Juízes 8

Apanlli Kuku (CBUNT) vs NVI

Sair da comparação
NVI Nova Versão Internacional
1 Ashiriya, tputs Efrayinchichirini tsiyantaranganaya Jedeyonaatsi. Anush tsiyatkusin, ¿Mayaamsha shiy nda iyaa waratachtanitanda Madiyanshuchpata tárangsha? ¿Mayaamsha shiy nda iyaa kamanirangsha? táranganaya.
1 Os efraimitas perguntaram então a Gideão: "Por que você nos tratou dessa forma? Por que não nos chamou quando foi lutar contra Midiã? " E o criticaram duramente.
2 Jedeyonsha, Na, siysa mazinantsa. Siyapa yuwapat waratarangis anpat táchkuch, ¿antaati tatsamooreeja? nduncha. Siy pakchimtaatiya waratarangus, itaru yuwaa iy waratarangani anoo arangeem kasiru waratarangsa.
2 Ele, porém, lhes respondeu: "Que é que eu fiz, em comparação com vocês? O resto das uvas de Efraim não são melhores do que toda a colheita de Abiezer?
3 Itaru, iysha Apanllpa wizpur warataranguni, putaranginiya Madiyanshuchee urkari. Orebaa, misha Seba anoo putayruni, pacharanginiya. Itaru, ¿tamaru iy ashkiniya? Iyaam Apanll kapung istarangiya, Jedeyon tárangiya. Anootssha tputs mazinarangusin, Efrayinchichirini Jedeyonaa kizpur tsiyantarangitaatssin, itaru chinarangshitisinaya.
3 Deus entregou os líderes midianitas Orebe e Zeebe nas mãos de vocês. O que pude fazer não se compara com o que vocês fizeram? " Diante disso, acalmou-se a indignação deles contra Gideão.
4 Jedeyon, misha wasundurur 300 anpat naayaranllu, kungoo Ortagoo kitaranganaya. Ashirangsin, anush kizpur niziranganaya. Itaru ashiritaa, undararee aranginasha tachitaranganaya.
4 Gideão e seus trezentos homens, já exaustos, continuaram a perseguição, chegaram ao Jordão e o atravessaram.
5 Sheeranllu, tsap Sokotash kusaranganaya. Anushsha Jedeyon anshucheetssha tputs, Nuwaam katungats panangasinda. Sundarureemi martapi. Arap naaranguni, niziranganiya. Kurakaam Madiyanshucheem urkar Seba, misha Salmunaa anoom putapani atuni ashkiniya, tárangiya Jedeyonaa.
5 Em Sucote, disse ele aos homens dali: "Peço-lhes um pouco de pão para as minhas tropas; os homens estão cansados, e eu ainda estou perseguindo os reis de Midiã, Zeba e Zalmuna".
6 Sokotshuchsha kurak Jedeyonaa, ¿Mayaamshitaja katungtsee sundarureemish panachinee? Watam ndaturi putasawa, Sebaatsee misha Salmunaatsee, tárangiya.
6 Os líderes de Sucote, porém, disseram: "Ainda não estão em seu poder Zeba e Zalmuna? Por que deveríamos dar pão às suas tropas? "
7 Jedeyonsha kurakaa, Waritariya. Itaru, Apanllpa wizpur putachpariniya Sebaatsi, misha Salmunaatstamta. Putayachuri, yusursha ningitam kanapchiniya siyangzi. Anush kuskachuni, siyaa putayaruni, yasinpa wapar pizpatari taaru anpat pzkoochiniya, Jedeyon Sokotshuchee kurak tárangiya.
7 "É assim? ", replicou Gideão. "Quando o Senhor entregar Zeba e Zalmuna em minhas mãos, rasgarei a carne de vocês com espinhos e espinheiros do deserto. "
8 Jedeyon piyamsha naatarangu, tsap sur Penuelpi. Anushsha kuseeramchu, anshucheetssha tputs yusursha katungtsee masharangiya wasundurureem martamaama. Anshuchshitisin nduntam katungtsee panamaam zandaranganaya. Sokotshuch kurak amarangpari ambitam tsiyataranganaya, táranganaya.
8 Dali subiu a Peniel e fez o mesmo pedido aos homens de Peniel, mas eles responderam como os de Sucote.
9 Jedeyonsha, Waritariya. Na yuwangaz naayarani an iwapayachuni, nish yusur kuskachuni, na yuwaa kayateerus tsapupa íwar tuxiykeerangis anoo kapeeteeri kasachima, tárangiya.
9 Aos homens de Peniel ele disse: "Quando eu voltar triunfante, destruirei esta fortaleza".
10 Táyaranllu, naatarangiya. Anushsha Jedeyon undararee parangiya Sebaatsi misha Salmunaatsi, Sokotash tsapu. Anush shaneersin, wasundururpa washunand 15 mil yapchiptam zar yaku ambchitam kusarangana; sundar shanee ashiranganaya. Watam Israelchichi piyartacheetsimsha 121 mil pacharanganawa. Ashirucha, pakchimsha shanee ashiranganaya.
10 Ora, Zeba e Zalmuna estavam em Carcor, e com eles cerca de quinze mil homens. Estes foram todos os que sobraram dos exércitos dos povos que vinham do leste, pois cento e vinte mil homens que portavam espada tinham sido mortos.
11 Jedeyonsha anoo parangu, minushsha ngoots machip káreerachu naatarangiya. An ngoots yap zar yaku amb taarangiya. Anush naayarusin, kustaranaya tsap Nobshu, misha Jogbeyshu. Ashirucha, ambsha iturpiyashinu, yuwashsha mapiyrana anushsha pshtuyarusin, pacharanganaya.
11 Gideão subiu pela rota dos nômades, a leste de Noba e Jogbeá, e atacou de surpresa o exército.
12 Ashirangsin, anush Seba misha Salmuna suwaranganaya. Ashirangtaatssin, itaru Jedeyonsha wasundururpa tachitaranganaya. Anush ashparita kamateersin, putaranganaya. Yuwash ashirangana anush Madiyanshuch zapan waanpatatamsin mamarparanganaya; misha kapung puniranganaya Israelchicheetsi.
12 Zeba e Zalmuna, os dois reis de Midiã, fugiram, mas ele os perseguiu e os capturou; derrotando também o exército.
13 Jedeyon pachamap kanapeeshinu, ngootsish naanatanusin, yap Eresa tsap naakana anush,
13 Depois Gideão, filho de Joás, voltou da batalha pela subida de Heres.
14 kanungasee Sokotshuchee parangu putarangiya. Putayru, masharangiya kurakaa suru. Uwsha kanungassha ichingaru kurak 77 taaru anoo sur kamanirangiya.
14 Ele capturou um jovem de Sucote e o interrogou, e o jovem escreveu para Gideão os nomes dos setenta e sete líderes e autoridades da cidade.
15 Ashiriya, Jedeyonsha anpataw Sokotshuchpa kurak tsiyatamaam naatarangiya. Anush kusarangu, Siy nuwaa tayutaritarangus, mantsir tsiyatarangus, misha nuwaamatam sundarureetsi katungtsee nda panarangsa, watam ndaturi kurakaa Sebaa misha Salmunaa putasawa, átus, ¿Mayaamaja siyaam mangutaritani katungtsee panachini? tárangsa. ¿Yuwaa tárangis anoo chinaris? Na in yuwaa tárangis anoo yushindaranginiya, tárangiya Jedeyonaa.
15 Gideão foi então a Sucote e disse aos homens de lá: "Aqui estão Zeba e Zalmuna, acerca dos quais vocês zombaram de mim, dizendo: ‘Ainda não estão em seu poder Zeba e Zalmuna? Por que deveríamos dar pão aos seus homens exaustos? ’ "
16 Táyaru, anumun Jedeyon Sokotshuchee kurak putayru, pzkoorangiya yuwapa yasin wapar taaru anpata. Sheeru kasarangiya.
16 Gideão prendeu os líderes da cidade de Sucote, castigando-os com espinhos e espinheiros do deserto;
17 Sheerandsin, minupsha ngoots kusarangiya. Anushsha yuwaa tsapupa kayateersin, íwar tuxiykeerangana anootssha kapeetarangiya. Ansha yupangayashinu, anshuchee tputs zapan pacharangiya.
17 derrubou a fortaleza de Peniel e matou os homens daquela cidade.
18 Sheeru, anumunsha Jedeyon Sebaa misha Salmunaa masharangiya. Yuw siy tputsee Taborash pacharangis ¿an chak ashiru parangsa? tárangiya. Sebsha, misha Salmunaa anshitisin, Shiy tamapari ashiru anoo pacharanginiya. Mishat, wamartam wanasireew kurak wip ashirusin paranginiya, táranganaya.
18 Então perguntou a Zeba e a Zalmuna: "Como eram os homens que vocês mataram em Tabor? " "Eram como você", responderam, "cada um tinha o porte de um príncipe".
19 Anootssha Jedeyon mazinarangu, kapung tsiyatarangiya. Yuwaa siy pacharangis anoo nuwcha zuwanlli washunandari minumtashuri aneerni nllurtarangini anu, Apanll waana yasaritamta. Itaru, waanariya siy nda nuwaa zuwanlli pacharangus, watsta pachamaama táranginaareesa, ashiri nuwsha na in siyaa nduntam pachachina, tárangiya.
19 Gideão prosseguiu: "Aqueles homens eram meus irmãos, filhos de minha própria mãe. Juro pelo nome do Senhor que, se vocês tivessem poupado a vida deles, eu não mataria vocês".
20 Tárangu, anumunsha Jedeyon wipaa putsisarineetsi sur Jeteraa, Natu in tsimbunari pachayarush ksangi, tárangu, wipsha Jeter nda pachamaam zandarangiya. Watam nlluraritawa, Ashirucha, punirangiya pachamaama.
20 E Gideão voltou-se para Jéter, seu filho mais velho, e lhe disse: "Mate-os! " Jéter, porém, teve medo e não desembainhou a espada, pois era muito jovem.
21 Sebaa misha Salmunaa anshitisin Jedeyonaa, ¿Mayaamsha shiy kizpureesha nda shaana iyaa pachaksha? Natunaa nuwaa pachanda, táranganaya. Ashiriya, Jedeyonsha ayu tárangu, tsimbunari pacharangiya. Sheeru, anumunsha yuwaatssha Seba, Salmuna kameechurini wayarpunish wayarangash xanuxanuru anootssha tapurirangiya. Sheeru, waamatari yarangiya.
21 Mas Zeba e Zalmuna disseram: "Venha, mate-nos você mesmo. Isso exige coragem de homem". Então Gideão avançou e os matou, e tirou os enfeites do pescoço dos camelos deles.
22 Ashirangu, anoo Israelchich Jedeyonaa parangusin, Shiynaa kurakaam kinangcha iyaam kurakarini. Mishat, shiyachchinandaripari kurakaam kinachinlliya, watam shiy iyaa tapachindarangshawa, yuwaa Madiyanshuch iyaa kiyung yacharangu anootsi, táranganaya.
22 Os israelitas disseram a Gideão, "Reine sobre nós! você, seu filho e seu neto, pois você nos libertou das mãos de Midiã".
23 Jedeyonsha anoo mazinarangu, Nduni. Na mazinantsa. Nuw tamareeja siyaam kurakaris kinachi, misha ipartamti kinamaam wanindaja. Itaru, minumamari kurak taariya yuw siyaa ksutchu an watacha Apanlliya, Jedeyon tárangiya.
23 "Não reinarei sobre vocês", respondeu-lhes Gideão, "nem meu filho reinará sobre vocês. O Senhor reinará sobre vocês. "
24 Itaru, nuw siyaa atina ichingarootsis, Yuw anichoo yarangis anumari panangasindama. Anootsimari nuw zandkina, tárangiya, watam anpur Madiyanshuch sundar ichingarusin anichoo oroo pazutaranaya yuw tputs ambchi an ichingarusin pazutaranaya urutamarita.
24 E prosseguiu: "Só lhes faço um pedido: que cada um de vocês me dê um brinco da sua parte dos despojos". ( Os ismaelitas costumavam usar brincos de ouro. )
25 Ashiriya, Madiyanshuchshitisin ichingarusin, Ayu, neewa. Yuw yarangini anu, tárangusin, ngootsish chirik kapung muteersin, anumun ichingarusin yuwaa anich oroo yarangana anoo xanataranganaya.
25 Eles responderam: "De boa vontade os daremos a você! " Então estenderam uma capa, e cada homem jogou sobre ela um brinco tirado de seus despojos.
26 Ashirangsin, anoo Jedeyonsha 19 kilo yarangiya anichunandarita. Anumunsha panarangitamsinaya yuwaa sundaroo wayarangash yarangana anootsi. Mishat, chirikutam orpat tinamaa yuw kurakaw kamartarangana Madiyanshuchi anootsitam panaranganaya. Mishat, kameechootsitam xan yuwaa orpat tinam xanurangu anootsitam panaranganaya. Ashpari yuwaa yarangana anoo panaranganaya.
26 O peso dos brincos de ouro chegou a vinte quilos e meio, sem contar os enfeites, os pendentes e as roupas de púrpura que os reis de Midiã usavam e os colares que estavam no pescoço de seus camelos.
27 Jedeyonsha oroo yuwaa yarangu anpat waanshusha taárash tsingashee tuwachimapan tinayaru, anootssha Israelchich tputs ungirtaranganaya ichingarusina. Ashirucha, amb ashirangsin, Apanlleemsha nda zurampatari chinaranganaya. Ichingarusin Israelchich, misha Jedeyonatam maachirit ashparitin Apanllee ungirtamaam kasaranganaya. Sheersin, tsingashimunamsha mang' taturanganaya.
27 Gideão usou o ouro para fazer um manto sacerdotal, que ele colocou em sua cidade, em Ofra. Todo o Israel prostituiu-se, fazendo dele objeto de adoração; e veio a ser uma armadilha para Gideão e sua família.
28 Ashiriya, Jedeyon Madiyanshuchee waamaritin kasiranganaya. Nda pakchiyam uwshtisin anumand kisataranganaya. Anumunari tapaz pastarangiya. Sheersin, Jedeyon kchitama 40 masach wanasirsha taaranganaya anush tsapurunasi.
28 Assim Midiã foi subjugado pelos israelitas, e não tornou a erguer a cabeça. Durante a vida de Gideão a terra desfrutou paz quarenta anos.
29 Jedeyon waanpeetam watsapun taamchi átu naatarangiya.
29 Jerubaal, filho de Joás, retirou-se e foi para casa, onde ficou morando.
30 Anushsha wizanll zapan taarangu, wipsha 70 pzapaneerangiya.
30 Teve setenta filhos, todos gerados por ele, pois tinha muitas mulheres.
31 Itaru, minushsha tsap Sekemash wizanll taarangitamta. Anushsha kiz minum wip wanindarangiya sur Abimeleka.
31 Sua concubina, que morava em Siquém, também lhe deu um filho, a quem ele deu o nome de Abimeleque.
32 Anumunsha, Jedeyon kizpur wachinarangu tsiparangiya. Tsiparamchu, mapuranganaya. Yuwashutam waparee Jowasarineetsi mapurangana anshutam mapuranganaya, tsap Ofrashu yuwashuri sirútama taarangana anshu.
32 Gideão, filho de Joás, morreu em idade avançada e foi sepultado no túmulo de seu pai, Joás, em Ofra dos abiezritas.
33 Ashiriya, Jedeyonarini tsiparamchu anumun Israelchich yusur yutaritshishee chinaranganaya. Apanllputseetsimsha Baalaa apanllirineemani ínaranganaya.
33 Logo depois que Gideão morreu, os israelitas voltaram a prostituir-se com os baalins, cultuando-os. Ergueram Baal-Berite como seu deus, e
34 Apanlleetssha wanasirimshee kasayarusin, yuwaa waanaatsi kapung istarangu undararee tapachindarangu anoo mbizaranganiya.
34 não se lembraram do Senhor, do seu Deus, que os tinha livrado das mãos dos seus inimigos em redor.
35 Jedeyon tputsee kapung istarangitaa, undararee kasirangitaa, ashiritaa Israelchich tputs nda pakchiyam chinamaam zandaranganaya. Ashirucha, Jedeyonaatssha maachirit niyrarangitamsinaya.
35 Também não foram bondosos com a família de Jerubaal, isto é, Gideão, reconhecendo todo o bem que ele tinha feito por Israel.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Juízes 8, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.