Romanos 2
Asɨ dɨ manasɨŋ (ENA) vs NTLH
1 Namɨlaŋ hulaŋ iamɨgali limu hɨhɨle agɨladɨ ciaŋ hɨvɨ lamalama lɨbɨmɨgumɨgu abɨmɨlaŋ uami. Nulɨdɨ lɨbɨmɨgumɨgu aba aba namɨlaŋ nukeŋ saŋ nameŋ abɨmɨlaŋ uami. Alaŋ hugɨ apalɨ aba abɨmɨlaŋ uami. Hulaŋ mu akuaba akuaba lɨlalɨ agasaŋ lɨbɨmɨgumɨgu abɨlalaŋ uami. Agadɨ ala namɨlaŋ avi akuaba akuaba nɨbu lɨlalɨ hameŋ ala lɨlalaŋ uami. Hameŋ sadaŋ nudɨ lɨbɨmɨgumɨgu aba aba naludɨ nukeŋ avi lɨbɨmɨgumɨgu abɨlalaŋ uami.
1 Meu amigo, não importa quem você seja, você não tem desculpa quando julga os outros. Pois, quando você os julga, mas faz as mesmas coisas que eles fazem, você está condenando a você mesmo.
2 Alaŋ igɨlalu uami. Hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ lusɨŋ sɨbɨlɨ sɨbɨlɨ vihavɨdaci Asɨ agaŋ hɨbɨŋ nulɨsaŋ vɨhɨlɨ igulalɨ uami. Asɨ agaŋ ciaŋ amɨŋ agadɨ lubiahɨlahɨla hameŋ lɨlalɨ uami.
2 Nós sabemos que Deus é justo quando condena os que fazem essas coisas.
3 Hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ lusɨŋ sɨbɨlɨ vihavɨdaci nulɨdɨ lusɨŋ hameŋ agɨlasaŋ ciaŋ hɨvɨ lamalama lɨbɨmɨgumɨgu abɨlalaŋ uami. Agadɨ ala namɨlaŋ nukeŋ avi hameŋ ala lɨlalaŋ uami. Namɨlaŋ hɨji nameŋ igahɨlɨmɨlaŋ uami. Asɨ agaŋ aludɨ ciaŋ hɨvɨ ma lamɨbali aba abɨmɨlaŋ uami.
3 Mas você, que faz as mesmas coisas que condena nos outros, será que você pensa que escapará do julgamento de Deus?
4 Akuaba akuaba lusɨŋ sɨbɨlɨ sɨbɨlɨ vilalaŋ uami. Agadɨ ala Asɨ agaŋ naludɨ sɨbɨlɨ lamalama saŋ akuaba akuaba lɨhalɨha ma lɨlalɨ uami. Nɨbu naludɨ huaci lamalama saŋ lɨlalɨ uami. Asɨ nalusaŋ mavɨn hɨnihɨni nameŋ abɨlalɨ uami. Namɨlaŋ lusɨŋ sɨbɨlɨ valɨhalaŋ aba abɨlalɨ uami. Nɨbu hameŋ abɨdaci ala namɨlaŋ nudɨ valɨlalaŋ uami.
4 Ou será que você despreza a grande bondade, a tolerância e a paciência de Deus? Você sabe muito bem que ele é bom e que quer fazer com que você mude de vida.
5 Naludɨ hɨji humɨgaŋ agɨlaŋ lusɨŋ sɨbɨlɨ vivi saŋ vɨdɨvɨdɨŋ sɨbaŋ hɨniavɨdaci namɨlaŋ lusɨŋ sɨbɨlɨ ma valɨlalaŋ uami. Lɨdɨŋ akuaba akuaba lusɨŋ sɨbɨlɨ sɨbɨlɨ agɨladɨ mɨgudɨbɨlalaŋ uami. Hameŋ sadaŋ Asɨ agaŋ naludɨ sɨhɨvia sɨbaŋ igatɨbɨtɨbɨ ciaŋ hɨvɨ lamɨbali uami. Hadɨhu nudɨ igɨvɨ agaŋ haiabɨla iahɨci namɨlaŋ vɨhɨlɨ hekɨlɨ hekɨlɨ igɨbalaŋ uami.
5 Mas o seu coração é duro e teimoso. Por isso você está aumentando ainda mais o castigo que vai sofrer no dia em que forem revelados a ira e os julgamentos justos de Deus,
6 Hulaŋ iamɨgali lusɨŋ sɨbɨlɨ sɨbɨlɨ vihavɨlalɨ agɨlasaŋ hɨbɨŋ vɨhɨlɨ hameŋ ala igubali uami. Hulaŋ iamɨgali sibɨla huaci huaci vihavɨlalɨ agɨlasaŋ hɨbɨŋ akuaba akuaba huaci huaci hameŋ ala igubali uami.
6 pois ele recompensará cada um de acordo com o que fez.
7 Hulaŋ iamɨgali limu hɨhɨle sibɨla huaci vivi vɨdɨvɨdɨŋ lagulamavɨlalɨ agɨlaŋ hɨji nameŋ lamavɨlalɨ uami. Alaŋ vɨdɨvɨdɨŋ lagulamɨdamɨli Asɨ aludɨ ibi mɨŋaiahɨdaci ibi hekɨlɨ daŋ hɨnibalu aba abavɨlalɨ uami. La nudɨ haiabɨla uavɨla nɨbu hula huaci hameŋ laci hameŋ laci hɨnibalu aba abavɨlalɨ uami. Huaci hameŋ laci hameŋ laci hɨnihɨni agaŋ ma sɨvɨlɨbali aba abavɨlalɨ uami. Hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ hɨji hameŋ lamavɨdaci Asɨ agaŋ lɨdaci huaci hameŋ laci hameŋ laci hɨniavɨbali uami.
7 Deus dará a vida eterna às pessoas que perseveram em fazer o bem e buscam a glória , a honra e a vida imortal .
8 Hulaŋ limu hɨhɨle agɨlaŋ nulɨdɨ nukeŋ ibi mɨŋaiahaiaha ciaŋ amɨŋ agadɨ valavɨlalɨ uami. Lɨdɨŋ lusɨŋ sɨbɨlɨ sɨbɨlɨ agɨladɨ vihavɨlalɨ uami. Hameŋ sadaŋ Asɨ dɨ igɨvɨ hekɨlɨ agaŋ nulɨdɨ sɨbɨlɨ lamɨbali uami.
8 Mas fará cair a sua ira e o seu castigo sobre os egoístas e sobre os que rejeitam o que é justo a fim de seguir o que é mau.
9 Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ hulaŋ iamɨgali lusɨŋ sɨbɨlɨ vihavɨlalɨ agɨlaŋ mɨse avɨha avɨha iga iga vɨhɨlɨ hekɨlɨ igavɨbali uami. Hulaŋ iamɨgali hɨdɨlɨ mu mu lusɨŋ sɨbɨlɨ vihavɨlalɨ agɨlaŋ avi sɨvɨ avɨha avɨha iga iga vɨhɨlɨ hekɨlɨ igavɨbali uami.
9 Haverá sofrimentos e aflições para todos os que fazem o mal, primeiro para os judeus e também para os não judeus.
10 Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ hulaŋ iamɨgali sibɨla huaci huaci vihavɨlalɨ agɨlaŋ mɨse Asɨ dɨ haiabɨla uavɨbali uami. Uavɨci Asɨ nulɨdɨ ibi mɨŋaiahɨdaci ibi hekɨlɨ daŋ hɨniavɨdaci nulɨdɨ humɨgaŋ agɨlaŋ simɨ hɨniavɨbali uami. Hulaŋ iamɨgali hɨdɨlɨ mu mu sibɨla huaci huaci vihavɨlalɨ agɨlaŋ Asɨ dɨ haiabɨla heŋ sɨvɨ uavɨbali uami. Uavɨci Asɨ nulɨdɨ ibi avi mɨŋaiahɨdaci ibi hekɨlɨ daŋ hɨniavɨdaci nulɨdɨ humɨgaŋ agɨlaŋ simɨ hɨniavɨbali uami.
10 Mas Deus dará glória, honra e paz a todos os que fazem o bem, primeiro aos judeus e também aos não judeus.
11 Asɨ agaŋ hulaŋ iamɨgali agɨladɨ hɨdɨlɨ hɨtɨŋ hɨtɨŋ agɨlasaŋ ma igahɨlɨlalɨ uami. Nɨbu igɨdaci hulaŋ iamɨgali hɨdɨlɨ hɨtɨŋ hɨtɨŋ agɨlaŋ hɨdɨlɨ pabiŋ me laci hɨniavɨlalɨ uami.
11 Pois ele trata a todos com igualdade.
12 Hulaŋ iamɨgali ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Mosesɨ lɨbami agadɨ lɨhu hɨvɨ ma hɨniavɨlalɨ agɨlaŋ uami. Nɨbɨlaŋ lusɨŋ sɨbɨlɨ vihavɨdaci Asɨ agaŋ nulɨdɨ sɨbɨlɨ lamɨbali uami. Hulaŋ iamɨgali ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Mosesɨ lɨbami agadɨ lɨhu hɨvɨ hɨniavɨlalɨ agɨlaŋ uami. Nɨbɨlaŋ lusɨŋ sɨbɨlɨ vihavɨdaci Asɨ agaŋ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Mosesɨ lɨbami agasaŋ ala igahɨlahɨla nulɨdɨ ciaŋ hɨvɨ lamɨbali uami.
12 Todos aqueles que pecam sem conhecer a lei de Deus se perderão sem essa lei; mas todos aqueles que pecam conhecendo a lei serão julgados por ela.
13 Asɨ agaŋ hulaŋ iamɨgali ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Mosesɨ lɨbami agadɨ igahɨlahɨla ma lubiahɨlavɨlalɨ agɨladɨ nameŋ abɨlalɨ uami. Namɨlaŋ hulaŋ iamɨgali sɨbɨlɨ aba abɨlalɨ uami. Hulaŋ iamɨgali ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Mosesɨ lɨbami agadɨ sɨhɨvia lubiahɨlavɨlalɨ agɨladɨ pam nameŋ abɨlalɨ uami. Namɨlaŋ hulaŋ iamɨgali huaci aba abɨlalɨ uami.
13 Porque as pessoas que Deus aceita não são aquelas que somente ouvem a lei, mas aquelas que fazem o que a lei manda.
14 Hɨdɨlɨ mu mu agɨlaŋ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Mosesɨ lɨbami agadɨ lɨhu hɨvɨ ma hɨniavɨlalɨ uami. Agadɨ ala nulɨdɨ hulaŋ iamɨgali limu hɨhɨle agɨlaŋ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Mosesɨ lɨbami hameŋ me agadɨ lubiahɨlahɨla sibɨla huaci huaci vihavɨlalɨ uami. Ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ me agaŋ nulɨdɨ hɨji humɨgaŋ hɨvɨ hɨnilalɨ uami.
14 Os não judeus não têm a lei. Mas, quando fazem pela sua própria vontade o que a lei manda, eles são a sua própria lei, embora não tenham a lei.
15 Hameŋ lɨhavɨdaci ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Asɨ nulɨdɨ hɨji humɨgaŋ hɨvɨ lamɨci hɨniadami agaŋ cɨhu haiabɨla iahɨlalɨ uami. Haiabɨla iahɨdaci nɨbɨlaŋ akuaba akuaba lɨhavɨdaci nulɨdɨ hɨji humɨgaŋ agɨlaŋ abavɨlalɨ uami. Ha huaci aba abavɨlalɨ uami. Ha sɨbɨlɨ aba abavɨlalɨ uami.
15 Eles mostram, pela sua maneira de agir, que têm a lei escrita no seu coração. A própria consciência deles mostra que isso é verdade, e os seus pensamentos, que às vezes os acusam e às vezes os defendem, também mostram isso.
16 Ciaŋ hɨvɨ lamɨbali agadɨ mɨhiŋ agaŋ iahɨci mɨhiŋ heŋ ala Asɨ agaŋ akuaba akuaba sɨvɨla sɨvɨla hɨniavɨlalɨ agɨladɨ haiabɨla iaha lamalɨhɨlɨbali uami. Asɨ dɨ ciaŋ nameŋ agadɨ sulɨlan uami. Hulaŋ iamɨgali agɨladɨ ciaŋ hɨvɨ lamɨbali aba abɨlan uami. Asɨ agaŋ ciaŋ hɨvɨ lamalama sibɨla agadɨ Jisasɨ Kɨlaisɨ dɨ human hɨvɨ ci lamami aba abɨlan uami.
16 E, de acordo com o evangelho que eu anuncio, assim será naquele dia em que Deus, por meio de Cristo Jesus, julgará os pensamentos secretos de todas as pessoas.
17 Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ namɨlaŋ hɨji nameŋ lamɨlalaŋ uami. Alaŋ Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ aba abɨlalaŋ uami. Ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Mosesɨ lɨbami agaŋ aludɨ ahɨliahubali aba abɨlalaŋ uami. Lɨdɨŋ namɨlaŋ naludɨ nukeŋ ibi mɨŋaiahaiaha nameŋ abɨlalaŋ uami. Alaŋ Asɨ dɨ hulaŋ iamɨgali hɨnidalu aba abɨlalaŋ uami.
17 O que dizer de você? Você diz que é judeu, confia na lei e se orgulha do Deus que você adora.
18 Alaŋ Asɨ dɨ hɨji agadɨ igɨlalu aba abɨlalaŋ uami. Alaŋ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Mosesɨ lɨbami agadɨ avi igɨlalu aba abɨlalaŋ uami. Hameŋ sadaŋ alaŋ akuaba akuaba iga iga huaci abɨbalu aba abɨlalaŋ uami. Nagaŋ huaci sɨbaŋ aba abɨbalu aba abɨlalaŋ uami. Nagaŋ sɨbɨlɨ aba abɨbalu aba abɨlalaŋ uami.
18 Você sabe o que Deus quer que você faça e aprende na lei a escolher o que é certo.
19 — ausente —
19 Você tem a certeza de que é guia dos cegos, luz para os que estão na escuridão,
20 — ausente —
20 orientador dos que não têm instrução e professor dos jovens. Você está certo de que encontra na lei a apresentação completa do conhecimento e da verdade.
21 Namɨlaŋ hulaŋ iamɨgali agɨladɨ lamalubilalaŋ uami. Agadɨ ala namɨlaŋ nukeŋ ciaŋ nulɨdɨ lamalubilubi abɨlalaŋ agɨladɨ ma lubiahɨlɨlalaŋ uami. Namɨlaŋ akuaba akuaba sɨgɨlɨ vimɨlaŋ aba abɨlalaŋ uami. Agadɨ ala namɨlaŋ nukeŋ sɨgɨlɨ vilalaŋ uami.
21 Você, que ensina os outros, por que é que não ensina a você mesmo? Se afirma que não se deve roubar, por que é que você mesmo rouba?
22 Hulaŋ iamɨgali daŋ namɨlaŋ abinadinalu agɨladɨ valavala uu iamɨgali mu mu agɨladɨ sɨgɨlɨ vimɨlaŋ aba abɨlalaŋ uami. Iamɨgali hulaŋ daŋ namɨlaŋ muŋanadinalu agɨladɨ valavala uu hulaŋ mu mu agɨladɨ sɨgɨlɨ vimɨlaŋ aba abɨlalaŋ uami. Agadɨ ala namɨlaŋ nukeŋ avi hameŋ lɨlalaŋ uami. Namɨlaŋ hɨdɨlɨ mu mu agɨlaŋ akuaba akuaba lɨhulɨhu lamalama aludɨ asɨ aba abavɨlalɨ agɨladɨ sɨbɨlɨ igɨlalaŋ uami. Agadɨ ala namɨlaŋ nulɨdɨ mugɨluŋ ulaŋ agɨladɨ hɨvɨ uu nulɨdɨ akuaba akuaba agɨladɨ sɨgɨlɨ vilalaŋ uami.
22 Se você diz que não se deve cometer adultério, por que é que você mesmo comete adultério? Você odeia os ídolos, mas rouba as coisas dos templos.
23 Namɨlaŋ naludɨ nukeŋ ibi mɨŋaiahaiaha abɨlalaŋ uami. Alaŋ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Mosesɨ lɨbami agadɨ igɨlalu aba abɨlalaŋ uami. Agadɨ ala namɨlaŋ nukeŋ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Mosesɨ lɨbami agadɨ ma lubiahɨlɨlalaŋ uami. Hameŋ lɨdɨŋ Asɨ dɨ ibi agadɨ sɨbɨlɨ lamɨlalaŋ uami.
23 Você se orgulha de ter a lei de Deus, mas você é uma vergonha para Deus porque desobedece à sua lei.
24 Asɨ dɨ manasɨŋ hekɨlɨ agaŋ hameŋ agasaŋ ala nameŋ abami uami. Naludɨ hugɨ agɨlasaŋ ala hulaŋ iamɨgali hɨdɨlɨ mu mu agɨlaŋ Asɨ dɨ abacuvacuva nudɨ ibi ma mɨŋaiahavɨlalɨ aba abami uami.
24 Pois as Escrituras Sagradas dizem: “Os não judeus falam mal de Deus por causa de vocês, os judeus.”
25 Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ aludɨ hadi sɨbɨlɨ ihalahalaha agaŋ nɨbu huaci uami. Namɨlaŋ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Mosesɨ lɨbami agadɨ lubiahɨlɨdalaŋ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agaŋ naludɨ ahɨliahubali uami. Naludɨ hadi sɨbɨlɨ ihalahavɨci ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ lulavɨla uami. Ha hadi sɨbɨlɨ ma ihalahavɨci hɨnihɨni me hɨnibalaŋ uami.
25 A circuncisão tem valor se você, que é judeu, obedecer à lei; porém, se não obedecer, é como se você não tivesse sido circuncidado.
26 Hulaŋ mu nudɨ hadi sɨbɨlɨ ma ihalahavɨmi agaŋ nɨbu ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Mosesɨ lɨbami agadɨ sɨhɨvia lubiahɨlɨlalɨ uami. Lubiahɨlɨdaci Asɨ agaŋ nudɨ iga iga nameŋ abɨbali uami. Nudɨ hadi sɨbɨlɨ ihalahavɨci hɨnihɨni me hɨnilalɨ aba abɨbali uami.
26 E, se um homem que não foi circuncidado obedecer aos mandamentos da lei, Deus o tratará como se ele fosse circuncidado.
27 Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ namɨlaŋ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Mosesɨ lɨbami agadɨ lubiahɨlɨlalaŋ uami. Lɨdɨŋ naludɨ nukeŋ hadi sɨbɨlɨ ihalahɨlalaŋ uami. Agadɨ ala namɨlaŋ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Mosesɨ lɨbami agadɨ sɨkasɨkan ma lubiahɨlɨlalaŋ uami. Hulaŋ hadi sɨbɨlɨ ma ihalahavɨlalɨ limu hɨhɨle agɨlaŋ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Mosesɨ lɨbami agadɨ sɨhɨvia sɨbaŋ lubiahɨlavɨlalɨ uami. Nɨbɨlaŋ naludɨ lɨbɨmɨgumɨgu abavɨbali uami. Namɨlaŋ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Mosesɨ lɨbami agadɨ ma lubiahɨlɨlalaŋ aba abavɨbali uami.
27 Assim vocês, judeus, serão condenados pelos não judeus, pois vocês desobedecem à lei apesar de terem essa lei escrita e de serem circuncidados, enquanto que os não judeus obedecem à lei, embora não sejam circuncidados.
28 Asɨ agaŋ Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ limu hɨhɨle agɨladɨ iga iga abɨlalɨ uami. Nɨbɨlaŋ Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ amɨŋ amɨŋ hɨma aba abɨlalɨ uami. Hulaŋ mu hadi sɨbɨlɨ ihalahalɨ agadɨ avi igavɨla abɨmɨlaŋ uami. Nɨbu Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ amɨŋ aba abɨmɨlaŋ uami.
28 Portanto, eu pergunto: quem é judeu de fato e circuncidado de verdade? É claro que não é aquele que é judeu somente por fora e circuncidado só no corpo.
29 Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ namɨlaŋ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Mosesɨ lɨbami agadɨ hɨji humɨgaŋ hɨvɨ lubiahɨlavɨla uami. Ha namɨlaŋ Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ amɨŋ amɨŋ hɨnibalaŋ uami. Asɨ naludɨ igɨdaci naludɨ hɨji humɨgaŋ agɨlaŋ hadi sɨbɨlɨ ihalahavɨci hɨnihɨni me hɨniavɨbali uami. Hulaŋ mu ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Mosesɨ lɨbami agadɨ laci lubiahɨlɨlalɨ agaŋ nɨbu Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ amɨŋ ma hɨnibali uami. Agadɨ ala Asɨ dɨ Amɨŋ agaŋ hulaŋ mu agadɨ hɨvɨ hɨnidaci nɨbu Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ amɨŋ hɨnibali uami. Hulaŋ limu hɨhɨle agɨlaŋ nudɨ ibi ma mɨŋaiahavɨbali uami. Agadɨ ala Asɨ agaŋ nudɨ ibi mɨŋaiahɨbali uami.
29 Pelo contrário, o verdadeiro judeu é aquele que é judeu por dentro, aquele que tem o coração circuncidado; e isso é uma coisa que o Espírito de Deus faz e que a lei escrita não pode fazer. E o louvor que essa pessoa recebe não vem de seres humanos, mas vem de Deus.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Romanos 2, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.