Marcos 10
Guayabero NT (GUO_WBT) vs NTLH
1 Jesús nakolt wʉt Capernaum paklowaxxot, do jawʉt fʉlaechlison Judea tʉajnʉ poxade, Jordánlajt orientelel poxade. Jaxotde pejme xabich jiw papasfʉl japonxot. Do ja-aech wʉt, pejme tʉaduton jiw naewʉajnaliajwa, me-ama japon pejkabʉan.
1 Jesus saiu daquele lugar e foi para a região da Judeia que fica no lado leste do rio Jordão. Uma grande multidão se ajuntou outra vez em volta dele, e ele ensinava todos, como era o seu costume.
2 Do jawʉt, fariseos mox soepapi Jesúsxot wʉajnachaemsliajwapi Jesús, Jesús asaxtat jʉm-aech wʉt japi tasalaliajwa japoxtat. Samata, fariseos jʉm-aech: —¿Tapaeiskat poejiw pelsliajwa pejwatho'? O, ¿tapae-esalkat? —aech fariseos.
2 Alguns fariseus , querendo conseguir uma prova contra ele, perguntaram: — De acordo com a nossa
3 Jesús jʉmnot wʉt, jʉm-aechon: —¿Achaxkat jʉm-aech Moisés chajia lelpox xamal najʉm-ampoxliajwa? —aech Jesús.
3 Jesus respondeu com esta pergunta:
4 Japi jʉm-aech: —Moisés chajia lelpox jʉm-aech: ‘Aton pijow fo'asia wʉt, japon lelaxael pelfʉt. Japapelfʉtat jʉmchiyaxaelon, ma-aech xot fo'asiapon pijow. Do jawʉx, palelafʉt chaxdusaxaelon pijow. Do ja-aech wʉt, japapelfʉt chaxdut wʉt, pachaemaxael japon aton fo'aliajwa pijow’ —aech Moisés chajia lelpox —aech fariseos Jesúsliajwa.
4 Eles responderam: — Moisés permitiu ao homem dar à sua esposa um documento de divórcio e mandá-la embora.
5 Do jawʉt, Jesús jʉm-aech fariseosliajwa: —Moisés jasox lel, xamal matnaetinkam xot naexasisliajwam Dios.
5 Então Jesus disse:
6 Majt wajwʉajna, Dios that is wʉt, kaen aton ispon. Kaeow atowbej ispon.
6 Mas no começo, quando foram criadas todas as coisas, foi dito: “Deus os fez homem e mulher.
7 Samata, aton fit wʉt pawis, japi nakolaxael paxxot, penxotbej, japon aton, pijow sʉapich, pejlel dukaliajwa.
7 Por isso o homem deixa o seu pai e a sua mãe para se unir com a sua mulher,
8 Do ja-aech wʉt, japi kolenje, me-ama kaen wʉt, jachiyaxaeli. Ja-aech wʉt, japilis, me-ama majt kolenje wʉt, jachi-ellisi. Amwʉtjel japi, me-ama kaen wʉt, ja-aechlisi.
8 e os dois se tornam uma só pessoa.” Assim, já não são duas pessoas, mas uma só.
9 Samata, aton fo'axil pijow, Dios pijaxtat nakjiya xot —aech Jesús fariseosliajwa.
9 Portanto, que ninguém separe o que Deus uniu.
10 Do baxael, Jesús, pejnachala sʉapich, batat wʉt, pejnachala wʉajnachaemtas watho' pelsaxliajwa.
10 Quando já estavam em casa, os discípulos tornaram a fazer perguntas sobre esse assunto.
11 Do jawʉt, Jesús jʉmnot wʉt, jʉm-aechon pejnachalaliajwa: —Aton fo'a wʉt pijow, japon aton asaow pawis fit wʉt, japon babijax is Diosliajwa, pijowliajwabej, bʉ'moejt xoton asaow, pijowa-elpow.
11 E Jesus respondeu:
12 Pawisbej pamal fo'a wʉt, asan poi fit wʉtow, japow babijax is Diosliajwa, pamalliajwabej, bʉ'moejt xotow asan poi, pamala-elpon —aech Jesús.
12 E, se a mulher mandar o seu marido embora e casar com outro homem, ela também estará cometendo adultério.
13 Do baxael, jiw bʉflaen yamxi Jesús poxadin, Jesús ke-osliajwa yamxixot. Jawʉt pejnachala jʉm-aech yamxi bʉflaeniliajwa: —¡Nabej bʉflae' yamxi Jesúsleldin! —aechi.
13 Depois disso, algumas pessoas levaram as suas crianças a Jesus para que ele as abençoasse, mas os discípulos repreenderam aquelas pessoas.
14 Jesús japox jʉmtaen wʉt, palalapon pejnachalaliajwa. Samata, jʉm-aechon: —¡Tapaem yamxi bʉflaeliajwas xanlel! ¡Nabej fias! Dios pejjiw, duilaxaeli Diosxotse, japi, me-ama ampi yamxi, kamta naexasit xoti Dios pejtato'lax.
14 Quando viu isso, Jesus não gostou e disse:
15 Diachwʉajnakolax xan jʉm-an. Xamal Dios naexasitam wʉt, me-ama yamxi, ja-am wʉt, pasaxaelam Diosxotse. Dios naexasis-emil wʉt, pasaximil jaxotse —aech Jesús pejnachalaliajwa.
15 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: quem não receber o Reino de Deus como uma criança nunca entrará nele.
16 Do jawʉt, Jesús kaenanʉla yamxi isnot wʉt, jʉm-aechon yamxiliajwa: “Dios puexa xamal nej kajachawaesfʉle” —aech Jesús, ke-ot wʉt yamxixot.
16 Então Jesus abraçou as crianças e as abençoou, pondo as mãos sobre elas.
17 Jesús pejme fʉlaeliajwa wʉt, kaen aton najae-en Jesúslel. Pat wʉt, Jesús pejwʉajnalel brixtat nukon. Jawʉt, wʉajnachaemt wʉt, jʉm-aechon: —Jiw chanaekabʉanan, xam xabich pachaemam. ¿Achaxkat xan nawewe'p isliajwan pomatkoicha dukaliajwan Diosxotse? —aechon.
17 Quando Jesus estava saindo de viagem, um homem veio correndo, ajoelhou-se na frente dele e perguntou: — Bom Mestre, o que devo fazer para conseguir a vida eterna?
18 Jesús jʉmnot wʉt, jʉm-aechon: —¿Ma-aech xotkat xan najʉm-am: ‘Xam xabich pachaemam’ —na-amkat? Kaen Dios xabich pachaem.
18 Jesus respondeu:
19 Xam matabijtam Dios pejtato'laxan. Moisés chajia lelpox jʉm-aech: ‘¡Nabej boese' asan aton! ¡Nabej bʉ'moejs asaow pawis, nijwa-elpow! ¡Nabej natkowe'! ¡Nabej kechachajbe' asan aton tasalaliajwam, babijax is-elpon! ¡Nabej naekichachajbe'! ¡Nej-ax sitaem, nej-enbej!’ —aech Moisés chajia lelpox —aech Jesús.
19 Você conhece os mandamentos: “Não mate, não cometa adultério, não roube, não dê falso testemunho contra ninguém, não tire nada dos outros, respeite o seu pai e a sua mãe.”
20 Do jawʉt, japon kemaeyan jʉm-aech: —Jiw chanaekabʉanan, xam najʉm-ampoxan, puexa japoxan xan tʉadutx naexasisliajwan, pansianan wʉt. Amwʉtjelbej nakiowa japoxan naexasisfʉlax —aech kemaeyan.
20 — Mestre, desde criança eu tenho obedecido a todos esses mandamentos! — respondeu o homem.
21 Do jawʉt, Jesús natachaemt wʉt kemaeyan, beltaenlison. Do jawʉtbej, Jesús jʉm-aech: —Xamfʉk kaeyax wewe'p isliajwam. ¡Xabʉa'de nejba poxade! ¡Puexa nejew mowim! Mowam wʉt, ¡japaplata chaxduim kejila! Ja-am wʉt, Dios xabich nejchachaemlaxael xamliajwa. Ja-am wʉtbej, Dios xam chaxduiyaxael xabich pachaempoxan japonxotse. Chaxduiyax daeptam wʉt, ¡xabʉa't xan naknanʉamsliajwam, tajnachalnamliajwambej! —aech Jesús.
21 Jesus olhou para ele com amor e disse:
22 Kemaeyan jʉmtaen wʉt Jesús jʉm-aechpox, kemaeyan xabich nejxaejwas, xabich kemaenk xot.
22 Quando o homem ouviu isso, fechou a cara; e, porque era muito rico, foi embora triste.
23 Jesús pejnachalalel natfo'cha wʉt, jʉm-aechon japiliajwa: —Xabich tampoel kemaeya pasliajwa Diosxotse —aech Jesús.
23 Jesus então olhou para os seus discípulos, que estavam em volta dele, e disse:
24 Pejnachala xabich nejchaxoelanuil, jʉmtaen wʉti, Jesús japox jʉm-aech wʉt. Samata, Jesús pejme jʉm-aech pejnachalaliajwa: —Takoew, diachwʉajnakolax xabich tampoel kemaeya pasliajwa Diosxotse.
24 Quando ouviram isso, os discípulos ficaram espantados, mas Jesus continuou:
25 Xamal matabijam camello pinjin xot, xajʉpaxil kuthatʉakre'wʉaj poxade xensliajwa. Kemaeyanliajwabej, tampoel japon pasliajwa Diosxotse —aech Jesús.
25 É mais difícil um rico entrar no Reino de Deus do que um camelo passar pelo fundo de uma agulha.
26 Japox jʉmtaen wʉt, Jesús pejnachala xabich kaes pejme nejchaxoelanuili. Nakaewa nawʉajnachaemsna wʉt, najʉm-aechi: —¿Achankatlax bʉ'weyaxaes? ¿Achankatlax pasaxael Diosxotse? —na-aechi nakaewa.
26 Quando ouviram isso, os discípulos ficaram espantadíssimos e perguntavam uns aos outros: — Então, quem é que pode se salvar?
27 Jesús japi natachaemt wʉt, jʉm-aechon: —Jiw pajut pijaxtat pasaxil Diosxotse. Pelax Dios xajʉp puexa isliajwa. Samata, Dios xajʉp jiw bʉ'weliajwa. Dios kajachawaesaxael jiw pasliajwa japonxotse —aech Jesús.
27 Jesus olhou para eles e disse:
28 Do jawʉt, Pedro jʉm-aech: —Xanal puexa tejew waelax, xam nakfʉlaeliajwan —aech Pedro.
28 Aí Pedro disse: — Veja! Nós deixamos tudo e seguimos o senhor.
29 Do jawʉt, Jesús jʉm-aech: —Diachwʉajnakolax xan jʉm-an. Nejmach-aton Dios pejbichax nabichliajwa wʉt, japon waela wʉt pakoew, pen, pax, paxi, pejbabej, pejsatanbej, jasox is wʉton, tajwʉajan, chimiawʉajan, naexasit xoton, ja-aech wʉt, japon aton Dios kaes pejme chaxduiyaxaeson.
29 Jesus respondeu:
30 Me-ama kaes cien veces chaxduiyaxaeson ampathatat. Jachiyaxaeson, pakoew, pen, paxi, pejba, pejsatbej, puexa japoxan waela xoton. Japon laeje wʉtfʉk ampathatat, jiw nejweslafʉlaxaeson. Samata, nabijasaxaelon, xan nanaexasit xot. Asamatkoi, japon tʉp wʉt, pasaxaelpon pachaemxotse, Diosxotse, pomatkoicha dukaliajwa.
30 receberá muito mais, ainda nesta vida. Receberá cem vezes mais casas, irmãos, irmãs, mães, filhos, terras e também perseguições. E no futuro receberá a vida eterna.
31 Xabich jiw amwʉtjel paklochowpi ampathatat, asamatkoi japi Diosxotse paklochowaxil Dios pejwʉajnalel. Xabich jiwlax amwʉtjel paklochowa-elpi ampathatat, japilax asamatkoi paklochowaxael Diosxotse Dios pejwʉajnalel —aech Jesús.
31 Muitos que agora são os primeiros serão os últimos, e muitos que agora são os últimos serão os primeiros.
32 Asamatkoi Jesús, pejnachala sʉapich, asew jiw sʉapichbej, japi fʉlaech Jerusalén paklowax poxade. Jesús matxoela fol. Pejnachala fol wʉt, nejchaxoeli: “¿Ma-aech xotkat Jesús pejlewla-el fʉlaeliajwa Jerusalén paklowax poxade?” —aechi, nejchaxoel wʉt. Asew jiw, wʉchakal folpi, japi pejlewla. Do jawʉt, Jesús bʉflaech doce pejnachala asalel japikal jʉmchiliajwapon. Jʉm-aechon asew jiw isaxaespox japonliajwa Jerusalén paklowaxxot.
32 Jesus e os discípulos iam pela estrada, subindo para Jerusalém. Ele caminhava na frente, e os discípulos, espantados, iam atrás dele; as outras pessoas que iam com eles estavam com medo. Então Jesus chamou outra vez os discípulos para um lado e começou a falar sobre o que ia acontecer com ele. Jesus disse:
33 Jesús jʉm-aech: “Amwʉt Jerusalén paklowax poxaxaes. Jaxotde xan, puexa jiw pakoewkolnan, asew jiw nawiasaxael sacerdotespaklochowxot, judíos chanaekabʉanapixotbej. Japi natasalaxael asew jiw xan naboesaliajwa. Do jawʉx, xan nawiasaxaeli judíos-elixot.
33 — Escutem! Nós estamos indo para Jerusalém, onde o
34 Japi nabʉ'wʉajanpaeyaxael. Naloyaxaelbejpi. Xabich namatwʉajselsaxaeli. Do jawʉx, naboesaxaeli. Tʉpx wʉt, tres matkoi wʉt, Dios namat-esaxael pejme dukaliajwan” —aech Jesús.
34 Estes vão zombar dele, cuspir nele, bater nele e matá-lo; mas três dias depois ele ressuscitará.
35 Do jawʉx, Santiago, Juan sʉapich, japi Zebedeo paxi, mox soepapi Jesúsxot. Do jawʉt, jʉm-aechi: —Jiw chanaekabʉanan, xanal wʉljowx xam nawe-isliajwam chamoeyax xanalliajwa —aechi Jesúsliajwa.
35 Depois Tiago e João, filhos de Zebedeu, chegaram perto de Jesus e disseram: — Mestre, queremos lhe pedir um favor.
36 Jesús jʉmnot wʉt, jʉm-aechon japiliajwa: —¿Achaxkat we-isaxaelen, chamoeyax, xamalliajwa? —aech Jesús.
36 — O que vocês querem que eu faça para vocês? — perguntou Jesus.
37 Japi jʉmnot wʉt, jʉm-aechi: —Xam jiw tato'lam wʉt ampathatat, ¡xanal natapaem chalakaliajwan xam nejkolalelje! ¡Natapaembej xanal puexa jiw tato'laliajwan, xam sʉapich, xanalbej jiw nasitaeliajwa! —aechi Jesúsliajwa.
37 Eles responderam: — Quando o senhor sentar-se no trono do seu
38 Jesús jʉm-aech: —Xamal matabija-emil nawʉljowampox. Xan xabich nabijasaxaelen jiw pijaxtat. ¿Xamalkat-is xajʉpaxaelam nabijasliajwam, me-ama xan, jachiliajwam? Xanbej tʉpaxaelen asajiw pijaxtat. ¿Xamalkat-is xajʉpaxaelam tʉpaliajwam, me-ama xan, jachiliajwam? —aech Jesús japiliajwa.
38 Jesus respondeu:
39 Japi jʉmnot wʉt, jʉm-aechi: —Diachwʉajnakolax xanalbej xajʉpx nabijasliajwan, me-ama xam, jachiliajwan —aechi Jesúsliajwa. Jesús jʉmnot wʉt, jʉm-aechon: —Diachwʉajnakolax xamalbej tajaxtat nabijasaxaelam. Tʉpaxaelambej. Me-ama xan, jachiyaxaelam.
39 Eles disseram: — Podemos. Então Jesus disse:
40 Pe tajkolalelje xamal chalakaliajwampox, puexa jiw tato'laliajwambej, xan sʉapich, japoxliajwa taj-ax Dios xan natapae-el tajut japox jʉmchiliajwan. Taj-ax Dios, japon pajut tapaeyaxael tajkolalelje chalakaxaelpi, xan sʉapich, japiliajwa chajia wechaemtas xotlisi —aech Jesús.
40 Mas eu não tenho o direito de escolher quem vai sentar à minha direita e à minha esquerda. Pois foi Deus quem preparou esses lugares e ele os dará a quem quiser.
41 Asew Jesús pejnachala, diezpi, japox jʉmtaen wʉt, palalapi Santiagoliajwa, Juanliajwabej, wʉljow xoti japox.
41 Quando os outros dez discípulos ouviram isso, começaram a ficar zangados com Tiago e João.
42 Do jawʉt, Jesús puexa pejnachala la, japi kaes moxliajwa Jesúsxot. Dolisi, japi kaes mox wʉt Jesúsxot, jawʉt Jesús jʉm-aech pejnachalaliajwa: —Xamal matabijam asatʉajnʉchanpijiw, Dios naexasis-eli, paklochow, japi tato'al wʉt, tato'la-el pachaempoxantat. Japi jiw tato'al pamamaxtat asew jiw matabijaliajwas japi kaes pejme paklochowpox.
42 Então Jesus chamou todos para perto de si e disse:
43 Pelax xamal jasoxtat tato'laximil. Nejmach-aton xamalxot kaes xabich paklonasia wʉt, japon majt xamal kajachawaesfʉlaxael.
43 Mas entre vocês não pode ser assim. Pelo contrário, quem quiser ser importante, que sirva os outros,
44 Nejmach-aton kaes paklonasia wʉt xamalxot, japon majt, me-ama esclavo wʉt, jachiyaxaelon xamalliajwa.
44 e quem quiser ser o primeiro, que seja o escravo de todos.
45 Ja-aechlap-is xanliajwa. Xan, puexa jiw pakoewkolnan, fʉlae-enil ampathatat jiw xan nakajachawaesfʉlaliajwa. Xanlax fʉlaekx jiw kajachawaesfʉlaliajwan, jiw bʉ'weliajwanbej, wemosliajwan japi babijaxan ispoxan, tʉpx wʉt cruztat —aech Jesús pejnachalaliajwa.
45 Porque até o
46 Jesús, pejnachala sʉapich, pat Jericó paklowaxxot. Do baxael, japapaklowax nakolaxxot nakolaliajwa wʉt, xabich Jerico paklowaxpijiwbej nafʉlchala. Do jaxot kaen itliaklan ek japanʉambabʉ'tat, jiw xaxenapi wʉljoeliajwa platafachan. Japon pawʉl Bartimeo. Japon Timeo paxʉlan.
46 Jesus e os discípulos chegaram à cidade de Jericó. Quando ele estava saindo da cidade, com os discípulos e uma grande multidão, encontrou um cego chamado Bartimeu, filho de Timeu. O cego estava sentado na beira do caminho, pedindo esmola.
47 Do jawʉt, jʉmtaen wʉton Jesús, Nazaret paklowaxpijin, mox xensaxaelpox, jawʉt, japon itliaklan nejlasfʉl wʉt, jʉm-aechfʉlon: —Jesús, David pamon, ¡xan nabeltaem! —aechfʉllison.
47 Quando ouviu alguém dizer que era Jesus de Nazaré que estava passando, o cego começou a gritar: — Jesus,
48 Xabich jiw bʉxfiachpon boejlach ekaliajwa. Ja-aech wʉt, itliaklan kaes pejme nejlasfʉl wʉt, jʉm-aechfʉlon: —David pamon, ¡xan nabeltaem! —aechfʉlon, nejlasfʉl wʉt.
48 Muitas pessoas o repreenderam e mandaram que ele calasse a boca, mas ele gritava ainda mais: — Filho de Davi, tenha pena de mim!
49 Do jawʉt, Jesús japox jʉmtaen wʉt, nukjabapon. Jʉm-aechon: —¡Jʉm-amde itliaklan xanlel fʉlaeliajwadin! —aech Jesús. Do jawʉt, itliaklan las wʉt, jʉm-aechipon: —¡Nejchachaemilde! ¡Nande! Jesús xam la moxliajwam japon poxade —aechipon.
49 Então Jesus parou e disse: Eles chamaram e lhe disseram: — Coragem! Levante-se porque ele está chamando você!
50 Do jawʉt, itliaklan thʉch naxoelax asalelaxach fo'a. Do jawʉt, nancha wʉt, moxdepon Jesús poxade.
50 Então Bartimeu jogou a sua capa para um lado, levantou-se depressa e foi até o lugar onde Jesus estava.
51 Jesús wʉajnachaemt wʉt, jʉm-aechon itliaklanliajwa: —¿Achaxasiamkat xam? ¿Achaxkat isaxaelen xamliajwa? —aech Jesús itliaklanliajwa. Itliaklan jʉmnot wʉt, jʉm-aechon: —Jiw chanaekabʉanan, ¡xan taesian! —aechon.
51 — O que é que você quer que eu faça? — perguntou Jesus. — Mestre, eu quero ver de novo! — respondeu ele.
52 Jesús jʉm-aech: —¡Xabʉa'de nejmach! Amwʉtjel xam pachaemam, chiekal naxanaboejtam xot —aech Jesús. Do jawʉt, itliaklan chiekal taenlison. Jawʉtbej, Jesús nakfollison.
52 — Vá; você está curado porque teve fé! — afirmou Jesus. No mesmo instante, Bartimeu começou a ver de novo e foi seguindo Jesus pelo caminho.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 10, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.