viu o que Paulo havia feito, começou a gritar na sua própria língua: — Os deuses tomaram a forma de homens e desceram até nós!
12 Bu bedda bindibebbehnang berrewoneng Paul dja Barnabas wanjh kunukka birriyimi yimankek bu bindibebbehkuknani god bokenh nawu Zeus dja Hermes. Kaluk bedda birriyimi bu yimankek nakudji nawu god bedberre nawu ngeyyoy Zeus, wanjh kukyimerranj Barnabas. Dja mak birriyimi bu yimankek god nabuyika bedberre nawu ngeyyoy Hermes, wanjh kukyimerranj Paul. Bu kuninjkunu Paul benmarnewokdi bedberre munguyh yiman kayime god bedberre nawu Hermes.
12 Eles deram o nome de Júpiter a Barnabé e o de Mercúrio a Paulo, porque era Paulo quem falava.
13 Kaluk manbu kunrurrk temple nuye Zeus nawu god bedberre, wanjh darnhrurrkdi kore bininj birrimirnderri. Wanjh bininj nawu priest bihmarnedurrkmirri nawu Zeus benbenemarnekani bulikki dja mannguy, wanjh kurrmi kore kururrkdangmaye kore rurrkmirnderri manrurrkbubuyika. Nungka dja nawu bininj nuye birridjareni bu bindimarnekinjeyi berrewoneng Paul dja Barnabas.
13 O templo de Júpiter ficava na entrada da cidade, e o sacerdote desse deus trouxe bois e coroas de flores para o portão da cidade. Ele e o povo queriam matar os animais numa cerimônia religiosa e oferecê-los em sacrifício a Barnabé e a Paulo.
14 Kaluk bu benemekbe benebokenh apostle Paul dja Barnabas beneburrkburrkbekkang kore bindikuyinjmarnekurduyimeninj berrewoneng, wanjh bedda benebebbehmadjdjalkmarrinj bu benekunikangewarreminj dorrengh, wanjh bedda benerlobmehrlobmeng kore bininj birrimirnderri, dja benekayhmeng duninjh, beneyimeng,
14 Quando os dois apóstolos souberam disso, rasgaram as suas roupas, correram para o meio da multidão e gritaram:
15 “Ngudda nawu bininj, njalekah ngudda kunu ngurrikurduyime ngarrewoneng ngad nawu bininj deleng yiman kayime ngudda ngurrikukyime! Ngad bu nganemkang kunwok kunmak ba bu ngurrimirrkborledmen kore ngurrimarneboddi nawu nawarre, dja ngurrimarneborledmen kore God nawu nawoybuk dja kahdarrkid. Nawu nungka wanjh nadjalkudji nawu marnbom kaddum, dja mak kurorre, dja mak kurrula dja mak yehyeng rowk nawu nadjalwern kahdi kumekbe.
15 — Amigos, por que vocês estão fazendo isso? Nós somos apenas seres humanos, como vocês. Estamos aqui anunciando o evangelho a vocês para que abandonem essas coisas que não servem para nada. Convertam-se ao Deus vivo, que fez o céu, a terra, o mar e tudo o que existe neles.
16 Bu kerrngehkenhni God bendjalbawoni bininj nawu birriwarlahkenh bu bedman birridjalkurduyimi kore bedman birridjareni.
16 No passado Deus deixou que todos os povos andassem nos seus próprios caminhos.
17 Kaluk God munguyh kahdjalkurduyime ba bu ngurriburrbun bu nungka wanjh djaldarrkid duninjh. Ngayime nungka ngunwon mandjewk ngudberre kore heavenbeh, dja mak manme ngunwon ngudberre kore nungan ngunmarnebolkname ngudberre kore kadjordmenbeh wanjh kabirribarnemmang, dja mak ngunnjilngmarnbun ngudberre.”
17 Mas Deus sempre mostra quem ele é por meio das coisas boas que faz: é ele quem manda as chuvas do céu e as colheitas no tempo certo; é ele quem dá também alimento para vocês e enche o coração de vocês de alegria.
18 Kumekbe Paul dja Barnabas bindihmarneyimi bedberre, bu bindingurdkeng, wanjh yimankek bindikuyinjmarneboddayi berrewoneng.
18 Mesmo depois de terem dito isso, os apóstolos tiveram muita dificuldade para evitar que o povo matasse os animais em sacrifício a eles.
19 Kaluk bu yerrehkah yikahwi Jews bininj nawu minj birriwoybukwoyi Jesus wanjh birrimwam kore kunred Antiochbeh dja mak kore kunredbuyika Iconiumbeh. Bedda bindimarnekarreyolyolmi bininj nawu birrimirnderri kore Lystra, dja bindimarnbom bu kabirriyiddung Paul dja Barnabas. Wanjh bedda birrikodjdongi Paul, dja mak birrikukdorrorrkeng birrikukbebkeng kumekbebeh kore rurrkmirnderri, dja birriyimi bu doweng.
19 Alguns judeus que tinham vindo das cidades de Antioquia e de Icônio conseguiram o apoio da multidão, apedrejaram Paulo e o arrastaram para fora da cidade, porque pensavam que ele tinha morrido.
20 Wanjh nawu birrimunkekadjungi Jesus bedda birrimirndemornnamerrinj bu Paul yongohyoy kore kumirrk bedberre, dja nungka dolkkang wam durndi kore rurrkmirnderri. Kaluk bu barnangarrabuyikani Paul dja Barnabas benebolkbawong dja benewam kore kubolkkimuk kunred Derbe.
20 Mas, quando os cristãos se ajuntaram em volta dele, ele se levantou e entrou na cidade de novo. E no dia seguinte Paulo e Barnabé partiram para a cidade de Derbe.
21 Wanjh Paul dja Barnabas benemulewani kunwok kunmak nawu bininj birrihni kunred Derbe, wanjh birriwern bininj bedda birridedjingmey birrimunkekadjungi Jesus. Kaluk benedurndi kore kunred Lystra, dja mak kore Iconium. Kaluk benebalbebmeng kore Antioch.
21 Paulo e Barnabé anunciaram o evangelho em Derbe, e muitos moradores daquela cidade se tornaram seguidores de Jesus. Depois voltaram para as cidades de Listra, Icônio e Antioquia da Pisídia.
22 Bu kumekbe kunred bokenh benewam, bedda wanjh bindiyikang bininj nawu birrimunkekadjungi Jesus bu bindimurrngrayekwongkenh, dja mak bindibidyikarrmi bu munguyh birridjalwoybukwoyi nawu Jesus. Wanjh bedda bindimarneyimeng bedberre, “Ngad wanjh karridjaldjakbekkan kunwern ba bu yerre karringimen kore God kadjalwohrnankenh.”
22 Eles animavam os cristãos e lhes davam coragem para ficarem firmes na fé. E também ensinavam que era preciso passar por muitos sofrimentos para poder entrar no Reino de Deus .
23 Kaluk bedda bindidjarrngbom bininj bu bindimarnbom bu kabirribebbehwohrnankenh kore yiwarrudj ngarre kubolkbubuyika rowk bedberre. Wanjh Paul dja Barnabas benengurdmeng manme benenguni ba bu bindimarnedanginj yiwarrudj bedberre nawu birriwohrnawohrnani, bu bindikurrmeng kunbid nuye nawu Kawohrnan Rowk, kore bedman birrikangekurrmerrinj.
23 Em cada igreja os apóstolos escolhiam presbíteros . Eles oravam, jejuavam e entregavam os presbíteros à proteção do Senhor, em quem estes haviam crido.
24 Wanjh Paul dja Barnabas benebolkbawong kumekbe kunred dja benewam kore kubolkwarlahbubuyika bolkngeyyoy Pisidia, dja mak benebebmeng benengimeng kunred kubolkkimuk Pamphylia.
24 Então Paulo e Barnabé atravessaram o distrito da Pisídia e chegaram até a província da Panfília.
25 Bedda benewam kore rurrkmirnderri bolkngeyyoy Perga, bu benemulewani bedberre bininj birrihni kumekbe, kunwok nuye God. Kaluk bedda benebalyawoyhwam benekoluy kore kurrula kumhyoy bolkngeyyoy Attalia.
25 Anunciaram a palavra em Perge e depois foram para o porto de Atália.
26 Wanjh benebidbom kabbala benedjowkkeng benedurndi kore Antioch. Kumekbe kunred nawu bininj birrihni birrimunkekadjungi Jesus, bu kerrngehkenhni bindidjarrngbom Paul dja Barnabas, bindimarnedanginj yiwarrudj kore God benbenenahnanikenh, wanjh bindimunkeweng bu kabenedurrkmirrikenh. Wanjh Paul dja Barnabas beneyakwong bu kuninjkunu benedurrkmirri.
26 Dali foram de navio para Antioquia da Síria, onde eles haviam sido entregues aos cuidados de Deus, para o trabalho que agora estavam terminando.
27 Bu bedda benebebmeng kore Antioch, wanjh Paul dja Barnabas bindikayhmeng bu kabirrimirndemornnamerrenkenh bininj nawu yiwarrudj bedberre. Wanjh bedda bindimarneyolyolmeng rowk kore God benbenemarnekurduyimeng berrewoneng, dja mak kore God benmarnedjareminj bininj nawu minj Jews bu birriwoybukwong Jesus.
27 Quando chegaram lá, reuniram as pessoas da igreja e contaram tudo o que Deus havia feito por meio deles. E contaram como ele tinha aberto o caminho para que os não judeus também cressem.
28 Wanjh Paul dja Barnabas beneyerrkang bu kunkuyeng birridjarrkni birrimekbe bininj nawu birrimunkekadjungi Jesus.
28 E ficaram muito tempo ali com os seguidores de Jesus.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 14, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.