Atos 10

Dios ã jáap naáwát tólih (CBV) vs AAI

Sair da comparação
AAI TUR GEWASIN O BAIBASIT BOUBUN
1 Caán láa Cesarea tʉ́tchiboó cien soldadowã ĩ maáh Cornelio wʉ̃t jʉmni ãt jʉmʉp wʉt jĩ. Queét soldadowã Italiano wʉ̃t jʉmni poómp wʉt jĩ.
1 Caesarea imaim orot wabin Cornelius Rome baiyowayah hai orot ukwarin baiyow ana kou’ay wabin Italian Regiment.
2 Cornelio ã́ih mʉʉdíh moón biícdih Diosdih tʉ́i jenah joí wẽinit, caandíh ʉ́ʉmna, yéejat cádahnit, ĩt tʉ́i chãjap wʉt jĩ. Jĩ́gah náah jʉmnit judíowãdih bʉ́dí ãt teo wáacap wʉt jĩ. Jesucristodih jéih jwʉhcan yʉhna, yeó jáap jʉmat pah Diosdih ãt ʉʉ́bʉ́p wʉt jĩ.
2 Cornelius i God ana orot ta, i ana nibur tutufin etei God hikwakwafir, baibais gagamin maiyow yababan wairafih bitih, naatu mar etei God isan yoyoyoban. Cornelius eyoyoyoban|alt="Cornelius praying" src="cn01943B.tif" size="col" loc="Act 10.2" copy="©1978 David C. Cook Publishing Co." ref="10.2"
3 Biíc yeó jáap cheyeh las tres jʉmʉchah, Cornelio ã ʉʉ́bʉ́chah, oo jʉ́mat pah, Dioíh ángel ã pebhna ã waád jʉibínachah, ãt enep wʉt jĩ. Páant ã enechah, “Cornelio”, ãt niijíp wʉt jĩ.
3 Veya ta rabirab three korok na’atube matan hibora’ah God ana tounamatar na run wabin su’ub eo, “Cornelius!”
4 Cornelio caandíh en behnit, ʉ́ʉmna, “¿Maá, dedédih caá ma náah?” ãt niijíp wʉt jĩ. Páant ã niijíchah joinít, ángel nin pah caandíh ãt niíj jepahap wʉt jĩ: “Diosdih ma ʉʉ́bʉ́chah, ãt joyóp wʉt be. Jĩ́gah náah jʉmnitdih ma wʉ̃hʉchahbʉt, ãt enep wʉt be. Pánihna, bʉʉ ma ʉʉ́bátdih ã jepahbipna caá.
4 Cornelius matan takiyat itinkikin erebirubir auman eo, “Regah abisa kukokok?”
5 Jope tʉ́tchiboó Simón Pedro wʉ̃t jʉmnidih ʉb jʉ̃ʉ́wát náahna, míih cã́acwãdih ma wah bojoó. Caán tʉ́ini doonádih yeebdíh ã naóhbipna caá.
5 Imih boun orot afa iniyafarih hinan Joppa orot Simon, wabin ta Peter, i hinanawiy bairi hinan.
6 Biíh Simón nʉñʉ́pwã chóo teonijeéh bʉ́dí mʉj jwẽ́ejdih jʉmni mʉʉdíh ã jʉmna caá”, ángel Corneliodih ãt niijíp wʉt jĩ.
6 Simon bobaituw kanabihimaim sawar yumatah ta ta sakirayan i ana baremaim bairi tema’am, ana bar tor rewan ebatabat.”
7 Páant niíj péanit, ãt bac bejep wʉt jĩ. Ã bac bejat tʉ́ttimah, Cornelio chénewã caandíh teo wʉ̃hnitdih, biíc ãjeéh jʉmni soldadodihbʉt ãt bid bojop wʉt jĩ. Caán soldadoboó Diosdih tʉ́i wẽini jʉmna, yeó jáap jʉmat pah Corneliodih wapni wʉt jĩ.
7 Basit tounamatar hairi hio inan ufut, Cornelius ana bowayah orot rou’ab naatu baiyowayah orot ta’imon e’af ayuwih. Iti baiyowayan orot auman i God ana orot, Cornelius biyan ana tafafarayan orot.
8 Pánihna, Cornelio ángel ã niijátjidih queétdih naóh beedánit, Jope tʉ́tchiboó ãt wah bojop wʉt jĩ.
8 Sawar etei himamatar na’atube hai tur eowen, basit iyafarih hin Joppa hitit.
9 Biíh yeó jáapdih Jope tʉ́tchiboó ĩ tóah jʉibínachah pohba, yeó jáap tac yoób Pedro ã jʉmni mʉʉ́ chahmant bóo coahna Diosdih ʉʉ́bʉ́dih ãt pʉ́ʉh laab béjep wʉt jĩ.
9 Mar to orot efamaim hina Joppa hibiyubin auman, Peter auyit yen in bar tafan yoyoban isan.
10 Páant ã ʉʉ́bʉ́chah, caandíh nʉʉgʉ́p tʉbʉchah, ãt jeémíhip wʉt jĩ. Obohjeéhtih, ĩ jeémát chãjat pónih, oo jʉ́mat jígohat déedih ãt enep wʉt jĩ.
10 Basit bayumih morob ana kok i bay taa, bay hibogaigiwas bifotamih i matan taratan.
11 Jeáboó ã jéweah bejechah, chénaboó bóod chéoni chóo, bʉ́dí chóo ãt dei jʉ̃ʉ́wʉ́p wʉt jĩ.
11 Mar botawiy naatu sawar ta rar gagamin na’atube umasusun kwafe’en hikuhamihamiy re me yan titit itin.
12 Caán chóo diítna dawá nʉñʉ́pwã judíowã ĩ jeémpca naáhwã míic ĩt jʉmʉp wʉt jĩ. Maiwãbʉt jʉm, jwébehwãbʉt ĩt jʉmʉp wʉt jĩ.
12 Nati wanawanan for yumatah ta ta, kok uma’ar, gabunam, naatu kutor mamu. Peter matan hibora’ah masanuw kakafih biyah gubagug auman itah|alt="Peter’s vision" src="cn01945B.tif" size="col" loc="Act 10.12" copy="©1978 David C. Cook Publishing Co." ref="10.12"
13 Caandíh ã enechah, Dios nin pah ãt niijíp wʉt jĩ: “Pedro, ñah ñʉhnit, nitdih ma mao jeémé”, ãt niijíp wʉt jĩ.
13 Orot fanan nowar eo, “Peter kumisir iti sawar kurouw ku’aa.”
14 Páant ã niijíchah joinít, “Nihcan caá, Maá. Weém wã jeémpcan niít. Jwĩ nʉowãdih ma jeémát tʉ́ʉtca naáh yeejépwãdih wãpĩ́ jeémpcan beé”, Pedro ãt niíj jepahap wʉt jĩ.
14 Baise Peter iya’afut eo, “Men karam Regah, ayu men kafai sawar iti na’atube karitanih eregubagub auman aa’umih.”
15 “ ‘Bʉʉ tʉ́init caá’, wã niijnítdih ‘Yeejépwã caá’, ma niijcá bojoó”, Dios Pedrodih ãt niijíp wʉt jĩ.
15 Orot fanan iban bairou’abin e’af maiye, “Sawar abisa God eorereb gewasin rarouw men o a notamaim kakafin inarouw inao.”
16 Páant biíc peihcanni láa ã yapachah, caán chóo ãt pʉ́ʉh laab béjep wʉt jĩ, bʉca.
16 Sawar iti na’atube mar tounu matar, imaibo naniyan meyemeye sawar matabir maiye yen mar run.
17 Pánihna, Pedro tʉbit náhni dahwanit, “¿Dépanihatdih niíjíh tigaá pánih jígohnidih ã jʉ́ʉt?” caanjéh ãt niíj jenah joyóp wʉt jĩ. Páant ã niíj jenah joyóchah, Cornelio ã wah bojnitboó, Pedro ã jʉmni mʉʉná ĩt jʉibínap wʉt jĩ: “¿Simón nʉñʉ́pwã chóo teoniíh mʉʉ́ dedboo tígaá ã jʉm?” cã́acwãdih ĩt niíj ʉʉ́bh joyóp wʉt jĩ. Caán mʉʉdíh ĩ jéihya naáwáchah, ã jʉmni mʉʉná ĩt jʉibínap wʉt jĩ.
17 Peter matan hibora’ah sawar iti i’itin anayabin so’ob isan kasiy ma binotanot, orot Cornelius iyafarih hinan bar hitita’ur hina fur awan hibat.
18 Pánih jʉibínit, nin pah ĩt niíj ej ʉʉ́bh joyóp wʉt jĩ: “¿Simón Pedro wʉ̃t jʉmni nin mʉʉdíh niít ã jʉmʉp?” ĩt niijíp wʉt jĩ.
18 Hi’afariy hibatiyih hio, “Orot wabin Simon Peter iti a baremaim ema’am?”
19 Páant ĩ ejechahjeh, Pedro caandíh jígohnijidih ã jenah joyóchah, Tʉ́ini Espíritu caandíh nin pah ãt niijíp wʉt jĩ: “Pedro, jẽcboó biíc peihcannit meemdíh bidna caá ĩ chãjap.
19 Peter matan hibobora’ah isan boro’ika ma binotanot, Anun Kakafiyin iu eo, “Simon, orot nah tounu o tenunuwihi.
20 Ñah ñʉh, dei bejnit, ĩjeéh ma bejeé. Biíh pah bóodih náhni dahwacanjeh ma tʉ́i bejeé. Weémboó queétdih wã jʉ̃ʉ́wát tʉ́ʉtʉp be”, ãt niijíp wʉt jĩ.
20 Imih kumisir kura’iy bar baban, men a inakutan baise bairi kwanan, anayabin ayu aiyafarih hina.”
21 Páant ã niijíchah joinít, Pedro ĩ pebhna ãt dei bejep wʉt jĩ. Dei jʉibínit, queétdih nin pah ãt niijíp wʉt jĩ:
21 Peter misir ra’iy naatu iuwih eo, “Ayu orotoban iti kwa ayu kwanunuwuhu, kwa a’an aisim kwana?”
22 Páant ã niijíchah joinít, queétboó nin pah ĩt niíj jepahap wʉt jĩ:
22 Hiya’afut hio, “Aki i baiyowayan orot ukwarin wabin Cornelius iyafari ana. Iti orot ana yawas i gewasin, naatu God ebibiruw, Jew sabuw etei iti orot i tekakakafiy. Tounamatar kakafiyin iu, o tifefeyani itan ana bar, saise o abisa itao’o i tanowar isan.”
23 Páant ĩ niijíchah joinít, Pedro queétdih waadát tʉ́ʉt, jeémát wʉ̃hnit, ã jʉmni mʉʉ́boó ãt ʉ̃o jwʉhat tʉ́ʉtʉp wʉt jĩ. Cheibit Pedro ĩjeéh ãt bejep wʉt jĩ. Páant ã bejechah, bita Jope tʉ́tchidih moón Jesúíhwãbʉt caandíh ĩt pej jʉm bejep wʉt jĩ.
23 Basit Peter nah tounu buwih bar hirun bairi fai ta’imon hi’in.
24 Ĩ bejni daanimant bóo yeó jáapdih queét Cesarea tʉ́tchina ĩt jʉibínap wʉt jĩ. Cornelioboó ã déewãdih, ã chéenwãdihbʉt bid wáacnit, Pedrowãdih ãt páñap wʉt jĩ.
24 Veya baitonin hina Caesarea hitit. Cornelius i ma matan ef i’itin, taintuwan afa e’af ayuwih hina ana baremaim bairi hima Peter hikakaif.
25 Pánihna, Pedro Cornelioíh mʉʉdíh ã téih waadáchah, Cornelioboó jwãáh bac jʉ̃óhnit, ã́ih jítcha pebh bódicha ãt caj yoh ñajap wʉt jĩ.
25 Peter na bar rur ana maramaim, Cornelius nanamaim sun yowen kwafir re.
26 Obohjeéhtih, Pedro caandíh wái ñahanit,
26 Baise Peter imisiruw eo, “Kumisir ayu i orot o na’atube.”
27 Páant ã niijíchah joinít, ñah ñʉhnit, míic wéhenit, Cornelio caandíh ãt nʉmah waad béjep wʉt jĩ. Caanná waád jʉibínit, dawá míic wáac pã́initdih Pedro ãt enep wʉt jĩ.
27 Peter tur busuruf auman Cornelius hairi hirun hin bar wanawanan hitit naatu sabuw kou’ay gagamin na’in hima’am kouh yen.
28 Pánih ennit, Pedro queétdih nin pah ãt niijíp wʉt jĩ:
28 Iuwih eo, “Kwa etei kwaso’ob Jew hai ofafar men ebibasit boro Ufun Sabuw atinanawani bairi tatitayo’ay. Baise God i’obaiyu aitin ayu men orot ta biyan karitanin o gubagub anarouw anao.
29 Páant ã niijíchah joiná, yeéb weemdíh ñi bidichah, ‘Wã bejcan niít’, niijcánjeh, ñi pebhna wã jʉ̃ʉ́wʉ́p be. ¿Dépanihat tʉ́ʉt tibeé ninjĩh weemdíh ñi jʉ̃ʉ́wát tʉ́ʉt? ãt niijíp wʉt jĩ.
29 Imih ayu isou tur kwabiyafar, ayu men erekwahir auman anamih. Ayu kwa abibatiy, aisim ayu isou tur kwaiyafar ana?”
30 Páant ã niijíchah joinít, Cornelioboó nin pah ãt niíj jepahap wʉt jĩ:
30 Cornelius iya’afut eo, “Veya kwafe’en na’atube sawaraka, veya three korok na’atube rabirab au baremaim ayoyoyoban, naniyan meyemeye orot ana faifuw kwes nau’umaim bat eo,
31 Pánih jígohnit, ‘Cornelio, meém Diosdih ma ʉʉ́bʉ́chah, meemdíh ãt joyóp wʉt be. Jĩ́gah náah jʉmnitdih ma teo wáacachahbʉt enna, Dios meemdíh jwʉh ã jwʉ́ʉb teo wáacbipna caá.
31 ‘Cornelius, ayoyoban God nowar naatu a siwar sabuw yababan wairafih ibitih imaim ana not kusib.
32 Pánihna, Jope tʉ́tchiboó míih cã́acwãdih ma wah bojoó, Simón Pedro wʉ̃t jʉmnidih ninna queét ĩ ʉb jʉ̃ʉ́wát pínah niijná. Caán biíh Simón, nʉñʉ́pwã chóo teoni pebh, bʉ́dí mʉj jwẽ́ejdih jʉmni mʉʉdíh ã jʉmna caá’, caán ángel weemdíh ã niijíp be.
32 ‘Orot ta kwiyafar en Joppa imaim orot wabin Simon wabin ta Peter i Simon bobaituw kanabihimaim sawar ta ta sakirayan ana bar tor rewanamaim ema’am biyan etit.’
33 Páant ã niijíchah joinít, meemdíh ĩ ʉb jʉ̃ʉ́wát pínah niijná, wĩ́ih cã́acwãdih wã wah bojop be. Meém tʉ́i chãjni jwĩ pebhna mat jʉ̃ʉ́wʉ́p tagaá. Pánihna, jwiít nihat ninjĩh Diosjeéh jʉmna, ded pah jwiítdih ã naáwát tʉ́ʉtatdih joííhna, jwĩ pã́ina caá, Cornelio Pedrodih ãt niijíp wʉt jĩ.
33 Imih o isa tur saisewat aiyafar, naatu gewasin maiyow o ina itit, naatu aki etei God nanamaim Regah sawar etei eo biyuni nowaramih ama akakaif.”
34 Páant ã niijíchah joinít, Pedro nin pah queétdih ãt niíj naáwáp wʉt jĩ:
34 Imaibo Peter busuruf binan eo, “Ayu bounabo aso’ob, God men orot babin ta’imon itin yan ebaibimih.
35 Nihat baácdih moón Diosdih ʉ́ʉmnit, yéejatdih cádahna, ĩ tʉ́i chãjachah, Dios queétdih ã wẽina caá.
35 Baise orot menan ta ta iyab i tibibiruw naatu abisa gewasin tisisinaf.
36 Cã́acwã Diosjeéh ĩ tʉ́i jʉmat pínahdih Jesucristodih ãt wah deyanap wʉt jĩ. Caán tʉ́ini doonádih jwiít judíowãdihjeh ãt jwíih jéihyanap wʉt jĩ. Páant ã wahni caá nihat cã́acwã ĩ maáh.
36 Tur God iyafar na Israel biyah titit i etei kwaso’ob, iti tur gewasin i tufuw Jesu Keriso wanawanamaim ema’am. It etei ata Regah.
37 Jesús ded pah ã chãjatji doonádih ñitát joi tágaá. ‘Ñi yéejatdih ñi cádahaá. Pánih cádahnit, ñi daabáát tʉ́ʉtʉ́’, Juan Daabáni cã́acwãdih ãpĩ́ niíj naóh bohénap jĩ. Páant ã bohéát tʉ́ttimah, Jesúsboó Galilea baácdih, nihat Judea baácdihbʉt ded pah ã chãjatji doonádihbʉt ñit joi tágaá.
37 Naatu kwaso’ob sawar abisa Judea wanawanan mamatar, John bapataito isan bibinan ufunamaim iti sawar i Galilee imaim busuruf.
38 Caán Jesús Nazaret tʉ́tchidih bóodih Tʉ́ini Espíritu ã wẽpatdih Dios bʉ́dí ãt wʉ̃hʉp tajĩ. Pánihna, jib bejnit, caán Tʉ́ini Espíritu ã wẽpatjĩh Jesús cã́acwãdih ã tʉ́i teo wáacap jĩ. Pánih teo wáacna, nemép caolih jʉmnitdih ã tʉ́i booanap jĩ. Dios ãjeéh ã jʉmʉchah, páant ã chãjap jĩ.
38 Mi’itube Anun Kakafiyinamaim God Jesu Nazareth matuwan tafan eof nowah naatu fair tafan bisuwai i kwaso’ob. Naatu ana bowabow mi’itube run tit bow yawas gewasin sinaf, sabuw iyab afiy hai fairamaim hima’am etei biyawasih auman i kwaso’ob, anayabin God i hairi hima’am.
39 Jwĩ́ih baácboó Jerusalén tʉ́tchiboobʉ́t nihat ã chãjatjidih jwiít jwĩ enep jĩ. Tʉ́ttimah, jwĩ maáta judíowã caandíh cruzboó ĩ péoh dodh mao yohat tʉ́ʉtʉp jĩ.
39 Sawar abisa Jew hai me yan naatu Jerusalemamaim sisinaf etei i aki a’itah sif arurubon. Naatu onaf afe’enamaim hikubar momorob auman i aki aso’ob.
40 Obohjeéhtih biíc peihcanni yeó jáap tʉ́ttimah, caandíh booanit, Jesúsdih Dios ãt jígohat tʉ́ʉtʉp tajĩ.
40 Baise veya tounu ufunamaim God morobone bora’ah maiye naatu iwa’an tit irerereb sabuw hi’itin.
41 Páant ã jígohochah yʉhna, nihat cã́acwã caandíh ĩ encap jĩ. Jwiít Dios ã ñíonitdihjeh ã jígohop jĩ. Jesús ã boo pʉd jʉ̃ʉ́wát tʉ́ttimah, ãjeéh jeémpnit, jwĩ babhbap jĩ.
41 Men sabuw etei hi’itin, baise sabuw iyab God rurubinihiwat, nati i aki iyab morobone mimisir maiye ufunamaim bairi a’aa atomatomawat.
42 Pánih jwĩjeéh jʉmna, jwiítdih nin pah ã niíj wʉtʉp jĩ: ‘Nihat cã́acwãdih nin pah ñi niíj naáwá: “Jesúsdih jepahcannit báadhnit, wʉnnitdihbʉt ĩ yéejat peéh chãjat tʉ́ʉtni maáh Dios caandíh ãt waadánap wʉt jĩ”, ñi niijí’, ã niijíp jĩ.
42 Naatu eobaiyuni tur gewasin sabuw etei isah ana binan hai tur ana’owen Jesu i God Rubin sabuw yawayawasih naatu murumurubih baibabatiyih isan.
43 Pánihna, nihat Jesúsdih ĩ jepahachah, Dios ĩ yéejatdih ã yohbipna caá. Nihat Dios naáwátdih jon jã́tih naóh yapanit caán Jesúsdih niíj naóhna ĩt chãjap wʉt jĩ, Pedro Corneliowãdih ãt niijíp wʉt jĩ.
43 Dinab orot etei isan hibinan hio sabuw iyab i wabinamaim hinabitumatum boro hai bowabow kakafih nanotawiyen.”
44 Pedro páant ã niíj naáwáchahjeh, nihat caandíh joinítdih Tʉ́ini Espíritu ãt waadáp wʉt jĩ.
44 Peter iti na’atube bat eo inan wanawanan Anun Kakafiyin ra’iy sabuw iyab hima tur hinonowar tar gabuwih.
45 — ausente —
45 Jew baitumatumayah afa Peter bairi Joppa’ane hinan hifofofor men kafaita. God ana usar Anun Kakafiyin Ufun Sabuw auman tafahimaim isuwai re’ere isan.
46 — ausente —
46 Naatu sabuw menah botabir tur ta ta hio God hibora’ara’ah.
47 —Jwiítdih waadát pah mʉn tigaá nitdihbʉt Tʉ́ini Espíritu ã waadáp. ¿Páant ã chãjachah, queétdih jwĩ daabánachah, ã tʉ́imi naniít? ãt niijíp wʉt jĩ.
47 “Iti sabuw boro yait harewamaim bapataito bain isan na’otanih? Anayabin Anun Kakafiyin it tabaib na’atube i auman hibaika.
48 Páant niíj péanit, Jesús ã wʉtʉchah joiníji ã wẽpatjĩh queét judíowã nihcannitdih Pedro ãt daabáát tʉ́ʉtʉp wʉt jĩ. Páant ĩ daabáát tʉ́ttimah, “Jwĩjeéh ma chão jwʉ́hʉʉ́”, Pedrodih ĩt niijíp wʉt jĩ. Páant ĩ niijíchah joinít, ĩjeéh ãt chão jwʉ́ʉhʉp wʉt jĩ.
48 Basit iuwih Jesu Keriso wabinamaim bapataito hibai, naatu Peter veya bai’ab na’atube bairi ma isan hifefeyan nati’imaim bairi hima.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 10, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.