Atos 23
Apanlli Kuku (CBUNT) vs NVT
1 Ashiri Papor xiyeeramchu, Utaáshuchee nap nap shimbayaranllu, Paporsha: Zuwanllee, uru nuw wanasir taarangina. Nuw mangi mapiyktana. Apanll waana yasakiya ántaru Papor,
1 Paulo olhou fixamente para o conselho dos líderes do povo e disse: “Irmãos, tenho vivido diante de Deus com a consciência limpa”.
2 Apanllpansha urkari, kukush tpoo shingi; tárangiya tputseetsi. Apanllpan urkari suru Ananiyasa. Tputssha Paporoo kukush uwpa tpoo ashirangsha.
2 No mesmo instante, o sumo sacerdote Ananias ordenou aos que estavam perto de Paulo que lhe dessem um tapa na boca.
3 Itaru, Papor apanllpanee urkari nda natstarangu, nllitaritand átu nambarangiya, yuwamand mangu kukush tpoo ashirangu anumanda Apanll shiyaa wanichapanlla. ¿Mayaamsha iwaziri k'kiptartish tsiyataksha? ¿Mayaamsha nuwaa ngutaritish k'kishi tpoo ashiksa? Móysisarineetsi kamachtamarini ksutkitaatish, itaru nda wanasir payuksha. ¿Antaati Móysisarini msangeerus shingtsa, tárang? tárangiya Paporo.
3 Então Paulo lhe disse: “Deus o ferirá, seu grande hipócrita! Que espécie de juiz é o senhor, desrespeitando a lei ao mandar me agredir dessa forma?”.
4 Tputssha: Apanll waana apanllpaneem urkar ínarangu, ¿tamaree shiy anoo nambchish? tárangiya.
4 Os que estavam perto de Paulo lhe disseram: “Você ousa insultar o sumo sacerdote de Deus?”.
5 Paporsha: ¿Kaapa apanllpan urkar? tárangu. Zuwanllee, nuw natstarangeezi. ¿Tamayacheezi? Watam Apanll: Kurakareetsis yutarit tsiyatintspa; atuwa. Ashiri nuw nambarangi anoo mapiychima, zuwaa; tárangiya Paporo.
5 “Irmãos, não sabia que ele era o sumo sacerdote”, respondeu Paulo. “Pois as Escrituras dizem: ‘Não fale mal de suas autoridades’.”
6 — ausente —
6 Sabendo Paulo que alguns membros do conselho dos líderes do povo eram saduceus e outros fariseus, gritou: “Irmãos, sou fariseu, como eram meus antepassados! E estou sendo julgado por causa de minha esperança na ressurreição dos mortos!”.
7 — ausente —
7 Quando Paulo disse isso, o conselho se dividiu, fariseus contra saduceus,
8 — ausente —
8 pois os saduceus afirmam não haver ressurreição, nem anjos, nem espíritos, mas os fariseus creem em todas essas coisas.
9 Kizpur zamamtarusin, zapishsha Parísiypanshuch tayaspatampanirini tputs chiyzayaru, tsiyatarangiya; Papor zurkupari atiya. Apanllpa wasundurur tsiyatarangparee. In tputs yutaritaja, ndambari; wanasirparee. ¿Mayamandshtaja ashimaa msangeeruch natschich? tárangana.
9 Houve grande alvoroço. Alguns dos mestres da lei que eram fariseus se levantaram e começaram a discutir energicamente. “Não vemos nada de errado com este homem!”, gritavam. “Talvez um espírito ou um anjo tenha falado a ele!”
10 Ashirucha, anumand waratkusin, Paporoo pshiyrartangat ashirangusin, komandant punirustarangasha. Paporoo zichusinapa átu, sundaroo kamachtarangiya; Amb kurakap naangints. Kuseerus, Paporoo itutsintsa. Sheerus, saanpee pangis machtatssa; tárangiya komandant wasundurureetsi.
10 A discussão ficou cada vez mais violenta, e o comandante teve medo de que Paulo fosse feito em pedaços. Assim, ordenou que os soldados o retirassem à força e o levassem de volta à fortaleza.
11 Papor Utaáshuchpa urkar tsiyateeru, natamta psaan Isus Paporosh yusur yakarangiya. Tsiyatku: Paporoo, ashkitaateesinaya, punirinllpa, watam nuw shiyaa naparuri pachindkinawa; tárangiya. Nish Irusarinush nuwaa kuki kamanirangush, na Romapsha yakat kamanchitampasha; tárangiya Isusu. Táyaru, kasarangiya.
11 Naquela noite, o Senhor apareceu a Paulo e disse: “Tenha ânimo, Paulo! Assim como você testemunhou a meu respeito aqui em Jerusalém, deve fazê-lo também em Roma”.
12 — ausente —
12 Na manhã seguinte, alguns judeus se juntaram para conspirar, jurando solenemente que não comeriam nem beberiam antes de matar Paulo.
13 — ausente —
13 A conspiração envolveu mais de quarenta homens.
14 Táyarusin, apanllpanish urkar kuseersin, tsiyatarangana. Utaáshuchpatatam urkar tsiyatarangana. Zuwanllee, mazinangantsa, táranganaya kurakaatsi. Nimun katungcheezini; pinasaktanicha. Paporoo pachayaruni, ana yusur katungchinipa. Zurkutanicha atashiniya.
14 Foram aos principais sacerdotes e aos líderes do povo e lhes disseram: “Juramos solenemente, sob pena de castigo divino, que não comeremos nem beberemos antes de matar Paulo.
15 Ashiri istanda tamapingamaama. Tputsirish zanganingi tamapingamaama. Komandantee tamapingayarus, Papor iyap zanganingcha; tamapingakus táshintsa tángcha. Yusur Paporpa tsiyatchinipa k'kuzee yaramaama. Kapung tsiyateeruni, yasachinipa Paporootsi; áttanda tánllcha, táyarus zanganingi; tárangana kurakaatsi. Shiy tamapingangi; iysha pachachinipa, apuspi tsangayaruni, pachachinipa; táranganaya Utaáshuch pachampan tputsi.
15 Agora peçam, vocês e o conselho dos líderes do povo, que o comandante traga Paulo de volta ao conselho. Finjam que os senhores desejam examinar o caso com mais detalhes. Nós o mataremos no caminho”.
16 Itaru, Papor wizar wip anoo yasayaru, sundarup pang' naatarangiya. Kuseeru, izuuru kamanirangiya wazipareetsi.
16 Contudo, o sobrinho de Paulo, filho de sua irmã, soube do plano deles e foi à fortaleza contar a seu tio.
17 Paporsha kapitanaa kuruzeeru, kapitansha kusarangiya. Komandantap in kanungas machtachcha. Tsiyatsis kamanpi atiya komandanteetsi; tárangiya Paporo.
17 Então Paulo mandou chamar um dos oficiais romanos e disse: “Leve este rapaz ao comandante. Ele tem algo importante para lhe contar”.
18 Kapitansha ayu táyaru, kanungasee machtarangiya komandantpi. Anush kuseeru, kapitansha: Paporoo yuwaa tumanarangish an nuwaa kuruzarangiya. Komandantap in kanungas machtachcha. Tsiyatsis kamanpi atiya komandanteetsi; Shiyapa tsiyataati táyatanda; tárangiya. Ashirucha, nuwsha macheetina; tárangiya kapitana komandanteetsi.
18 O oficial o levou ao comandante e explicou: “O preso Paulo me chamou e pediu que eu trouxesse ao senhor este rapaz, pois ele tem algo a lhe contar”.
19 Komandantsha ayu táyaru, kanungasee uw putayaru; yaani tsiyateeni; tárangiya. Waanitin tsiyataranganaya. Komandantsha: ¿Tsiyatsis payukish? Ashiri itsinsaru kamaningandama; tárangiya.
19 O comandante tomou o rapaz pela mão e o levou à parte. “O que você quer me dizer?”, perguntou.
20 Kanungassha kamanku, tárangiya; Tsiyatssee mazinayaruri, shiyaa kamaniti táyaruri, naattina. Mang Utaáshuch waanpatatin tsiyatkusin, Papor pachayani atanaya; mang átssincha. Mang na apanllpanpa urkar tsiyatkusin, Utaáshuchpatatam urkar tsiyateenllsintanda, manga. An apanllpan urkar mang shiyaa tamapingamaam zandaktanda. Papor iyap zanganingcha. Yusur Paporoo tsiyatpani atiniya, táchpari, apanllpan urkari shiyaatsiya.
20 O sobrinho de Paulo respondeu: “Alguns judeus pedirão que o senhor apresente Paulo diante da reunião do conselho amanhã, fingindo que desejam obter mais informações.
21 Atitaatiya, anoo mazinarinllpa. Mangutanda átu. Mang 40 tputsi tsangachinipa atanaya. Katungcheezini; waacheezini, ndambaree; mang, tárangana. Paporoo pachayaruni, yusur katungkachinipa, mang áttandsina. An tputs shiyaam kutakanaya. Ayu atinaareesha, musásiritampari tsangachpasinaya. Ashiri kuk mazinarinllpa átana shiyaatsiya; tárangiya Papor zoonlli komandanteetsi.
21 Não acredite neles. Há mais de quarenta homens emboscados para matar Paulo. Juraram solenemente, sob pena de castigo divino, que não comeriam nem beberiam antes de matá-lo. Estão de prontidão, apenas esperando sua permissão”.
22 Komandantsha: Wappari; apanllpanee urkari kuk nda kamapshirangush, itsinsaru kamanirangsha nuwaatsi. Itaru, naakchush, kamaninllpa yuw tsiyateerini anootsi; táyaru, kanungasee zanganirangiya.
22 O comandante despediu o rapaz e o advertiu: “Não deixe ninguém saber que você me contou isso”.
23 — ausente —
23 Então o comandante chamou dois de seus oficiais e ordenou: “Preparem duzentos soldados para partir a Cesareia hoje às nove da noite. Levem também duzentos lanceiros e setenta soldados a cavalo.
24 — ausente —
24 Providenciem um cavalo para Paulo e levem-no em segurança ao governador Félix”.
25 Sundaroo yaramaam kamachtayaru, kirakaa yandarangiya. Kirakamun, tárangeeja;
25 Em seguida, escreveu a seguinte carta ao governador:
26 ¿Tamarimta, ichee Feliksa? Nuw shiyaa chinakina, watam shiy wanasiri ishinakshawa. Kizpur gobernadorshawa. Nuw Klawdiya-Irísiyastana shiyaam kirakaa yandakuri, zanganchinllpa.
26 “De Cláudio Lísias ao excelentíssimo governador Félix. Saudações.
27 Na mazinangcha; tsiyatsis kamanchinllpa. Utaáshuch Paporoo pachapani atusin, putaranganaya. Pachamaam pakchim pishtarangu, nuwsha sundarpa Utaáshuchish kusta itutsta ashirangina. Mang Romshuchcha tputsi atusin, kizpur tapachindarangtana.
27 “Este homem foi capturado por alguns judeus que estavam prestes a matá-lo quando cheguei com meus soldados. Ao ser informado de que ele era cidadão romano, transferi-o para um lugar seguro.
28 ¿Mayamanda putarangana? aturi, yasapi aturi Utaáshuchip urkari machtarangina.
28 Então levei-o diante do conselho supremo dos judeus para investigar o motivo das acusações.
29 Tsiyateersin, Móysisarineetsim waanaatssin zitaminarini tsiyatarangana. ¿Tárangana anumand antaatiya pachamaam wanindaja? Tumanamtam wanindtamtaja. Mangutari, táranganaya.
29 Não demorei a descobrir que ele era acusado de algo relacionado à lei religiosa, sem dúvida nada que justificasse a pena de morte ou mesmo a prisão.
30 Itaru, tputs nllitarit waanpata tsiyateersin, Paporoo izuuru pachayani atanpa mang, tárangana. K'kuzee mazinayaruri, Paporoo pachindaranguri, natam shiyap zangankachina. Shiysha anshuri Paporoo ishinangcha. Wandaya Utaáshuch nuwash yusur kuskatssin, Paporomand tamundakchusin, shiyapsha zanganchina shiyapa tsiyatamaama. Ashiri shaana sangcha. Wapparee; tárangiya kiraka yandayaru anu. Kapitanaatssha: Kuskachush, Feliksaam kirakaa panamatcha; tárangiya komandante.
30 Fui informado, porém, de uma conspiração para matá-lo e enviei-o de imediato ao senhor. Também informei aos acusadores que devem apresentar suas denúncias diante do senhor”.
31 Kapitan ichinguru mazinayaru, ayu, tárangiya. Sheeru, psaanari Paporoo machtarangiya. Psaan naayarandsin, taraseetaranllu, Antípatarish yakat waritataranll ashiranganaya.
31 Naquela noite, os soldados cumpriram as ordens que haviam recebido e levaram Paulo até Antipátride.
32 Anumandsha, sundar mchitpan, k'chirpungpantam waptam kanapurangana. Itaru, kapaachimunnandarisha Paporpa naatarangana.
32 Voltaram à fortaleza na manhã seguinte, enquanto a cavalaria prosseguiu com ele.
33 Sheerandsin, Sesáriyash kusarangana. Gobernadorush napkusin kirakaa panayaru, Paporoo kasarangiya anshu.
33 Quando chegaram a Cesareia, apresentaram Paulo e a carta ao governador Félix.
34 Gobernador kirak natstarangiya. Sheeru, Paporpa tsiyatarangiya. ¿Yapichsha shiya? átu, Paporsha Sirísshuchtana; Társisush yakat taakina; tárangiya.
34 O governador leu a carta e perguntou a Paulo de que província ele era. “Da Cilícia”, respondeu Paulo.
35 Gobernadorsha, tárangiya Paporootsi; Utaáshuch urkar Irusarinush káyarusin; shiyangaz nish kusachpasinaya shiyaa yutarit tsiyatamaamaya. Kuskatssin, tsiyatsis ichinguru nuw mazinachima; ¿amchazinllina? tárangiya Paporootsi. Táyaru, wasundururee: Herodesush pang' Papor ksutamachcha; táyaru zanganirangiya. Anshuri ksutaranganaya.
35 “Ouvirei seu caso pessoalmente quando seus acusadores chegarem”, disse o governador. Em seguida, ordenou que Paulo fosse mantido na prisão do palácio que Herodes havia construído.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 23, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.