Gênesis 18

Apanlli Kuku (CBUNT) vs NAA

Sair da comparação
NAA Nova Almeida Atualizada 2017
1 Anpur zar Apanll Aprahamarinshini yakarangiya yuwash taarangu anshu. Mamresh tsap manginnung taarangiya. Anush zar wachamuree Aprahamarini pangush washitungashinung kuxinxinaw ashirangiya.
1 O Senhor apareceu a Abraão nos carvalhais de Manre, quando ele estava assentado à entrada da tenda, no maior calor do dia.
2 Watsiri wanungee tputs tuchip yakarangiya. Anuritam mikeeru chiyzayaru, tputsip teet ashirangiya. Chamayangayaru, tutunlltayaru, much tsapush timuchta ashirangiya.
2 Abraão levantou os olhos, olhou, e eis que três homens estavam em pé diante dele. Ao vê-los, Abraão correu da porta da tenda ao encontro deles, prostrou-se em terra
3 Sheeru tputseetssha, Nuw shiyaa kurakartana. Shiyaam istamaam zandkina. Musá naarintspa. Neetsiri kutangtsa.
3 e disse: — Senhor meu, se eu puder obter favor diante de seus olhos, peço que não passe adiante sem ficar um pouco com este seu servo.
4 Kungooma tipayrunts, pakich panachintspa k'tseetsis kupamaama. Sheerus, yasinash puchi pakich kanusangints wayanpishu.
4 Vou pedir que se traga um pouco de água, para que lavem os pés e descansem debaixo desta árvore.
5 Nuwma katungats yátama siyaam maritamaama. Anumun kizpurtayarus, katungkeerus, ngootsip naatssa, tárangu, anoo uwshtisin: Kizpurcha wanasiri yuw átish anoo, táranganaya.
5 Trarei um pouco de comida, para que refaçam as forças, visto que chegaram até este servo de vocês; depois, poderão seguir adiante. Responderam: — Faça como você disse.
6 Aprahamarinshitini waptam pangup Sarangaz teet ashirangiya. Kuseeru, Saraa, mikeerush tirik 20 kilo yángi yuw kizpur wanasiri anoo. Sheerush, pangaam zapan tinangi, tárangiya.
6 Abraão correu para a tenda de Sara e lhe disse: — Amasse depressa três medidas da melhor farinha e faça pão.
7 Táyaru, wakarapsha taárash teet ashirangiya. Yuwaa wakar karupan wanasiri anoo putayaru, muchchureemsha patatamaam panarangiya. Muchchursha anuritam pachayaru, katungamaam patatarangiya.
7 Abraão, por sua vez, correu ao gado, pegou um novilho tenro e bom, e o entregou a um empregado, que se apressou em prepará-lo.
8 Ashiramchu, anumun Aprahamarini wakaraa mimir minamaw yáyaru, anumunshat wakara mimiri mburshi anoo yarangitamta. Aship wakarpatari wanuts yáyaru, yasinash puch tputseem martayarangiya.
8 Pegou também coalhada e leite e o novilho que tinha mandado preparar e pôs tudo diante deles; e permaneceu em pé junto a eles debaixo da árvore; e eles comeram.
9 Tputssha katungam iwatsparamchusin, Aprahamarineetsi masharanganaya. ¿Izanllish yapinaaree, Sara? táranganaya. Aprahamarinshitini: Anshuri pangishi tindash wantsush taariya, tárangiya.
9 Então lhe perguntaram: — Onde está Sara, a sua mulher? Ele respondeu: — Está aí na tenda.
10 Apanllsha wasundurur: Minushsha masach ningtam kuschinipa. Anush zari uru izanllish Sara wip wanindachsha anush kuschiniya, tárangiya. Aprahamarini pangush wach shitungash xiyeeru, tsiyatstangat ashiranganaya. Apanllpa tiptsir ántarusin anoo Sarsha Aprahamarinungini ush tapishuru mazinazinaw ashirangiya.
10 Um deles disse: — Certamente voltarei a você, daqui a um ano; e Sara, a sua mulher, dará à luz um filho. Sara estava escutando, à porta da tenda, atrás de Abraão.
11 Anpur Aprahamarini wizanllpa Sarpa kizpur wachinaw taaranganaya. Sarsha anpur ndusha wanguytarangiya; izuuru tsíparangiya.
11 Abraão e Sara já eram velhos, avançados em idade; e a Sara já lhe havia cessado o costume das mulheres.
12 ¿Tamareeja nuw wachini iparinachee? ¿Antaati kurassee mantsakinawa nlluraa miripi? amb átu mangush chinayaru, starangiya. Mishat, ¿tamareeja zaranlli wachin iparinachee? mangush chinaku Sar tárangiya.
12 Por isso Sara riu em seu íntimo, dizendo consigo mesma: — Depois de velha, e velho também o meu senhor, terei ainda prazer?
13 Apanllsha, tputs tamaparee ashiru, Aprahamaa: ¿Mayaamsha Sar kapung staka? Itaru, yuwaa áti anoo nda Sar mangush chinakiya. Nda nuwaa kuki yasakiya yuwaa wachinataa taarangu iparinachu anootsi, tárangiya.
13 Então o Senhor perguntou a Abraão: — Por que Sara riu, dizendo: “Será verdade que darei ainda à luz, sendo velha?”
14 Itaru, Apanllsha, Nuwaam ¿antaati maachi xapshish taatareeja? Yusur arangtachish masach kuschima. Nishtam zari anush Sar urutarisha wip wanindachu anush kuschima, tárangiya.
14 Por acaso, existe algo demasiadamente difícil para o Senhor ? Daqui a um ano, neste mesmo tempo, voltarei a você, e Sara terá um filho.
15 Sarsha anoo mazinarangu, kizpur punirangiya; ngichimaam zandarangiya. ¿Antaati starangeezi? tárangiya. Itaru, Apanllsha: Nuw yasaktana, yuwaa shiy starangish anootsi, tárangiya.
15 Então Sara teve medo e negou, dizendo: — Eu não ri. Ele, porém, disse: — Não é verdade; é certo que você riu.
16 Apanllsha tiptsir chiyzayarandsin, Sodomapsha yakat pangaani atusin, naakchusin, anush Aprahamarinshitini; Ipunamchuri apus kapati, átu, tachitarangiya.
16 Quando aqueles homens se levantaram dali, olharam para Sodoma; e Abraão ia com eles, para os encaminhar.
17 Apanllsha mangush chinarangu, Xamachi. Aprahamaatsima kamanchimasima, yuwaa Sodomshuchee tpachingachi anootsi.
17 O Senhor disse: — Será que eu devo esconder de Abraão o que estou para fazer,
18 Watam Apraham wachinllin zapan kizpureewa taachuwa. Ashiriya, anoom nuw kapung istachshaparina yuwaam ichingarusin tputs tsapurnasish taakana anoomaya.
18 visto que Abraão certamente virá a ser uma grande e poderosa nação, e nele serão benditas todas as nações da terra?
19 Watam nuwaana ipusaranginawa, nuwaanaatsi kuki kamanimaama, wipaamtamsin, wachinllinoomtamsina. Yuwaa nuw kuki kamanirangi anoo payuksin, wanasiririsha taamaama amb ashkusin, tputspatari mapiyrsin taachinllinaya. Ashkatssin, nuwsha yuwaa siyaam istachintspa tárangi anoo tumineeruri kasachintspa, mangush chinayaru tárangiya.
19 Porque eu o escolhi para que ordene aos seus filhos e a sua casa depois dele, a fim de que guardem o caminho do Senhor e pratiquem a justiça e o juízo, para que o Senhor faça vir sobre Abraão o que lhe prometeu.
20 Apanllsha Aprahamaa tárangiya; Tputs atanaya: Sodomshuch, Gomorshuchtam tputs kizpur yutaritanand taakanaya átssincha.
20 Então o Senhor disse: — O clamor contra Sodoma e Gomorra tem aumentado, e o seu pecado é gravíssimo.
21 Ashiriya, nuwaanasha naayaruri, kaapaniri kchiparishti pangatama. Kamapari zurampatartaya mantsir taaksin, yutaritshishirineetsi izuuru yasachima, Apanll tárangiya.
21 Descerei e verei se, de fato, o que têm praticado corresponde a esse clamor que veio até mim. E, se este não for o caso, eu ficarei sabendo.
22 Táyaru, Apanll wasundurur tsimbunartisin Sodomap naataranganaya, Aprahamarinsha anshuri Apanllpa shaneey ashirangiya.
22 Assim, aqueles homens partiram dali e foram para Sodoma; mas Abraão ainda permaneceu na presença do Senhor .
23 — ausente —
23 E, aproximando-se, Abraão perguntou: — Será que vais destruir o justo com o ímpio?
24 — ausente —
24 Se houver, por acaso, cinquenta justos na cidade, ainda assim destruirás e não pouparás o lugar por amor dos cinquenta justos que nela se encontram?
25 ¿Mayaamsha tputs wanasirimashpatari tpachingaksha? ¿Mayaamsha shiy anumashee chinaksha? Shiy watam Apanllshawa. Shiyamari tputsee itsinsaru yasayarush, tsapurunashuchee waneekshawa, tárangiya Aprahamarini.
25 Longe de ti fazeres tal coisa: matar o justo com o ímpio, como se o justo fosse igual ao ímpio. Longe de ti! Será que o Juiz de toda a terra não faria justiça?
26 Apanllsha: Waanari tputs Sodomash 50 wanasirimash pakchuri, napachparina. Nda tputsee tpachingachina, tárangiya.
26 Então o Senhor disse: — Se eu encontrar cinquenta justos dentro da cidade de Sodoma, pouparei a cidade toda por amor a eles.
27 Tárangu, anumun yusur Aprahamarini Apanllee: Na yusursha Apaa, shiyaa tsiyatamaam zandkina. Itaru, nuwsha nduntaa waritaruri, tputstaati ashiritaa shiyaa mashkina.
27 Abraão continuou: — Eis que me atrevi a falar ao Senhor, eu que sou pó e cinza.
28 Itaru, apaz anush Sodomash yakat tputs 45 taaru, ¿wanasirimshi anoo tamaycheezish? ¿Yaktaa kapeetcheezish? tárangiya. Apanllsha: Sodomash 45 taaru anoo yakat kapeetcheezi; uru napachparina, tárangiya Apanlli.
28 Caso faltarem cinco para cinquenta justos, destruirás por isso toda a cidade? Deus respondeu: — Não a destruirei se eu encontrar ali quarenta e cinco.
29 Anumun yusursha Apanllee masharangiya. ¿Apaz itaru tputs wanasirimash 40 anush yakat taaru? tárangiya. Yusur anoo Apanll: Waanari tputs wanasirimash 40 taaru anoo yakat kapeetcheezi, ndambari, tárangiya.
29 Então Abraão disse: — E se, por acaso, houver ali apenas quarenta? Deus respondeu: — Não o farei por amor aos quarenta.
30 Yusur Aprahamarini arang masharangiya: Nuw shiyaa Apartana. Tsiyantarinllpa, yuwaa shiyapa tsiyatki anootsi. ¿Apaz tputs wanasirimash 30 taaru anoo yakat kapeetchitamtazish? tárangiya. Apanllsha: Waanari tputs 30 wanasirimash taaru anoo yakat kapeetcheezi, ndambari, tárangiya.
30 Abraão insistiu: — Não se ire o Senhor, se eu continuar a falar. E se houver ali apenas trinta? O — Não o farei se eu encontrar ali trinta.
31 Yusurshat Aprahamarini tayuseeru, arang tsiyatarangiya; Na nuw yusursha Apaa, shiyaa mashkina k'keetsish kapeeteeruri; ¿Apaz tputs 20 taaru? ¿Anoo tamaycheezish? tárangiya. Apanllsha: Waanari 20 tputs wanasirimash taaru nda anoo yaktaa kapeetchina, tárangiya.
31 Abraão continuou: — Eis que me atrevi a falar ao Senhor. E se, por acaso, houver ali apenas vinte? O — Não a destruirei por amor aos vinte.
32 Yusurshat Aprahamarini masharangiya. Apaa; Nuwaa tsiyantariyshpa. Na nimun arang ndushapari mashchina. ¿Apaz 10 taaru anoo tamacheezish? ¿Shiy amaksha? tárangiya. Apanllsha: 10 taaru nduntam yaktaa kapeetchina, tárangiya.
32 Finalmente Abraão disse: — Não se ire o Senhor, se lhe falo somente mais esta vez. E se, por acaso, houver ali apenas dez? O — Não a destruirei por amor aos dez.
33 Anumun tsiyatsis Aprahamarinpatini yuwatsparamchusin, Apanll naatarangiya. Aprahamarinshitini waptam pangpitam naatarangiya.
33 Quando acabou de falar com Abraão, o Senhor se retirou, e Abraão voltou para onde estava antes.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Gênesis 18, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.