Lucas 17
El Nayar Presidio De Los Reyes Cora NT (CRN_WBT) vs NVT
1 Jesús pu ayén tihuaꞌutáꞌixaa aꞌɨ́mej ɨ́ mej jamuan áꞌujujhuaꞌaneꞌe tɨjɨ́n: ―Ayee pu téꞌeme tɨ tiꞌitɨ́j huataseíjreꞌen ɨ́ mej jɨ́n auteáturan ɨ́ Dios jemi. Chéꞌe aꞌij tɨ naꞌa jéꞌecan jemin aꞌɨ́jna ɨ́ jaꞌatɨ tɨ ayén caꞌaníjraꞌa huaꞌutáꞌan mej mi tiꞌitɨ́j jɨ́n autéꞌɨtzen ɨ́ Dios jemi.
1 Jesus disse a seus discípulos: “Sempre haverá o que leve as pessoas a cair em pecado, mas que aflição espera quem causa a tentação!
2 ’Naꞌajtzɨ́ aꞌɨ́jna ɨ́ jaꞌatɨ mej amuacaícan raꞌacátapiꞌiran cɨjpáaraꞌan jetze ɨ́ tetej seꞌuníjraꞌa tɨ veꞌée mej mi raꞌateájrɨeeni á jaataꞌa tɨ ij án aujámɨn aꞌu tɨ autɨ́ꞌɨj. Jaítzeꞌe pu hui tiraatévaꞌɨrihuaꞌan caí ayén tiraatévaꞌɨrihuaꞌan tɨ puaꞌa aꞌɨ́ɨn caꞌaníjraꞌa tihuaꞌutáꞌan aꞌɨ́mej ɨ́ mej cɨ́lieen mej mi meꞌɨ́n auteáturan ɨ́ Dios jemi.
2 Seria melhor ser lançado no mar com uma pedra de moinho amarrada ao pescoço que fazer um destes pequeninos pecar.
3 ’Aꞌɨ́j pu jɨ́n, rɨ́ꞌɨ xuꞌu múꞌeen. Tɨ́ puaꞌa aꞌɨ́ɨn aꞌihuáaraꞌa auteáturan múꞌeetzi jemi, patáꞌaj raꞌajteáꞌaxɨꞌɨn. Tɨ́ puaꞌa seɨcɨé tiúꞌumuaꞌati múꞌeetzi jemi, aj pej xaa tiraatáꞌuuniꞌira.
3 Portanto, tenham cuidado! “Se um irmão pecar, repreenda-o e, se ele se arrepender, perdoe-o.
4 ’Tɨ́ puaꞌa seɨ́j xɨcaj, jaꞌatɨ auteáturan múꞌeetzi jemi arahuaꞌapuáca jetze, ajta tɨ puaꞌa aꞌɨ́ɨn á aꞌuréꞌenen múꞌeetzi jemi ayén puaꞌamé arahuaꞌapuáca jetze tɨ́ꞌij ajtahuaꞌa ayén timuaatáhuavii yee tinaatáꞌuuniꞌiriꞌi ɨ́ nej jɨ́n auteájturaa múꞌeetzi jemi, ayée pej hui huárɨni pej tiraatáꞌuuniꞌi. ―Ayee pu tihuaꞌutáꞌixaa aꞌɨ́jna ɨ́ Jesús.
4 Mesmo que ele peque contra você sete vezes por dia e, a cada vez, se arrependa e peça perdão, perdoe-o”.
5 Majta aꞌɨ́ɨme ɨ́ mej tamuáamuataꞌa japuan huaꞌapua aráꞌase, ayée mú tiraataꞌixaa meꞌɨ́jna ɨ́ tavástaraꞌa tɨjɨ́n: ―Taatévaɨreꞌe tetáꞌaj téꞌantzaahuateꞌen jaítzeꞌe.
5 Os apóstolos disseram ao Senhor: “Faça nossa fé crescer!”.
6 Aj pu i Jesús ayén tihuaꞌutáꞌixaa tɨjɨ́n: ―Aꞌɨ́ɨ pu tiúꞌujxeꞌeveꞌe sej cɨ́j caj téꞌantzaahuateꞌen. Tɨ́ puaꞌa siyen cɨ́j caj senaꞌa téꞌantzaahuateꞌen, ayée pu tiuꞌutárɨꞌɨriistari sej siyen tiraataꞌaíjteꞌen seꞌɨ́jna ɨ́ huaréj tɨ aꞌitiújcuta, tɨ á jáꞌitaꞌa jaataꞌa eꞌeteújhuiiteꞌen ruseɨ́j. Ajta aꞌɨ́ɨn huaréj, ayée pu rɨni aꞌij sej tiraataꞌaíjteꞌesin.
6 O Senhor respondeu: “Se tivessem fé, ainda que tão pequena quanto um grão de mostarda, poderiam dizer a esta amoreira: ‘Arranque-se e plante-se no mar’, e ela lhes obedeceria.
7 ’Tichéꞌe tiyen tiraataxáj. Tɨ́ puaꞌa jaꞌatɨ tíꞌimuarɨꞌe múꞌejmi jemi aꞌɨ́jna jɨmeꞌe tɨ taséehua naꞌari cáneꞌaxɨ chaꞌɨɨ, ¿aꞌiné yeꞌí setiraatájeevi tɨ́ꞌɨj aꞌɨ́ɨn uvéꞌenen aꞌu tɨ tejéꞌemuarɨꞌe? ¿Ni qui hui siyen tiraatájeevi yee: “Mu aꞌutáꞌiyiꞌi, aꞌujyeíjxɨꞌɨ patáꞌaj tiúꞌucuaꞌani?” Caxu xaa neꞌu siyen tiraatájeevi, sino ayée xuꞌu tiraatájeevi tɨjɨ́n: “Patáꞌaj yee rɨ́ꞌɨ tiúꞌuruuren ɨ́ tej tiúꞌucuaꞌani. Pajta, patáꞌaj rɨ́ꞌɨ huáꞌaruuren pej pi titaamín, aj pu yee xaa huatárɨꞌɨristari pej tiúꞌucuaꞌani, pajta pej huayéꞌen.”
7 “Quando um servo chega do campo depois de arar ou cuidar das ovelhas, o senhor lhe diz: ‘Venha logo para a mesa comer conosco’?
8 — ausente —
8 Não, ele diz: ‘Prepare minha refeição, apronte-se e sirva-me enquanto como e bebo. Você pode comer depois’.
9 ’Ajta aꞌɨ́ɨn, tɨ́ꞌɨjtá ari ayén tiúꞌuruurén aꞌij sej tiraataꞌaíj, ¿ni secaí chaꞌa aꞌij tiraatáꞌixaateꞌesin yee chaꞌa Dios timuaatanájchiteꞌen? Caxu xaa neꞌu aꞌatzu, aꞌiné ayée pu tiúꞌuruu aꞌij sej tiraataꞌaíj.
9 E acaso o senhor agradece ao servo por fazer o que lhe foi ordenado?
10 ’Ayee xu cheꞌatá senaꞌa huárɨni. Setɨ́ꞌɨj seri raacɨ́ꞌɨ nain jɨmeꞌe ɨ́ tɨ jɨ́n Dios tejámuaꞌíjca, ayée xuꞌu tiuꞌutaxájta yee catu hui tiꞌitɨ́j vaɨreꞌe iteen. Ayee tuꞌu huarɨ́j aꞌii tɨ tiúꞌujxeꞌeveꞌecaꞌa itejmi jemi. ―Ayee pu tihuaꞌutáꞌixaa aꞌɨ́jna ɨ́ Jesús.
10 Da mesma forma, quando vocês obedecem, devem dizer: ‘Somos servos inúteis; apenas cumprimos nosso dever’”.
11 Aúcheꞌe pu huaméꞌecaa ɨ́ juye jetze Jerusalén tɨ aꞌuréꞌenineꞌi. Aꞌuu pu aꞌumeꞌeca aꞌu tɨ eꞌeveꞌeꞌástɨme aꞌuun tɨ huatacáꞌa u ɨ́ Samaria, ajta u Galilea.
11 Dirigindo-se a Jerusalém, Jesus chegou à fronteira entre a Galileia e Samaria.
12 Tɨ́ꞌɨj aꞌuun aꞌuterutíjmeꞌecaa, aꞌúu mú raꞌantinájchecaꞌa ɨ́ teteca ɨ́ mej tamuáamuataꞌa aráꞌase. Aꞌɨ́ɨme metíꞌicucuiꞌi meꞌɨ́jna jɨmeꞌe ɨ́ tɨ tineájxɨ huáꞌahuaꞌiraꞌa jetze, ɨ́ mej miyen ratamuáꞌamua tɨjɨ́n: lepra. Aꞌatzu mú ɨmuá aꞌutéhuiixɨ.
12 Ao entrar num povoado dali, dez leprosos, mantendo certa distância,
13 Matɨ́ꞌɨj mi caꞌanín jɨ́n raatajé tɨjɨ́n: ―Jesús, mɨ pej maestro púꞌeen. Patáꞌaj táꞌancuꞌuvajxɨꞌɨn.
13 clamaram: “Jesus, Mestre, tenha misericórdia de nós!”.
14 Tɨ́ꞌɨj Jesús huaꞌuseíj, ayée pu tihuaꞌutáꞌixaa tɨjɨ́n: ―Setáꞌaj u áꞌujuꞌun huáꞌa jemi ɨ́ mej tíꞌivaɨreꞌe u teyujtaꞌa sej si huataújseijrata mej meꞌɨ́n ráamuaꞌaree tɨjɨ́n xuꞌuri huarúj. Matɨ́ꞌɨj mi u áꞌujuꞌun. Muꞌuri á aujúꞌucaa, aj mú mi huarúj.
14 Ele olhou para eles e disse: “Vão e apresentem-se aos sacerdotes”. E, enquanto eles iam, foram curados da lepra.
15 Tɨ́ꞌɨj i seɨ́j huaréꞌaraa tɨ́ꞌɨj ráamuaꞌareeriꞌi tɨjɨ́n puꞌuri huarúj. Aj pu i aꞌatzu caꞌanín jɨ́n tiuꞌutaxájtacaꞌa ɨ́ Dios jemi tɨjɨ́n: ―Rɨ́ꞌɨ nu timuaatáꞌasin nevástaraꞌa.
15 Um deles, ao ver-se curado, voltou a Jesus, louvando a Deus em alta voz.
16 Aj pu i eꞌerájve á chuaataꞌa á vejliꞌi jemin ɨ́ Jesús. Aj pu i ayén tiraataꞌixaa tɨjɨ́n: ―Chéꞌe Dios timuaatanájchiteꞌen. Aꞌɨ́jna ɨ́ jaꞌatɨ, ɨ́ Samaria pu éꞌemeꞌecan.
16 Lançou-se a seus pés, agradecendo-lhe pelo que havia feito. Esse homem era samaritano.
17 Jesús pu ayén tihuaꞌutáꞌixaa tɨjɨ́n: ―¿Ni mecaí aráꞌase aꞌachú cumu tamuáamuataꞌa aꞌɨ́ɨme ɨ́ mej huarúj? ¿Aꞌuné aꞌij méꞌeen ɨ́ seica ɨ́ mej aramuáacua?
17 Jesus perguntou: “Não curei dez homens? Onde estão os outros nove?
18 ¿Ni amɨ́ naꞌa ruseɨ́j huaréꞌaraa tɨ ij rɨ́ꞌɨ tiraatáꞌan ɨ́ Dios jemi, amɨ́jna tɨ seɨj chuéjraꞌa japua éꞌemeꞌecan?
18 Ninguém voltou para dar glórias a Deus, exceto este estrangeiro?”.
19 Aj pu i ayén tiraataꞌixaa aꞌɨ́jna tɨ tíꞌicuiꞌicaꞌa tɨjɨ́n: ―Ájchesi. Pepuꞌuri huarúj, aꞌiné petéꞌantzaahua. ―Ayee pu tiraataꞌixaa aꞌɨ́jna ɨ́ Jesús.
19 E disse ao homem: “Levante-se e vá. Sua fé o curou”.
20 Jaꞌanáj pu ayén tiujuꞌurɨ́j. Aꞌɨ́ɨ mú fariseos miyen tiraataꞌíhuaꞌuriꞌi meꞌɨ́jna ɨ́ Jesús tɨjɨ́n: ―¿Aꞌanajni rɨ́ꞌɨ tejaꞌuréꞌenejsin tɨ Dios tiuꞌutaꞌaíjta íiyen chaanaca japua? Aj pu i Jesús ayén tiuꞌutaniú tɨjɨ́n: ―Jaꞌanáj tɨ tejaꞌuréꞌenejsin tɨ Dios tiuꞌutaꞌaíjta íiyen chaanaca japua, capu ayén huataseíjreꞌesin aꞌɨ́jna jɨmeꞌe ɨ́ sej jɨ́n ráamuaꞌaree, ajta ɨ́ sej jɨ́n raaseíj yee puꞌuri yen huataseíjre.
20 Certo dia, os fariseus perguntaram a Jesus: “Quando virá o reino de Deus?”. Jesus respondeu: “O reino de Deus não é detectado por sinais visíveis.
21 ’Camu hui miyen tiraataxájta ɨ́ teɨte yee: “Yeꞌecui seijreꞌe”, naꞌari yee “Aꞌacuí seijreꞌe.” Camu aꞌatzu, aꞌiné puꞌuri yé seijreꞌe aꞌɨ́jna jɨmeꞌe nej nee yé huatéjvee múꞌejmi tzajtaꞌa. ―Ayee pu tihuaꞌutáꞌixaa.
21 Não se poderá dizer: ‘Está aqui!’ ou ‘Está ali!’, pois o reino de Deus já está entre vocês”.
22 Aj pu i ayén tihuaꞌutáꞌixaa aꞌɨ́mej ɨ́ mej jamuan áꞌujujhuaꞌaneꞌe tɨjɨ́n: ―Puꞌuri aꞌájna tejaꞌuréꞌenejsin ɨ́ xɨcájraꞌa sej jetzen siyen raxɨ́ꞌeveꞌe xáꞌajuꞌun huápɨꞌɨ sej raaseíj netɨ́ꞌɨj amuacaí teꞌenteárute neꞌɨ́jna jɨmeꞌe nej nain jɨ́n antínmuaꞌareere. Aru, caxu hui raseijran.
22 Então ele disse a seus discípulos: “Aproximam-se os dias em que desejarão ver o tempo do Filho do Homem, mas não o verão.
23 ’Teteca mú miyen tejámuaatáꞌixaateꞌesin tɨ jɨ́meꞌen yee puꞌuri aꞌájna tejaꞌuréꞌene tɨ Dios tiuꞌutaꞌaíjta íiyen chaanaca japua aꞌiné yé pu nuꞌu huatéjvee naꞌari yee mé pu nuꞌu huatéjvee naꞌari yee áa pu nuꞌu éꞌeseijreꞌe. Caxu hui u áꞌucɨꞌɨcaꞌan huáꞌa jamuan.
23 Dirão a vocês: ‘Vejam, lá está!’ ou ‘Aqui está ele!’, mas não os sigam.
24 Aꞌiné, ayée nu hui seíireꞌe naꞌame neꞌájna xɨcájraꞌan nej jetzen amuacaícan teꞌenteárute neꞌɨ́jna jɨmeꞌe nej nain jɨ́n antínmuaꞌareere naꞌame. Ayee nu cheꞌatá nenaꞌa seíireꞌe naꞌame matɨ́j ɨ́ mej témaxcavaꞌaraꞌa u júteꞌe. Tɨ́ꞌɨj huatátaaxɨꞌɨn, caꞌanacan pu huanéeriꞌicɨrej yeꞌicáa aꞌame.
24 Porque, assim como o relâmpago lampeja e ilumina o céu de uma extremidade a outra, assim será no dia em que vier o Filho do Homem.
25 ’Aru miꞌi pu hui ayén tiúꞌujxeꞌeveꞌe nej jeíhua rajpuaíitzi náꞌaraꞌani inee. Ayee pu ajta tiúꞌujxeꞌeveꞌe mej netíte aꞌɨ́ɨme iiji mej huáteemua.
25 Mas primeiro é necessário que ele sofra terrivelmente e seja rejeitado por esta geração.
26 ’Ayajna tɨ́j tiuꞌurɨ́j ajcaꞌihuáꞌɨmua tɨ́ꞌɨj auj ruuricaꞌa aꞌɨ́jna ɨ́ Noé teecan, ayée pu cheꞌatá naꞌa téꞌeme aꞌájna xɨcájraꞌan jetze nej jetzen yé uvéꞌenejsin inee, i nej neajta huáꞌa jetze airáane ɨ́ teɨte.
26 “Quando o Filho do Homem voltar, será como no tempo de Noé.
27 ’Metíꞌicuaꞌacareꞌe ɨ́ teɨte, majta yéꞌecareꞌe. Seica mú néjneꞌɨjcheꞌecareꞌe, majta seica víjviɨꞌɨcheꞌecareꞌe. Camu aꞌij menaꞌa. Ayee mú rɨjcaa ajta naꞌa caí Noé aꞌuun pu aꞌuteájrupi ɨ́ baarcu jetze. Ajta pu i jeíhua tíjɨstecaꞌa ɨ́ jaj. Aꞌɨ́ɨ pu hui naíjmiꞌica antipuáꞌari.
27 Naqueles dias, o povo seguia sua rotina de banquetes, festas e casamentos, até o dia em que Noé entrou na arca e veio o dilúvio, que destruiu a todos.
28 ’Ayee pu cheꞌatá tiráaruu ajcaꞌihuáꞌɨmua tɨ́ꞌɨj auj ruuricaꞌa aꞌɨ́jna ɨ́ Lot teecan. Aꞌɨ́ɨ mú tíꞌicuaꞌacareꞌe ɨ́ teɨte. Majta yéꞌecareꞌe. Majta tíꞌinanaavecareꞌe. Majta tíꞌituaacareꞌe. Majta tíꞌihuiitehuaꞌa mú mi, majta chiꞌij táꞌahuacareꞌe.
28 “E o mundo será como no tempo de Ló. O povo se ocupava de seus afazeres diários, comendo e bebendo, comprando e vendendo, cultivando e construindo,
29 ’Aru aꞌájna xɨcájraꞌan jetze tɨ́ꞌɨj Lot huirájraa aꞌujna u Sodoma, taij pu hui u jeꞌicáaxɨre, tɨ azufre jɨ́n áꞌataacaꞌa. Naíjmiꞌica pu antipuáꞌajte.
29 até o dia em que Ló deixou Sodoma. Então fogo e enxofre ardente caíram do céu e destruíram a todos.
30 Ayee pu cheꞌatá naꞌa tihuáꞌaruuren aꞌájna xɨcájraꞌan jetze nej huataseíjreꞌesin inee, i nej neajta huáꞌa jetze airáane ɨ́ teɨte.
30 Sim, tudo será como sempre foi até o dia em que o Filho do Homem for revelado.
31 ’Ayee xu hui huárɨni aꞌájna xɨcájraꞌan jetze. Tɨ́ puaꞌa jaꞌatɨ án áꞌujveeca ɨ́ ruchiꞌi japua tɨ avéꞌejaxuꞌumuaꞌi, tɨ puaꞌa aꞌuun teꞌuráꞌaca ɨ́ tiꞌáꞌaraꞌan u chiꞌita, chaꞌa caí aꞌuun uteáruꞌipicheꞌen tɨ ij teꞌiráꞌɨn. Ajta aꞌɨ́ɨn tɨ tejéꞌemuarɨꞌe ɨ́ ruvíꞌiraꞌataꞌa, chaꞌa ajta aꞌɨ́ɨn caí u áꞌuyeꞌican u ruche tɨ ij tiꞌitɨ́j aꞌuvéꞌaꞌan.
31 Nesse dia, quem estiver na parte de cima da casa, não desça para pegar suas coisas. Quem estiver no campo, não volte para casa.
32 ’Setáꞌaj hui raꞌutámuaꞌaree aꞌij tɨ tiráaruu ɨ́ ɨ́raꞌaraꞌan ɨ́ Lot teecan.
32 Lembrem-se do que aconteceu à esposa de Ló!
33 Jaꞌatɨ tɨ naꞌa, tɨ puaꞌa aꞌɨ́ɨn ayén huárɨni aꞌij tɨ tirájteu ruseɨ́j tɨ́j naꞌa nain xɨcaj tzajtaꞌa, aꞌɨ́ɨ pu xaa aꞌuvaɨ́jtzi. Ajta aꞌɨ́ɨn tɨ taúraꞌaca tɨ huámɨꞌɨni ineetzi jetze meꞌecan, aꞌɨ́ɨ pu xaa huateáturaasin tɨ́j naꞌa rusén jɨmeꞌe.
33 Quem se apegar à própria vida a perderá; quem abrir mão de sua vida a salvará.
34 ’Ayee nu tejáꞌamuaꞌixaateꞌe, aꞌájna tɨ́caꞌari tzajtaꞌa, mé huaꞌapua mú huatéjeꞌitɨ́ muáꞌajuꞌun ɨ́ utaatzi japua. Dios pu hui seɨ́j áꞌaviꞌitɨn. Ajta ɨ́ seɨj, áa pu aꞌuteáturaasin.
34 Naquela noite, duas pessoas estarão dormindo na mesma cama; uma será levada, e a outra, deixada.
35 ’Majta huaꞌapua ꞌuuca, mé naímiꞌi mú teꞌáꞌatɨꞌɨxɨ́n mú muáꞌajuꞌun. Dios pu seɨ́j áꞌaviꞌitɨn. Ajta ɨ́ seɨj, áa pu aꞌuteáturaasin.
35 Duas mulheres estarão moendo cereal no moinho; uma será levada, e a outra, deixada.
36 ’Majta huaꞌapua teteca, mé naímiꞌi mú tejéꞌemuarɨꞌe muáꞌajuꞌun u víꞌiraꞌataꞌa. Dios pu hui ajta seɨ́j áꞌaviꞌitɨn. Ajta ɨ́ seɨj, áa pu aꞌuteáturaasin. ―Ayee pu tihuaꞌutáꞌixaa aꞌɨ́jna ɨ́ Jesús.
36 Dois homens estarão trabalhando juntos num campo; um será levado, e o outro, deixado”.
37 Majta meꞌɨ́n ɨ́ mej Jesús jamuan áꞌujujhuaꞌaneꞌe, ayée mú tiraataꞌíhuaꞌuriꞌi tɨjɨ́n: ―Tavastaraꞌa, ¿aꞌuné jetze ráꞌaviꞌitɨn ɨ́ Dios? Ayee pu tiuꞌutaniú tɨjɨ́n: ―Aꞌuu mej eꞌetiújseɨreꞌesin ɨ́ muáꞌaraꞌica aꞌu tɨ tiꞌitɨ́j auucáꞌa tɨ mɨ́ꞌɨchi.
37 “Senhor, onde isso acontecerá?”, perguntaram os discípulos. Jesus respondeu: “Onde estiver o cadáver, ali se ajuntarão os abutres”.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 17, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.