Mateus 9
Guayabero NT (GUO_WBT) vs NTLH
1 Do jawʉx, Jesús jul falkam, pejnachala sʉapich, chaliknaliajwa puka we-enlelde, pejpaklowax, Capernaum paklowax, poxaliajwade.
1 Jesus entrou num barco, voltou para o lado oeste do lago e chegou à sua cidade .
2 Do jaxot Jesús pat wʉt, pejnachala sʉapich, jawʉt asew jiw chaxlaeni kaen nabejkan Jesúslel, japon chinax laejaxilpon. Japon ok camillatat. Jesús chajia matabijt japi pejxanaboejaxan japonliajwa. Samata, Jesús jʉm-aech nabejkanliajwa: —Wʉa, ¡nejchachaemilde! Xam beltaenx, majt pachaemam wʉt babijaxan isampoxanliajwa —aech Jesús laejaxilponliajwa.
2 Então algumas pessoas trouxeram um paralítico deitado numa cama. Jesus viu que eles tinham fé e disse ao paralítico:
3 Jesús japox jʉm-aech wʉt, jawʉt, asew judíos chanaekabʉanapi japox jʉmtaen wʉt, nakaewa najʉm-aechi: “Kaen Dios xajʉp jiw beltaeliajwa, japi babijaxan is wʉt. Samata, Jesús japox jʉm-aech wʉt, jʉm-aechon chaemilpox Diosliajwa” —aechi nakaewaliajwa.
3 Aí alguns mestres da Lei começaram a pensar: — Este homem está
4 Jesús chiekal matabijt japi nejchaxoelpox. Samata, jʉm-aechon japiliajwa: —¿Ma-aech xotkat xamal nejchaxoelam babijaxan xanliajwa?
4 Porém Jesus sabia o que eles estavam pensando e disse:
5 Kaes pejme tampa xan jʉmchiliajwan laejaxilponliajwa: ‘Xam beltaenx babijaxan isampoxanliajwa’ —chiliajwan. Pe ja-an wʉt, jiw xan namatabijaxil xan puexa jiw pakoewkolnanponan. Jʉm-an wʉtlax nabejkan jʉmtaeliajwa: ‘¡Nande! ¡Laejim!’ —an wʉt, japox jʉm-an wʉt, jiw diachwʉajnakolax xan namatabijsaxael xan puexa jiw pakoewkolnanponan.
5 O que é mais fácil dizer ao paralítico: “Os seus pecados estão perdoados” ou “Levante-se e ande”?
6 Samata, xamal itpaeyaxaelen xan puexa jiw pakoewkolnanponan. Xan xajʉpx beltaeliajwan jiw babijaxan ispoxanliajwa ampathatat —aech Jesús judíos chanaekabʉanapiliajwa. Samata, Jesús jʉm-aechbej nabejkan jʉmtaeliajwa: —¡Nande! ¡Nejcamilla fi'e! ¡Xalaemch nejba poxade! —aech Jesús.
6 Pois vou mostrar a vocês que eu, o Então disse ao paralítico:
7 Do jawʉt, nabejkan nant wʉt, fʉlaechlison pejba poxade.
7 O homem se levantou e foi para casa.
8 Puexa jiw japox taen wʉt, xabich natachaemanuil wʉt, nejchaxoelanuilbejpi. Do jawʉt, nakaewa najʉm-aechi: “¡Dios xabich pachaem! Dios pejpamamax Jesúskalliajwa” —aechi nakaewaliajwa.
8 Quando o povo viu isso, ficou com medo e louvou a Deus por dar esse poder a seres humanos.
9 Jesús boejthʉt wʉt nabejkan, baxot nakolt wʉt, do jawʉt, xan nataenpon. Xan tajwʉl Mateo. Xan ekx impuesto mat-omwʉljowbatat, mat-omwʉljoeliajwan Roma gobiernoliajwa. Jesús xan nataen wʉt, najʉm-aechon: —¡Xabʉa't! ¡Xan nakfʉlaem tajnachalnamliajwa! —aech Jesús xanliajwa. Do jawʉt, xan nantax wʉt, Jesús nakfolxlison.
9 Jesus saiu dali e, no caminho, viu um cobrador de impostos, chamado Mateus, sentado no lugar onde os impostos eram pagos. Jesus lhe disse: Mateus se levantou e foi com ele.
10 Asamatkoi, tajbatat Jesús naxael wʉt, xanal pejnachalwan sʉapich, impuesto mat-omwʉljoew Roma gobiernoliajwa, japibej pat Jesúsxot. Do jawʉt, japibej chalak naxaeliajwa. Asew jiwbej, Moisés chajia lelpox naexasis-elpi, japibej pat jaxot. Japibej jaxot chalak naxaeliajwa, xanal sʉapich.
10 Mais tarde, enquanto Jesus estava jantando na casa de Mateus, muitos cobradores de impostos e outras pessoas de má fama chegaram e sentaram-se à mesa com Jesus e os seus discípulos.
11 Fariseos, japox taen wʉt, jʉm-aechi xanalliajwa, Jesús pejnachalwanpinliajwa: —¿Ma-aech xotkat Jesús, nejchanaekabʉanan, kaeyaxtat naxael, impuesto mat-omwʉljoewpi sʉapich, asew babejchow sʉapichbej, japi naexasis-eli Moisés chajia lelpox? —aechi xanalliajwa, Jesús pejnachalwanpinliajwa.
11 Alguns fariseus viram isso e perguntaram aos discípulos: — Por que é que o mestre de vocês come com os cobradores de impostos e com outras pessoas de má fama?
12 Jesús japox jʉmtaen wʉt, jʉm-aechon fariseosliajwa: —Jiw nejchaempi, japi wewe'pa-esal jiw woen, bʉ'xaenka-el xoti. Jiw woen fʉlaen jiw bʉ'xaenkpi woeliajwa. Xanlap-is ja-an. Xan fʉlae-enil kajachawaesliajwan jiw pachaem wʉt, kabʉan-aechpi. Xanlax fʉlaenx kajachawaesliajwan babejchow, japi kofaliajwa padujnejchaxoelaxan naexasisliajwapi Dios —aech Jesús.
12 Jesus ouviu a pergunta e respondeu:
13 Jesús pejme jʉm-aech fariseosliajwa: —¡Chiekal nejchaxoelde Dios jʉm-aechpox, jʉm-aech wʉt: ‘Xan nejxasinkax xamal asew jiw beltaeliajwam, japi jiw kajachawaesliajwam. Xanlap japox kaes nejxasinkax. Me-ama ofrenda isam wʉt xanliajwa, japoxliajwa xan chiekal nejchachaemla-enillejen’ —aech Dios, chajia jʉm-aech wʉt! Xan tadʉsaxaelen jiw babejchow japi tajnachalaliajwa. Jiw jʉm-aechpilax: ‘Xan kaes pejme pachaeman. Me-ama asew jiw, jachi-enil’ —aechpi, xan japi jiw tadʉsaxinil tajnachalaliajwa —aech Jesús fariseosliajwa.
13 Vão e procurem entender o que quer dizer este trecho das
14 Do jawʉx, Juan jiw bautisan pejnachala fʉlaeni Jesúslel. Pat wʉti Jesúsxot, japi jʉm-aech Jesúsliajwa: —Xanal piach naxae-enil, Dios piach kawʉajnaliajwan wʉt. Fariseosbej ja-aech. ¿Ma-aech xotkat nejnachala, me-ama xanal jachi-el? —aechi Jesúsliajwa.
14 Então os discípulos de João Batista chegaram perto de Jesus e perguntaram: — Por que é que nós e os
15 Do jawʉt, Jesús jʉm-aech wʉajantat japi jiwliajwa: —Pawis fitpon, fiesta is wʉt, tadʉchpi naxaeyaxaelfʉk japonxot. Japi xabich nejchachaemlaxael, pajelnakjiyan jaxot duk wʉtfʉk. Asamatkoi asew jiw japon bʉflaeyaxaes. Do jawʉt, tadʉchpi naxaeyaxil kaematkoiyan sʉapich, xabich nejxaejwaxaes xoti. Jachiyaxaelbej asamatkoi tajnachalaliajwa, xan asew jiw nabʉ'fol wʉt. Samata, japi kaematkoiyan sʉapich naxaeyaxil, xan japixot ajilaxaelen xot —aech Jesús.
15 Jesus respondeu:
16 Jesús matabijt, fariseos naewʉajnasiapox padujwʉajan, pajelwʉajan sʉapich. Samata, jawʉt Jesús jʉm-aech wʉajantat japiliajwa: “Kaeow pawis pejyiaf wechachoeps wʉt, xape'tow chachoepxot. Pe yiaf xape's-elow pajelbʉ'chtat, itkias-esal wʉtfʉk. Pajelbʉ'ch, itkias-esalpox, xape't wʉtow, yiaf itkiat wʉt, mamo'al wʉt pejme, pajelbʉ'ch itkialaxael. Yiaf padujax kaes chachoepaxael, xape't xotow pajelbʉ'ch.
16 — Ninguém usa um retalho de pano novo para remendar uma roupa velha; pois o remendo novo encolhe e rasga a roupa velha, aumentando o buraco.
17 Jasoxtatbej jiw wʉlui-el pajelvino padujbʉ'choxatat. Wʉlʉ wʉti pajelvino padujchoxatat, japox choxa chathialfalaxael, pajelvino xabich xot pafak. Ja-aech wʉt, vino nafo'axael. Choxabej nafo'axael. Samata, jiw pajelvino wʉlʉ pajelbʉ'choxatat chatinkaliajwa choxa. Ja-aech wʉt, vino nafo'axil. Choxabej nafo'axil” —aech Jesús.
17 Ninguém põe vinho novo em
18 Do jawʉx, Jesús naksiya wʉtfʉk, kaen aton pat Jesúsxot. Japon judíospaklon. Pat wʉt, brixtat nukon Jesús pejwʉajnalel, xabich sitaen xoton Jesús. Do jawʉt, jʉm-aechon: —Taxʉlow ma jelnawetʉp. Pe xam ke-otam wʉt japowxot, taxʉlow nawemat-esaxaelam pejme dukaliajwa —aech paklon Jesúsliajwa.
18 Enquanto Jesus estava falando ao povo, um chefe religioso chegou perto dele, ajoelhou-se e disse: — A minha filha morreu agora mesmo! Venha e ponha as mãos sobre ela para que viva de novo.
19 Do jawʉt, Jesús nakfol paklon. Xanalbej, Jesús pejnachalwan, nakfolx Jesús.
19 Então Jesus foi com ele, e os seus discípulos também foram.
20 Dolisdo', Jesús fol wʉt, kaeow pawis moxdepow Jesús pejwʉlchakallel. Japow xabich nabijat. Pejlaw wʉt, jal matduka-el. Doce waechanlisox japow bʉ'xaenkpox. Japow mox wʉt Jesús pejwʉchakallel, japow nejchaxoel: “Xan pejsumta-osax jajastax wʉt, Jesús naboejthʉsaxael” —aechow, nejchaxoel wʉt. Samata, jajastow Jesús pejsumta-osaxmatdukax.
20 Certa mulher, que fazia doze anos que estava com uma hemorragia, veio por trás de Jesus e tocou na barra da capa dele.
21 — ausente —
21 Pois ela pensava assim: “Se eu apenas tocar na capa dele, ficarei curada.”
22 Do jawʉt, Jesús wʉltataen wʉt, taenpon japow pawis. Samata, Jesús jʉm-aech japowliajwa: —Pawis, ¡nejchachaemilde! Amwʉtjel xam chiekal boejthʉl waxae, chiekal xan naxanaboejtam xot —aech Jesús japowliajwa.
22 Jesus virou, viu a mulher e disse: E naquele momento a mulher ficou curada.
23 Do jawʉx, Jesús pat wʉt paklon pejbaxot, taenon, asew jiw toela nababa wʉt, patʉpow mʉthsliajwa wʉt. Jʉmtaenbejpon asew jiw wʉnowpoxan japowliajwa.
23 Depois Jesus foi para a casa do chefe religioso. Quando viu os que tocavam música fúnebre e viu a multidão numa confusão geral,
24 Samata, jʉm-aechon japiliajwa: —¡Amxot nakolim! Japow tʉpa-el. Japow moejt —aech Jesús japi jiwliajwa. Japi wʉnowpi japox jʉmtaen wʉt, xafafoli Jesúsliajwa. Japi jiw bʉ'wʉajanpaei Jesús.
24 disse: Então começaram a caçoar dele.
25 Do jawʉt, Jesús nakolax to'a tathoetade wʉnowpi patʉpow. Japi nakola wʉt, Jesús low patʉpow ochxot. Jesús patʉpow kefit wʉt, mat-eton patʉpow pejme dukaliajwa. Do jawʉt, japow nant.
25 Logo que a multidão saiu, Jesus entrou no quarto em que a menina estava, pegou-a pela mão, e ela se levantou.
26 Puexa japatʉajnʉpijiw wʉltaena Jesús ispox patʉpowliajwa.
26 E a notícia a respeito disso se espalhou por toda aquela região.
27 Jesús nakolt wʉt paklon pejbaxot, kolenje itliaklan Jesús pejwʉchakal fol. Japi nejlasfʉl wʉt, jʉm-aechfʉli: —Jesús, David pamon, ¡xanal nabeltaem! —aechfʉli.
27 Jesus saiu daquele lugar, e no caminho dois cegos começaram a segui-lo, gritando: —
28 Do jawʉx, Jesús asaba low wʉt, kolenje itliaklan mox soepa Jesúsxot. Do jawʉt, Jesús jʉm-aech japi kolenje itliaklanliajwa: —¿Xamalkat xan nanaexasitam xajʉpxpox boejthʉsliajwan nej-itfutan? —aech Jesús. Japi jʉmnot wʉt, jʉm-aechi: —Diasdo' tajpaklon. Xam naexasitx —aechi.
28 Assim que Jesus entrou em casa, os cegos chegaram perto dele. Então ele perguntou: — Sim, senhor! Nós cremos! — responderam eles.
29 Do jawʉt, Jesús japi itfujacha wʉt, jʉm-aechon: —Xamal chiekal naxanaboejam xot, nanaexasitam xotbej, ¡chiekal taem! —aech Jesús japi kolenje itliaklanliajwa.
29 Jesus tocou nos olhos deles e disse:
30 Do jawʉt, chiekal taenlisi. Do jawʉt, Jesús jʉm-aech nejthʉ'axtat japi kolenjeliajwa: —¡Xamal asew jiw nabej chapae' xan isxpox xamalliajwa! —aechon.
30 E os olhos deles ficaram curados. Aí Jesus ordenou com severidade:
31 Pe japi fʉlaech wʉt, nakiowa puexa japatʉajnʉpijiw chapaefʉl Jesús isaspoxliajwa japiliajwa.
31 Porém eles foram embora e espalharam as notícias a respeito de Jesus por toda aquela região.
32 Majt itliakalpi Jesúsxot chijia wʉti, do jawʉt, asew jiw bʉflaen bʉxwʉajanjilan Jesúsleldin. Japon naksiyaxil, dep webaes xoton pejmatpʉatat.
32 Quando eles foram embora, algumas pessoas levaram a Jesus um homem que não podia falar porque estava dominado por um demônio.
33 Do jawʉt, Jesús to'a dep nakolsliajwa japon pejmatpʉatxot. Dep nakolt wʉt, do jawʉt, bʉxwʉajanjilan tʉadutlison naksiyax. Jawʉt, xabich jiw natachaemanuil wʉt, nejchaxoelanuilbejpi. Jʉm-aechi: —Majt chinax jasox tae-esal ampatʉajnʉtat, Israel tʉajnʉxot —aechi.
33 Logo que o demônio foi expulso, o homem começou a falar. Todos ficaram admirados e afirmavam: — Nunca vimos em Israel uma coisa assim!
34 Pelax fariseos jʉm-aech: —Jesús to'a wʉt dep, to'a dep pejpaklon pijaxtat —aech fariseos Jesúsliajwa.
34 Mas os fariseus diziam: — O chefe dos demônios é quem dá a esse homem poder para expulsar demônios.
35 Jesús nanʉamt puexa paklowaxanxot, puexa tʉajnʉchanxotbej, jiw naewʉajnafʉlaliajwapon, judíos naewʉajnabachanxot. Jesús naewʉajan chimiawʉajan jiwliajwa, Dios puexa pejjiw tato'laxaelpox. Boejthʉsfʉlbejpon nejmachwaxaetat bʉ'xaenkpi.
35 Jesus andava visitando todas as cidades e povoados. Ele ensinava nas sinagogas , anunciava a boa notícia sobre o Reino e curava todo tipo de enfermidades e doenças graves das pessoas.
36 Jesús taen wʉt xabich jiw, pinamʉt, japi jiw beltaenpon, japi nabijat xot, wejisal xotbejpi asan kajachawaesliajwas. Taen wʉton, japi jiw, me-ama ovejas napelti, ja-aech japi jiw Jesúsliajwa, wejisal xot asan tataeflaliajwas japi jiw.
36 Quando Jesus viu a multidão, ficou com muita pena daquela gente porque eles estavam aflitos e abandonados, como ovelhas sem pastor.
37 Do jawʉt, Jesús jʉm-aech xanal pejnachalwanliajwa, asew jiwliajwabej: —Diachwʉajnakolax xan jʉm-an. Ampi jiw, me-ama trigo foel wʉt, ja-aechi, japi wʉajnawesfʉl xot jʉmtaeliajwa chimiawʉajan. Pe jiw xabich kaesʉapich, Dios pejjamechan naewʉajanpi.
37 Então disse aos discípulos:
38 Samata, ¡kawʉajande wajpaklokolan Dios, japon asew jiw to'aliajwa, naewʉajanpi Dios pejjamechan!
38 Peçam ao dono da plantação que mande mais trabalhadores para fazerem a colheita.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 9, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.