Mateus 16

Easy-to-Read Version (ENGERV) vs AAI

Sair da comparação
AAI TUR GEWASIN O BAIBASIT BOUBUN
1 The|strong="G3588" Pharisees|strong="G5330" and|strong="G2532" Sadducees|strong="G4523" came|strong="G4334" to|strong="G2532" Jesus|strong="G0846". They|strong="G0846" wanted to|strong="G2532" test|strong="G3985" him|strong="G0846". So|strong="G2532" they|strong="G0846" asked|strong="G1905" him|strong="G0846" to|strong="G2532" show|strong="G1925" them|strong="G0846" a|strong="G2532" miracle|strong="G4592" as|strong="G2532" a|strong="G2532" sign|strong="G4592" from|strong="G1537" God|strong="G0846".
1 Pharisee naatu Sadducees afa hikok i Jesu hitikubibiruw, imih hina hio, “Aki akokok ina’inan ta marane ini’obaiyi saise anaso’ob o i anababatun God ana fair ibai.”
2 Jesus|strong="G0846" answered|strong="G0611", “When|strong="G1161" you|strong="G3004" people|strong="G0846" see the|strong="G3588" sunset, you|strong="G3004" know what|strong="G3588" the|strong="G3588" weather|strong="G2105" will|strong="G0846" be|strong="G1096". If the|strong="G3588" sky|strong="G3772" is|strong="G3772" red|strong="G4449", you|strong="G3004" say|strong="G3004" we|strong="G1161" will|strong="G0846" have|strong="G1096" good weather|strong="G2105".
2 Baise Jesu iyafutih eo, “Rabirab mar ebiwuwun kwa’i’itin, boro kwanao, maras boro veya gewasin nayen.
3 And|strong="G2532" in|strong="G2532" the|strong="G3588" morning|strong="G4404", if|strong="G2532" the|strong="G3588" sky|strong="G3772" is|strong="G3772" dark and|strong="G2532" red|strong="G4449", you|strong="G2532" say that|strong="G1097" it|strong="G1161" will|strong="G2532" be|strong="G2532" a|strong="G2532" rainy day|strong="G4594". These|strong="G3588" are|strong="G3588" signs|strong="G4592" of|strong="G4383" the|strong="G3588" weather. You|strong="G2532" see|strong="G1097" these|strong="G3588" signs|strong="G4592" in|strong="G2532" the|strong="G3588" sky|strong="G3772" and|strong="G2532" know|strong="G1097" what|strong="G3588" they|strong="G2532" mean. In|strong="G2532" the|strong="G3588" same|strong="G2532" way, you|strong="G2532" see|strong="G1097" the|strong="G3588" things|strong="G3588" that|strong="G1097" are|strong="G3588" happening now|strong="G1161". These|strong="G3588" are|strong="G3588" also|strong="G2532" signs|strong="G4592", but|strong="G1161" you|strong="G2532" don’t|strong="G3756" know|strong="G1097" their|strong="G2532" meaning.
3 Naatu mar auman gagub niwuwun naatu turin nafufurum kwana’itin boro kwanao, boun boro nayar. Kwa i gagub akisin ana itinin kwaso’ob boro kwanao, baise abisa iti boun temamatar hai yabih men karam boro kwanaso’ob.
4 It|strong="G0846" is|strong="G3588" the|strong="G3588" evil|strong="G4190" and|strong="G2532" sinful people|strong="G0846" who|strong="G3588" want|strong="G1934" to|strong="G2532" see a|strong="G1325" miracle|strong="G4592" as|strong="G1438" a|strong="G1325" sign|strong="G4592" from|strong="G4592" God|strong="G0846". But|strong="G2532" no|strong="G3756" miracle|strong="G4592" will|strong="G2532" be|strong="G2532" done to|strong="G2532" prove anything to|strong="G2532" them|strong="G0846". The|strong="G3588" only|strong="G1487" sign|strong="G4592" will|strong="G2532" be|strong="G2532" the|strong="G3588" miracle|strong="G4592" that|strong="G0846" happened|strong="G3588" to|strong="G2532" Jonah|strong="G2495".” Then|strong="G2532" Jesus|strong="G0846" went|strong="G0565" away|strong="G0565" from|strong="G4592" there.
4 Mar iti boun ana sabuw hai fanasair naatu hai tafa’asar i ra’at, ina’inan isah tinunuwet. En! Baise ina’inan ta’imon ebi’obaiyi i Jonah ana i’inan.” Basit Jesu sabuw nati’imaim ihamiyih hima i sa’ab in.
5 Jesus|strong="G2532" and|strong="G2532" his|strong="G2983" followers went|strong="G2064" across|strong="G4008" the|strong="G3588" lake. But|strong="G2532" the|strong="G3588" followers forgot to|strong="G1519" bring|strong="G2983" bread|strong="G0740".
5 Jesu ana bai’ufununayah harew kukuf hirabon hina rewan rounane hiyey ana maramaim, nuhih taseb hio, “It rafiy men ta tabai auman tarabonamih.”
6 Jesus|strong="G2424" said|strong="G3004" to|strong="G3004" the|strong="G3588" followers, “Be|strong="G2532" careful|strong="G4337"! Guard|strong="G4337" against|strong="G0575" the|strong="G3588" yeast|strong="G2219" of|strong="G0575" the|strong="G3588" Pharisees|strong="G5330" and|strong="G2532" the|strong="G3588" Sadducees|strong="G4523".”
6 Jesu iten ya’ih eo, “Mata to niwa’an kwanakaifi gewas, Pharisee naatu Sadducee hai yeast isan.”
7 The|strong="G3588" followers discussed the|strong="G3588" meaning of|strong="G1722" this|strong="G3588". They|strong="G3754" said|strong="G3004", “Did Jesus|strong="G3004" say|strong="G3004" this|strong="G3588" because|strong="G3754" we|strong="G3754" forgot to|strong="G3004" bring|strong="G2983" bread|strong="G0740"?”
7 Naatu bai’ufununayah taiyuwih hibabatiy hio, “It rafiy baina’e tanan isan ma eo?”
8 Jesus|strong="G2424" knew|strong="G1097" that|strong="G3754" they|strong="G3754" were|strong="G3588" talking|strong="G3004" about|strong="G1722" this|strong="G3588". So|strong="G1161" he|strong="G3754" asked|strong="G3004" them|strong="G1722", “Why|strong="G5101" are|strong="G3588" you|strong="G3754" talking|strong="G3004" about|strong="G1722" not|strong="G3756" having bread|strong="G0740"? Your|strong="G2983" faith is|strong="G5101" small.
8 Jesu abisa isan hio i naniyan bai, imih ibatiyih, “Aisim rafiy ta baina’e tanan isan taiyuw kwakasiy kwama kwabibabatiyi? Kwa a baitumatum i kikimin anababatun.
9 Do|strong="G2983" you|strong="G2532" still|strong="G3768" not|strong="G3761" understand|strong="G3539"? Remember|strong="G3421" the|strong="G3588" five|strong="G4002" loaves|strong="G0740" of|strong="G3588" bread|strong="G0740" that|strong="G3421" fed the|strong="G3588" 5000 people|strong="G3588" and|strong="G2532" the|strong="G3588" many|strong="G4214" baskets|strong="G2894" you|strong="G2532" filled with|strong="G2532" the|strong="G3588" bread|strong="G0740" that|strong="G3421" was|strong="G3588" left?
9 A not boro’ika kwarisin ema’am. Sabuw etei 5, 000 rafiy fafar faive’imo imaim abituwih isan nuhi bur? naatu kwaso’ob sakasak etei bai’ab kwaiwanfoten?
10 And|strong="G2532" remember the|strong="G3588" seven|strong="G2033" loaves|strong="G0740" of|strong="G3588" bread|strong="G0740" that|strong="G0740" fed the|strong="G3588" 4000 people|strong="G3588" and|strong="G2532" the|strong="G3588" many|strong="G4214" baskets|strong="G4711" you|strong="G2532" filled that|strong="G0740" time?
10 Na’atube rafiy sevenimo sabuw 4, 000 abituwih sakasak etei bai’ab kwaiwanfoten?
11 So|strong="G2532" how|strong="G4459" could you|strong="G5210" think|strong="G3539" that|strong="G3754" I|strong="G2532" am|strong="G2532" concerned about|strong="G4012" bread|strong="G0740"? I|strong="G2532" am|strong="G2532" telling|strong="G3004" you|strong="G5210" to|strong="G3004" be|strong="G2532" careful|strong="G4337" and|strong="G2532" guard|strong="G4337" against|strong="G0575" the|strong="G3588" yeast|strong="G2219" of|strong="G0575" the|strong="G3588" Pharisees|strong="G5330" and|strong="G2532" the|strong="G3588" Sadducees|strong="G4523".”
11 Aisim a not boro’ika hikwaris ayu rafiy isan ao kwararouw, en baise Pharisee naatu Sadducee hai yeast isan kwanakaifi gewasomih ao.”
12 Then|strong="G2532" the|strong="G3588" followers understood|strong="G4920" what|strong="G3588" Jesus|strong="G3004" meant|strong="G3004". He|strong="G2532" was|strong="G3588" not|strong="G3756" telling|strong="G3004" them|strong="G3004" to|strong="G3004" guard|strong="G4337" against|strong="G0575" the|strong="G3588" yeast|strong="G2219" used in|strong="G2532" bread|strong="G0740". He|strong="G2532" was|strong="G3588" telling|strong="G3004" them|strong="G3004" to|strong="G3004" guard|strong="G4337" against|strong="G0575" the|strong="G3588" teaching|strong="G1322" of|strong="G0575" the|strong="G3588" Pharisees|strong="G5330" and|strong="G2532" the|strong="G3588" Sadducees|strong="G4523".
12 Imaibo bai’ufununayah naniyan hibai, Jesu i men yeast maiyow rafiy wanawanan teyai’iyai isan matah toniwa’anamih, baise Pharisee naatu Sadducee hai bai’obaiyen isan matah toniwa’an.
13 Jesus|strong="G2424" went|strong="G2064" to|strong="G1519" the|strong="G3588" area of|strong="G5207" Caesarea|strong="G2542" Philippi|strong="G5376". He|strong="G0846" said|strong="G3004" to|strong="G1519" his|strong="G0846" followers, “Who|strong="G3588" do|strong="G1510" people|strong="G0444" say|strong="G3004" I|strong="G1161" am|strong="G1510"?”
13 Jesu na Caesarea Philipi wanawananamaim titit ana veya, ana bai’ufununayah ibatiyih, “Sabuw Orot Natun isan mi’itube teo kwanonowar?”
14 They|strong="G1161" answered|strong="G3004", “Some|strong="G3588" people|strong="G3588" say|strong="G3004" you|strong="G3004" are|strong="G3588" John|strong="G2491" the|strong="G3588" Baptizer. Others|strong="G0243" say|strong="G3004" you|strong="G3004" are|strong="G3588" Elijah|strong="G2243". And|strong="G1161" some|strong="G3588" say|strong="G3004" you|strong="G3004" are|strong="G3588" Jeremiah|strong="G2408" or|strong="G2228" one|strong="G1520" of|strong="G1520" the|strong="G3588" prophets|strong="G4396".”
14 Hiya’afut hio, “Sabuw afa i teo John Baptist, afa Elijah, afa i Jeremiah, naatu afa teo i dinab orot ta.”
15 Then|strong="G1161" Jesus|strong="G0846" said|strong="G3004" to|strong="G3004" his|strong="G0846" followers, “And|strong="G1161" who|strong="G5101" do|strong="G1510" you|strong="G5210" say|strong="G3004" I|strong="G1473" am|strong="G1510"?”
15 Ana bai’ufununayah ibatiyih eo, “Bo kwa ayu isau i mi’itube kwa’o?”
16 Simon|strong="G4613" Peter|strong="G4074" answered|strong="G0611", “You|strong="G4771" are|strong="G1510" the|strong="G3588" Messiah|strong="G5547", the|strong="G3588" Son|strong="G5207" of|strong="G5207" the|strong="G3588" living|strong="G2198" God|strong="G2316".”
16 Simon Peter iya’afut eo, “O i God Tafa eof nowah God ma’ama wanatowanin Natun.”
17 Jesus|strong="G2424" answered|strong="G0611", “You|strong="G4771" are|strong="G1510" blessed|strong="G3107", Simon|strong="G4613" son of|strong="G3962" Jonah. No|strong="G3756" one|strong="G3588" taught you|strong="G4771" that|strong="G3754". My|strong="G1722" Father|strong="G3962" in|strong="G1722" heaven|strong="G3772" showed you|strong="G4771" who|strong="G3588" I|strong="G1473" am|strong="G1510".
17 Jesu iya’afut eo, “Simon, Jonah natun abigegewasini. Anayabin nati tur anababatun i men orot ta biyanane na irererebamih, baise marane Tamai mutufor o it.
18 So|strong="G2532" I|strong="G1473" tell|strong="G3004" you|strong="G4771", you|strong="G4771" are|strong="G1510" Peter|strong="G4074". And|strong="G2532" I|strong="G1473" will|strong="G1510" build|strong="G3618" my|strong="G3754" church|strong="G1577" on|strong="G1909" this|strong="G3778" rock|strong="G4073". The|strong="G3588" power of|strong="G1577" death will|strong="G1510" not|strong="G3756" be|strong="G1510" able to|strong="G3004" defeat my|strong="G3754" church|strong="G1577".
18 Imih a tur ao’owen o i Peter. Iti kabay tafanamaim ayu boro au ekaleisia anawowab. Naatu morob ana fair boro men kafa’imo natafufur nare’emih.
19 I|strong="G3739" will|strong="G1510" give|strong="G1325" you|strong="G4771" the|strong="G3588" keys|strong="G2807" to|strong="G1909" God’s kingdom|strong="G0932". When|strong="G2532" you|strong="G4771" speak judgment here|strong="G1510" on|strong="G1909" earth|strong="G1093", that|strong="G3739" judgment will|strong="G1510" be|strong="G1510" God’s judgment. When|strong="G2532" you|strong="G4771" promise forgiveness here|strong="G1510" on|strong="G1909" earth|strong="G1093", that|strong="G3739" forgiveness will|strong="G1510" be|strong="G1510" God’s forgiveness.”
19 Ayu boro mar ana tufatan anit; abisa iti tafaramamaim kututufatan, maramaim boro ana tufatan. Naatu abisa iti tafaramamaim kururufam, maramaim boro ana rufam.”
20 Then|strong="G5119" Jesus|strong="G0846" warned his|strong="G0846" followers not|strong="G3367" to|strong="G2443" tell|strong="G3004" anyone|strong="G3367" he|strong="G0846" was|strong="G1510" the|strong="G3588" Messiah|strong="G5547".
20 Imaibo Jesu ana bai’ufununayah awah bofot eo, “Ayu i Tafau hi’of nowah imih men yait ta ana tur kwana’owenamih.”
21 From|strong="G0575" that|strong="G3754" time|strong="G2250" Jesus|strong="G2424" began|strong="G0757" telling his|strong="G0846" followers that|strong="G3754" he|strong="G2532" must|strong="G1163" go|strong="G0565" to|strong="G1519" Jerusalem|strong="G2414". He|strong="G2532" explained that|strong="G3754" the|strong="G3588" older|strong="G4245" Jewish leaders|strong="G3754", the|strong="G3588" leading|strong="G1519" priests|strong="G0749", and|strong="G2532" the|strong="G3588" teachers of|strong="G2250" the|strong="G3588" law would|strong="G0846" make|strong="G1163" him|strong="G0846" suffer|strong="G3958" many|strong="G4183" things|strong="G4183". And|strong="G2532" he|strong="G2532" told his|strong="G0846" followers that|strong="G3754" he|strong="G2532" must|strong="G1163" be|strong="G1163" killed|strong="G0615". Then|strong="G2532", on|strong="G1519" the|strong="G3588" third|strong="G5154" day|strong="G2250", he|strong="G2532" would|strong="G0846" be|strong="G1163" raised|strong="G1453" from|strong="G0575" death|strong="G0615".
21 Nati ana veya’amaim Jesu busuruf ana bai’ufununayah isah tur mutufor iuwih eo, “Ayu i anan Jerusalem ana tit biyababan gagamin maiyow boro anab, orot ai’in biyahine, Firis ukwarih naatu Ofafar Bai’obaiyenayah biyahine, hina’asabunu ana morob. Baise veya tounu ufunamaim morobone boro anamisir maiye.”
22 Peter|strong="G4074" took|strong="G4355" Jesus|strong="G0846" away from|strong="G0757" the|strong="G3588" other|strong="G0846" followers to|strong="G3004" talk to|strong="G3004" him|strong="G0846" alone|strong="G0846". He|strong="G2532" began|strong="G0757" to|strong="G3004" criticize him|strong="G0846". He|strong="G2532" said|strong="G3004", “God|strong="G0846" save you|strong="G4771" from|strong="G0757" those|strong="G3588" sufferings, Lord|strong="G2962"! That|strong="G3004" will|strong="G1510" never|strong="G3756" happen|strong="G1510" to|strong="G3004" you|strong="G4771"!”
22 Peter bai hin nabinamaim eo, “Regah, iti na’atube men akokok isa namatar”.
23 Then|strong="G1161" Jesus|strong="G3004" said|strong="G3004" to|strong="G3004" Peter|strong="G4074", “Get|strong="G5217" away|strong="G5217" from|strong="G0444" me|strong="G3004", Satan|strong="G4567"! You|strong="G3754" are|strong="G1510" not|strong="G3756" helping me|strong="G3004"! You|strong="G3754" don’t|strong="G3756" care about|strong="G3588" the|strong="G3588" same things|strong="G3588" God|strong="G2316" does|strong="G1510". You|strong="G3754" care only|strong="G3756" about|strong="G3588" things|strong="G3588" that|strong="G3754" people|strong="G0444" think|strong="G5426" are|strong="G1510" important.”
23 Jesu tatabir Peter kwarar iu, “Au’uf kwen, Satan! O i kabay kiru nou kuyayare, anayabin o a not i men God enotanot na’atube kunotanotamih. O i orot babin hai notabe kunotanot.”
24 Then|strong="G2532" Jesus|strong="G2424" said|strong="G3004" to|strong="G3004" his|strong="G0846" followers, “If|strong="G1487" any|strong="G5100" of|strong="G5100" you|strong="G1487" want|strong="G2309" to|strong="G3004" be|strong="G2532" my|strong="G0142" follower|strong="G3694", you|strong="G1487" must|strong="G3588" stop thinking about|strong="G3588" yourself|strong="G0846" and|strong="G2532" what|strong="G3588" you|strong="G1487" want|strong="G2309". You|strong="G1487" must|strong="G3588" be|strong="G2532" willing|strong="G2309" to|strong="G3004" carry|strong="G0142" the|strong="G3588" cross|strong="G4716" that|strong="G3004" is|strong="G5100" given to|strong="G3004" you|strong="G1487" for|strong="G2309" following|strong="G0190" me|strong="G3004".
24 Imaibo Jesu tatabir ana bai’ufununayah isah eo, “O yait inakok ayu airit namih, taiyuw ina kwahiri a onaf ina’abar ini’ufnunu airit tanan.
25 Any|strong="G3739" of|strong="G5590" you|strong="G3739" who|strong="G3739" try to|strong="G2309" save|strong="G4982" the|strong="G3588" life|strong="G5590" you|strong="G3739" have|strong="G1473" will|strong="G3739" lose|strong="G0622" it|strong="G0846". But|strong="G1161" you|strong="G3739" who|strong="G3739" give up your|strong="G1437" life|strong="G5590" for|strong="G1063" me|strong="G1473" will|strong="G3739" find|strong="G2147" true life|strong="G5590".
25 Anayabin orot yait taiyuwin ana yawas isan ebowabow boro nikasiy. Baise orot yait ana yawas ayu isau ebi’inuw boro natita’ur.
26 It|strong="G0846" is|strong="G5101" worth nothing for|strong="G1063" you|strong="G1437" to|strong="G1325" have|strong="G2228" the|strong="G3588" whole|strong="G3650" world|strong="G2889" if|strong="G1437" you|strong="G1437" yourself|strong="G0846" are|strong="G3588" lost. You|strong="G1437" could never pay|strong="G1325" enough to|strong="G1325" buy back|strong="G1325" your|strong="G3650" life|strong="G5590".
26 Tafaram wanawanan sawar tutufin etei ibai aur karam, baise inamomorob ana veya ana gewasin boro inab? En anababatun. Boro men kafa’imo nati sawaramaim a yawas inatubun inab maiye’emih.
27 The|strong="G3588" Son|strong="G5207" of|strong="G5207" Man|strong="G0444" will|strong="G3195" come|strong="G2064" again|strong="G2532" with|strong="G3326" his|strong="G0846" Father’s|strong="G3962" glory|strong="G1391" and|strong="G2532" with|strong="G3326" his|strong="G0846" angels|strong="G0032". And|strong="G2532" he|strong="G2532" will|strong="G3195" reward|strong="G0591" everyone|strong="G1538" for|strong="G1063" what|strong="G3588" they|strong="G0846" have|strong="G2532" done.
27 Anayabin Orot Natun i Tamah ana fair ana bonamanamarinamaim nan, ana tounamatar kakafiyih bairi, imaibo nati ana maramaim i boro orot babin hibowabow ana fofoninamaim hai baiyan nitih.
28 Believe me|strong="G3004" when|strong="G1722" I|strong="G0281" say|strong="G3004" that|strong="G3754" there|strong="G1510" are|strong="G1510" some|strong="G5100" people|strong="G0444" standing|strong="G2476" here|strong="G5602" who|strong="G3588" will|strong="G1510" see|strong="G3708" the|strong="G3588" Son|strong="G5207" of|strong="G5207" Man|strong="G0444" coming|strong="G2064" with|strong="G1722" his|strong="G0846" kingdom|strong="G0932" before|strong="G2193" they|strong="G0846" die|strong="G2288".”
28 Anababatun a tur ao’owen, sabuw afa iti kwama tur kwanonowar boro morobo’e kwanama’am Orot Natun ni’aiwob maramaim nanan kwana’itin.”

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 16, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.