Tiago 1
Ɨ niuucari tɨ jejcua, tɨ ajta jɨme'en ra'axa a'ɨjna ɨ tavastara'a, ɨ Cɨriistu'u tɨ ji'i Jesús tɨ̀ tu'irájtuaa (CRNNT) vs NVI
1 Inee Santiago, i nej tíꞌivaɨreꞌe ɨ́ Dios jemi, neajta neꞌɨ́jna ɨ́ tavástaraꞌa jemi, aꞌɨ́jna ɨ́ Jesús tɨ ajta Cɨríistuꞌu púꞌeen, ayée nu neꞌíjna jetze tejáꞌamuateujteꞌe, mɨ sej huáꞌa jetze ajtémeꞌecan aꞌɨ́mej ɨ́ teɨtejraꞌa ɨ́ mej huáꞌa jetze airaújneijte aꞌɨ́mej ɨ́ huáꞌavaujsimuaꞌacɨꞌɨ ɨ́ mej tamuáamuataꞌa japuan huaꞌapua aráꞌase, seajta mɨ tɨ Dios amuaaréꞌeꞌitixɨ aꞌu tɨ naꞌa seɨ́j chuéjraꞌa japua.
1 Tiago, servo de Deus e do Senhor Jesus Cristo, às doze tribos dispersas entre as nações: Saudações.
2 Tɨ puaꞌa ayén tejamuáacɨꞌɨti tɨ́j naꞌa aꞌɨ́jna ɨ́ sej jɨ́n áꞌaviicuaꞌireꞌe, setáꞌaj siyen tiúꞌumuaꞌati tɨ xɨ́ꞌepɨꞌɨn ꞌeen, setáꞌaj seajta seꞌɨ́jna jɨ́n huataújtemuaꞌaveꞌen.
2 Meus irmãos, considerem motivo de grande alegria o fato de passarem por diversas provações,
3 Ayee xu huárɨni, aꞌiné xuꞌuri ramuaꞌaree tɨ puaꞌa ayén aꞌɨ́jna jɨ́n amuáaruuren tɨ ij Dios ayén amuaatéeseij tɨ puaꞌa siyen ráꞌastijreꞌe nusu secaí, aꞌɨ́ɨ pu ajta ayén áꞌamuaruuren sej si teꞌutáviicuaꞌi.
3 pois vocês sabem que a prova da sua fé produz perseverança.
4 Setáꞌaj seajta siyen rɨ́ꞌɨ ráaruuren sej si nain jɨ́n teꞌutáviicuaꞌi, aꞌiné setɨ́ꞌɨj siyen seꞌɨ́jna jɨ́n huarɨ́n, ayée xu nain jɨ́n araúrastejsin ɨ́ Dios jemi, seajta siyen runaíjmireꞌen. Capu tiꞌitɨ tejamuaꞌutéturaateꞌesin.
4 E a perseverança deve ter ação completa, a fim de que vocês sejam maduros e íntegros, sem lhes faltar coisa alguma.
5 Tɨ puaꞌa ráꞌaturaateꞌe seɨ́j tɨ ij naa tirúꞌumuaꞌareere aꞌij tɨ yeꞌí huárɨni, chéꞌe aꞌɨ́ɨn ayén raatáhuavii ɨ́ Dios. Ajta aꞌɨ́ɨn Dios, ayée pu aꞌɨ́jna jɨ́n raatáꞌasin, aꞌiné aꞌɨ́ɨ pu ruxɨ́ꞌeviꞌiraꞌa jɨ́n jeíhua huápɨꞌɨ tihuaꞌatáꞌaca ɨ́ ruteɨ́testemuaꞌa. Ajta, aꞌɨ́ɨ pu caí huaꞌajteáꞌaxɨꞌɨsin.
5 Se algum de vocês tem falta de sabedoria, peça-a a Deus, que a todos dá livremente, de boa vontade; e lhe será concedida.
6 Mɨ ajta, chéꞌe aꞌɨ́ɨn ɨ́ jaꞌatɨ ayén aꞌɨ́jna tiraatáhuavii aꞌɨ́jna jɨmeꞌe tɨ ayén tiꞌayajna tɨ xaa téꞌatzaahuateꞌe, icu. Chéꞌe aꞌɨ́ɨn caí aꞌij méꞌe tejéꞌetiꞌitɨɨtan, aꞌiné aꞌɨ́jna ɨ́ jaꞌatɨ tɨ xaa aꞌij pu puaꞌa naꞌa tiráꞌamitɨejteꞌe, ayée pu cheꞌatá naꞌa ꞌeen tɨ́j ajta ꞌeen ɨ́ jaj tɨ aujruuréjvee ɨ́ eeca jɨmeꞌe.
6 Peça-a, porém, com fé, sem duvidar, pois aquele que duvida é semelhante à onda do mar, levada e agitada pelo vento.
7 — ausente —
7 Não pense tal homem que receberá coisa alguma do Senhor;
8 — ausente —
8 é alguém que tem mente dividida e é instável em tudo o que faz.
9 Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ taꞌihuaaraꞌa tɨ caí aꞌij tíꞌijviicuaꞌi, chéꞌe aꞌɨ́ɨn aꞌɨ́jna jɨ́n huataújtemuaꞌaveꞌen aꞌɨ́jna jɨmeꞌe tɨ Dios ayén jeíhua huápɨꞌɨ rɨ́ꞌɨ tiraatáꞌasin.
9 O irmão de condição humilde deve orgulhar-se quando estiver em elevada posição.
10 Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ taꞌihuaaraꞌa tɨ ajta chíjteaani púꞌeen, chéꞌe aꞌɨ́ɨn ayén rɨ́ꞌɨ tiratáꞌacareꞌen ɨ́ Dios aꞌɨ́jna jɨmeꞌe tɨ ayén tiráacɨꞌɨti aꞌɨ́jna tɨ raatatéviꞌirasteꞌesin. Aꞌɨ́ɨ pu xaa ayén cheꞌatá naꞌa tiuꞌutépuaꞌari tɨ́j ajta aꞌɨ́jna ɨ́ xuuxuꞌu tɨ tuꞌupi jetze xutaꞌa.
10 E o rico deve orgulhar-se se passar a viver em condição humilde, porque passará como a flor do campo.
11 Jee xaa, tɨ́ꞌɨj u eꞌijnén ɨ́ xɨcaj, aꞌɨ́ɨ pu ꞌi aꞌɨ́ɨn tuꞌupi ayén huatéhuasin ɨ́ xɨcaj jɨmeꞌe. Ajta aꞌɨ́ɨn xuuxuꞌuraꞌan, aꞌɨ́ɨ pu cávatzɨjsin. Ayee pu ꞌi tiuꞌutépuaꞌari ɨ́ tɨ jɨ́n naa seijreꞌecaꞌa. Ayee pu cheꞌatá naꞌa tíꞌijruuren aꞌɨ́jna ɨ́ chíjteaani. Aꞌɨ́ɨ pu áꞌapuaꞌaren nain jɨmeꞌe tɨ jeíhua huápɨꞌɨ tíꞌijchaꞌɨɨcaꞌa.
11 Pois o sol se levanta, traz o calor e seca a planta; cai então a sua flor, e é destruída a beleza da sua aparência. Da mesma forma o rico murchará em meio aos seus afazeres.
12 Rɨ́ꞌɨ pu tiraatáꞌaca aꞌɨ́jna ɨ́ jaꞌatɨ tɨ puaꞌa ayén ráꞌaviicuaꞌi aꞌɨ́jna tɨ caꞌaníjraꞌa ratáꞌaca tɨ ayén huárɨni tɨ aꞌij puaꞌa een ɨ́ Dios jemi, aꞌiné tɨ́ꞌɨj ari ayén teꞌutáviicuaꞌi aꞌɨ́jna tɨ jɨ́n raatamuárɨꞌeriste, Dios pu ayén tiraatáꞌasin aꞌɨ́jna tɨ ayén raamuáꞌitɨ, tɨ ayén ruurican huateáturan aꞌu tɨ Dios éꞌeseijreꞌe tɨ́j naꞌa rusén jɨmeꞌe. Ayee pu aꞌɨ́jna jɨ́n teꞌataújratziiriꞌi ɨ́ Dios tɨ ayén huaꞌutáꞌasin naíjmiꞌica aꞌɨ́mej ɨ́ mej miyen raxɨ́ꞌeveꞌe meꞌɨ́jna ɨ́ Dios.
12 Feliz é o homem que persevera na provação, porque depois de aprovado receberá a coroa da vida que Deus prometeu aos que o amam.
13 Tɨ puaꞌa ayén caꞌaníjraꞌa tiraatáꞌaca seɨ́j ɨ́ jaꞌatɨ tɨ ayén ráaruuren aꞌɨ́jna tɨ aꞌij puaꞌa een ɨ́ Dios jemi, chéꞌe caí aꞌɨ́ɨn ayén tiuꞌutaxáj yee Dios pu ayén caꞌaníjraꞌa raatáꞌaca tɨ́ꞌij ayén huárɨni aꞌiné capu rɨꞌɨrí tɨ Dios ayén caꞌaníjraꞌa raatáꞌan tɨ i aꞌɨ́ɨn jaꞌatɨ ayén aꞌij puaꞌa huárɨni. Jee xaa neꞌu, capu ajta aꞌatzu rɨꞌɨrí tɨ jaꞌatɨ ayén caꞌaníjraꞌa raatáꞌan ɨ́ Dios tɨ́ꞌij aꞌɨ́ɨn Dios ayén huárɨni aꞌɨ́jna tɨ aꞌij puaꞌa een. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Dios, capu jaꞌanáj ayén caꞌaníjraꞌa tiraatáꞌaca ɨ́ jaꞌatɨ tɨ́ꞌij aꞌɨ́ɨn jaꞌatɨ ayén huárɨni aꞌɨ́jna tɨ aꞌij puaꞌa een.
13 Quando alguém for tentado, jamais deverá dizer: "Estou sendo tentado por Deus". Pois Deus não pode ser tentado pelo mal, e a ninguém tenta.
14 Mɨ ajta, tɨ puaꞌa ayén caꞌaníjraꞌa raatáꞌan ɨ́ jaꞌatɨ tɨ ayén huárɨni aꞌɨ́jna tɨ aꞌij puaꞌa een ɨ́ Dios jemi, ayée pu xaa aꞌɨ́jna jetze áꞌujcaꞌane aꞌɨ́jna jetze ɨ́ ruxɨ́ꞌeviꞌiraꞌa tɨ jetzen airáninei ɨ́ tzajtaꞌan. Aꞌɨ́ɨ pu aꞌɨ́jna jɨ́n áꞌujcaꞌane tɨ ayén tiráꞌamitɨejteꞌe tɨ naa seijreꞌe aꞌɨ́jna ɨ́ tiꞌitɨ tɨ aꞌij puaꞌa een.
14 Cada um, porém, é tentado pela própria cobiça, sendo por esta arrastado e seduzido.
15 Jɨ́meꞌen puꞌu ayén raaxɨ́ꞌepɨꞌɨntare tɨ ayén huárɨni, aj pu ꞌi ayén auteáturaasin ɨ́ Dios jemi. Ajta, tɨ puaꞌa ari huataújnaijmireꞌen aꞌɨ́jna tɨ aꞌij puaꞌa een ɨ́ Dios jemi, aj pu ꞌi mɨꞌɨni aꞌɨ́jna ɨ́ jaꞌatɨ tɨ aꞌutéꞌɨtzee ɨ́ Dios jemi.
15 Então a cobiça, tendo engravidado, dá à luz o pecado; e o pecado, após ter-se consumado, gera a morte.
16 Neꞌihuaamuaꞌa, mɨ nej jeíhua huápɨꞌɨ jáꞌamuaxeꞌeveꞌe, caxu huataúraꞌan tɨ jaꞌatɨ tiꞌitɨ jɨ́n amuaacuanamuan.
16 Meus amados irmãos, não se deixem enganar.
17 Tɨ́j naꞌa tɨ xɨ́ꞌepɨꞌɨn ꞌeen, tɨ ajta caí tiꞌitɨ jɨ́n áꞌatura tɨ ayén rɨ́ꞌɨ tejamuáacɨꞌɨti jaꞌanáj tɨ naꞌa, aꞌúu pu éꞌemeꞌecan u ta japua, aꞌɨ́jna jemi ɨ́ tej rájyaꞌupua, aꞌɨ́jna tɨ nain tiúꞌutaahuacaꞌa aꞌɨ́jna tɨ ayén tíꞌitatzaveꞌe tɨ júteꞌe éꞌeseijreꞌe. Mɨ ajta, aꞌɨ́jna jemi, jaꞌanáj tɨ naꞌa pu ayén cheꞌatá naꞌa tíꞌiseijreꞌe itejmi jemi. Capu aꞌatzu seɨcɨé ruruurejca, capu ajta ayén ráaruurejsin tɨ́ꞌij ayén huatétɨcaꞌare itejmi jemi.
17 Toda boa dádiva e todo dom perfeito vêm do alto, descendo do Pai das luzes, que não muda como sombras inconstantes.
18 Ruxɨ́ꞌeviꞌiraꞌa pu jɨ́n, ayén taatáꞌa tej tiyen huataseíjreꞌen ɨ́ chaanaca japua aꞌɨ́jna jɨmeꞌe tɨ téjmi jemi raateájtuaa ɨ́ runiuuca tɨ tzáahuatiꞌiraꞌa jɨ́n seijreꞌe. Ayee pu ꞌeen jɨ́n huarɨ́j tej ti tiyen cheꞌatá tenaꞌa éeniꞌicɨꞌe seijreꞌe táꞌaraꞌani tɨ́j ajta aꞌɨ́jna tɨ amuacaícan jɨ́n huataseíjre ɨ́ eloote ɨ́ mej majta ratatúꞌirihuaꞌa mú áꞌayeꞌi ɨ́ Dios jemi.
18 Por sua decisão ele nos gerou pela palavra da verdade, para que sejamos como que os primeiros frutos de tudo o que ele criou.
19 — ausente —
19 Meus amados irmãos, tenham isto em mente: Sejam todos prontos para ouvir, tardios para falar e tardios para irar-se,
20 — ausente —
20 pois a ira do homem não produz a justiça de Deus.
21 Aꞌɨ́j pu jɨ́n, setáꞌaj siyen raatapuáꞌajta nain jɨmeꞌe tɨ aꞌij puaꞌa een, tɨ ajta xánaꞌavisiꞌi seijreꞌe. Mɨ seajta múꞌeen, setáꞌaj siyen ruxɨeemɨ́jteꞌe raꞌancuréꞌan seꞌɨ́jna ɨ́ niuucari tɨ múꞌejmi jemi huatétuiihuacaꞌa, tɨ ajta jɨ́n Dios ayén raayɨ́ꞌɨtɨ tɨ amuaꞌirájtuaani.
21 Portanto, livrem-se de toda impureza moral e da maldade que prevalece, e aceitem humildemente a palavra implantada em vocês, a qual é poderosa para salvá-los.
22 Seajta múꞌeen, caxu siyen senaꞌa ranamuajra aꞌij tɨ tiꞌixa ɨ́ niuucari sino seajta siyen huárɨni aꞌij tɨ tejáꞌamuaꞌitɨii. Naꞌari caí, ayée xu rucuanamuáa xáꞌajuꞌun rujɨ́ɨmuaꞌa senaꞌa.
22 Sejam praticantes da palavra, e não apenas ouvintes, enganando-se a si mesmos.
23 Ayee pu ꞌeen aꞌɨ́jna ɨ́ jaꞌatɨ tɨ caí ayén rɨcɨ aꞌij tɨ tiꞌixa ɨ́ niuucari sino ayée naꞌa ruseɨ́j ranamuajra. Ayee pu ꞌeen tɨ́j aꞌɨ́jna ɨ́ jaꞌatɨ tɨ rucɨéenimeꞌe seɨ́j ɨ́ ꞌájteꞌehua jetze.
23 Aquele que ouve a palavra, mas não a põe em prática, é semelhante a um homem que olha a sua face num espelho
24 Jɨ́meꞌen puꞌu ruseɨ́j, aj pu i tíchesin, ajta áꞌiyen yáꞌuhuaꞌaxɨjsin aꞌij tɨ seijreꞌecaꞌa ɨ́ cɨéenimeꞌaraꞌan.
24 e, depois de olhar para si mesmo, sai e logo esquece a sua aparência.
25 Ajta aꞌɨ́ɨn tɨ temuaꞌa naa tiráꞌaseij aꞌɨ́jna ɨ́ niuucari tɨ jɨ́n Dios tíꞌaijta, tɨ ajta caí tiꞌitɨ jɨ́n áꞌatura, tɨ ajta Dios jɨ́n ruꞌirájtuaani, ayée pu Dios rɨ́ꞌɨ tiraatáꞌasin tɨ puaꞌa aꞌɨ́ɨn puꞌéeneꞌe aꞌame seɨj tɨ ayén rɨ́ꞌɨ tiꞌitiújchaꞌɨɨ aꞌij tɨ aꞌɨ́ɨn niuucari tiꞌixa. Naꞌari caí tɨ puaꞌa aꞌɨ́ɨ naꞌa puꞌéeneꞌe aꞌame seɨj tɨ ayée naꞌa ranamuajra, ajta caꞌanacan yáꞌuhuaꞌaxɨn, capu rɨꞌéeneꞌen huateáturaasin ɨ́ Dios jemi.
25 Mas o homem que observa atentamente a lei perfeita que traz a liberdade, e persevera na prática dessa lei, não esquecendo o que ouviu mas praticando-o, será feliz naquilo que fizer.
26 Tɨ puaꞌa jaꞌatɨ ayén tiúꞌujxajta ɨ́ ru tzajtaꞌa yee tɨ temuaꞌa naa tiráꞌastijreꞌe ɨ́ ruyeꞌirá, ajta tɨ puaꞌa aꞌɨ́ɨn jaꞌatɨ caí raatapuáꞌajta tɨ aꞌij puaꞌa tihuáꞌaxajta ɨ́ ruxɨ́ꞌej teɨte, aꞌɨ́ɨ pu ayén rucuanamua ɨ́ ru tzajtaꞌa. Capu tiꞌitɨ vaɨreꞌe aꞌɨ́jna ɨ́ yeꞌirájraꞌan aꞌɨ́jna ɨ́ jaꞌatɨ.
26 Se alguém se considera religioso, mas não refreia a sua língua, engana-se a si mesmo. Sua religião não tem valor algum!
27 Ayee mú rɨcɨ aꞌɨ́ɨme ɨ́ mej miyen raꞌaráꞌastijreꞌe ɨ́ yeꞌirá tɨ rɨꞌéeneꞌen jɨ́n seijreꞌe ɨ́ Dios jemi, tɨ ajta caí tiꞌitɨj jɨ́n áꞌatura jemin ɨ́ tej rájyaꞌupua. Michéꞌe ayée menaꞌa rɨjca: mej mi miyen huáꞌumuaare aꞌɨ́mej ɨ́ mej tiꞌitɨ jɨ́n rajpuaíjtzi meꞌɨ́jna jɨmeꞌe ɨ́ mej xɨ́ꞌejcanta muáꞌaraa nusu mej antiújseɨjtarecaꞌa; mej mi majta ahuaújcuꞌuven, mej mi caí huaújxanaꞌacɨraꞌaten aꞌɨ́mej jamuan ɨ́ mej chaanaca japua huachéjme.
27 A religião que Deus, o nosso Pai aceita como pura e imaculada é esta: cuidar dos órfãos e das viúvas em suas dificuldades e não se deixar corromper pelo mundo.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Tiago 1, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.