Hebreus 4
Danish New Testament from 1819 with original orthography (DANISH1819) vs AAI
AAI TUR GEWASIN O BAIBASIT BOUBUN
1 Lader os derfor, da Forjættelsen at indgaae til hans Hvile endnu staaer os aaben, vogte os, at ikke Nogen af Eder skulle synes at blive tilbage.
1 Isan imih it run God bairi baiyarir isan eo’omatanit i ema’am. Imih tanakaifit gewas, saise dogorot wanawanan hinanunutitiy men ta a kakafin hinatita’ur, baiyarir isan ana’omatanen tabaib inasa’irimih.
2 Thi ogsaa os er Forjættelsen forkyndet, ligesom hine; men Ordet, som de hørte, hjalp dem ikke, fordi det ikke forenede sig med Troen i dem, som hørte det.
2 Anayabin nati sabuw Tur Gewasin hinonowar na’atube it auman tanowar, Tur Gewasin i hinowar, baise men ana gewasin ta isah mataramih, anayabin tur hinonowar men hitumatum.
3 Thi vi indgaae til Hvilen, vi, som troe, efter hvad han haver sagt: saa svoer jeg i min Vrede: sandelig, de skulle ikke indgaae til min Hvile; nemlig efter at Gjerningerne ved Verdens Skabelse vare fuldendte.
3 Naatu boun it iyab tabitumatum, nati baiyariramaim i tarun. God ana Buk Atamaninamaim eo na’atube, “Ayu yau so’ar fokarin maiyow baifaro ao, ‘Iti sabuw boro men kafa’imo au baiyariramaim hinarun.’” Basit God tafaram bimatar ana veya, ana bowabow i sawar, baise iti baiyarir isan i eorereb.
4 Thi saaledes haver han et Sted sagt om den syvende Dag: og Gud hvilede paa den syvende Dag fra alle sine Gjerninger.
4 Anayabin Buk Atamanin wanawanan efan ta’ane tur iti na’atube veya seven isan eo, “God ana bowabow bisawar veya bai seven God iyarir.”
5 Og paa dette Sted atter: sandelig, de skulle ikke indgaae til min Hvile.
5 Naatu iti tur ta’imonaban eo maiye, “Iti sabuw boro men kafa’imo au baiyariramaim hinarunamih.”
6 Efterdi altsaa det er tilbage, at Nogle skulle indgaae til den, og de, hvem Forjættelsen først var forkyndet, ikke kom ind formedelst Vantro:
6 Sabuw iyab Tur Gewasin wantoro’ot hinonowar i men baiyarir hibaimih, anayabin men hitumatum. Baise baiyarir ana efan i bobotawiyen, sabuw afa i boro hinarun hiniyarir.
7 saa bestemmer han atter en Dag: i Dag, da han siger ved David efter saa lang en Tid, (som forhen sagt): i Dag naar I høre hans Røst, forhærder ikke Eders Hjerter.
7 Isan imih God veya tabo ya’asair maiye. Naatu nati veya i boun. Kwamur moumurih maiyow sasawar ufunamaim, tur ta’imon marasika eo ma’am, iban David wanawananamaim eo maiye.
8 Thi dersom Josva havde skaffet dem Hvile, da havde han ikke derefter talet om en anden Dag.
8 God ana baiyarir nati sabuw eo’omatanih Joshua tabitih na’at, God boro men uf veya ta isan tao maiye’emih.
9 Altsaa er der en Sabbatshvile tilbage for Guds Folk.
9 Isan imih God ana sabuw isah Baiyarir ana veya ta anagewasin ema’am. Veya ta’imon biyarir na’atube sabuw boro hiniyarir.
10 Thi hvo som er indgaaet til hans Hvile, ogsaa han hviler fra sine Gjerninger, ligesom Gud fra sine.
10 Anayabin orot babin yait ana bowabow bisawar ufunamaim God boro baiyarir nitin tufuwamaim nama niyarir. God ana bowabow bisawar ufunamaim, ma biyarir na’atube.
11 Lader os derfor beflitte os at komme ind til hiin Hvile, paa det ikke Nogen skal falde efter samme Vantroes Exempel.
11 Imih tanasinaftobon baiyarir ana efanamaim tanarun. Anayabin o yait Israel sabuw God hibifanasair na’atube inabifanasair nati baiyarir boro men inab.
12 Thi det Guds Ord er levende og kraftigt og skarpere end noget tveegget Sværd, og trænger igjennem, indtil det adskiller baade Sjæl og Aand, baade Ledemod og Marve, og dømmer over Hjertets Tanker og Raad.
12 Anayabin God ana tur i yawasin naatu fairin, wan ana so’arin i men baiyowayah hai kaiy wan roun roun ana so’arin na’atube’emih, iti kaiy boro wanawanat anababatun, ayub biya hairi hai kofan, naatu biyat ana kok naatu dogor wanawanan ana not boro na’afuw nabotait nirerereb.
13 Og ingen Skabning er usynlig for hans Aasyn; men alle Ting ere blotte og udspændte for hans Øine, om hvem vi tale.
13 Tafaram wanawanan God sawar bimataren etei men ta matanamaim wa’iwa’irin ema’ama’amih. Sawar etei i bebeyan ti’inu’in, imih o abisa isisinaf boro ana tur ina’owen aisim isinaf.
14 Efterdi vi derfor have en stor Ypperstepræst, som er gangen ind i Himlene, Jesus den Guds Søn, da lader os holde fast ved Bekjendelsen.
14 It ata Firis Gagamin, God Natun Jesu, i maramaim run. Isan imih God ana tur tanonowar i tanitumitum tanabukikin tanabat.
15 Thi vi have ikke en Ypperstepræst, som ei kan have Medlidenhed med vore Skrøbeligheder, men en saadan, som er forsøgt i alle Ting i lige Maade, dog uden Synd.
15 Anayabin ata Firis Gagamin ataririm menamaim tare’ere etei i so’ob, anayabin routobon ta’imon it tabaib na’atube i auman wanawanan run bai, baise men kafa’imo bowabow kakafin ta sinafumih.
16 Derfor lader os træde frem med Frimodighed for Naadens Throne, paa det vi kunne faae Barmhjertighed, og finde Naade til betimelig Hjælp.
16 Isan imih tanafair tanabatkikin tanan bosiyasiyar ana urama’ama nanamaim tanatit, saise kabeber tanab naatu atare ana veya’amaim bosiyasiyar tananuwih tanab nibaisit.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Hebreus 4, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.