Deuteronômio 27
Biblu Ala ta Kuma (DYU) vs NTLH
1 Ayiwa, Musa ni Izirayɛli cɛkɔrɔbaw ka nin ciw fɔ Izirayɛlimɔgɔw ye, ko: «Ne bɛ nin kuma minw bɛɛ fɔ aw ye bi, aw ye o bɛɛ sira tagama.
1 Moisés, junto com as autoridades de Israel, deu ao povo as seguintes ordens: — Obedeçam a todos esses mandamentos que hoje eu estou dando a vocês.
2 Matigi Ala, aw ta Ala bɛna jamana min di aw ma, ni aw nana Zuridɛn ba tigɛ, ka taga don o jamana ra, aw bɛna kabakuruba dɔw lɔlɔ, ka o mun ka o gbɛ.
2 Depois de atravessarem o rio Jordão e entrarem na terra que o Senhor , nosso Deus, está dando a vocês, levantem pedras grandes, pintem com cal
3 Matigi Ala, aw ta Ala bɛna jamana min di aw ma, ni aw nana Zuridɛn ba tigɛ, ka taga don o jamana ra, nɔnɔ ni li bɛ woyo o jamana min na, i n’a fɔ aw bɛmaw ta Ala k’a fɔ aw ye cogo min na, o tuma aw ye nin sariya ta kumaw bɛɛ sɛbɛ o kabakuruw kan.
3 e escrevam nelas todas essas leis e mandamentos. Vocês vão entrar na terra boa e rica que o Senhor , o Deus dos nossos antepassados, está dando a vocês, conforme prometeu.
4 «Ni aw nana Zuridɛn ba tigɛ, ne k’a fɔ aw ye bi ko aw ye o kabakuru minw lɔlɔ, aw ye o kabakuruw lɔlɔ Ebali kuru kan, ka o mun ka o gbɛ.
4 Quando isso acontecer, e vocês estiverem no outro lado do rio Jordão, levantem estas pedras no monte Ebal, como estou mandando hoje, e as pintem com cal.
5 Aw ye sarakabɔnan dɔ lɔ fana Matigi Ala, aw ta Ala ye o yɔrɔ ra, ni kabakuruw ye; aw man kan ka nɛgɛ se o kabakuruw ma, ko aw bɛ o lɛsɛ.
5 Construam ali um altar ao Senhor , nosso Deus, usando pedras que não tenham sido cortadas com ferramentas.
6 Aw ka kan ka Matigi Ala, aw ta Ala ta sarakabɔnan lalaga ni kabakuru kulugutuw le ye. Aw ye saraka jɛnitaw* bɔ Matigi Ala, aw ta Ala ye o sarakabɔnan kan.
6 Escolham pedras brutas para construírem o altar e sobre ele ofereçam ao Senhor sacrifícios que serão completamente queimados
7 Aw ye ninsɔndiya sarakaw* fana bɔ, ka domuni kɛ ka ɲagari Matigi Ala, aw ta Ala ɲa kɔrɔ.
7 e ofertas de paz. Comam dos sacrifícios e alegrem-se ali na presença de Deus, o Senhor .
8 «Aw ka kan ka nin sariya ta kumaw bɛɛ sɛbɛ o kabakuruw kan, k’a sɛbɛ k’a dakaɲa ka ɲa kosɛbɛ.»
8 Nas pedras pintadas escrevam com cuidado todas as palavras da lei de Deus.
9 Musa ni Levi ta mɔgɔ minw ye sarakalasebagaw ye, olugu kumana Izirayɛlimɔgɔw bɛɛ fɛ, ko: «Izirayɛlimɔgɔw, aw ye aw toro malɔ ka lamɛnni kɛ! Bi aw kɛra Matigi Ala, aw ta Ala ta mɔgɔw le ye.
9 Então Moisés, junto com os sacerdotes levitas , disse a todos os israelitas: — Povo de Israel, fique quieto e preste atenção! Hoje vocês se tornaram o povo do
10 Aw ka kan ka Matigi Ala, aw ta Ala kan lamɛn, ani ne bɛ a ta kumaw, ani a ta sariya minw fɔra aw ye bi, aw ye o bɛɛ sira tagama.»
10 Portanto, obedeçam a tudo o que ele mandar e cumpram todos os mandamentos e todas as leis que eu estou dando a vocês hoje.
11 O lon kelen bɛɛ ra, Musa ka nin ciw fɔ Izirayɛlimɔgɔw ye:
11 Nesse mesmo dia Moisés disse ao povo de Israel:
12 Ni aw nana Zuridɛn ba tigɛ, o tuma Simeyɔn, ani Levi, ani Zuda, ani Isakari, ani Yusufu, ani Boniyaminu ta gbaw, olugu bɛna lɔ Garizimu kuru kan ka dugawu kumaw fɔ mɔgɔw ye.
12 — Depois que tiverem atravessado o rio Jordão, vocês serão abençoados do alto do monte Gerizim. Ficarão nesse monte as seguintes tribos : Simeão, Levi, Judá, Issacar, José e Benjamim.
13 Rubɛn, ani Gadi, ani Asɛri, ani Zabulɔn, ani Dan, ani Nɛfitali, olugu ta gbaw bɛna taga lɔ Ebali kuru kan, ka danga kumaw fɔ.
13 As maldições serão ditas do monte Ebal, e ali ficarão as seguintes tribos: Rúben, Gade, Aser, Zebulom, Dã e Naftali.
14 O tuma, Levi ta mɔgɔw bɛna kuma ta k’a fɔ Izirayɛlimɔgɔw ye ni kanba ye, ko:
14 Os levitas falarão bem alto a todo o povo, assim:
15 «Mɔgɔ min bɛ fɛn dɔw lɛsɛ ka o kɛ batofɛn dɔ ye, walama ka nɛgɛ yeele k’a kɛ fɛn dɔ bisigiya ye, ka o bla yɔrɔ dogonin dɔ ra k’a bato, k’a sɔrɔ Matigi Ala bɛ o fɛn lalaganinw ɲɔgɔn haramuya, Ala ye o tigi danga.» Mɔgɔw bɛɛ y’a jaabi, k’a fɔ ko: «Amina!»
15 — “Maldito seja aquele que fizer imagens de pedra, de madeira ou de metal, para adorá-las em segredo; o Senhor detesta a idolatria!” E o povo responderá: “ Amém !”
16 «Mɔgɔ min b’a facɛ ni a bamuso mafiyɛnya, Ala ye o tigi danga.» Mɔgɔw bɛɛ y’a fɔ ko: «Amina!»
16 — “Maldito seja aquele que desrespeitar o pai ou a mãe!” E o povo responderá: “Amém!”
17 «Mɔgɔ min b’a mɔgɔɲɔgɔn ta yɔrɔ dan yɛlɛma ka dɔ bɔ a ta yɔrɔ ra, Ala ye o tigi danga.» Mɔgɔw bɛɛ y’a fɔ ko: «Amina!»
17 — “Maldito seja aquele que mudar de lugar os marcos de divisa do terreno do vizinho!” E o povo responderá: “Amém!”
18 «Mɔgɔ min bɛ fiyentɔ ta sira latunu a ma Ala ye o tigi danga.» Mɔgɔw bɛɛ y’a fɔ ko: «Amina!»
18 — “Maldito seja aquele que fizer um cego errar o caminho!” E o povo responderá: “Amém!”
19 «Mɔgɔ min bɛ lonan tɔɲɔ, walama ferita, walama muso cɛ sanin, Ala ye o tigi danga.» Mɔgɔw bɛɛ y’a fɔ ko: «Amina!»
19 — “Maldito seja aquele que não respeitar os direitos dos estrangeiros, dos órfãos e das viúvas!” E o povo responderá: “Amém!”
20 «Mɔgɔ min bɛ la ni a facɛ muso ye, Ala ye o tigi danga, sabu a k’a facɛ le lebu.» Mɔgɔw bɛɛ y’a fɔ ko: «Amina!»
20 — “Maldito seja aquele que tiver relações com uma das mulheres do pai, pois isso é uma vergonha para o pai!” E o povo responderá: “Amém!”
21 «Mɔgɔ min bɛ la ni bɛgan ye, bɛgan min o min, Ala ye o tigi danga.» Mɔgɔw bɛɛ y’a fɔ ko: «Amina!»
21 — “Maldito seja aquele que tiver relações com um animal!” E o povo responderá: “Amém!”
22 «Mɔgɔ min bɛ la ni a balemamuso ye, a facɛ denmuso, walama a bamuso denmuso, Ala ye o tigi danga.» Mɔgɔw bɛɛ y’a fɔ ko: «Amina!»
22 — “Maldito seja aquele que tiver relações com a irmã, seja irmã por parte de pai e mãe ou somente por parte de pai!” E o povo responderá: “Amém!”
23 «Mɔgɔ min bɛ la ni a muso bamuso ye, Ala ye o tigi danga.» Mɔgɔw bɛɛ y’a fɔ ko: «Amina!»
23 — “Maldito seja aquele que tiver relações com a sogra!” E o povo responderá: “Amém!”
24 «Mɔgɔ min bɛ dogo k’a mɔgɔɲɔgɔn faga, Ala ye o tigi danga.» Mɔgɔw bɛɛ y’a fɔ ko: «Amina!»
24 — “Maldito seja aquele que matar outro israelita à traição!” E o povo responderá: “Amém!”
25 «Mɔgɔ min bɛ wari mina janko ka mɔgɔ jarakibari faga, Ala ye o tigi danga.» Mɔgɔw bɛɛ y’a fɔ ko: «Amina!»
25 — “Maldito seja aquele que receber dinheiro para matar uma pessoa inocente!” E o povo responderá: “Amém!”
26 «Mɔgɔ min tɛ a janto nin sariya ta kumaw ra, k’a sira tagama, Ala ye o tigi danga.» Mɔgɔw bɛɛ y’a fɔ ko: «Amina!»
26 — “Maldito seja aquele que não obedecer a essas leis de Deus!” E o povo responderá: “Amém!”
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Deuteronômio 27, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.