Atos 25
Apanlli Kuku (CBUNT) vs NTLH
1 Zar tatsameenllu, Písot Sesáriyash kuseeru, gobernadoraam ínaranganaya. Anush tuchip maayaru, Irusarinap naatarangiya.
1 Três dias depois de chegar àquela província , Festo saiu da cidade de Cesareia e foi até Jerusalém.
2 Irusarinush kuseeru, tputs Pístupa tsiyatarangana. Apanllpan urkari, Utaáshuch urkar ichingurusin, aship an tputs mashiranganaya Paporongzi.
2 Os chefes dos sacerdotes e os líderes judeus apresentaram lá as suas acusações contra Paulo e pediram a Festo
3 Apanllpan urkari kamanirangiya. Ich Pístoo, shiy uru wanasir istaksha. Na iyaamsha istangcha. Istakush, Paporoo tashitungayarush, iyapsha Irusarinap zanganingcha iyapa wanasir tsiyatamaama; táranganaya apanllpani. Itaru, mangu tamapingaksin, táranganaya. Apus tsangayaruni pachapani atusin, tárangana.
3 o favor de mandar trazer Paulo para Jerusalém. É que eles tinham combinado matar Paulo no caminho.
4 Písotsha: Nduni. Papor Sesáriyash tumanamcha. ¿Tamari ndaturi tsiyatsis yareeruri, tashitungachi? tárangiya Pístu.
4 Mas Festo respondeu: — Paulo está preso em Cesareia, e eu logo voltarei para lá.
5 Papor yutaritaya taarangu, saana anshuri kuseerus, tsiyatachispa; tárangiya Pístu. Nuwna musásiritanda kanapkachi. Ashiri kurakaris ashpatam ipuseerus, nuwash zanganingtsa Paporoo tsiyatamaama; tárangiya Pístu. Ayu, táranganaya.
5 Que os líderes de vocês me acompanhem até lá e o acusem, se é que ele fez algum mal.
6 Písot Irusarinush tuchip maats matayaru taarangiya. ¿Wanipamasa? chungparee maats taarangiya. Sheeru, Sesáriyap naatarangiya. Utaáshuch urkar naatarangitamsina. Anush kuseersin, putam Písot kurakamun watsirar kuxinarangiya. Papor yamashini, táyaru, sundarsha yamayashinu,
6 Festo passou oito ou dez dias entre eles e depois voltou para Cesareia. No dia seguinte sentou-se no tribunal e mandou que trouxessem Paulo.
7 Papor pshtuyaru, tuxiykeerangana. Utaáshuchsha kurak turipingayarusin, xiyarangana. Paporoo yutaritshishee wazapan tsiyatarangana. Tsiyatsis tsiyatkusin, itaru nda minamtiyam itsinsamaam waritarangana.
7 Quando Paulo chegou, os judeus que tinham vindo de Jerusalém ficaram em volta dele e começaram a fazer muitas acusações graves, mas não conseguiram provar nada.
8 Sheeru, Paporsha yámarangiya; Nuw yutarit taarangeezi. Móysisarini kamachtamarini kapeetarangeezi. Apanllish pang' yutarit pshturangeezi. Presidenteetsi yutarit tsiyatarangeezi. ¿Ashiri mayamandsha tputs mangutari atanaya nuwaatsi? tárangiya Paporo.
8 Então Paulo se defendeu, dizendo: — Eu não fiz nada contra a
9 Ashirucha, Písotsha Utaáshuch chinapanda átu, Paporootssha: Irusarinap pza naayani. Anush yusur tsiyataatish. ¿Amaksha shiya? tárangiya Paporootsi.
9 Festo, querendo agradar os judeus, perguntou a Paulo: — Você não quer ir a Jerusalém e ser julgado lá por mim a respeito destas coisas?
10 Paporsha yámku, tárangiya; President shiyaa k'kuz yaramapaneem ínarangu, ¿tamari amb shiy nuwaa machchish? Ashiri shiy nishuri natstamaam waritaksha. ¿Mayaam yusur Irusarinap nuw naachi? ¿Antaatiya Utaáshuchee yutarit tsiyatarangeezi? tárangiya. Shiy yasatishcha.
10 Paulo respondeu: — Estou diante do tribunal do Imperador romano, e é aqui que devo ser julgado. Não fiz mal nenhum aos judeus, como o senhor sabe muito bem.
11 Nuw yutaritanareena taaranguri, nuwaa pachamaam waritachpari. Tsipamaam waritachtamparina. Nuw punikeezi, nda. Utaáshuch nuwaa zapan tsiyatkanaya. Itaru, ichinguru mangutari ngichkanaya. Ashiri Utaáshuchish nuwaa taarashi natstamaam waritareeja. Gobernuritcha nuwaa natstamaam waritariya. ¿Tamayaree Utaáp yusur nuwaa zanganchish? Nimun presidentarit nuwaa natstachindanaya. Ashirucha, presidentip arap zanganingandama shiyaa atashina; tárangiya Paporo.
11 Se não respeitei a lei ou se fiz alguma coisa que mereça a pena de morte, estou pronto para morrer. Mas, se o que dizem contra mim não é verdade, ninguém pode me entregar a eles. Portanto, apelo para o Imperador.
12 Písotsha kurakpatatin yasampani tsiyatkusin; Ayu tángi; táranganaya. Písotsha: Shiy táranllish; President nuwaa natstachparee. Presidentip zanganingandama; tárangush, ashiri presidentip zanganchinllpa; tárangiya Paporootsi.
12 Então Festo, depois de conversar com os seus conselheiros, disse: — Já que você apelou para o Imperador, então irá para o Imperador.
13 Anamunsha zapish, wanipamasaja maats, Písot urkar, Agríp suru, pangati átu kusarangiya Pístushu. Wizanllpa naparashiniya. Wizanll suru Bernisi.
13 Alguns dias depois o rei Agripa e Berenice, sua irmã, chegaram a Cesareia para cumprimentar Festo.
14 Anush kapung taaranganaya. Písot zapish kamanirangiya Agrípaatsi; Papor nish taarcha, tárangiya. Felikas tumaneeranllu kasarangiya.
14 Quando já fazia alguns dias que eles estavam lá, Festo contou ao rei o caso de Paulo. Ele disse: — Está aqui um homem que Félix deixou como prisioneiro.
15 Nuwsha Irusarinap napkaturi anush Utaáshuch apanllpan urkar wachinatam nuwaa kapung kamanirangiya. Papor pachapani atusin nuwaa masharangana.
15 Quando fui a Jerusalém, os chefes dos sacerdotes e os líderes dos judeus fizeram acusações contra ele e me pediram que o condenasse.
16 Nuwsha: Ndambari, ¿tamaree nuw kuraki nguti pchangints táchi? watam Romshuch kamachtamarini taaruwa; tárangina. Ateeja: Tputsee msanguruch tupchamaam pinasakcha. Tputseetsima tsiyateeruch, uwsha yámeeru, natstayaruch, anumunari waritakiya tupchamaama; átcha kamachtamarini, tárangina. Ashiri siyma Paporoo tsiyatantsa. Uwsha Papor yámeeru, tsiyatachpa. Nuwsha natstachima; tárangina Utaáshucheetsi.
16 Mas eu lhes disse que os romanos não costumam condenar ninguém sem primeiro colocar os acusadores diante do acusado, dando a este a oportunidade de se defender.
17 Utaáshuchsha nish Sesáriyash kuseersin, nuwsha putam tsiyatamaam kuxinarangina. Zapshtarangeezi. Paporoo kuruzuranguri, sundar yushindaranganaya.
17 Por isso, quando eles vieram até aqui, não perdi tempo, e, logo no dia seguinte, sentei no tribunal, e mandei que trouxessem o homem.
18 Utaáshuch tsiyatamaam chiyzayarusin, mangishi chinaranguri, Kamapa Paporoo mantsir taarangiya anoo kamanchinllinaya aturi, mazinaranguri, uwshtisin nda yutaritshishee tsiyatarangana.
18 Os seus inimigos chegaram, mas não o acusaram de nenhum crime grave como pensei que iam fazer.
19 Mangutari yuwaatsimari Utaáshuch uru mangoonkana anootsimari tsiyataranganaya. Tputsimanda chakamandamasa, Isusumandparee waratamaam zandaranganaya. Utaáshuchsha: Isus tsipamcha; tárangusin, itaru Paporsha: Isus kchitcha; tárangiya.
19 A única acusação que tinham contra ele era a respeito da própria religião deles e também sobre um homem que já morreu, chamado Jesus. Paulo afirma que esse homem está vivo.
20 Ashirucha, nuwsha mangishi kapung chinaranguri, atana anoo ¿tamaycheezi? tárangina. In tsiyatssee natstamaam pinasaktana; watam yutaritshishee nda tsiyataranganawa; tárangina. Ashirucha, anoo pinasaranguri, ¿Irusarinap naacheezish? Anush tsiyateeni táyaruri,
20 Eu não sabia como conseguir informações sobre esse assunto. Por isso perguntei a Paulo se queria ir a Jerusalém para ser julgado lá a respeito dessas acusações.
21 Paporsha: Ndambari. Presidentarit nuwaa natstachpari; tárangiya. Ashirucha, nuwsha: Presidentap Paporoo zanganchima. Natumasa tumanangtsa; tárangashina, tárangiya Pístu.
21 Mas Paulo apelou para o Imperador e pediu para ficar preso até que o Imperador resolvesse o seu caso. Então mandei os guardas tomarem conta dele até que eu pudesse mandá-lo para o Imperador.
22 Agrípsha: Papor tsiyatku, nuwsha yasapi átana; táyaru, Písotsha: Ayu. Pu mazinachpasha; tárangiya Agrípaatsi.
22 Aí Agripa disse a Festo: — Eu gostaria de ouvir esse homem. — Amanhã o senhor vai ouvi-lo! — respondeu Festo.
23 Putamsha Agríp kusarangiya yuwash shaniykana anshu. Wanasir yarambaru pshturangiya. Wizanllpa, komandantpa wazapan, kurakpa, shaniyarangana. Ichingurusin kuseersin, Písotsha tputsee: Papor yamashini; tárangiya. Tputssha ayu táyaru, yamarshiniya.
23 No dia seguinte Agripa e Berenice chegaram com grande cerimônia e pompa. Entraram na sala de audiências com os chefes militares e os homens mais importantes da cidade. Festo mandou que trouxessem Paulo
24 Písotsha tsiyatarangiya; Ich Agrípaa, mazinangcha. Siy ichingurus nish kusarangis anis mazinantsa. Papor napanlla. In watacha kamanirangi shiyaatsi anu. Utaáshuch ichinguru Paporoo yutarit tsiyataksincha. Irusarinshuch tsiyatkana; nishuchsha tsiyatkitamsincha. Pchangi; táranganaya nuwaatsi.
24 e disse: — Rei Agripa e todos os que estão aqui, vejam este homem! É contra ele que todos os judeus, tanto daqui como de Jerusalém, estão fazendo acusações diante de mim. Eles insistem em dizer que este homem deve morrer,
25 Itaru, Paporoo taárash natstayaruri, nda pachamaam waritarangiya, watam nda yutarit taaranguwa. Paporsha waantari: President nuwaa natstachparee; tárangiya. Ashiri presidentipsha arap zanganchima, atina.
25 mas eu acho que ele não fez nada para ser condenado à morte. Como ele mesmo pediu para ser julgado pelo Imperador, resolvi atendê-lo.
26 Itaru, presidentip zangankuri, ngutariti zanganimaam pinasaktana. Kirak yandayaruri, zanganimaam waritachpari. Itaru, ¿mayaja yandakuri, kamanchi? átana. Watam tsiyatsis sarichimanand taaruwa. Ashiri anoom Papor nish tuxiykeerangtana. Na shiysha ichee, natstangcha, watam mangish kapunguwa. Zapan masheeruni, yasayani. Yasayaruni, yandachparina yuwaatsimari kamankachish anootsimaritaya.
26 Porém até agora não sei bem o que escrever a respeito dele ao Imperador. Então eu o trouxe aqui, diante dos senhores — e especialmente do senhor, rei Agripa — a fim de lhe fazer perguntas. Assim terei alguma coisa para escrever.
27 Ngutaritanaari, ¿tamaree zanganchee Paporootsi? Tsiyatsis itsinsaru kamankuri, ancha wanasiri átana; tárangiya Pístu.
27 Pois acho absurdo mandar um prisioneiro sem explicar claramente as acusações que existem contra ele.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 25, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.