Marcos 9
Guayabero NT (GUO_WBT) vs NVT
1 Jesús pejme jʉm-aech pejnachalaliajwa: —Diachwʉajnakolax xan jʉm-an. Asew jiw xamalxot pejpatʉpax wʉajna taeyaxaeli, Dios puexa pejjiw tato'al wʉt ampathatat —aech Jesús.
1 Jesus prosseguiu: “Eu lhes digo a verdade: alguns que estão aqui neste momento não morrerão antes de ver o reino de Deus vindo com grande poder!”.
2 Do jawʉx, seis matkoiyan wʉt, Jesús fʉlaech mʉax xabich athʉ poxase julaliajwa. Jawʉt bʉ'folon tres pejnachalan. Kaen pawʉl Pedro. Asan pawʉl Santiago. Asan pawʉl Juan.
2 Seis dias depois, Jesus levou consigo Pedro, Tiago e João até um monte alto, para estarem a sós. Ali, diante de seus olhos, a aparência de Jesus foi transformada.
3 Dolisi, pinamʉaxxotse wʉt, Jesús xabich chaponanakthian. Pijax naxoelax xabich papoeikolax. Ampathatat jasox ajil xabich papoeikolax, me-ama japon pijax, jasox.
3 Suas roupas ficaram brancas e resplandecentes, muito mais claras do que qualquer lavandeiro seria capaz de deixá-las.
4 Do jawʉt, chalechkal kolenje aton natulaelt Jesúsxot. Japi judíos pejwʉajnapijiw. Kaen pawʉl Elías. Asan pawʉl Moisés. Japi nospaei, Jesús sʉapich.
4 Então Elias e Moisés apareceram e começaram a falar com Jesus.
5 Do jawʉt, Pedro jʉm-aech Jesúsliajwa: —Tajpaklon, pachaem, xanal amxotan wʉt. Nejxasinkam wʉt, xanal tres bʉa-at isaxaelen. Kaebʉ-at xamliajwa. Asabʉ-at Moisésliajwa. Asabʉ-at Elíasliajwabej —aech Pedro Jesúsliajwa.
5 Pedro exclamou: “Rabi, é maravilhoso estarmos aqui! Vamos fazer três tendas: uma será sua, uma de Moisés e outra de Elias”.
6 Jesús pejnachala japox taen wʉt, xabich pejlewlapi. Samata, Pedro matabijs-el jʉmchiyaxaelpox.
6 Disse isso porque não sabia o que mais falar, pois estavam todos apavorados.
7 Jawʉt itloejen fʉloek japi pejmatwʉajasik. Do jawʉt, japa-itloejentat Dios jʉm-aechsik: “Ampon taxʉlan, xabich nejxasinkaxpon, ¡japon naewesfʉlde!” —aech Dios.
7 Então uma nuvem os cobriu, e uma voz que vinha da nuvem disse: “Este é meu Filho amado. Ouçam-no!”.
8 Do jawʉt, Jesús pejnachala natadiajt wʉt, asew kolenje Jesúsxot chiekal ajillisi. Jesús tamach nukafʉl. Jawʉt taeni Jesúskal.
8 De repente, quando olharam em volta, só Jesus estava com eles.
9 Do jawʉx, mʉaxxot baloek wʉti, Jesús bʉxfiat pejnachala asew jiw chapaesamata japi taenpox. Jʉm-aechon: —Xan, puexa jiw pakoewkolnan, hasta namat-et wʉt, xan pejme dukx wʉtbej, do jawʉt, xamal asew jiw chapaeyaxaelam taenampox —aech Jesús pejnachalaliajwa.
9 Enquanto desciam o monte, Jesus ordenou que não contassem a ninguém o que tinham visto, até que o Filho do Homem tivesse ressuscitado dos mortos.
10 Japi ow-aech. Chapae-ellisi asew jiw. Nakaewa nawʉajnachaemsnapi: “¿Ma-aech xotkat Jesús jʉm-aech: ‘Hasta namat-et wʉt, xan pejme dukx wʉtbej, do jawʉt, xamal asew jiw chapaeyaxaelam taenampox’ —nak-aechkat Jesús xatisliajwa?” —na-aechi nakaewa.
10 Eles guardaram segredo, mas conversavam entre si com frequência sobre o que ele queria dizer com “ressuscitar dos mortos”.
11 Dolisdo', japi Jesús pejnachala, trespi, wʉajnachaemt wʉt, jʉm-aechi Jesúsliajwa: —Xam Cristowam wʉt, ¿ma-aech xotkat judíos chanaekabʉanapi jʉm-aech Elíasliajwa: “Wajwʉajnapijin Elías matxoela pasaxael. Do jawʉx, Cristo pasaxael” —aechkat judíos chanaekabʉanapi? —aech Jesús pejnachala Jesúsliajwa.
11 Então eles perguntaram a Jesus: “Por que os mestres da lei afirmam que é necessário que Elias volte antes que o Cristo venha?”.
12 Jesús jʉmnot wʉt, jʉm-aechon: —Judíos chanaekabʉanapi jʉm-aechpox diachwʉajnakolax. Japi jʉm-aechpox: ‘Matxoela pasaxael kaen, me-ama Elías, jason. Japon puexa jiw chanaekabʉanaxael puexa jiw naexasisliajwa Dios. Jasox matxoela jachiyaxael Cristo pasax wʉajna’ —aechox, japi jʉm-aechpox. Dios chajia jʉm-aechbej: ‘Puexa jiw pakoewkolan xabich nabijasaxael judíos pijaxtat’ —aech Dios. Xanlap japonan, puexa jiw pakoewkolnan —aech Jesús pejnachalaliajwa.
12 Jesus respondeu: “De fato, Elias vem primeiro para restaurar tudo. Então por que as Escrituras dizem que é necessário o Filho do Homem sofrer muito e ser tratado com desprezo?
13 Do pejme Jesús jʉm-aech pejnachalaliajwa, trespiliajwa: —Diachwʉajnakolax xan jʉm-an. Kaen, Elías jason, patlison. Pe asew jiw babijaxan isasiapi, japi islisi babijax japonliajwa. Dios pejjamechan chajia jʉm-aech japonliajwa jʉmchiyaxaesox —aech Jesús Juan, jiw bautisan, pejpatʉpaxliajwa.
13 Eu, porém, lhes digo: Elias já veio e eles preferiram maltratá-lo, conforme as Escrituras haviam previsto”.
14 Dolisdo', Jesús, tres pejnachala sʉapich, fʉlaechlisi asew japon pejnachala poxade. Do jaxotde xabich jiw taenlisi, japi jiw matawiat wʉt asew Jesús pejnachala, japi kaweta namapi. Jaxot kaesʉapich judíos chanaekabʉanapi, wʉajna nabʉ'naloti Jesús pejnachala, namapi sʉapich.
14 Ao voltarem para junto dos outros discípulos, viram que estavam cercados por uma grande multidão e que alguns mestres da lei discutiam com eles.
15 Puexa jiw taen wʉti Jesús, xabich nejchachaemili. Samata, Jesúslel dʉkpdepi kejachaliajwa.
15 Quando a multidão viu Jesus, ficou muito admirada e correu para cumprimentá-lo.
16 Do jawʉt, Jesús wʉajnachaemt wʉt pejnachala, jʉm-aechon: —¿Achaxkat xamal nabʉ'nalotam, judíos chanaekabʉanapi sʉapich? —aech Jesús.
16 “Sobre o que discutem?”, perguntou Jesus.
17 Kaen japixot jʉmnot wʉt, jʉm-aechon: —Jiw chanaekabʉanan, taxʉlan bʉflaenx xam dep to'aliajwam nakolsliajwa taxʉlan pejmatpʉatxot. Taxʉlan naksiyaxil, pejmatpʉatxot dep webaes xoton.
17 Um dos homens na multidão respondeu: “Mestre, eu lhe trouxe meu filho, que está possuído por um espírito impuro que não o deixa falar.
18 Dep pijaxtat chalechkal jʉwalon. Xabich kaechwathʉamabejpon. Xabich bʉa'tatitbejpon. Do jawʉt, xabich satat nadadolan. Xan jʉm-an nejnachala japi to'aliajwa dep nakolsliajwa taxʉlan pejmatpʉatxot. Pe nejnachala xajʉpa-el to'aliajwapi dep —aech yamxʉlan pax.
18 Sempre que o espírito se apodera dele, joga-o no chão, e ele espuma pela boca, range os dentes e fica rígido. Pedi a seus discípulos que expulsassem o espírito impuro, mas eles não conseguiram”.
19 Do jawʉt, Jesús jʉm-aech pejnachalaliajwa: —Tajnachala, xamal Dios chiekal xanaboeja-emil Dios xajʉppox dep to'aliajwa. Xabich pin-iamatkoiyan xamalxotx. Japamatkoiyantatbej xabich naewʉajnafʉlax. Kajachawaetxbej Dios chiekal xanaboejaliajwam. Pe xamal Dios chiekal xanaboeja-emilfʉk. ¡Bʉflaemen yamxʉlan xanlel! —aech Jesús.
19 Jesus lhes disse: “Geração incrédula! Até quando estarei com vocês? Até quando terei de suportá-los? Tragam o menino para cá”.
20 Do jawʉt, yamxʉlan bʉflaenlisi Jesúsleldin. Dep taen wʉt Jesús, jawʉt dep pijaxtat yamxʉlan pejme satat jʉwal. Do jawʉtbej, yamxʉlan satat matariaman. Kaechwathʉamabejpon.
20 Então o trouxeram. Quando o espírito impuro viu Jesus, causou uma convulsão intensa no menino e ele caiu no chão, contorcendo-se e espumando pela boca.
21 Jesús wʉajnachaemt wʉt yamxʉlan pax, jʉm-aechon: —¿Masmatkoiyankat naxʉlan jasox ja-aech? —aech Jesús. Pax jʉmnot wʉt, jʉm-aech: —Xabich chajia ja-aechon. Japox tʉadut, jam wʉtlejen.
21 Jesus perguntou ao pai do menino: “Há quanto tempo isso acontece com ele?”. “Desde que ele era pequeno”, respondeu o pai.
22 Pin-iaveces dep pijaxtat jʉwal jitlel kakamwaliajwas. Minlelbej jʉwal bu'laliajwa. Samata, ¡xanal nabeltaem! Xajʉpam wʉt, ¡xanal nakajachawae'e! —aech yamxʉlan pax.
22 “Muitas vezes o espírito o lança no fogo ou na água e tenta matá-lo. Tenha misericórdia de nós e ajude-nos, se puder.”
23 Jesús jʉm-aech yamxʉlan paxliajwa: —¿Ma-aech xotkat xan najʉm-am: ‘Xajʉpam wʉt, ¡xanal nakajachawae'e!’ —amkat xanliajwa? Xam Dios naexasitam wʉt, Dios kajachawaesaxael dep nakolsliajwa naxʉlanxot —aech Jesús.
23 “Se puder?”, perguntou Jesus. “Tudo é possível para aquele que crê.”
24 Do jawʉt, yamxʉlan pax nejlakcha wʉt, jʉm-aechon: —Xan Dios naexasitx. Samata, ¡nakajachawae'e kaes pejme chiekal Dios naexasisliajwan! —aech yamxʉlan pax.
24 No mesmo instante, o pai respondeu: “Eu creio, mas ajude-me a superar minha incredulidade”.
25 Jesús taen wʉt xabich jiw papasfʉlpox jaxot, jawʉt Jesús to'a dep nakolsliajwa yamxʉlan pejmatpʉatxot. Jʉm-aechon: —Dep, xam yamxʉlan bʉxwʉajankijtam. Naetakʉatambej. ¡Nakolde japon yamxʉlan pejmatpʉatxot! ¡Kaxa nabej nawias yamxʉlan pejmatpʉat poxadin! —aech Jesús depliajwa.
25 Quando Jesus viu que a multidão aumentava, repreendeu o espírito impuro, dizendo: “Espírito que impede este menino de ouvir e falar, ordeno que saia e nunca mais entre nele!”.
26 Do jawʉt, dep xabich pinjametat na-ʉa wʉt, yamxʉlan jʉwal dep pijaxtat. Do jawʉt, dep nakolt yamxʉlan pejmatpʉatxot. Yamxʉlan okafʉl satat. Me-ama tʉp wʉt, ja-aechon. Samata, xabich jiw jʉm-aech: “¡Taem! Yamxʉlan chiekal tʉplison” —aech japi jiw.
26 O espírito gritou, causou outra convulsão intensa no menino e saiu dele. O menino parecia morto. Um murmúrio correu pela multidão: “Ele morreu”.
27 Do jawʉt, Jesús mʉaxfit yamxʉlan namat-esliajwa. Do jawʉt, yamxʉlan nant.
27 Mas Jesus o tomou pela mão e o ajudou a se levantar, e ele ficou em pé.
28 Do japoxwʉx, Jesús, pejnachala sʉapich, ba lech wʉt, japi piajkal wʉt, pejnachala wʉajnachaemtas. Jʉm-aechi Jesúsliajwa: —¿Ma-aech xotkat xanal xajʉpa-enil dep nakolsax to'aliajwan yamxʉlan pejmatpʉatxot? Me-ama xam, jachi-enil —aechi Jesúsliajwa.
28 Depois, quando Jesus estava em casa com seus discípulos, eles perguntaram: “Por que não conseguimos expulsar aquele espírito impuro?”.
29 Jesús jʉmnot wʉt, jʉm-aechon: —Me-ama ampon dep, jason, xamal najut nijaxtat xajʉpaximil to'aliajwam, majt Dios kawʉajna-emil wʉt —aech Jesús.
29 Jesus respondeu: “Essa espécie só sai com oração”.
30 Jesús, pejnachala sʉapich, japatʉajnʉxot nakola wʉt, fʉlaechlisi Galilea tʉajnʉ poxade. Japi fʉlaech wʉt, Jesús nejxasinka-el asew jiw matabijsliajwas japon jaxotox, pejnachalakal naewʉajnaxael xoton. Do jawʉt, jʉm-aechon: —Xan, puexa jiw pakoewkolnan, asan nawiasaxael tadaelmajiwxot japi naboesaliajwa. Xan tʉpx wʉt, tres matkoi wʉt, Dios namat-esaxael pejme dukaliajwan —aech Jesús pejnachalaliajwa.
30 Ao deixarem aquela região, viajaram pela Galileia. Jesus não queria que ninguém soubesse que ele estava lá,
31 — ausente —
31 pois queria ensinar a seus discípulos. Ele lhes dizia: “O Filho do Homem será traído e entregue em mãos humanas. Será morto, mas três dias depois ressuscitará”.
32 Pe japi chiekal jʉmmatabija-elfʉk Jesús jʉm-aechpox. Japi bʉxdalabej kaes wʉajnachaemsliajwapi Jesús.
32 Eles, porém, não entendiam essas coisas e tinham medo de lhe perguntar.
33 Jesús pat, pejnachala sʉapich, Capernaum paklowaxxot. Batutat wʉti, Jesús wʉajnachaemt wʉt pejnachala, jʉm-aechon japiliajwa: —¿Achaxkat xamal jʉm-am, nʉamtat folam wʉt? —aech Jesús pejnachalaliajwa.
33 Depois que chegaram a Cafarnaum e se acomodaram numa casa, Jesus perguntou a seus discípulos: “Sobre o que vocês discutiam no caminho?”.
34 Pe japi asbʉan jʉmch boejlach. Jʉmnos-eli, padala xot. Japi majt nʉamtat fol wʉt, nakaewa najʉm-aechi: “¿Achankat xatisxot kaes paklonaxael?” —aechi nakaewaliajwa.
34 Eles não responderam, pois tinham discutido sobre qual deles era o maior.
35 Do jawʉt, Jesús ek. Ek wʉt, lalison doce pejnachala kaes moxliajwadin. Jawʉt jʉm-aechon japiliajwa: —Xamal puexa jiw tato'lasiam wʉt, ¡majt pamaknamde puexa jiw kajachawaesliajwam! —aech Jesús.
35 Jesus se sentou, chamou os Doze e disse: “Quem quiser ser o primeiro, que se torne o último e seja servo de todos”.
36 Do jawʉt, Jesús yamxʉlan la moxliajwadin, pejnachala pejwʉajnalel. Do jawʉt, Jesús yamxʉlan islanuk wʉt, jʉm-aechon pejnachalaliajwa:
36 Então colocou uma criança no meio deles, tomou-a nos braços e disse:
37 —Yamxʉlan bʉ'kʉltam wʉt xan tajaxtat, ja-am wʉt, jawʉt xanbej chiekal nabʉ'kʉlsaxaelam. Nabʉ'kʉltam wʉt, xan kaenan nabʉ'kʉls-emil. Diosbej bʉ'kʉlsaxaelam, xan nato'apon —aech Jesús pejnachalaliajwa.
37 “Quem recebe uma criança pequena como esta em meu nome recebe a mim, e quem me recebe não recebe apenas a mim, mas também ao Pai, que me enviou”.
38 Do jawʉt, Jesús pejnachalan, pawʉlpon Juan, jʉm-aech Jesúsliajwa: —Jiw chanaekabʉanan, xanal kaen aton taenx, dep to'afʉl wʉt nakolaliajwa jiw pejmatpʉatanxot. Japon aton xam nijaxtat dep to'a nakolaliajwa jiw pejmatpʉatanxot. Pe wajmʉtpijna-el. Samata, xanal japon fiatx bʉxkofsliajwapon japox —aech Juan Jesúsliajwa.
38 João disse a Jesus: “Mestre, vimos alguém usar seu nome para expulsar demônios; nós o proibimos, pois ele não era do nosso grupo”.
39 Jesús jʉmnot wʉt, jʉm-aechon: —Japon japox is wʉt, ¡nej is! ¡Nabej fias! Japon koechaxan is wʉt xan tajaxtat, ja-aech wʉt, jʉmchiyaxilon babejjamechan xanliajwa.
39 “Não o proíbam!”, disse Jesus. “Ninguém que faça milagres em meu nome falará mal de mim a seguir.
40 Jiw is-elpi babijaxan xatisliajwa, japi, me-ama nakkajachawaet wʉt, ja-aechi.
40 Quem não é contra nós é a favor de nós.
41 Diachwʉajnakolax jʉm-an. Nejmach-aton xamal kajachawaet wʉt, tajjiwam xot, japon aton xamal chaxdut wʉt minkal feliajwam, japon aton Dios kajachawaesaxaes —aech Jesús, Juanliajwa naksiya wʉt.
41 Eu lhes digo a verdade: se alguém lhes der um simples copo de água porque vocês são seguidores do Cristo, essa pessoa certamente será recompensada.
42 Jesús pejme jʉm-aech pejnachalaliajwa: “Pomatkoicha jiw babijaxan is, asew jiw to'as xoti. Pe jelxan nanaexasiti is wʉt babijaxan, asew jiw to'as xoti, to'api jiw babijaxan isliajwa, japi jiw xabich kastikaxaes Dios. Japiliajwa kaes pejme pachaemaxael ia' pinanʉl, jajaera, kaechariama ke'aliajwas, chakakofaliajwas mar poxadik, xabich so'nik poxadik, jaxotdik tʉpaliajwapi. Ja-aech wʉt, japi to'axil kaes asew jiw babijaxan isliajwa, jelxan nanaexasiti.
42 “Mas, se alguém fizer um destes pequeninos que confiam em mim cair em pecado, seria melhor que lhe amarrassem ao pescoço uma grande pedra de moinho e fosse jogado ao mar.
43 Nejke-echantat babijaxan isfʉlam wʉtbej, ¡najut naketariowcham, kofaliajwam babijaxan isampoxan! Ja-am wʉt, kaes pachaemaxaelam, kaeke-em wʉt pasliajwam Diosxotse. Kofa-emil wʉt babijaxan isampoxan, ja-am wʉt, napelsaxaelam infierno poxadik. Jaxotdik toepaxil jit pinjiyax. Japajitxotdikbej tafil tʉpa-el.
43 Se sua mão o leva a pecar, corte-a fora. É melhor entrar na vida eterna com apenas uma das mãos que ser lançado no fogo inextinguível do inferno com as duas mãos.
44 — ausente —
44 Lá os vermes nunca morrem e o fogo nunca se apaga.
45 Nejtʉakantat babijaxan isfʉlam wʉtbej, ¡najut natʉaktariowcham kofaliajwam babijaxan isampoxan! Ja-am wʉt, kaes pachaemaxaelam kaetʉakam wʉt pasliajwam Diosxotse. Kofa-emil wʉt babijaxan isampoxan, jachi-elasiam wʉt, xamal napelsaxaelam infierno poxadik. Jaxotdik toepaxil jit pinjiyax. Japajitxotdikbej tafil tʉpa-el.
45 Se seu pé o leva a pecar, corte-o fora. É melhor entrar na vida eterna com apenas um pé que ser lançado no inferno com os dois pés.
46 — ausente —
46 Lá os vermes nunca morrem e o fogo nunca se apaga.
47 Babijax isam wʉtbej, taenampox nej-itfutat, ja-am wʉt, ¡najut na-itfukuim xamal kofaliajwam babijaxan isampoxan! Do ja-am wʉt, kaes pachaemaxaelam pasliajwam Diosxotse, kae-itfutam wʉt. Kofa-emil wʉt babijaxan isampoxan, ja-am wʉt, xamal napelsaxaelam infierno poxadik. Jaxotdik toepa-el jit pinjiyax. Japajitxotdikbej tafil tʉpa-el” —aech Jesús pejnachalaliajwa.
47 E, se seu olho o leva a pecar, lance-o fora. É melhor entrar no reino de Deus com apenas um dos olhos que ter os dois olhos e ser lançado no inferno.
48 — ausente —
48 Lá os vermes nunca morrem e o fogo nunca se apaga.
49 “Puexa jiw, infiernoxoti, xabich nabijasaxael japajitat” —aech Jesús pejnachalaliajwa.
49 “Pois cada um será provado com fogo.
50 Jesús pejme jʉm-aech: “Dom pachaem. Dom xakuenka-el wʉt, chaemil. Dom chaemil wʉt, pejmeliajwa pachaemaxil. Samata, xamal pachaemaxaelam ampathatat. Me-ama dom pachaem wʉt, jachiyaxaelam. Nejjiw sʉapich, duilam wʉt, ¡chiekal pachaemde!” —aech Jesús.
50 O sal é bom para temperar, mas, se perder o sabor, como torná-lo salgado outra vez? Tenham entre vocês as qualidades do bom sal e vivam em paz uns com os outros.”
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 9, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.