Mateus 26

Ta lǝ Luwǝ Kunmindɨ kɨ Sigɨ (GQR) vs VC

Sair da comparação
VC Versão Católica
1 Lokɨ Jeju tɔlta kelta dɔ nya’gɨ ningə, el njendo’gɨ lə’ne ene:
1 — ausente —
2 «In gəri kadɨ ndɔ joo par ə ndɔ ra nanyi Pakɨ a asɨ, kadɨ de’gɨ a uləi m’in Ngonn de ji de’gɨ’tɨ kadɨ a ɓəri m’in kagidəsɨ’tɨ.»
2 Ye know that after two days the passover takes place, and the Son of man is delivered up to be crucified.
3 Lo kin’tɨ non, kibo’gɨ lə njekujənyamosɨ kadikare’gɨ, kɨ ngatɔgɨ’gɨ lə Juwipɨ’gɨ, kawinan natɨ lo’tɨ lə Kayipɨ kɨ in kibo lə njekujənyamosɨ kadikare’gɨ.
3 Then the chief priests and the elders of the people were gathered together to the palace of the high priest who was called Caiaphas,
4 Ningə indəi ndu’de nan’tɨ kadɨ n’uwəi Jeju gidɨ kuwə n’tɔli’ə.
4 and took counsel together in order that they might seize Jesus by subtlety and kill him;
5 Ningə elinan eyina: «Adɨ j’uwəi’ə ndɔ ra nanyi’tɨ el, nan to de’gɨ a indəi kɨ wongɨ.»
5 but they said, Not in the feast, that there be not a tumult among the people.
6 Jeju in Betani’tɨ, me kəy’tɨ lə Simon kɨ kete in njebanjɨ,
6 — ausente —
7 ningə dene madɨ re rɔ Jeju’tɨ kɨ ku mbal kɨ hu kɨ ətɨ majɨ rosɨ. In hu kɨ gat’a in ngayn. Ningə lokɨ Jeju isɨ sɔ nya ə, ur hu kakin dɔ Jeju’tɨ.
7 a woman, having an alabaster flask of very precious ointment, came to him and poured it out upon his head as he lay at table.
8 Ə lokɨ njendo’gɨ oyi nya kin be ningə, nəl’de el, adɨ eli eyina: «Ginn ra hu kin kɔ be in ri wa?
8 But the disciples seeing it became indignant, saying, To what end {was} this waste?
9 Asɨ kadɨ de taa’n nar kɨ ngayn ə ra’n kɨ njendoo’gɨ.»
9 for this might have been sold for much and been given to the poor.
10 Jeju oo ta kɨ isɨ eli be, ningə el’de ene: «Tadɔ ri ə isɨ njuwəi dene kin be wa? Nya kɨ ra dɔ’m’tɨ kin in kulə kɨ majɨ.»
10 But Jesus knowing {it} said to them, Why do ye trouble the woman? for she has wrought a good work toward me.
11 Njendoo’gɨ kam, sii sese ne kɨ ndɔ’gɨ pətɨ, nan m’in m’a m’njɨ sese kɨ non’tɨ el.
11 For ye have the poor always with you, but me ye have not always.
12 Hu kɨ ətɨ majɨ kɨ ur dɔ’m’tɨ kin, ur ra’n go darɔ’m kɨ a aw ɓadɨ’tɨ.
12 For in pouring out this ointment on my body, she has done it for my burying.
13 Ningə tokɨ rɔta’tɨ adɨ m’el’se: lo’gɨ pətɨ dɔnangɨ’tɨ ne, kɨ de’gɨ a iləi mbər Poyta kɨ majɨ səm’tɨ, a ɔri poy nya kɨ dene ra kin kadɨ me’de olo’n dɔ’a’tɨ.
13 Verily I say to you, Wheresoever these glad tidings may be preached in the whole world, that also which this {woman} has done shall be spoken of for a memorial of her.
14 De kare kɨ mbunə njendo’gɨ’tɨ lə Jeju kɨ dɔgɨ gidə in joo, kɨ tɔ’a nan Judasɨ Isikariyotɨ aw ɓe lə kibo’gɨ lə njekujənyamosɨ kadikare’gɨ,
14 — ausente —
15 el’de ene: «Kin ə m’ulə Jeju jɨ’se’tɨ ə a adi’m’in ri wa?» Ningə ingɨ tudəi nar silə dɔ mutə adi’ə.
15 and said, What are ye willing to give me, and *I* will deliver him up to you? And they appointed to him thirty pieces of silver.
16 Ulə ngirə low’ə’tɨ kin non, Judasɨ isɨ sangɨ dɔkagilo kɨ to kadɨ ulə’n Jeju ji’de’tɨ.
16 And from that time he sought a good opportunity that he might deliver him up.
17 Ndɔ kɨ dɔkete lə ra nanyi kusɔ mapa kɨ hum ɔd’ɔ el, njendo’gɨ lə Jeju rei dəji’ə eyina: «Lo kɨ ra be ə in ndigɨ kadɨ j’aw jɨ ra nyakusɔ Pakɨ səm’tɨ j’ad’i wa?»
17 — ausente —
18 Ə Jeju el’de ene: «Ai me ɓebo’tɨ kam, kəy lə de kɨ be, ə eli’ə eyina: “Njendo de’gɨ ene: dɔkagilo lə’m in ndəkba, ningə in ɓe lə’i ə m’a m’ra Pakɨ’tɨ kɨ njendo’gɨ lə’m.”»
18 And he said, Go into the city unto such a one, and say to him, The Teacher says, My time is near, I will keep the passover in thy house with my disciples.
19 Njendo’gɨ awi rai tokɨ Jeju el’n’de, adɨ rai nyakusɔ Pakɨ.
19 And the disciples did as Jesus had directed them, and they prepared the passover.
20 Lokɨ kadɨ ur, Jeju isɨ ta nyakusɔ’tɨ kɨ njendo’gɨ lə’ne kɨ dɔgɨ gidə in joo.
20 And when the evening was come he lay down at table with the twelve.
21 Lokɨ isɨ sɔi nya, Jeju el’de ene: «Tokɨ rɔta’tɨ, adɨ m’el’se, de kare dann’se’tɨ a ulə’m ji de’gɨ’tɨ.»
21 And as they were eating he said, Verily I say to you, that one of you shall deliver me up.
22 Lo kin’tɨ, me njendo’gɨ tɔsɨ, adɨ dəji ta Jeju kare kare eyina: «In m’in ɓe, Burəɓe?»
22 And being exceedingly grieved they began to say to him, each of them, Is it *I*, Lord?
23 Ə Jeju təl el’de ene: «De kɨ ulə ji’ne sə’m nan’tɨ me ngo kusɔ nya’tɨ kin ə, de’ə a ulə’m ji de’gɨ’tɨ.
23 But he answering said, He that dips his hand with me in the dish, *he* it is who shall deliver me up.
24 Tadɔ Ngonn de a oy tokɨ ndangi me makitu’tɨ lə Luwə ɔji dɔ’a, nan kumtondoo in lə de kɨ a ulə ji de’gɨ’tɨ. De’ə kin, re oji’ə el kaa in sotɨ.»
24 The Son of man goes indeed, according as it is written concerning him, but woe to that man by whom the Son of man is delivered up; it were good for that man if he had not been born.
25 Judasɨ kɨ a ulə Jeju ji de’gɨ’tɨ kakin, dəjɨ Jeju ene: «Njendo, in m’in ɓe?» Ə Jeju ilə’tɨ ene: «Te ta’i’tɨ.»
25 And Judas, who delivered him up, answering said, Is it *I*, Rabbi? He says to him, *Thou* hast said.
26 Lokɨ sii ta nyakusɔ’tɨ, Jeju un mapa, njangɨ dɔ’a, uwə tətɨ nan’tɨ, adɨ njendo’gɨ, ningə el’de ene: «Tai sɔi, in kin in darɔ’m.»
26 — ausente —
27 Go mapa’tɨ, Jeju un kɔpɨ yiwi kandɨ nju, ra oyo Luwə dɔ’tɨ, ningə təl’n adɨ njendo’gɨ ene: «Tai, anyinan pətɨ.
27 And having taken {the} cup and given thanks, he gave {it} to them, saying, Drink ye all of it.
28 In kin in mosɨ’m, mosɨ Kunmindɨ kɨ sigɨ kɨ a anyi tadɔ bulə de’gɨ, tadɔ k’inyə’n go majel’gɨ lə’de kɔ.
28 For this is my blood, that of the {new} covenant, that shed for many for remission of sins.
29 Ningə adɨ m’el’se, m’a m’anyi yiwi kandɨ nju gogɨ el, bitɨ kadɨ m’a m’anyi sese kɨ sigɨ me Konɓe’tɨ lə Bai.»
29 But I say to you, that I will not at all drink henceforth of this fruit of the vine, until that day when I drink it new with you in the kingdom of my Father.
30 Osi pa kulə tɔjɨ dɔ Luwə’tɨ ningə tei awi dɔ mbal kagɨ Buni’gɨ’tɨ.
30 Depois do canto dos Salmos, dirigiram-se eles para o monte das Oliveiras.
31 Ningə Jeju el njendo’gɨ ene: «Kondɔ’tɨ ne inɓe kin, ingɨ a mbeti m’in pətɨ, tadɔ ndangi me makitu’tɨ lə Luwə eyina: “M’a m’tɔl njekul batɨ’gɨ, ningə bulə batɨ’gɨ a sananyinan kɨ lo lo.”
31 Disse-lhes então Jesus: Esta noite serei para todos vós uma ocasião de queda; porque está escrito: Ferirei o pastor, e as ovelhas do rebanho serão dispersadas {Zc 13,7}.
32 Nan lokɨ m’a m’ində lo koy’tɨ, m’a m’aw kete non’se’tɨ, to nginə’se Galile’tɨ.»
32 Mas, depois da minha Ressurreição, eu vos precederei na Galiléia.
33 Lo kin’tɨ, Piyər un ta el Jeju ene: «Re de’gɨ pətɨ inyəi nu kɔ kaa, m’in m’a m’inyə’i kɔ el ratata.»
33 Pedro interveio: Mesmo que sejas para todos uma ocasião de queda, para mim jamais o serás.
34 Ə Jeju təl el’ə ene: «Tokɨ rɔta’tɨ adɨ m’el’i: me kondɔ’tɨ ne inɓe kin, kete ɓay taa kadɨ kunə kunjə non, a manjɨ ta nja mutə ene in gərɨ’m el.»
34 Disse-lhe Jesus: Em verdade te digo: nesta noite mesma, antes que o galo cante, três vezes me negarás.
35 Nan Piyər el’ə ene: «Re in koy kaa m’a m’oy sə’i, um m’a manjɨ ta gəri el bitɨ.» Ningə ndəgɨ njendo’gɨ pətɨ eli ko ta inɓe kɨ Piyər el kakin tɔ.
35 Respondeu-lhe Pedro: Mesmo que seja necessário morrer contigo, jamais te negarei! E todos os outros discípulos diziam-lhe o mesmo.
36 Go’tɨ, Jeju in kɨ njendo’gɨ lə’ne ɔti rei lo’tɨ madɨ kɨ ɓari’ə Getisemane. Jeju el’de ene: «Sii lo kin’tɨ ne be in nginəi m’in, dɔkagilo’tɨ kɨ m’a m’aw nu kadɨ m’elta kɨ Luwə.»
36 Retirou-se Jesus com eles para um lugar chamado Getsêmani e disse-lhes: Assentai-vos aqui, enquanto eu vou ali orar.
37 Jeju adɨ Piyər in kɨ ngann lə Jebede kɨ joo awi si’ə. Lo kin’tɨ, mekon kɨ metujɨ kibo ulə ngirə ra Jeju,
37 E, tomando consigo Pedro e os dois filhos de Zebedeu, começou a entristecer-se e a angustiar-se.
38 adɨ el’de ene: «Me’m rosɨ kɨ metujɨ kɨ asɨ koy, sii lo kin’tɨ ne be, sii kum ba um toi ɓi el nan’tɨ sə’m.»
38 Disse-lhes, então: Minha alma está triste até a morte. Ficai aqui e vigiai comigo.
39 Jeju ɔtɨ kɨ kete nden ningə, osɨ kɨ ta kum’ne nanga, elta kɨ Luwə ene: «Bai, re to bann ə, ɔsɨ kɔpɨ kon kin ngərəngɨ rɔ’m’tɨ! Nan k’in ə kadɨ in kigo ndigɨ’tɨ lə’m el, nan kigo ndigɨ’tɨ lə’i yo taa.»
39 Adiantou-se um pouco e, prostrando-se com a face por terra, assim rezou: Meu Pai, se é possível, afasta de mim este cálice! Todavia não se faça o que eu quero, mas sim o que tu queres.
40 Jeju təl re rɔ njendo’gɨ’tɨ ningə ingə’de, isɨ toi ɓi, adɨ el Piyər ene: «Kin kaa asi kadɨ sii sə’m kum dɔ kadɨ kɨ kare be el bitɨ ɓe?
40 Foi ter então com os discípulos e os encontrou dormindo. E disse a Pedro: Então não pudestes vigiar uma hora comigo...
41 Sii kumngayira ba, elita kɨ Luwə, kadɨ osi me nyanan’tɨ el. Ndil de kɨ me’ə’tɨ ge ra nya kɨ majɨ, nan darɔ in kɨ ton.»
41 Vigiai e orai para que não entreis em tentação. O espírito está pronto, mas a carne é fraca.
42 Təl ɔr rɔ’ne sanyi se’de kɨ nja joo, ningə elta kɨ Luwə ene: «Bai, kin ə re kɔpɨ kon kin, majɨ kadɨ m’anyi um lo kɔs’ɔ ngərəngɨ rɔ’m’tɨ goto ə, kadɨ ra ndigɨ lə’i.»
42 Afastou-se pela segunda vez e orou, dizendo: Meu Pai, se não é possível que este cálice passe sem que eu o beba, faça-se a tua vontade!
43 Lokɨ təl re rɔ njendo’gɨ’tɨ ningə, ingə’de isɨ toi ɓi ɓay, kum’de ɔy diriri.
43 Voltou ainda e os encontrou novamente dormindo, porque seus olhos estavam pesados.
44 Jeju inyə’de ə təl ɔr ndan’ne ɓay, elta kɨ Luwə kɨ nja mutə, un go mindɨ’ne kɨ kete kakin ɓay.
44 Deixou-os e foi orar pela terceira vez, dizendo as mesmas palavras.
45 Go’tɨ, təl re rɔ njendo’gɨ’tɨ el’de ene: «In toi ta ɓi’tɨ ne, isɨ ɔri kon ɓay wa? Asɨ be nga! Dɔ kadɨ kulə’m m’in Ngonn de ji njeramajel’gɨ’tɨ asɨ nga.
45 Voltou então para os seus discípulos e disse-lhes: Dormi agora e repousai! Chegou a hora: o Filho do Homem vai ser entregue nas mãos dos pecadores...
46 Indəi taa adɨ j’awi, njekulə’m ji’de’tɨ ə re am!»
46 Levantai-vos, vamos! Aquele que me trai está perto daqui.
47 Lokɨ ta nanyi ta Jeju’tɨ ba ɓay ningə, Judasɨ, kɨ in kɨ kare dann njendo’gɨ’tɨ kɨ dɔgɨ gidə in joo re. Re kɨ kutɨ de’gɨ ngayn go’ne’tɨ. De’gɨ kɨ njekuwə kiyərɔ’gɨ ge, njekuwə gɔl’gɨ ji’de’tɨ ge. Bulə de’gɨ kin, in kibo’gɨ lə njekujənyamosɨ kadikare’gɨ, kɨ ngatɔgɨ’gɨ lə Juwipɨ’gɨ ə uləi’de.
47 Jesus ainda falava, quando veio Judas, um dos Doze, e com ele uma multidão de gente armada de espadas e cacetes, enviada pelos príncipes dos sacerdotes e pelos anciãos do povo.
48 Judasɨ kɨ njekundɔ Jeju, el’de nya kɨ n’a n’ra kadɨ to gəri Jeju ene: «De kɨ m’a m’ində kɔtɨ’m yan’tɨ kin ə, in darɔ’a inɓe, ənn ə, uwəi’ə səm.»
48 O traidor combinara com eles este sinal: Aquele que eu beijar, é ele. Prendei-o!
49 In be ə, tanan’tɨ ne ɔtɨ re kɨ rɔ Jeju’tɨ el’ə ene: «M’uwə ji’i, Njendo de’gɨ!» Ningə, ində kɔtɨ’ne yan’a’tɨ.
49 Aproximou-se imediatamente de Jesus e disse: Salve, Mestre. E beijou-o.
50 Ə Jeju el’ə ene: «Madɨ’m, in ra nya kɨ in re kadɨ in ra.» Ningə low’ə’tɨ non, de’gɨ indəi ji’de dɔ Jeju’tɨ uwəi’ə.
50 Disse-lhe Jesus: É, então, para isso que vens aqui? Em seguida, adiantaram-se eles e lançaram mão em Jesus para prendê-lo.
51 Ningə nyɨ, kɨ kare dann nje kɨ in nan’tɨ kɨ Jeju, ində ji’ne dɔ kiyərɔ lə’ne, tugə’n mbi paja lə kibo lə njekujənyamosɨ kadikare’gɨ batɨ gangɨ.
51 Mas um dos companheiros de Jesus desembainhou a espada e feriu um servo do sumo sacerdote, decepando-lhe a orelha.
52 Nan Jeju el’ə ene: «Ulə kiyərɔ lə’i saw’a’tɨ gogɨ, tadɔ de’gɨ kɨ nje rɔi kɨ kiyərɔ a tuji’de kɨ kiyərɔ tɔ.
52 Jesus, no entanto, lhe disse: Embainha tua espada, porque todos aqueles que usarem da espada, pela espada morrerão.
53 Ke oo kadɨ m’asɨ kadɨ m’dəjɨ tɔgɨ Bai, ə tanan’tɨ ne a ulə kɨ bulə malayka’gɨ dər dɔgɨ banyi banyi kadɨ rei rɔ lə’m el wa?
53 Crês tu que não posso invocar meu Pai e ele não me enviaria imediatamente mais de doze legiões de anjos?
54 Nan kin ə re in be ə, bann ə Makitu lə Luwə kɨ el ene nya’gɨ a rai nya be kin tɔlta’ne wa?»
54 Mas como se cumpririam então as Escrituras, segundo as quais é preciso que seja assim?
55 Go’tɨ, Jeju el bulə de’gɨ ene: «Rei kɨ kiyərɔ’gɨ kɨ gɔl’gɨ taa kadɨ uwəi m’in to nya kɨ m’in njeɓogɨ be! Ndɔ’gɨ pətɨ, m’in sese nan’tɨ natɨ Kəy’tɨ lə Luwə, m’ndo de’gɨ nya, kaa, uwəi m’in el.
55 Depois, voltando-se para a turba, falou: Saístes armados de espadas e porretes para prender-me, como se eu fosse um malfeitor. Entretanto, todos os dias estava eu sentado entre vós ensinando no templo e não me prendestes.
56 Nan nya’gɨ kin rai nya be kadɨ ta kɨ njekeltakita Luwə’tɨ ndangi, tɔlita’de.» Lo kin’tɨ, njendo’gɨ li’ə pətɨ anyinan ə inyəi’ə.
56 Mas tudo isto aconteceu porque era necessário que se cumprissem os oráculos dos profetas. Então os discípulos o abandonaram e fugiram.
57 Nje kuwə Jeju, awi si’ə non kibo’tɨ lə njekujənyamosɨ kadikare’gɨ kɨ tɔ’a nan Kayipɨ. In lo kin’tɨ ə njendo ndukun’gɨ kɨ ngatɔgɨ’gɨ lə Juwipɨ’gɨ kawi nan’tɨ.
57 Os que haviam prendido Jesus levaram-no à casa do sumo sacerdote Caifás, onde estavam reunidos os escribas e os anciãos do povo.
58 Piyər ra njiyə’n go’de’tɨ sanyi nden nden, bitɨ re ur’n go’de’tɨ, natɨ lo’tɨ lə kibo lə njekujənyamosɨ kadikare’gɨ kakin. Re isɨ nan’tɨ kɨ paja’gɨ kadɨ n’oo ke nya kin a tɔlta’ne bann wa.
58 Pedro seguia-o de longe, até o pátio do sumo sacerdote. Entrou e sentou-se junto aos criados para ver como terminaria aquilo.
59 Kibo’gɨ lə njekujənyamosɨ kadikare’gɨ kɨ njegangita’gɨ lə Juwipɨ’gɨ ba pətɨ, sangi row kadɨ n’ingəi de’gɨ kɨ nje tətɨ ta kɨ ngom dɔ’a’tɨ, kadɨ n’gangi ta koy dɔ Jeju’tɨ,
59 Enquanto isso, os príncipes dos sacerdotes e todo o conselho procuravam um falso testemunho contra Jesus, a fim de o levarem à morte.
60 nan ingəi el. De’gɨ ngayn kɨ nje tətɨ ta rei elita kɨ ngom dɔ’a’tɨ, nan asɨ nan’tɨ el. Ta tɔlta’a, de’gɨ joo rei eli eyina:
60 Mas não o conseguiram, embora se apresentassem muitas falsas testemunhas.
61 «Dingəm kin el ene: “M’asɨ kadɨ m’tujɨ Kəy lə Luwə kɔ, ə m’təl m’ində gogɨ me ndɔ’tɨ kɨ mutə.”»
61 Por fim, apresentaram-se duas testemunhas, que disseram: Este homem disse: Posso destruir o templo de Deus e reedificá-lo em três dias.
62 Ə kibo lə njekujənyamosɨ kadikare’gɨ indəi taa el Jeju ene: «A elta madɨ dɔ ta’tɨ kɨ de’gɨ a indəi dɔ’i’tɨ kin el wa?»
62 Levantou-se o sumo sacerdote e lhe perguntou: Nada tens a responder ao que essa gente depõe contra ti?
63 Nan Jeju ilə’de’tɨ el. Lo kin’tɨ, kibo lə njekujənyamosɨ kadikare’gɨ el Jeju ene: «Kɨ tɔ Luwə kɨ nje kisi kumngayira, m’dəj’i kadɨ el’je ke in, ə in Kirisitɨ kɨ in De kɨ Luwə mbət’ə, kɨ in Ngonn lə Luwə wa?»
63 Jesus, no entanto, permanecia calado. Disse-lhe o sumo sacerdote: Por Deus vivo, conjuro-te que nos digas se és o Cristo, o Filho de Deus?
64 Ə Jeju el’ə ene: «Te ta’i’tɨ! Nga ningə m’el’se taga wangɨ, m’adɨ oyi tokɨ kaw kɨ kete non, a oyi m’in Ngonn de m’njɨ dɔjikɔl Luwə’tɨ kɨ nje tɔgɨ, m’a m’ində dɔran’tɨ m’re me kilndi’tɨ.»
64 Jesus respondeu: Sim. Além disso, eu vos declaro que vereis doravante o Filho do Homem sentar-se à direita do Todo-poderoso, e voltar sobre as nuvens do céu.
65 Ə kibo lə njekujənyamosɨ kadikare’gɨ til ku’gɨ kɨ rɔ’ne’tɨ, ə el ene: «Elta kɨ mal dɔ Luwə’tɨ. In kin, jɨ sangɨ kadɨ de madɨ kɨ rangɨ taa elta dɔ’a’tɨ el nga. Inɓe’gɨ oyi ndu’ə kɨ el’n ta kɨ mal dɔ Luwə’tɨ kɨ mbi’se ne.
65 A estas palavras, o sumo sacerdote rasgou suas vestes, exclamando: Que necessidade temos ainda de testemunhas? Acabastes de ouvir a blasfêmia!
66 Ta lə’se kɨ dɔ’a’tɨ in ri wa?» Ningə de’gɨ iləi’ə’tɨ eyina: «In de kɨ sɔw dɔ koy.»
66 Qual o vosso parecer? Eles responderam: Merece a morte!
67 Ningə tuwi mannta’de kum’ə’tɨ ge, ɓiri ji’de ɔsi’ə’n’ə ge. Taa nje kɨ nan’gɨ tindəi kɔt’ɔ tɔ,
67 Cuspiram-lhe então na face, bateram-lhe com os punhos e deram-lhe tapas,
68 ningə eli’ə eyina: «J’in ə jɨ dəji, in Kirisitɨ kɨ in De kɨ Luwə mbət’ə, el’je ke nan ə ndəi wa.»
68 dizendo: Adivinha, ó Cristo: quem te bateu?
69 Lokɨ Piyər isɨ nanga tambalo’tɨ, taga ne ningə, dene kare kɨ dann dene’gɨ’tɨ kɨ nje ra kulə me kəy’tɨ lə kibo lə njekujənyamosɨ kadikare’gɨ re rɔ Piyər’tɨ el’ə ene: «In kaa, in kɨ Jeju, dingəm kɨ Galile’tɨ kin tɔ»
69 Enquanto isso, Pedro estava sentado no pátio. Aproximou-se dele uma das servas, dizendo: Também tu estavas com Jesus, o Galileu.
70 Nan Piyər manjɨ takum de’gɨ pətɨ ene: «Jagɨ, m’gər me ta lə’i kɨ in ge kel kin el.»
70 Mas ele negou publicamente, nestes termos: Não sei o que dizes.
71 Go’tɨ, Piyər ɔtɨ isɨ aw kɨ ta ndogɨ’tɨ be, ningə dene kɨ rangɨ kare, kɨ nje ra kulə me kəy’tɨ lə kibo lə njekujənyamosɨ kadikare’gɨ oo’ə, ningə el nje kɨ rai low’ə’tɨ non ene: «De kam in kɨ Jeju kɨ Najaretɨ’tɨ tɔ.»
71 Dirigia-se ele para a porta, a fim de sair, quando outra criada o viu e disse aos que lá estavam: Este homem também estava com Jesus de Nazaré.
72 Ə nja kare ɓay Piyər manjɨ ene: «Jagɨ, tokɨ rɔta’tɨ, m’gər dingəm kin el!»
72 Pedro, pela segunda vez, negou com juramento: Eu nem conheço tal homem.
73 Njaba go’tɨ ningə, de’gɨ kɨ rai se’de non, ɔti kɨ rɔ Piyər’tɨ eli eyina: «Tokɨ rɔta’tɨ, in kaa, in kɨ kare dann de’gɨ’tɨ li’ə tɔ, taa ndu’i kɨ isɨ el’n ta inɓe kin kaa tɔjɨ kadɨ in de li’ə.»
73 Pouco depois, os que ali estavam aproximaram-se de Pedro e disseram: Sim, tu és daqueles; teu modo de falar te dá a conhecer.
74 Ə Piyər ilə rɔ’ne el’de ene: «M’iw rɔ’m kadɨ Luwə ra sə’m nya kɨ ngan, re m’elta kɨ ngom. M’gər dingəm kin el.» Ningə tanan’tɨ non, kunə kunjə kare non.
74 Pedro então começou a fazer imprecações, jurando que nem sequer conhecia tal homem. E, neste momento, cantou o galo.
75 Nga ningə me Piyər olo dɔ ta’tɨ kɨ Jeju el’ə ene: «Kete taa kadɨ kunə kunjə non, a manjɨ ta gərɨ’m nja mutə» kakin. Piyər te taga non kɨ mann kum’ne.
75 Pedro recordou-se do que Jesus lhe dissera: Antes que o galo cante, negar-me-ás três vezes. E saindo, chorou amargamente.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 26, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.