Atos 5

Wipi Yɨt God ma Yɨna Sisɨl Yɨna Peba (GDR) vs VC

Sair da comparação
VC Versão Católica
1 Sɨ yɨpa rɨga, nyɨ da Ananiya, ti kongga Sapira kɨma towaina gou kɨpol yosogonda.
1 Um certo homem chamado Ananias, de comum acordo com sua mulher Safira, vendeu um campo
2 Ɨ Ananiya yɨpa tab wulkɨp yokatonj towanɨm onggɨtyam mɨra wulkɨp wɨngɨrɨnd dɨde yegitonj. Ɨ ton ket ti konggand b'obogɨl wumɨr womnonj. Seg ket ton eyinonj komb wulkɨp ɨtmɨkitijog rɨga wa pɨlwa, ɨ b'ɨsnawa kɨma aramkinonj.
2 e, combinando com ela, reteve uma parte da quantia da venda. Levando apenas a outra parte, depositou-a aos pés dos apóstolos.
3 Ɨ Petro ket yomnonj da, “Ananiya! Rɨdede na man b'anygɨnena nya ke mɨra wulkɨp yɨpa tab yomnɨket? Moina gar re kea Satanat yɨndangɨr yomɨny. Sɨ ma man kea Yɨnayɨna Wɨngawɨngand rabem yomnenyɨt dɨde ket gou kɨpol mɨra wulkɨp ke yɨpa tab yegisɨt?
3 Pedro, porém, disse: Ananias, por que tomou conta Satanás do teu coração, para que mentisses ao Espírito Santo e enganasses acerca do valor do campo?
4 Sɨ re naskand man maka yosogot onggɨtyam gou kɨpol, ɨtemb re mor yɨm nat yɨbnonj. Ɨ kwa re man mɨra wulkɨp akasinot, opimemb wulkɨp re kwa moina b'ingawa wɨra nat wekenenonj. Sɨ onggɨtyam gou kɨpol dɨde mɨra wulkɨp re mor singi rɨrɨr nat wekenenonj omnɨkam. Ajɨ nangga pae man odede negɨr nony menamena yoramisɨt moina gar wa? Man ma rɨga na rabem amneninyɨt, ajɨ God na.”
4 Acaso não o podias conservar sem vendê-lo? E depois de vendido, não podias livremente dispor dessa quantia? Por que imaginaste isso em teu coração? Não foi aos homens que mentiste, mas a Deus.
5 Re Ananiya onggɨtyam yɨt utkundenonj, ton ket uj sap otendonj gou wa. Ɨ komkesa rɨga yepiya re utkundo onggɨtyam gatab yɨt, ton ma sobijog na moga aukɨto.
5 Ao ouvir estas palavras, Ananias caiu morto. Apoderou-se grande terror de todos os que o ouviram.
6 Sɨ ket sisɨl rɨgap owɨnkɨto, ɨ ket tina ujgɨm kukum yomnɨko, ɨ dɨde ket yiyo dɨde gop wa yeungito.
6 Uns moços retiraram-no dali, levaram-no para fora e o enterraram.
7 Ɨ ti kongga Sapira ma wumɨr na wɨbnonj nangga na re aukonj ti leom pɨlɨnd. Ɨ ket nowa awa seg ke todaka tikonj de onggɨt b'eomapu wa.
7 Depois de umas três horas, entrou também sua mulher, nada sabendo do ocorrido.
8 Ɨ ket Petro werkitonj da, “Wumɨr nomne! Ma ɨnsima waina okati mɨra wulkɨp?” Ɨ todaka mɨra yomnonj da, “Owɨ, ɨnsimaemb.”
8 Pedro perguntou-lhe: Dize-me, mulher. Foi por tanto que vendestes o vosso campo? Respondeu ela: Sim, por esse preço.
9 Sɨ Petro ket tin womnonj da, “Nangga pena wɨn molkongga yɨpand odede yɨt yɨsamkya negɨr nya ke otonkenam Yonggyamɨmna Wɨngawɨnga? Yɨr de, rɨga yepiya re mor leond eungitam yiyi re opima ke mora dunda nasim. Ɨ ɨta kwa meda miyi dor.”
9 Replicou Pedro: Por que combinastes para pôr à prova o Espírito do Senhor? Estão ali à porta os pés daqueles que sepultaram teu marido. Hão de levar-te também a ti.
10 Ɨ odenja Sapira daka ket uj sap otendonj Petrom pɨs wɨpɨnd. Ɨ re sisɨl rɨgap b'ɨgarkɨto wɨngɨr wa, ton kea ket tin uj ondrɨki yɨr wongo. Ɨ ton ket wiyo, ɨ weungito ti leom wusɨnd.
10 Imediatamente caiu aos seus pés e expirou. Entrando aqueles moços, acharam-na morta. Levaram-na para fora e a enterraram junto do seu marido.
11 Sɨ komkesa sosi rɨga dɨde komkesa rɨga yepiya re utkundento onggɨt uj gatab yɨt, ton ma sobijog na moga aena wuwenonj.
11 Sobreveio grande pavor a toda a comunidade e a todos os que ouviram falar desse acontecimento.
12 Ɨ ɨtmɨkitijog rɨgap jogjog kɨd kesa kɨma danda wɨko dɨde moga kɨma danda wɨko amnɨkento rɨga wa wɨngɨrɨnd. Ɨ komkesa gar ke utkunda rɨgap yɨpaina nony menamena kɨma yɨpa dɨr kesa metɨnd b'eomenento yɨnamet kara wɨngɨrɨnd ogenaya da “Solomonɨmna Met”.
12 Enquanto isso, realizavam-se entre o povo pelas mãos dos apóstolos muitos milagres e prodígios. Reuniam-se eles todos unânimes no pórtico de Salomão.
13 Ɨ gar ke utkunda kesa rɨgap ten moga na uwada eyenento, ɨ makwa yɨpand b'eomkenento ton kɨma. Ajɨ nangga ma jɨ ton maka ton kɨma yɨpand b'eomkenento, ton kea asourenento gar ke utkunda rɨga.
13 Dos outros ninguém ousava juntar-se a eles, mas o povo lhes tributava grandes louvores.
14 Ɨ jogjog rɨga dɨde kongga bobo auka wuwenonj Yonggyamɨnd gar ke okatam, sɨ gar ke utkunda rɨga bobo re kea ket b'aikɨndento dɨde warabag auka wuwenonj.
14 Cada vez mais aumentava a multidão dos homens e mulheres que acreditavam no Senhor.
15 Ɨ re ket rɨgap yɨr angenento ɨtmɨkitijog rɨgaina jogjog kɨd kesa kɨma danda wɨko dɨde moga kɨma danda wɨko, ton kopa rɨga eyento ukoi nya wa, ɨ ket dar kumbɨnd dɨde tɨtɨnd oramka eyenento. Nokɨm da ra Petro menon okas ukoi nyawɨnd, ɨdenatemb ama rɨka tina wɨngat nɨnda rɨga ɨkangɨndena teyeniny.
15 De maneira que traziam os doentes para as ruas e punham-nos em leitos e macas, a fim de que, quando Pedro passasse, ao menos a sua sombra cobrisse alguns deles.
16 Ɨ dɨde rɨga bobo b'eomkurto nɨnda taun ke rɨnsim re Yerusalem taun wusɨnd wekeny, ɨ eyento kopa rɨga dɨde negɨr kɨlkɨl wɨngawɨnga ke b'ɨdgotnena okateni rɨga. Ɨ kea ket komkesa rɨgap b'ogɨl yokateno.
16 Também das cidades vizinhas de Jerusalém afluía muita gente, trazendo os enfermos e os atormentados por espíritos imundos, e todos eles eram curados.
17 Ajɨ yɨna mopyam sɨ rɨga dɨde komkesa ti ɨrmeka rɨga yepiya re Sadukai rɨga bobo wɨngɨrɨnd wekenonj, towaina garɨnd negɨr yɨr ke yɨr ongong mɨle ke yɨndangɨr aukɨto ɨtmɨkitijog rɨga wa pɨlwa.
17 Levantaram-se então os sumos sacerdotes e seus partidários {isto é, a seita dos saduceus} cheios de inveja,
18 Sɨ ton ket ten yɨmɨnd emdɨto negɨr omnam, ɨ ket sɨbɨbmet wa aramkɨto.
18 e deitaram as mãos nos apóstolos e meteram-nos na cadeia pública.
19 Ajɨ yɨpa Yonggyamɨmna aneru ikonj onggɨt sɨwɨnyɨnd, ɨ ket sɨbɨbmet mora yɨpangendonj dɨde ket apenjinonj bau wa. Ɨ ton ket ten amninonj da,
19 Mas um anjo do Senhor abriu de noite as portas do cárcere e, conduzindo-os para fora, disse-lhes:
20 “Wuwe dɨde towɨnkindam dor de yɨnamet aba wa, ɨ ket rɨga wumɨr tamnenindam dor onggɨtyam komkesa bage yɨt rɨngkaim re rɨgap yɨrkokar yokatenyi.”
20 Ide e apresentai-vos no templo e pregai ao povo as palavras desta vida.
21 Yɨt utkunda seg ke ton ket b'ɨgarkɨto yɨnamet aba wa ɨsparkand, ɨ ket rɨga auyaento. Re yɨna mopyam sɨ rɨga dɨde ti ɨrmeka rɨga wuwonj, ton ket Ju rɨga waina Sanedrin memba dɨde Israel wɨngɨrɨnd komkesa ukoi nyɨ rɨga ara emokto b'eomam de Sanedrin kot wa, dɨde ket rɨga etmɨkurto sɨbɨbmet wa ɨtmɨkitijog rɨga opopɨm.
21 Obedecendo a essa ordem, eles entraram ao amanhecer, no templo, e puseram-se a ensinar. Enquanto isso, o sumo sacerdote e os seus partidários reuniram-se e convocaram o Grande Conselho e todos os anciãos de Israel, e mandaram trazer os apóstolos do cárcere.
22 Ajɨ re opopam rɨgap opekto de sɨbɨbmet wa, ton makwa ɨtmɨkitijog rɨga adarkɨto sɨbɨbmet wɨngɨrɨnd. Sɨ ton ket ɨtekto dɨde wumɨr amnɨto.
22 Dirigiram-se para lá os guardas, mas ao abrirem o cárcere, não os encontraram, e voltaram a informar:
23 Sɨ ton yɨt useka yiyeno da, “Re sɨn wuyɨn, sɨn yɨr yongu sɨbɨbmet mora re b'obogɨl ɨdoki na yɨbɨm, dɨde sɨbɨbmet yɨr ɨpka rɨga owɨnki na wekeny yɨpayɨpa morand. Ɨ re sɨn mora epangkindam, ajɨ sɨn makwa daka yena adarkindam onggɨt sɨbɨbmet wɨngɨr borand.”
23 Achamos o cárcere fechado com toda segurança e os guardas de pé diante das portas, e, no entanto, abrindo-as, não achamos ninguém lá dentro.
24 Ɨ re yɨnamet yɨr ɨpka geja rɨga waina mopyam dɨde yɨna mopyam sɨ rɨgap utkundo onggɨtyam yɨtkak, ton ket ma sobijog na nonysɨpsɨp aukɨto towa gatab. Sɨ endento da, “Ra odede gasa auka ikeny, sɨ nangga e tawɨk?”
24 A essa notícia, os sumos sacerdotes e o chefe do templo ficaram perplexos e indagaram entre si sobre o que significava isso.
25 Onggɨt wɨnɨnd yɨpa rɨga ikonj, ɨ ten wumɨr amninonj da, “Wɨi, yɨr de, rɨga yena re wɨn aramkomam sɨbɨbmet wa, ton opima de yɨnamet aba wa owɨnki wekeny dɨde rɨga auyaenanj.”
25 Mas, nesse momento, alguém transmitiu-lhes esta notícia: Aqueles homens que metestes no cárcere estão no templo ensinando o povo!
26 Onggɨtyam yɨt utkunda seg ke, yɨnamet timtim rɨga mopyam yikonj tina wɨko rɨga kɨma, dɨde teito ɨtmɨkitijog rɨga de b'ɨsagɨkapu pɨpmet wa. Ajɨ ton ma rɨrɨr na danda kɨma ingaenam menonɨm, mop nokɨp rɨga bobo na moga uwadto da, “Ke gɨmokɨp ke nedrɨkinem uj ondrɨkam.”
26 Foi então o comandante do templo com seus guardas e trouxe-os sem violência, porque temiam ser apedrejados pelo povo.
27 Ɨ re ton teito, ton engauto onyitam onggɨt Ju rɨga waina Sanedrin kotɨnd. Ɨ ket yɨna mopyam sɨ rɨgat ten arkeninonj
27 Trouxeram-nos e os introduziram no Grande Conselho, onde o sumo sacerdote os interrogou, dizendo:
28 da, “Sɨn b'ingawa yɨt wa akautondam da, ‘Goro ouyaena teyenindam onggɨt Rɨgamna nyɨwɨnd.’ Ajɨ wɨn yɨpya kesa aukɨtondam. Sɨ wɨn kea waina ouyaena ke Yerusalem taun yɨndangɨr yomnɨkya, ɨ dɨde wɨn opima singi ainindam sɨn injawam onggɨt Rɨgamna uj gatab.”
28 Expressamente vos ordenamos que não ensinásseis nesse nome. Não obstante isso, tendes enchido Jerusalém de vossa doutrina! Quereis fazer recair sobre nós o sangue deste homem!
29 Ɨ Petro dɨde ɨtmɨkitijog rɨgap mɨra amnɨto da, “Men b'ogla naska Godɨnd yɨmta undoku, ɨ yɨmta kena ket gowukoi nyɨ rɨga yɨmta tundokindam.
29 Pedro e os apóstolos replicaram: Importa obedecer antes a Deus do que aos homens.
30 Wɨnpiya Yesund yɨdrɨkonda wul kumbɨnd, ɨ yongandonda. Ajɨ mera b'uwar waina Godɨt Tin yutnyitonj uj ke.
30 O Deus de nossos pais ressuscitou Jesus, que vós matastes, suspendendo-o num madeiro.
31 Ɨ Godɨt Tin ukoyamɨm yomnonj de pumb wa Tina rɨga wa Kingɨm dɨde Yɨrkokar Okawa Rɨgam, ɨ ket yoramitonj Tina yɨmjog yɨm tab ke juwai kɨma pɨpmet okatam. Sɨ ɨdenat ket onggɨtyam Tina danda ke Israel rɨgap negɨr mɨle ke gar tengendanj Godɨm pɨlwa, ɨ ket God towaina negɨr mɨle awɨr tamnɨkainy.
31 Deus elevou-o pela mão direita como Príncipe e Salvador, a fim de dar a Israel o arrependimento e a remissão dos pecados.
32 Sɨ sɨn re onggɨtyam gasa gatab yɨr ungatayam im. Ɨ God Yɨnayɨna Wɨngawɨnga towa akainonj yepim re Tin gar ke yokasi ɨ yɨmta yundoki, sɨ ɨtemb Yɨnayɨna Wɨngawɨnga daka kwa re onggɨtyam gatab yɨr ungatayam e.”
32 Deste fato nós somos testemunhas, nós e o Espírito Santo, que Deus deu a todos aqueles que lhe obedecem.
33 Ɨ re b'ɨsagɨka rɨgap odede towaina yɨt utkundento, ton ma sobijog na gar soro aukɨto, dɨde singi yoramito ten uj ondrɨkam.
33 Ao ouvirem essas palavras, enfureceram-se e resolveram matá-los.
34 Ajɨ onggɨtyam Ju rɨga waina Sanedrin kotɨnd yɨpa Parisai rɨga yɨbnonj nyɨ da Gamaliyel. Ton re gog yɨt ouyaena rɨga na, ɨ komkesa rɨgap tin yɨsnaeneno. Sɨ ton utnyitonj, ɨ b'ingawa yoramitonj ɨtmɨkitijog rɨga opendam bau wa sobijog wɨn kɨma.
34 Levantou-se, porém, um membro do Grande Conselho. Era Gamaliel, um fariseu, doutor da lei, respeitado por todo o povo.
35 Ɨ re ton opekto, Gamaliyel ket amninonj da, “Israel rɨga! Wɨn wa wɨngɨrɨnd b'obogɨl nony menamena tamnɨkindam onggɨtyam mɨle gatab nangga mim re wɨn singi ainindam omnɨkam onggɨt rɨga wa pɨlɨnd.
35 Mandou que se retirassem aqueles homens por um momento, e então lhes disse: Homens de Israel, considerai bem o que ides fazer com estes homens.
36 Mop nokɨp men wumɨr im nɨmog rɨga gatab. Sɨ naskand yɨpa rɨga yɨbnonj re nyɨ da Teuda. Ton tilenggyam yindenonj da, ‘Kon re yɨpa ukoi rɨga en.’ Ɨ ama rɨka powa andred (400) rɨgapiya ti tab wa aukɨto. Ɨ re rɨgap tin yongando, ti yɨmta undoka rɨga kea wetaweta aukɨto, ɨ ket ti rawɨr kwa rɨga aukɨto.
36 Faz algum tempo apareceu um certo Teudas, que se considerava um grande homem. A ele se associaram cerca de quatrocentos homens: foi morto e todos os seus partidários foram dispersados e reduzidos a nada.
37 Onggɨt kak ke, yɨpa wɨnɨnd re gabmani b'ingawa yoramitonj rɨga nyɨ oramkam, yɨpa Galili rɨga Yudas onyitonj, ɨ b'anygɨnena nya ke rɨga wɨp amninonj tin yɨmta undokam. Onggɨtyam rɨga daka negɨr awonj, ɨ komkesa ti yɨmta undoka rɨga wetaweta aukɨto.
37 Depois deste, levantou-se Judas, o galileu, nos dias do recenseamento, e arrastou o povo consigo, mas também ele pereceu e todos quantos o seguiam foram dispersados.
38 Sɨ onggɨt paemb kon nitinjɨn wa pɨlwa onggɨtyam yunɨm auki mɨle gatab. Sɨ wɨn erarinam towa pɨlnate, ɨ towaina singind mɨle ramnɨkinem! Sɨ ten apenjinam! Mop nokɨp rada onggɨtyam towaina ɨsamka o omnɨka b'atobarkonj re rɨga wa pɨlkae, sɨ ɨta awɨr tainy dem.
38 Agora, pois, eu vos aconselho: não vos metais com estes homens. Deixai-os! Se o seu projeto ou a sua obra provém de homens, por si mesma se destruirá;
39 Ajɨ rada Godɨm pɨlkae b'atobarkonj, wɨn ma rɨrɨr im ten awɨr omnam dɨde wɨn opima walenggyam b'atɨdarindam da wɨn re God kɨma geja rɨga im.” Sɨ komkesa b'ɨsagɨka rɨgap kea yɨmjato tina opureni yɨtkak.
39 mas se provier de Deus, não podereis desfazê-la. Vós vos arriscaríeis a entrar em luta contra o próprio Deus. Aceitaram o seu conselho.
40 Ɨ ket ton ɨtmɨkitijog rɨga engaukɨto wɨngɨr wa. Ɨ ten ket ɨraska eyento, dɨde b'ingawa yɨt akauto da, “Goro yɨt tapureninam Yesu ma nyɨ kɨma!” Seg ten ket apekto.
40 Chamaram os apóstolos e mandaram açoitá-los. Ordenaram-lhes então que não pregassem mais em nome de Jesus, e os soltaram.
41 Ɨ re ɨtmɨkitijog rɨgap opekto onggɨt Ju rɨga waina Sanedrin kot ke, ton ukoi sam kɨma na menon yokato. Mop nokɨp ton kea ɨngar kɨma b'ɨdgotnena akatento Yesumna nyɨ map, ɨ ton nony menamena yomnɨko da, “God kea sɨn sam kɨma nokasiny onggɨtyam sowaina b'ɨdgotnena ke Tina pumb tungg warabag omnɨkam.”
41 Eles saíram da sala do Grande Conselho, cheios de alegria, por terem sido achados dignos de sofrer afrontas pelo nome de Jesus.
42 Ɨ ton ita bibɨr wɨram kesa ouyaena eyento dɨde pɨtapɨta yomneno God ma b'ogɨl yɨrkokar bage yɨt yɨnamet aband dɨde rɨgaina met nata da, “Yesu re Keriso e yena re God tɨrɨr yomnonj ɨtmɨkitam.”
42 E todos os dias não cessavam de ensinar e de pregar o Evangelho de Jesus Cristo no templo e pelas casas.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 5, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.