Lucas 3
El Nayar Presidio De Los Reyes Cora NT (CRN_WBT) vs ARC
1 Ayee pu nuꞌu tiujuꞌurɨ́j tɨ́ꞌɨj teuuméꞌeca aꞌachú cumu tamuáamuataꞌa japuan anxɨ́j nineꞌiraꞌa tɨ tíꞌaijtacaꞌa aꞌɨ́jna ɨ́ César, ɨ́ mej majta miyen ratamuáꞌamua tɨjɨ́n Tiberio. Aꞌájnáꞌɨmua, tɨ́ꞌɨj auj tiꞌitéveecaꞌa tajtuhuan jɨmeꞌe aꞌɨ́jna ɨ́ Póncio Pilato aꞌujna Judea, ajtahuaꞌa seɨ́j pu tiꞌitéveecaꞌa tajtuhuan jɨmeꞌe aꞌujna Galilea. Ayee pu ántehuaacaꞌa tɨjɨ́n Heródes. Ajta juutzeájraꞌan aꞌɨ́jna ɨ́ Heródes, aꞌɨ́ɨ pu tiꞌitéveecaꞌa tajtuhuan jɨmeꞌe aꞌujna Iturea, ajta aꞌujna Traconite. Ayee pu ántehuaacaꞌa aꞌɨ́jna tɨjɨ́n Felipe. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Lisanias, aꞌɨ́ɨ pu tajtuhuan jɨmeꞌe tiꞌitéveecaꞌa aꞌujna Abilene.
1 E, no ano quinze do império de Tibério César, sendo Pôncio Pilatos governador da Judeia, e Herodes, tetrarca da Galileia, e seu irmão Filipe, tetrarca da Itureia e da província de Traconites, e Lisânias, tetrarca de Abilene,
2 Aꞌájnáꞌɨmua, matɨ́ꞌɨj mauj veꞌecán jɨ́n titetatéꞌacaa u teyujtaꞌa aꞌɨ́jna ɨ́ Anás, ajta aꞌɨ́jna ɨ́ Caifás, aꞌúu pu áꞌucatii aꞌɨ́jna ɨ́ Juan, jáꞌahuaꞌa aꞌu tɨ caí jéꞌe tiꞌitɨ́j. Aꞌɨ́jna ɨ́ Juan, aꞌɨ́ɨ pu rayauj aꞌɨ́jna ɨ́ Zacarías. Aꞌuu pu aꞌucaíca tɨ́ꞌɨj Dios raatajé.
2 sendo Anás e Caifás sumos sacerdotes, veio no deserto a palavra de Deus a João, filho de Zacarias.
3 Nainjapua pu yéꞌivejcaꞌa tɨ́j naꞌa aꞌuun tɨ huatacáꞌa ɨ́ játeꞌana jetze, ɨ́ Jordán. Ayee pu tihuáꞌaꞌixaateꞌecaꞌa tɨ nuꞌu ayén tiúꞌujxeꞌeveꞌe mej nuꞌu seɨcɨé tiúꞌumuaꞌati tɨ ij nuꞌu Dios tihuaꞌutáꞌuuniꞌi ɨ́ mej jɨ́n auteájturaa ɨ́ jemin. Aj pu i Juan huáꞌumuaɨꞌɨhuacaꞌa.
3 E percorreu toda a terra ao redor do Jordão, pregando o batismo de arrependimento, para o perdão dos pecados,
4 Ayee pu cheꞌatá naꞌa rɨjcaa aꞌij tɨ teꞌuyúꞌuxacaꞌa ɨ́ yuꞌuxari jetze aꞌɨ́jna ɨ́ Isaías, ɨ́ tɨ ajmíꞌi tíꞌixaxaꞌataꞌa ɨ́ Dios jetze meꞌecan. Ayen tɨjɨ́n:
4 segundo o que está escrito no livro das palavras do profeta Isaías, que diz: Voz do que clama no deserto: Preparai o caminho do Senhor; endireitai as suas veredas.
5 — ausente —
5 Todo vale se encherá, e se abaixará todo monte e outeiro; e o que é tortuoso se endireitará, e os caminhos escabrosos se aplanarão;
6 Aii puꞌu.
6 e toda carne verá a salvação de Deus.
7 Ajta aꞌɨ́jna ɨ́ Juan, ayée pu tihuaꞌutáꞌixaa aꞌɨ́mej ɨ́ teɨte ɨ́ mej aꞌuréꞌenineicaꞌa. Ayen tɨjɨ́n: ―Mɨ́ sej siyen seijreꞌe. Cu xɨee sej aꞌuruáachejyeꞌi matɨ́j ɨ́ cuꞌucuꞌuse tɨ ij caí huáꞌutaiixɨꞌɨ ɨ́ taij. ¿Ni tzaa seri tíꞌiteseꞌe sicu, tɨ ij caí Dios amuaꞌuxɨ́jteꞌen? ¿Aꞌataani caꞌaníjraꞌa amuaatáꞌa sej si siyen huárɨni?
7 Dizia, pois, João à multidão que saía para ser batizada por ele: Raça de víboras, quem vos ensinou a fugir da ira que está para vir?
8 Naꞌari caí, tɨ puaꞌa múꞌeen rujɨ́ɨmuaꞌa yé seveꞌeréꞌenen tzáahuatiꞌiraꞌa jɨmeꞌe, ayée xu huárɨni aꞌij tɨ yeꞌí tiraavíjteꞌe seꞌɨ́jna jɨmeꞌe sej seri seɨcɨé tiuꞌumuáꞌaj. Caxu siyen tíꞌimuaꞌatze mɨ ru tzajtaꞌa yee ayée pu tiꞌayajna tɨ naa tejámuaatévaɨreꞌen ɨ́ Dios jemi aꞌiné múꞌeen xu iꞌi huáacɨxaꞌastemuaꞌameꞌen aꞌɨ́jna ɨ́ Abraham teecan. ’Ayee nu hui tejáꞌamuaꞌixaateꞌe aꞌiné ayée pu tiꞌayajna tɨ Dios ayén tiraayɨ́ꞌɨtɨ tɨ ayén ráaruuren ɨ́ tetej tɨ ij seɨcɨé huaújruuren tɨ́j tɨ ayén seíireꞌe áꞌaraꞌani matɨ́j teɨte, matɨ́j aꞌɨ́ɨme ɨ́ mej Abraham teecan jetze huanéj. Capu tiꞌitɨ́j aꞌij tejamuatévaɨre ɨ́ Dios jemi sej iꞌi huáacɨxaꞌastemuaꞌameꞌen aꞌɨ́jna ɨ́ Abraham teecan.
8 Produzi, pois, frutos dignos de arrependimento e não comeceis a dizer em vós mesmos: Temos Abraão por pai, porque eu vos digo que até destas pedras pode Deus suscitar filhos a Abraão.
9 ’Puꞌuri hui vejliꞌi aꞌájna xɨcájraꞌan jetze jaꞌanáj tɨ puaꞌa Dios amuáꞌaxɨjteꞌen caꞌanín jɨmeꞌe. Ayee pu áꞌamuaruuren cumu jaꞌatɨ tɨ cɨyej áꞌijveichixɨꞌɨsin tepuaij jɨmeꞌe. Naíjmiꞌi ɨ́ cɨyej tɨ caí tíꞌitaaca, aꞌɨ́ɨ pu tiuꞌuréꞌeveijchi, ajta tíꞌitairan. Ayee pu cheꞌatá naꞌa amuáꞌaxɨjteꞌen.
9 E também já está posto o machado à raiz das árvores; toda árvore, pois, que não dá bom fruto é cortada e lançada no fogo.
10 Matɨ́ꞌɨj meꞌɨ́n teɨte miyen tiraataꞌíhuaꞌuriꞌi tɨjɨ́n: ―¿Aꞌiné tenaꞌaqui rɨni?
10 E a multidão o interrogava, dizendo: Que faremos, pois?
11 Tɨꞌɨj jí ayén tihuaꞌutáꞌixaa tɨjɨ́n: ―Tɨ́ puaꞌa jaꞌatɨ huaꞌapuaca tísiicuꞌu, chéꞌe seɨ́j raatapíjteꞌen aꞌɨ́jna tɨ caí tísiicuꞌu. Ayen chaꞌa tanaꞌa, tɨ puaꞌa jaꞌatɨ tíꞌijchaꞌɨɨca ɨ́ tɨ tíꞌicuaꞌiriꞌi, chaꞌa aꞌɨ́ɨn raatáꞌan ɨ́ tɨ caí tiꞌitɨ́j tíchaꞌɨɨ.
11 E, respondendo ele, disse-lhes: Quem tiver duas túnicas, que reparta com o que não tem, e quem tiver alimentos, que faça da mesma maneira.
12 Majta mú eꞌiréꞌene seica ɨ́ mej huáꞌajijveꞌecaꞌa ɨ́ mej tíꞌitɨcɨ tɨ ij aꞌɨ́ɨn huáꞌumuaɨꞌɨhua. Ayee mú tiraataꞌíhuaꞌuriꞌi tɨjɨ́n: ―Maestro, ¿aꞌiné táarɨni iteen?
12 E chegaram também uns publicanos, para serem batizados, e disseram-lhe: Mestre, que devemos fazer?
13 Tɨꞌɨj jí ayén tihuaꞌutáꞌixaa tɨjɨ́n: ―Aꞌij xu ancuréꞌan aꞌachú tɨ caj tiraaxɨ́ꞌepɨꞌɨntare. Caxu hui jaítzeꞌe huáꞌajijveꞌe.
13 E ele lhes disse: Não peçais mais do que aquilo que vos está ordenado.
14 Majta meꞌɨ́n ɨ́ xantaaruꞌu, ayée mú majta tiraataꞌíhuaꞌuriꞌi tɨjɨ́n: ―Carij iteen, ¿aꞌiné táarɨni? Tɨꞌɨj jí ayén tiuꞌutaniú tɨjɨ́n: ―Caxu huáꞌanahuaꞌira ɨ́ huaꞌatúmin. Caxu huaꞌitzi jɨ́n tihuáꞌaxajtziꞌira ɨ́ teɨte. Seajta, seꞌɨ́jna jɨ́n rɨ́ꞌɨ titéꞌujmuajte aꞌachú mej caj tejáꞌamuanajchiteꞌen. ―Ayee tihuaꞌutáꞌixaa aꞌɨ́jna ɨ́ Juan.
14 E uns soldados o interrogaram também, dizendo: E nós, que faremos? E ele lhes disse: A ninguém trateis mal, nem defraudeis e contentai-vos com o vosso soldo.
15 Majta meꞌɨ́n ɨ́ teɨte, ayée mú tíꞌimuaꞌajca ɨ́ ru tzajtaꞌa yee tij caí aꞌɨ́ɨ pɨ́rɨcɨ ɨ́ Cɨríistuꞌu aꞌɨ́jna ɨ́ Juan, ɨ́ mej rachúꞌeveꞌecaꞌa.
15 E, estando o povo em expectação e pensando todos de João, em seu coração, se, porventura, seria o Cristo,
16 Tɨꞌɨj jí Juan ayén tihuaꞌutáꞌixaa naíjmiꞌica tɨjɨ́n: ―Aru inee, jaj nu jɨ́n áꞌamuamuaɨꞌɨhua. Mɨ́ ajta, seɨ́j pu aꞌúu mé eꞌevéꞌeme tɨ jaítzeꞌe raayɨ́ꞌɨtɨ necaí inee. Aꞌiné nee nu cɨliéeneꞌe jɨ́n tiꞌitéjvee, ineetzi, capu ayén tiraavíjteꞌe nej raꞌajtaꞌɨ́ꞌɨpɨꞌɨn ɨ́ caꞌacairaꞌan. Mɨ́ ajtáꞌi amɨ́n, xɨéjniuꞌucari pu huataꞌíti tɨ huateáturan múꞌejmi jemi. Aꞌɨ́ɨ pu pɨ́rɨcɨ Dios tɨ raxɨ́ejniuꞌuca. Ajta aꞌɨ́jna tɨ mé eꞌevéꞌeme, aꞌɨ́ɨ pu pɨ́rɨcɨ tɨ rɨ́ꞌɨ áꞌamuaruuren mɨ aꞌamua tzajtaꞌa.
16 respondeu João a todos, dizendo: Eu, na verdade, batizo-vos com água, mas eis que vem aquele que é mais poderoso do que eu, a quem eu não sou digno de desatar a correia das sandálias; este vos batizará com o Espírito Santo e com fogo.
17 ’Ayee pu téꞌeme aꞌájna tɨ aꞌɨ́ɨn yé uvéꞌenen, cu xɨee tɨ cu jaꞌatɨ ruꞌitéchueeca ɨ́ tɨ jɨ́n jetzen raꞌanáacaꞌatze ɨ́ játzeꞌaraꞌan ɨ́ triigu. Ajta aꞌɨ́ɨn ruꞌirátuꞌisin ɨ́ xaɨɨri á puaꞌacɨé. Ajta aꞌɨ́jna ɨ́ imueꞌeri, rájseɨreꞌesin u chiꞌita. Ajta ɨ́ xaɨɨri, á puaꞌacɨé pu yéꞌetairan ɨ́ taij jetze tɨ caí jaꞌanáj éꞌemɨꞌɨca. ―Ayee pu tiuꞌutaxájtacaꞌa aꞌɨ́jna ɨ́ Juan.
17 Ele tem a pá na sua mão, e limpará a sua eira, e ajuntará o trigo no seu celeiro, mas queimará a palha com fogo que nunca se apaga.
18 Aꞌɨ́jna jɨmeꞌe ɨ́ niuucari, ajta seica jɨmeꞌe, aꞌɨ́j pu jɨ́meꞌen tihuáꞌuꞌitɨiiriꞌi mej mi ráamuaꞌaree aꞌij tɨ ꞌeen ɨ́ Dios jemi.
18 E assim admoestando-os, muitas outras coisas também anunciava ao povo.
19 Tɨꞌɨj jí Juan raꞌajtéꞌaxɨ aꞌɨ́jna ɨ́ Heródes, aꞌɨ́jna jɨmeꞌe tɨ yáꞌuviꞌitɨn aꞌɨ́jna ɨ́ Herodías, tɨ amuacaí viɨ́cheꞌecaꞌa aꞌɨ́jna jemi ɨ́ juutzeájraꞌan ɨ́ Heródes. Ajta pu aꞌɨ́jna jɨ́n raꞌajtéꞌaxɨ aꞌij tɨ tiꞌitɨ́j huáruu.
19 Sendo, porém, o tetrarca Herodes repreendido por ele por causa de Herodias, mulher de seu irmão Filipe, e por todas as maldades que Herodes tinha feito,
20 Tɨꞌɨj jí Heródes aꞌij puaꞌa huarɨ́j tiꞌitɨ́j jɨmeꞌe tɨ caí xɨ́ꞌepɨꞌɨn ꞌeen, aꞌɨ́ɨ pu raꞌiteáana aꞌɨ́jna ɨ́ Juan.
20 acrescentou a todas as outras ainda esta, a de encerrar João num cárcere.
21 Tɨ́ꞌɨj aꞌɨ́ɨn Juan huáꞌamuaɨꞌɨhuacaꞌa ɨ́ teɨte, aꞌɨ́ɨ pu ajta aꞌɨ́j huámuaɨꞌɨhuacaꞌa aꞌɨ́jna ɨ́ Jesús. Tɨ́ꞌɨj Jesús téniuusimeꞌe ɨ́ Dios jemi, tɨ́ꞌɨj i antaújcuunarecaꞌa u ta japua tɨ aꞌuteájmuaa.
21 E aconteceu que, como todo o povo se batizava, sendo batizado também Jesus, orando ele, o céu se abriu,
22 Ajta aꞌɨ́ɨn xɨéjniuꞌucareꞌaraꞌan ɨ́ Dios, aꞌɨ́ɨ pu aveꞌecámeꞌecaa. Ayee pu seijreꞌecaꞌa tɨ́j cucuiꞌi. Aj pu i japuan ꞌujyéijxɨ án muꞌúutzeꞌen. Ajta áꞌiyen niuucari huánamuajriꞌi tɨ uj eꞌicánamuajreꞌe júteꞌe. Ayen tɨjɨ́n: ―Niyauj pej hui pɨ́rɨcɨ ɨ́ nej jeíhua muáꞌixeꞌeveꞌe. Jéꞌecan pej rɨ́ꞌɨ naatáꞌa i ne tzajtaꞌa. Ayee pu tejeꞌijcánamuajre.
22 e o Espírito Santo desceu sobre ele em forma corpórea, como uma pomba; e ouviu-se uma voz do céu, que dizia: Tu és meu Filho amado; em ti me tenho comprazido.
23 Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Jesús, ayée pu rájchaꞌɨɨcaꞌa aꞌachú cumu seité japuan tamuáamuataꞌa nineꞌiraꞌa tɨ́ꞌɨj aꞌutéjche tɨ tihuaꞌutáꞌixaateꞌen ɨ́ teɨte. Ajta aꞌɨ́ɨn, aꞌɨ́ɨ pu nuꞌu jetze airaújneijte ɨ́ José. Ajta aꞌɨ́ɨn José, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Elí.
23 E o mesmo Jesus começava a ser de quase trinta anos, sendo (como se cuidava) filho de José, e José, de Eli,
24 Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Elí, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Matat. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Matat, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Leví, ajta aꞌɨ́ɨn Leví aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Melqui. Ajta aꞌɨ́ɨn Melqui, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Jana. Ajta aꞌɨ́jna ɨ́ Jana, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ José.
24 e Eli, de Matate, e Matate, de Levi, e Levi, de Melqui, e Melqui, de Janai, e Janai, de José,
25 Ajta aꞌɨ́jna ɨ́ José, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Matatías. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Matatías, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Amós. Ajta aꞌɨ́jna ɨ́ Amós, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Nahum. Ajta aꞌɨ́jna ɨ́ Nahum, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Esli. Ajta aꞌɨ́jna ɨ́ Esli, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Nagai.
25 e José, de Matatias, e Matatias, de Amós, e Amós, de Naum, e Naum, de Esli, e Esli, de Nagai,
26 Ajta aꞌɨ́ɨn Nagai, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Maat. Ajta aꞌɨ́jna Maat, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Matatías. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Matatías, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Semei. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Semei, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ José. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ José, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Judá.
26 e Nagai, de Maate, e Maate, de Matatias, e Matatias, de Semei, e Semei, de José, e José, de Jodá,
27 Ajta aꞌɨ́ɨn Judá, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Jonán. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Jonán, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Resa. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Resa, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Zorobabel. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Zorobabel, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Salatiel. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Salatiel, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Neri.
27 e Jodá, de Joanã, e Joanã, de Resa, e Resa, de Zorobabel, e Zorobabel, de Salatiel, e Salatiel, de Neri,
28 Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Neri, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Melqui. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Melqui, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Adi. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Adi, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Cosam. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Cosam, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Elmodam. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Elmodam, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Er.
28 e Neri, de Melqui, e Melqui, de Adi, e Adi, de Cosã, e Cosã, de Elmadã, e Elmadã, de Er,
29 Ajta aꞌɨ́ɨn Er, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Josué. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Josué, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Eliezer. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Eliezer, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Jorim. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Jorim, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Matat. Ajta aꞌɨ́ɨn Matat, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Leví.
29 e Er, de Josué, e Josué, de Eliézer, e Eliézer, de Jorim, e Jorim, de Matate, e Matate, de Levi,
30 Ajta aꞌɨ́ɨn Leví, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Simeón. Ajta aꞌɨ́ɨn Simeón, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Judá. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Judá, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ José. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ José, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Jonán. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Jonán, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Eliaquim.
30 e Levi, de Simeão, e Simeão, de Judá, e Judá, de José, e José, de Jonã, e Jonã, de Eliaquim,
31 Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Eliaquim, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Melea. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Melea, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Mainán. Ajta Mainán, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Matata. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Matata, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Natán. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Natán, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ David.
31 e Eliaquim, de Meleá, e Meleá, de Mená, e Mená, de Matatá, e Matatá, de Natã, e Natã, de Davi,
32 Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ David, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Isaí. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Isaí, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Obed. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Obed, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Booz. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Booz, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Salmón. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Salmón, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Naasón.
32 e Davi, de Jessé, e Jessé, de Obede, e Obede, de Boaz, e Boaz, de Salá, e Salá, de Naassom,
33 Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Naasón, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Aminadab. Ajta aꞌɨ́ɨn Aminadab, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Aram. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Aram, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Esrom. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Esrom, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Fares. Ajta aꞌɨ́ɨn Fares, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Judá.
33 e Naassom, de Aminadabe, e Aminadabe, de Admim, e Admim, de Arni, e Arni, de Esrom, e Esrom, de Perez, e Perez, de Judá,
34 Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Judá, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Jacobo. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Jacobo, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Isaac. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Isaac, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Abraham. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Abraham, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Taré. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Taré, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Nacor.
34 e Judá, de Jacó, e Jacó, de Isaque, e Isaque, de Abraão, e Abraão, de Tera, e Tera de Naor,
35 Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Nacor, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Serug. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Serug, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Ragau. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Ragau, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Peleg. Ajta aꞌɨ́ɨn Peleg, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Heber. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Heber, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Sala.
35 e Naor, de Serugue, e Serugue, de Ragaú, e Ragaú, de Faleque, e Faleque, de Éber, e Éber, de Salá,
36 Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Sala, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte Cainán. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Cainán, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Arfaxad. Ajta aꞌɨ́ɨn Arfaxad, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Sem. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ ɨ́ Sem, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Noé. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Noé, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Lamec.
36 e Salá, de Cainã, e Cainã, de Arfaxade, e Arfaxade, de Sem, e Sem, de Noé, e Noé, de Lameque,
37 Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ ɨ́ Lamec, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Matusalén. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Matusalén, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Enóc. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Enóc, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Jared. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Jared, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Mahalaleel. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Mahalaleel, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Cainán.
37 e Lameque, de Metusalém, e Metusalém, de Enoque, e Enoque, de Jarede, e Jarede, de Maalalel, e Maalalel, de Cainã,
38 Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Cainán, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Enós. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Enós, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Set. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Set, aꞌɨ́ɨ pu jetze airaújneijte ɨ́ Adán. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Adán, Dios pu jetzen airáane.
38 e Cainã, de Enos, e Enos, de Sete, e Sete, de Adão, e Adão, de Deus.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 3, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.