Gênesis 14

Apanlli Kuku (CBUNT) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Yuwapur Apramarini Mamresh tsap taarangu anpur, kurak zapan waanpatatin warataranganaya. Kuraksha ipunpunar uwsin washunand waratarangana kurakpat zameepata. Ipunpunar sur
1 Nesse tempo Anrafel era rei de Sinar, Arioque era rei de Elasar, Quedorlaomer era rei de Elão, e Tidal era rei de Goim.
2 Piyartach kurak zameetpa sur
2 Esses quatro fizeram guerra contra os seguintes reis: Bera, de Sodoma; Birsa, de Gomorra; Sinabe, de Admá; Semeber, de Zeboim; e contra o rei de Bela, cidade que também se chamava Zoar.
3 yuwaa kurakpat ipunpunar taaru anoo tapazeem naataranganaya.
3 Esses cinco reis juntaram os seus exércitos no vale de Sidim, onde fica o mar Morto.
4 Sirútari Kertorarin neetstam kurak zameetpat waratarangu, kasirangu, Uru kurikee ichingaru masach ashpatam tuwapanda, átu, kasarangiya. Natpur washunand 12 masachi zanganngantar ashkusin tushiyramchu, anush niziranganaya. Tsiyantarangusin, masachish 13 kurikee ndusha zanganiranganaya.
4 O rei Quedorlaomer os havia dominado por doze anos, mas no décimo terceiro ano eles se revoltaram contra ele.
5 Anumandsha, kurak Kertorshat kapung tsiyantarangu, wamkuree yambirangiya. Waanpata ipunpunar kurakaa waratamapan kuruzurangu, kurak ichingarusin wasundururee yushindaranganaya. Ashiriya, anpuritam zar waratamaam shitungeerandsin, naataranganaya. Rafayitshuchish yaktarini, kung Astarota-Karnash kuseersin, anshuchee tputsi kachingaranganaya. Sheersin, Jamap kung naateersin, Susitshuchee tputs kasirangitamsina. Sheersin, Save-Kiriyatap kung naateersin, Emitshuchee tputsee pachingaranganaya.
5 No décimo quarto ano Quedorlaomer e os seus aliados derrotaram os refains em Asterote-Carnaim, os zuzins em Hã, os emins em Savé-Quiriataim
6 Anumunsha, machip Seirap sur káreersin, arangeem apusap tsap puz Paránap naateersin, Horewshuchee tputsee kasirangitamsina.
6 e os horeus nas montanhas de Seir, perseguindo-os até El-Parã, onde começa o deserto.
7 Anumandsha kanapeerandsin, Enmisap kung, mintam sur Kades taaritam, anush kuseersin, Amalekshuchee tputsee kasirangitamsina. Arangeem Jases-Tamarap kung kuseersin, Amorrewshuchee tputsee kasirangitamsina.
7 Depois voltaram até Cades, que naquele tempo se chamava En-Mispate. Eles arrasaram a terra dos amalequitas e derrotaram os amorreus que viviam em Hazazão-Tamar.
8 — ausente —
8 Então os reis de Sodoma, de Gomorra, de Admá, de Zeboim e de Bela saíram com os seus exércitos para o vale de Sidim a fim de lutar
9 — ausente —
9 contra os reis de Elão, de Goim, de Sinar e de Elasar. Eram quatro reis contra cinco.
10 Ashirucha, Sodomshuchsha tputs machip suwasuwaranganaya. Ashpatam tputs pingarashsha pshturanganaya suwaksina. Watam pingar kapung mus tamapari ashiru ksheewarangiya. Ashirucha, anush pshturangusin, tsiparanganaya.
10 Acontece que o vale de Sidim era cheio de buracos em que havia piche; e, quando tentaram fugir da batalha, os reis de Sodoma e de Gomorra caíram nesses buracos. Mas os outros reis fugiram para as montanhas.
11 Amb ashirangsin, anush Sodomshucheewatsshat katungtseetstam, chinuzeetstam ashpari yamaranganaya. Anumunsha, tputseewa putata, kizaatstam, nllurawaatstam ashpari putaranganaya. Putayarandsin, waptam naataranganaya.
11 Os quatro reis pegaram todo o mantimento e os objetos de valor que havia em Sodoma e em Gomorra e foram embora.
12 Anush Lotarineetsi, Apramarinee zoonll putaranganaya, watam Lotarini Sodomash taaranguwa. Ashirucha, ichingaru muchchurpatari, chinpatari, waama muchchur yamarangitamsinaya.
12 Ló, o sobrinho de Abrão, vivia em Sodoma e por isso também foi levado como prisioneiro. E levaram também tudo o que era dele.
13 Itaru, minam tputs suwarangiya. Apramarinpini watsapuni anush iriputanu kusarangiya. Apramaatscha kamankamchu: Apramaa, mazinanlla. Zuwanlleetsish tputs Keramarshuch sundar putayarusin, macheenllinpa, Apramaa kamanku tárangiya.
13 Mas um homem escapou e foi contar tudo a Abrão, o hebreu, que morava perto das árvores sagradas que pertenciam a Manre, o amorreu. Manre e os seus irmãos Escol e Aner eram aliados de Abrão.
14 Ashiriya, Apramarini anoo mazinarangu, uwshat wamkuree kuruzurangiya suru Mamre anootsi. Mamresha zoonll tsimbun taarangiya suru Eskara, mishat Anera. Ashipa an Apramarini yambirangiya. Nuwaam istanda, tárangiya wamkureetsi. Uwshtisin anuritam: Ayu. Ashiriya, istachinllpa, táyarusin, naataranganaya. Apramarini waana tiptsir taarangiya ichingaru 318 tputsi. Anoo ichingaru tiptsiree sundaroom ínarangiya. Anpasha sundar tputseem tachitarusin, Danap iriputat ashiranganaya.
14 Quando Abrão ficou sabendo que o seu sobrinho tinha sido levado como prisioneiro, reuniu os seus homens treinados para a guerra, todos eles nascidos na sua casa. Eram trezentos e dezoito ao todo. Abrão foi com eles, perseguindo os quatro reis até a cidade de Dã.
15 Tachiturusin, iripurusin, ambiri nachungakatarandsin, zapish apus kamataranganaya psaana schirusshita. Yuwash ashparitin mapiyrsin maarana anush uwshtisin katiripeersin, pacharanganaya. Yuwash mapiyrna anush waamaritin kasiranganaya. Zapan pacharanganaya. Mishat, zapantam suwasuwaranganaya. Yapsha Joba suwayaranllina ambsha tachitarusin, pachata, pachata shitarandsin, yakat Damáskupsha túshindayarusin, anumandari kanapuranganaya.
15 Ali Abrão dividiu os seus homens em dois grupos, atacou os inimigos de noite e os derrotou. Ele continuou a persegui-los até Hoba, que fica ao norte da cidade de Damasco,
16 Yuwash ashirangu anush Lotarineetsi yanpurangiya. Ashparitaa tputs yuwaa putarangana anoo yanpurangiya. Ichingaru maachirita, katungtsiptarta, mishat kamispatarta, mishat chinuzpatarta ichingaru yuwaa yarangana anoo yanpurangiya.
16 e trouxe de volta tudo o que os inimigos haviam levado. Abrão trouxe também o seu sobrinho Ló, e tudo o que era dele, e também as suas mulheres, e o resto da sua gente.
17 Ashiriya, Apramarini undararpa Kertorpa waratam iwatsparamchusin, yuwaa kasatartayarusin watsapunip kurak wapitam kanaputeeranllina anoo Sodomshuchsha yakat k'kuzee mazinaranganaya. Mazinayarusin, Pzaya, chamayangaani, táyarusin, naataranganaya. Amb naatarangsin, apus machish wazawash kung sur Savi anush chamayangaranganaya Apramarineetsi.
17 Depois de haver derrotado Quedorlaomer e os outros reis, Abrão estava voltando para casa quando o rei de Sodoma foi encontrar-se com ele no vale de Savé, também chamado de vale do Rei.
18 Sarenshuchshat yakat apanllpan urkar suru Melkisa an tputsee mang' yaramapanimuna anshat naatarangtamta. Apramaa chamayangakatu, Apanllpa Melkis Apramaam mashpi átu, katungats yáyaru, mishat vinoo kasha anoo yarangitamta.
18 E Melquisedeque, que era rei de Salém e sacerdote do Deus Altíssimo, trouxe pão e vinho.
19 Anush Apanllpa kapung tsiyatarangiya. Apanllimari kizpurcha. Waamari ichingaroom kasiriya. Watam waamari kanindaa, misha tsapootstam tinaranguwa.
19 Melquisedeque abençoou Abrão, dizendo: “Abrão seja abençoado pelo Deus Altíssimo, que criou o céu e a terra!
20 Ashirucha, Apanllee íwarpichee ungirtakaniya yuwamand siy kundarareetsis waanpata wizpurirni siyamarisha kasirangis anumanda, apanllpan urkar tárangiya. Anoomsha, Apramarinshitini yuwaa maachi zapan washunand chung payurangu anoo minchich minumtam minchichsha minumtam sheeru ashpari panarangiya apanllpaneem urkari.
20 Seja louvado o Deus Altíssimo, que entregou os inimigos de você nas suas mãos!” Aí Abrão deu a Melquisedeque a décima parte de tudo o que havia trazido de volta.
21 Ashiriya, yuwaa Sodomshuchee maachiri itutsirangana Kertora anootsshat Apramarinshitini ashpari yanpurangiya. Yanpuyashinu, anush Sodomshuchshat kurak tsiyatku: Apramaa, Shiy yanurangtishcha. Iyaa ichingaroo maachiritini yanpurangsha. Ashiriya, nuwaam tputsirimti tuwanpungandama. Itaru, maacheetsitsha yuwaa sundar iyashchee kamis itutsirangana, anoo na shiysha yanpurangish anootsinaa shaamatari yángcha, Apramarineetsi Sodomshuch kurak tárangiya.
21 Depois o rei de Sodoma disse a Abrão: — Fique com as coisas e me devolva somente as pessoas.
22 Itaru, Apramarinsha: Nuwamari Apari íwarpich kizpurcha. Waamari ichingaroo tinarangu kanindaatstam misha tsapootstamta. Ashiriya, nuw Aparpati tsiyatkuri: Apaa, nuw Sodomshuchee maachiri yanpurangi anoo waamatamsin tuwanpuchima, tárangina.
22 Mas Abrão respondeu: — Eu levanto a mão diante do
23 Mishat, nuw anchichee maacheetsi pakchiyam yacheezi. Irootsiyam, mishat wanumaatsiyam, mishat shineeraatsiyam yacheezi, ndambari. Yuwaa tárangi anoo ¿tamareeja k'keetsi kapeetchi? Ashiriya, nuw siyaa maachiritis yakchinaareena, tputs nuwaa táchpasinaya: Apram na kurikpanshacha. Zapan maacheetsi payukiya Sodomshuchee maachiri yarangu anootsi, tputs nuwaa tárundama atina. Ashiriya, nuw yamaam zandkeezi. Saana maachiritaatsis yángsints.
23 e juro que não ficarei com nada do que é seu, nem um fio de linha ou uma tira de sandália. Assim você nunca poderá dizer: “Eu fiz com que Abrão ficasse rico.”
24 Itaru, yuwaam sundaruri katungarangana anumari waani pastachpa. Mishat, ipunsheemi Aneraam, mishat Eskaraam, mishat Mamreem anoom chawpitam panangcha maachtaatsi kamisawaatsi, Apramarini tárangiya. Táyaru, Sodomshuchsha kurak anuritam Apramarineetsi kuk tuminurangiya. Ashiriya, Apramarini Sodomshuchpa urkar tsiyatsis iwatsparamchusin, anumun waptam kanapurangiya watsapuniptamta.
24 Não quero nada para mim, a não ser a comida que os meus empregados comeram. Mas os meus aliados Aner, Escol e Manre podem ficar com a parte deles.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Gênesis 14, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.