Juízes 7
Apanlli Kuku (CBUNT) vs NTLH
1 Ashiriya, Jedeyon yuw Jerobaala atusin yásamarangana an wasundurur ichingarusin psaan tarasitaranllu chiyzartaranganaya. Sheerandsin, naataranganaya tsangamaama. Tsap Harodshu anushsha kusaranganaya, Madiyanshuchshitisin anumand yap zar puku ambiyam tashtap wazawash shaniyaranganaya Morey kayumanashta yuw Jedeyon shaniyarangana anu.
1 Jerubaal, isto é, Gideão, e todos os homens que estavam com ele se levantaram de madrugada e foram acampar perto da fonte de Harode. O acampamento dos midianitas ficava no vale, no lado norte, perto do monte Moré.
2 Apanllsha Jedeyonaa, Na mazinancha. Shiy sundarurish zapancha. Ashpis Madiyanshuchpa waratkachus, shiyamari sundarurish kasikchu, Yanpatataricha wizpurirni kasirangini kundarareetsini, táchpasinaya.
2 O Senhor Deus disse a Gideão: — Você tem gente demais, e por isso não posso deixar que vocês derrotem os midianitas. Se eu deixasse, vocês poderiam pensar que venceram sem a minha ajuda.
3 Ashiriya, shiynaa Jedeyonaa, sundarureetsish ashpari tushaneeyarush, mashangcha; Yuw tputs puniku an kanapumaam pangup waritachpari, tángcha. Ashiriya, Jedeyonsha masharangu, sundar 22 mil wapitam kanapuranganaya. Chungamarisha mil naataranganaya.
3 Anuncie ao povo o seguinte: “Quem estiver com medo, que saia do monte Gilboa e volte para casa.” Gideão anunciou, e vinte e dois mil homens voltaram. Mas dez mil ficaram.
4 Yusursha Apanll Jedeyonaa tsiyatarangiya. Wandaritam sundarurish zapani. Ashiriya, kungup waamaam machingi. Anush nuw natstachima. ¿Tamamaja shiyapa naachinllina? Mishat, ¿tamamazinllinaja nda naachinllina? anoo natstachima, Apanll Jedeyonaa tárangiya.
4 E o Senhor disse a Gideão: — Ainda é gente demais. Leve todos até as águas, e ali eu separarei os que irão com você. Se eu disser que um homem deve ir com você, ele irá. Se disser que outro não deve ir, ele não irá.
5 Jedeyonsha ayu táyaranllu, kungup waamaam machtarangiya. Anushsha kungoo waaksin, Apanllsha ipusarangiya. Yuwanandari timucheersin, kungoo waakana annandari piyam tushaneengi. Mishat, yuwanandaritam uwish kungoo tipayrusin, tumuz waataru ashkana annandaritam piyam tushaneengi, Jedeyonaa Apanll tárangiya.
5 Aí Gideão fez com que os homens descessem até as águas. E o Senhor Deus lhe disse: — Todos os homens que lamberem a água com a língua, como fazem os cachorros, devem ser separados dos que se ajoelharem para beber.
6 Ashiriya, sundar 300 uwish kungoo tipayarusin, tumuz waaku tamatarpari ashiranganaya. Itaru, piyartachshitisin ichingarusin timucheersin, kungoo waaranganaya.
6 Trezentos homens juntaram água nas mãos e lamberam. Todos os outros se ajoelharam para beber.
7 Apanllsha Jedeyonaa, Ashiriya, natunaa waritacha. Nipat sundar 300 anpat nuw tapachindachima. Siyamari Madiyanshuchee uru kasitssa nuwapa wizpuriri. Itaru, piyartashsha waani kanapuchinllinpa waanpeetaw pangu, Apanll tárangiya.
7 Aí o Senhor disse a Gideão: — Com estes trezentos homens que lamberam a água, eu libertarei vocês e lhes darei a vitória sobre os midianitas. Diga aos outros que voltem para casa.
8 Ashiriya, Jedeyonsha piyartachee yuwaa kanapkachinllina anoo wakararni wits yaranganaya. Mishat, muritsaatstam pakchee yaranganaya. Sheeru, ashiriya kanapuntsa siyaa táyaru, waamarishtisin sundar 300 anpat shaniyaranganaya. Anumand Madiyanshuch arap wazawash shaniyarangtamsinaya.
8 Então Gideão mandou todos os outros israelitas para casa, menos aqueles trezentos. Mas estes ficaram com toda a comida e todas as cornetas. O acampamento dos midianitas estava abaixo deles, no vale.
9 Ashiriya, anuritam psaan Jedeyonaa Apanll, Natu chiyzayarush, Madiyanash pshtuyarush, pachangints. Uru nuw shiyaam istachinllpa siyamari kasimaama.
9 Naquela noite o Senhor Deus disse a Gideão: — Levante-se e ataque o acampamento dos midianitas. Eu já dei a vitória a você.
10 Itaru, wandaya shaanitari pshtumaam punikush, sundarurpatish taaru anpat ipuneerush, naatacha napashinints yuwash Madiyanshuch shaneerana anshu, tárangiya.
10 Mas, se você estiver com medo de atacar, desça até o acampamento deles. Leve junto Purá, o seu ajudante.
11 Anush kuseerush, mazinancha yuwaa anshuch tsiyatkana anootsi. Anoo mazinakchush, ndushapa punichsha, Apanll Jedeyonaa tárangu, uwsha ayu táyaranllu, ipuneerandsin tputs sur Puraa anpat naataranganaya yuwash Madiyanshuch wasundurur tsangarana ambi.
11 Você vai ouvir o que eles estão dizendo e então terá coragem para atacar o acampamento. Gideão e Purá desceram até bem perto do acampamento inimigo.
12 Anush kusarangu, parangiya Madiyanshuch, misha Amalekshuch, misha yapchitamsin zar yaku ambchitamsin tputs washunand zapan masaru tsapoo tstsamari tstsaru ashpari pchich mzatsish taataru, ashpari an shaniyaranganaya. Mishat, kameechurintam zapan shanee ashirangiya; ashpari mazachi táchimaam pinasamuna.
12 Os midianitas, os amalequitas e os povos do deserto estavam espalhados no vale, como uma nuvem de gafanhotos. Eles e os seus camelos eram tantos como os grãos de areia da praia do mar.
13 Anushshat, Jedeyon kusarangu, mazinarangiya. Minum sundar chiyzayaru, wipunashee kamanirangiya, yuwaa pamasarangu anootsi. Maaranguri parangina. Minum pang' katungamaam yutarita anumash machimand káyashinu kuripungaktaranllu, iyamunsha pangini chamayangarangu, tpaw ashirangu, iysha pangini yupangarangiya, amb ashiru pamasarangina, sundar wipunashee kamanku tárangiya.
13 Quando Gideão chegou, ouviu um homem contando o seu sonho a um amigo. Ele dizia: — Eu sonhei que um pão de
14 Wipunashsha an yuw pamasarangish an ¿antaatiya min chinashish wanindaja? Minumaritcha. Israelchich Jowasarini wip Jedeyon, ancha ichingaru Madiyanshuchee waamari kasichiya iyashuch sundaru, watam uru Apanll Jedeyonshuchee sundar kapungpari ksutchiya iyamari kasimaama. Anoomcha shiy pamasarangish, sundar wipunashee tárangiya.
14 O amigo respondeu: — É a espada de Gideão, o israelita, o filho de Joás! Isso quer dizer que Deus entregou a ele o nosso povo e todo o nosso exército!
15 Ashiriya, anootssha Jedeyon mazinarangu yuwaa pamasarangaru anoo, misha yuwaatsitam ashtachu anootsitam yasarangu, uwsha Apanllee ungirtarangiya. Sheeranllu, Jedeyon wapitam kanapurangiya, yap sundar shaneerana ambitamta. Anushsha kusarangu, ashparita sundar, Natu chiyzangints. Na in zar Apanll iyaam wizpurirneetsi panachiya. Iyamaripari Madiyanshuchee kasichchee, Jedeyon wasundururee tárangiya.
15 Quando Gideão ouviu esse sonho e entendeu o que ele queria dizer, ajoelhou-se e adorou a Deus. Então voltou para o acampamento israelita e disse: — Levantem-se! O
16 Sheeru, Jedeyon sundaroo tuchip chawpishtarangiya, Minush ashpatam, minush ashpatam, minushsha ashpatam ashiru wayarangiya. Anumunsha ichingaroom wakaraa wits panarangiya. Mishat, muritsaatstam pakcheewaa kayatama anootstam kurimunazeewaa ichingaroom sundar panarangitamta. Anushsha muritsash tuzaz pshtayarusin, ashparitin tirooranganaya.
16 Gideão separou os trezentos em três grupos e deu a cada homem uma corneta de chifre de carneiro e um jarro com uma tocha dentro.
17 Jedeyonsha ashparita wasundurur, Na watsiritkachuni, Madiyanshuchish taárash mangiptis nuwaa napangasindama. Nuw tamakina siysa ambitam shingtsa. Nuwashutam tuminungtsa, tárangiya.
17 E disse: — Olhem para mim! E, quando eu chegar perto do acampamento inimigo, façam o que eu fizer.
18 Yuwartatam nuwaana, misha sundaruri ichingarusin puu puu tákchusin, anuritam siysa ashparitamtis kapung puu puu tángtamtsa. Táyarus, kapung jeey jeey táyarus, Apanllpa wizpuri, misha Jedeyonpatatam wizpuri natu taringsints, tángtsa, tárangiya.
18 Quando eu e o meu grupo tocarmos as cornetas, então vocês, que estarão cercando o acampamento, toquem as cornetas e gritem: “Pelo Senhor e por Gideão!”
19 Jedeyonsha wasundururee 100 machirangiya. Sheeranllu, Madiyanash watsapun psaansha kusatan ashirangiya. Zarpantaatiya wachamureetseem pakchimshita, yuw sundar ichtaru tsangaru, anoo nllitaritaa sundar istamaam pakchimsha pishtaru anushsha ichingarusin, kapung puu puu táyarusin, muritsaatssha yuwaa tiroom payurutarana anootssha ashpari pátangaranganaya.
19 Um pouco antes da meia-noite, na hora de ser trocada a guarda, Gideão e os seus cem homens chegaram bem perto do acampamento. Então tocaram as cornetas e quebraram os jarros que levavam.
20 Ashiritam minshitisin tsimbunisin chawpishtam piyam shaneeru, piyam shaneeru, ashirana anshitisin anuritam ambitam ashiranganaya. Yuw tuzazee tiroom payurutarana anoo mbazinungich íwar itsiraranganaya. Mishat, wakaraatssha wits mbutsanungich yaranganaya. Sheersin, kapung puu puu táyarusin, Jeey, jeey. Apanllpa wizpurirni, misha Jedeyonpatatam wizpurirni taringsints kaapanapa, táranganaya.
20 Os três grupos tocaram as cornetas e quebraram os jarros. Eles seguravam a tocha na mão esquerda e a corneta na direita e gritavam: “Uma espada pelo Senhor e por Gideão!”
21 Israelchich zamangarangusin, anumun pakich zamata ashiranganaya. Yuwashuri taturpeersin shaneeru, piyam shaneeru, ashirana anshoowarita. Anootsshat undarar Madiyanshuch sundar mazinarangusin, suwamaam iripumbaranll ashiranganaya.
21 E cada um ficou parado no seu lugar em volta do acampamento. Então todo o exército inimigo fugiu, gritando.
22 Itaru, Israelchich yusursha puu puu tárangusin, anush Apanllsha undararee Madiyanshuchee wasundurur tamiroosinlltarangiya. Waanpatatshitisin pachakaktangat ashiranganaya. Ashpatamsin suwaranganaya. Sheerandsin, ngoots sur Bet-sita amb naayarandsin, yapsha waantin watsapun Abel-Meholá tspakatu ambsha kusatan ashiranganaya, tsap sur Tabata watsiritanashta.
22 Enquanto os trezentos homens tocavam as cornetas, o Senhor Deus fez com que os homens do acampamento atacassem uns aos outros com as suas espadas. Eles fugiram na direção de Zererá e foram a Bete-Sita e até a divisa de Abel-Meolá, perto de Tabate.
23 Ashiriya, Jedeyonsha sundaroo kuruzurangiya Neftaliychichee, misha Aserchichee, ichingaroo Manaseschicheetstam kuruzurangiya Madiyanshuchpa waratamaama.
23 Então os homens das tribos de Naftali, de Aser e das duas metades da tribo de Manassés foram chamados e perseguiram os midianitas.
24 Ashiriya, Jedeyonsha tputsish tsiyatssee kamachtarangiya ichingaroom tsap yuwash Efrayinchich taarangana anshucheema. Ansha tputs kamanku, Naanints ashparitis Madiyanshuchpa warateeni. Mishat, ashpatamtis Ortagoo kung ksutantsa anumand arangeem tuwash Bet-baramun katsiparu ksutantsa amb Madiyanshuch nda kitamaama, tsiyatssee kamanku tárangiya. Anootssha uwshtisin ichingarusin Efrayinchich kukoo payuranganaya.
24 Gideão enviou mensageiros para dizerem a todos os que moravam na região montanhosa de Efraim: — Desçam e lutem contra os midianitas. Defendam o rio Jordão e os seus riachos até Bete-Bara e não deixem os midianitas atravessarem. Então os homens de Efraim foram e defenderam o rio Jordão e os seus riachos até Bete-Bara.
25 Ashirangsin, anush pacharanganaya. Orebaatsi, misha Sebaatsi chingaranganaya, ashpari tsimbun kurak taarangu Madiyanshuchi anootsi. Orebaa pacharanganaya yuwash patumbich kapung machtaru kuxinaru anshu. Ashirucha, anumand anoo machee yásamaranganaya Orebaa atusina. Anumunsha Sebatsha pacharanganaya, yuwash kizarunaa kateersin wakungureetssha vinoom yátarana anshu. Ashirucha, anootssha kayatama yásamaranganaya Seba atusina. Sheersin, ichingaru Madiyanshuchee kachingaranganaya, Jedeyonsha Orebaa, misha Seba anoo much turuyaru, yáyranllu, naatarangiya. Wapitam yap kung Ortag arachich káyashinu ambitam naatarangiya.
25 Eles prenderam Orebe e Zeebe, os dois chefes midianitas. Mataram Orebe na pedra de Orebe e mataram Zeebe no seu tanque de pisar uvas. Continuaram a perseguir os midianitas e levaram a cabeça de Orebe e a de Zeebe para Gideão, que estava a leste do rio Jordão.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Juízes 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.