Gênesis 21

Apanlli Kuku (CBUNT) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Apanll waana Saraa chinarangu, Sararineemi kapung istachinllpa, tárangu, anuritam kukoo tuminurangiya.
1 De acordo com a sua promessa, o Senhor Deus abençoou Sara.
2 Sararinsha mireeyaru, kamuz tatsipurangiya. Anpursha Aprahamarini kizpur wachinamuna. Ashiritaa, iparinarangiya. Apanll waana anush zar iparinachsha, tárangu, anshuritam zar Isaakarini nllurtarangiya.
2 Ela ficou grávida e, na velhice de Abraão, lhe deu um filho. O menino nasceu no tempo que Deus havia marcado,
3 Aprahamarinisha wipaa sur Isaak ísamarangiya.
3 e Abraão pôs nele o nome de Isaque.
4 Anumun tuchip matayaru zar wipaa Isaakaa wayumshir tas ktururangiya. Apanll yuwari kamachtarangu anuritam Aprahamarini tuminurangiya.
4 Quando Isaque tinha oito dias, Abraão o circuncidou , como Deus havia mandado.
5 Anpur Aprahamarini masachirini 100 taarangiya. Anpuritam zar Isaak nllurtarangiya.
5 Quando Isaque nasceu, Abraão tinha cem anos.
6 Ashirucha, Sararinsha: Nuwsha mangi kapung ksakuri stakina. Tputs nuwaa ichingarusin mazinakchusin, nuwaa stachtampasinaya.
6 Então Sara disse: — Deus me deu motivo para rir . E todos os que ouvirem essa história vão rir comigo.
7 ¿Chakaja Aprahamaa, izanllish iparinachpari tárang? Apanll waana iyaam zandeeru, nuwsha kizpur wachinataati iparinarangina, Sararini tárangiya.
7 E disse também: — Quem diria a Abraão que Sara daria de mamar? No entanto, apesar de ele estar velho, eu lhe dei um filho.
8 Aprahamarinsha wip Isaak waniree mimir kasarinaramchu, kapung shambatchima, táyaru, tputsee yambiyaru, kapung shambatshisheem wayarangiya.
8 O menino cresceu e foi desmamado. E, no dia em que o menino foi desmamado, Abraão deu uma grande festa.
9 Ismaelarinsha waparee wip Isaakaa michitku, zarungchaku natsarangiya. Sararinsha anoo pakeeru, kapung tsiyantarangiya.
9 Certo dia Ismael, o filho de Abraão e da egípcia Agar, estava brincando com Isaque, o filho de Sara.
10 Wazaranlleetssha Aprahamarinee, M'chachuri wip ¿mayaamshtaja nish iyapa washunand taach? Arap zanganeerush, ksangi wanirpatarta. Ayam tsipakinaareesha, yaantari iparitani Isaak maachiritaatsish yaku nuw mangi ksachina. ¿Mayaamshitaja tputs shiyaa maachiritish patatach? tárangiya.
10 Quando Sara viu isso, disse a Abraão: — Mande embora essa escrava e o filho dela, pois o filho dessa escrava não será herdeiro junto com Isaque, o meu filho.
11 Sararini tárangu, Aprahamarinsha wipangaz Ismaelangaz kapung mang' mantsarangiya.
11 Abraão ficou muito preocupado com isso, pois Ismael também era seu filho.
12 Itaru, Apanllsha: Iparimandish mangish mantsarinllpa. Saraa kuk payungcha. Nuw kaapa chinachi an watacha iparish Isaaka. Sirútama yuwaa nuw suroo kamanirangi an waatatanda.
12 Mas Deus disse: — Abraão, não se preocupe com o menino, nem com a sua escrava. Faça tudo o que Sara disser, pois você terá descendentes por meio de Isaque.
13 Itaru, ipareemish Ismaelaam istachtamna. Waani anchich pzapanichtamtaya, watam shiyatam iparshawa, tárangiya.
13 O filho da escrava é seu filho também, e por isso farei com que os descendentes dele sejam uma grande nação.
14 Putamsha zar tarasitaranllu, pangaa yáyaru, kungootssha maachtash tas tuzureeru, anpatari ichingaru katungatspatari wipaam panarangiya. Akararinshitini apusap naatarangiya. Ambiri naantanll ashku, arap tsap Beersebash kung ndunarip kusarangiya.
14 No dia seguinte Abraão se levantou de madrugada e deu para Agar comida e um odre cheio de água. Pôs o menino nos ombros dela e mandou que fosse embora. E Agar foi embora, andando sem direção pelo deserto de Berseba.
15 Anush wakungur kawatsirangiya.
15 Quando acabou a água do odre, ela deixou o menino debaixo de uma arvorezinha
16 Wanirsha, Ipari sachisimun tsipakchu, anoo patareema átu, wipaa yasinash puch wayayaru, annungirtatam kayum kuxinxinaw ashirangiya.
16 e foi sentar-se a uns cem metros dali. Ela estava pensando: “Não suporto ver o meu filho morrer.” Ela ficou ali sentada, e o menino começou a chorar.
17 anoo Apanllsha mazinarangu, yuwaa nllur kiyung kachiykachu anoo, Apanll muchchur kanindamand Akararineetsi kuruzurangiya: ¿Akaraa, mashta? Punirinllpa. Nuw yasakina yuwaa iparish kiyung kachiykachu anootsi.
17 Deus ouviu o choro do menino; e, lá do céu, o Anjo de Deus chamou Agar e disse: — Por que é que você está preocupada, Agar? Não tenha medo, pois Deus ouviu o choro do menino aí onde ele está.
18 Natu iparish yamangi. Watstaa; tsipatpa. Anchich urutanda iparchichish tsapurnasish pzapanichinllina, Apanll tárangiya.
18 Vamos! Levante o menino e pegue-o pela mão. Eu farei dos seus descendentes uma grande nação.
19 Anshuritam Apanll kungoo Akaraam yámandarangiya. Kungsha tsap kachutam ashiru anush wir kcheewaru parangiya. Akararinsha parangu, anuritam tuzurshineetsi yaranllu, tipayaru, wipaam yásirangiya.
19 Então Deus abriu os olhos de Agar, e ela viu um poço. Ela foi, encheu o odre de água e deu para Ismael beber.
20 Anamunsha, zapish Ismaelarini kanungarangiya. Apanll Ismaelarineem kapung istarangiya. Kanungeeru, ambiri apusap, tsap sur Paránash, taarangiya. Tsak ashshineemshitini wasapamash tinayaru, anoo kis payumaam yasarangiya.
20 Protegido por Deus, o menino cresceu. Ismael ficou morando no deserto de Parã e se tornou um bom atirador de flechas.
21 Wanirsha Akar wipaam wizanll nachungarangu, Ijiptoshuchee wizanuri pakeeru, wipaam Ismaelaam wizanll tupanarangiya.
21 E a sua mãe arranjou uma mulher egípcia para ele.
22 Anpursha Aprahamarini Abimelekash watsapun kayum taarangiya. Ashirucha Abimelek, Aprahampa tsiyatati átu, wipunasheem sundaroo urkar Fikolaa yamayaranllu, anpat ipuneerandsin Aprahamarinshini kusaranganaya. Kuseersin, Aprahamaa, shiyaa Apanll kapungcha chinaksha; wanasir taarasheetsish ksutkiya.
22 Por esse tempo Abimeleque foi conversar com Abraão. Ficol, comandante do seu exército, foi com ele. Abimeleque disse a Abraão: — Deus está com você em tudo o que você faz.
23 Ashirucha, nuw shiyangaz kapung amikurtamaam zandki. Nuwaa ngutish tamapingariyshpa. Zurmamshiptari Aparimunich sur kamaningandama, ipareetstamti, tputsireetstamti. Nuw shiyaa tamarangimna, nda natsarangina. Arapchitaatish nuwash tsapuni kusarangush, nuw shiyaa kapung chinarangina. Wanasir shiyaa ksutarangina. Ashiriya shiyshat nuwapa ipari, tputsiritamti, shiyapa tputsirish kis ipunchinllinaya, tárangiya.
23 Portanto, aqui neste lugar, jure por Deus que não vai enganar nem a mim, nem aos meus filhos, nem aos meus descendentes. Eu tenho sido sincero com você; por isso prometa que será sincero comigo e fiel a esta terra em que está morando.
24 Aprahamarinshitini, Na shiyapa urutamarishapari chinakurini taachiniya.
24 — Eu juro — disse Abraão.
25 Itaru, zuwaa Abimelekaa, táchinllpa wanasirirta. Mang shiycha tputsirish iyaa posorini itutsiranganaya, tárangiya.
25 Abraão fez uma reclamação a Abimeleque por causa de um poço que os empregados de Abimeleque haviam tomado à força.
26 Abimeleksha, naturi átush mazinayaana. Uru nda yuwari yasarangish anuri nuwaa nda kamanirangsha. Natsha átush ¿nuw tamaycheezi? ¿chakamasaja waatssin kamachtayaru amb ashiranganaya? tárangiya.
26 Abimeleque explicou: — Não sei quem fez isso. Você nunca me falou nada, e esta é a primeira vez que estou ouvindo falar desse assunto.
27 Aprahamaamsha, Zuraksha. Ashiri amikurtayani tárangiya. Táyaru, Aprahamarini opeejaa, wakaraatstam Abimelekaam putayaru panarangiya. Sheersin, wanasir amikurtayarusin kasaranganaya.
27 Aí Abraão pegou algumas ovelhas e alguns bois e deu a Abimeleque, e os dois fizeram um trato.
28 — ausente —
28 Abraão separou sete ovelhinhas do seu rebanho,
29 — ausente —
29 e Abimeleque perguntou: — Por que você separou estas sete ovelhinhas?
30 Aprahamsha, In shiyaamcha mangutariti panapi túri putarangi. Nimunuri nuwaa tputs ichingarusin pakchusin, Aprahamtanda ktsimarini, táchindanaya túri, ashkina, tárangiya.
30 Abraão respondeu: — Elas são um presente para você. Ao receber estas sete ovelhinhas, você estará concordando que fui eu quem cavou este poço.
31 Amb ashirangsin, anumand posoo Hebrewshuchish k'kuz Beersebaa atusin ísamaranganaya. Watam anush pososh Aprahamarini Abimelekpa zurmaptari tsiyatarangsin, wanasir amikurtaranganawa, táranganaya.
31 Por isso aquele lugar ficou sendo chamado de Berseba , pois ali os dois fizeram um juramento.
32 Annacha amikurtam yuwaparamatssin, Abimelek wipunashpa Fikolpa yusur wapitam, Beersebamand kasayarandsin, watsapuniptam Filistewshuchip kanapuranganaya.
32 Depois de fazerem esse trato em Berseba, Abimeleque e Ficol voltaram para a Filisteia.
33 Aprahamarinsha anshuri Beersebash taarangu, yasinaa sur tamarisku minum tatsumirangiya. Sheeru anush Apanllee tsiyatarangiya. Tsiyatku: Apaa, shiy urutamari taatarsha, tárangiya.
33 Abraão plantou uma árvore em Berseba e ali adorou o Senhor , o Deus Eterno.
34 Ashirucha Aprahamarini Filistewash tsap, zapan masach taarangiya.
34 E Abraão ficou morando muito tempo na Filisteia.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Gênesis 21, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.