1 Samuel 15

Apanlli Kuku (CBUNT) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Ashiriya, Samuel Saulaa tárangiya. Sirú Apanll nuwaa ningeem shiyaa kurakaam Israelchicheem ínamaam zanganirangiya.
1 Samuel disse a Saul: — O
2 Itaru, natsha kaneesich tsiyatsis kamanchinllpa. Israelchich Ijiptoo shitungeerandsin, apus ngootsish naarsin, Amalekshuchsha kapung tayutaritaranganaya.
2 Ele castigará os amalequitas porque eles lutaram contra os israelitas quando estes vieram do Egito.
3 Anumand shiysha naayarush, pchashini, kamuzaa, kizaatstam, nlluraatstam, misha kanxootstam, misha chinootstam toro, opeejaa, kameechoo, misha kaaparaatstam ichingaru pchashincha. Nayanirinllpa, tárangiya.
3 Vá, ataque os amalequitas e destrua completamente tudo o que eles têm. Não tenha dó nem piedade. Mate todos os homens e mulheres, crianças e bebês, gado e ovelhas, camelos e jumentos.
4 Saulsha wasundururi kuruzurangu, yakat Telayimash shaniyarangsin, táchirangiya. Wasundururnandari 200 mil táchirangiya. Mishat, anshutam Utaáchich dies mil taarangtamta.
4 Então Saul convocou o seu exército e em Telaim fez uma contagem dos seus soldados. Havia duzentos mil soldados do povo de Israel e dez mil de Judá.
5 Amb ashirangu, Amalekapsha, yakat ichingaru kasiru taarangu, ambsha pachamaam naatarangiya. Kungumun zanganamun wing tambtaranganaya.
5 Aí Saul e todos os seus soldados foram para a cidade de Amaleque e ficaram esperando escondidos no leito seco de um rio.
6 Sheeru, tsiyatssee Kenshucheem zanganirangiya. Siy Kenshuchis, Amalekaa kasayarus, arap naangints. Nda siyapa kiseeru Amalekshuchpa pachamaam nda zandkina, watam iy Ijiptoo tsap shitungaranguni, siysa iyaa Israelshucheetsini wanasir istarangsawa. Ashirucha, anumand siyaa tapachindamaam zandkiniya. Ashiri suwangtsa, nda siyaa pachamaama, Saul Kenshuchee tárangiya.
6 Saul preveniu os queneus: — Saiam do meio dos amalequitas para que eu não os mate junto com eles, pois vocês foram bondosos com os israelitas quando eles vieram do Egito. Então os queneus saíram.
7 anumunsha Saul wasundurur Amalekshuchee mchitpa pacharanganaya. Havilamand yáyarusin, yakat Sur Ijiptonung taarangu anumun katsiparanganaya.
7 E Saul derrotou os amalequitas, desde Havilá até Sur, a leste do Egito.
8 Itaru, kurakaatsinaa Agaga wanasiriri putayarusin, wasundurureetsimsha ashpari pacharanganaya.
8 Prendeu Agague, o rei dos amalequitas, porém matou todo o povo.
9 Chinootssha yuwaa xangitamawa anootsim pacharanganaya. Sheersin, wanasiriwaatsinaa kapunguwaa nda pacharanganaya. Mishat, maachiritaatssha wanasiriwaa waamatawarishtisin yaranganaya.
9 Saul e os seus soldados não mataram Agague; também não mataram as melhores ovelhas, os melhores touros, bezerros e carneiros e tudo o mais que era bom. Mas destruíram tudo o que era imprestável e sem valor.
10 Ashirangsin, anumunsha Apanll Taarashipan Samuelaatssha tárangiya.
10 O Senhor Deus falou com Samuel:
11 Nuw kapung mangi mantsakina, watam nuw Saulaa kurakaam ínarangitaati, itaru uwsha nuwaa kuki nda tatsamoorangu, kapeetaranguwa, tárangu, Samuelsha anoo mazinayaru, kapung mang' mantsaku, psaan nda maamaam waritaku, Saulaam Apanllpa tsiyatarangiya.
11 — Eu estou arrependido de ter feito Saul rei, pois ele me abandonou e desobedeceu às minhas ordens. Samuel ficou triste com isso e a noite inteira orou em voz bem alta a Deus, o
12 Ashiri putamsha puturi, Samuel chiyzayaranllu, Saulpa tsiyatkatu naatarangiya. Itaru, tputssha Kalmiraptanda naayaranllu, anush tinamaa tuchiyzayaranllu, arangirisha iturpiyaru, Guilgaalapsha naayaranlliya, tárangusin,
12 Na manhã seguinte, bem cedo, ele saiu para procurar Saul. Soube que ele tinha ido para a cidade de Carmelo, onde havia construído um monumento em honra de si mesmo, e que depois tinha seguido para Gilgal.
13 Samuelsha ambitam Guilgaalap naayaranllu, anush Saulaa chamayangarangiya. Saulshat tsiyatku tárangiya. Apanll kizpurcha shiyaa chinakiya. Na yuwaa waana Apanll kamachtarangu anoo ichingaru tatsamooranginiya, tárangiya.
13 Samuel encontrou Saul, e este o cumprimentou, dizendo: — Que o
14 Itaru, Samuelsha, ¿Kaapa zurkush átish? Ashiri ¿mayanaa aship opeej ashiru zamataracha? tárangu,
14 E Samuel perguntou: — Então por que é que estou ouvindo o mugido de gado e o berro de ovelhas?
15 Saulsha, annaa tputsiri waana mangush chinarangusin, ashirangana ancha. Apanlleem muchimaam opeej wanasireew yushindaranganaya. Itaru, ashpari Amalekshuchee kachingaranganiya, tárangiya.
15 Saul respondeu: — Os meus soldados os tomaram dos amalequitas. Pegaram as melhores ovelhas e o melhor gado para oferecer como
16 Ashiri Samuel tsiyantarangu, Zamangi. Na yuwaa Apanll psaan nuwaa tsiyatarangu anoo kamanchinllpa, tárangiya. Saulsha, Na kamaninda, tárangu,
16 — Espere! — interrompeu Samuel. — Eu vou lhe contar o que o Senhor Deus me disse na noite passada. — Fale! — disse Saul.
17 Samuelsha, Shiy nduntaa waritarush, Apanll waana shiyaa chinaku, Israelchicheem urkar ínarangitaa,
17 E Samuel continuou: — Você pode pensar que é uma pessoa sem importância, mas é o líder das
18 mishat Amalekshuchi ichingaru yuw maachi anush taaru anpatari kchingashincha, tárangitaa,
18 e mandou que você fosse e destruísse os amalequitas, essa gente má. E disse para você lutar até acabar com eles.
19 shiy ¿mayaamsha Apanllee kuk kapeetarangsha? Sheerush, ¿Amalekshuchee chinuz wanasireewaa yushindarangsha? tárangiya.
19 Então por que é que você não obedeceu? Por que é que você teve pressa de ficar com as coisas do inimigo, fazendo assim uma coisa que para Deus é errada?
20 Itaru, Saulsha yamarangu, Nuw ichingaru Apanllee kuk tatsamoorangina. Amalekshuchee ichingaru pacharanguni, kurakaatsimsha Agaga wanasir putayaruni yushindaranginiya.
20 — Mas eu obedeci a Deus, o Senhor ! — respondeu Saul. — Saí como ele me ordenou, trouxe o rei Agague e matei todos os amalequitas.
21 Tputsirimtana waana mangush chinarangusin, Amalekshuchee chinuzee, opeejaa, misha kaaparaatstam yuw wanasireewa anoo nish Guilgaalash Apanlleem muchimaam yushindarangashinllinaya, Saul tárangiya.
21 Porém os meus soldados não mataram o melhor gado e as melhores ovelhas, que estavam condenados à destruição. Em vez disso, eles os trouxeram aqui para Gilgal a fim de os oferecer como sacrifício ao Senhor , o Deus de você.
22 Ashiri Samuelsha, Maacheetsi chinuzee, Apanlleem ungirtamaam muchkuch, ¿antaati wanasireeja? Itaru, yuwaa waana kamachtaku, anoo izuuru tuminkuch, ancha kizpur wanasiriya.
22 Samuel respondeu: — O que é que o Obediência ou oferta de sacrifícios? É melhor obedecer a Deus do que oferecer-lhe em sacrifício as melhores ovelhas.
23 Itaru, shiy nda amb ashirangsha. Apanllee kamachtamarini kasayarush, wishunoompaz kinayarush, ashiru kapung yutarita. Mishat, apanllputseetspaz ungirtakush ashirangtamsha. Apanllee kuk kapeetkush yutaritcha. Yuwamand ashirangish anumand uru Apanll shiyaa kapeetkachu, ndusha kurakish taachsha. Amb ashkachu, ayamtaatiya shiyachich nlluranur kurakaam kinachazinllinaja, tárangiya.
23 A revolta contra o Senhor é tão grave como a feitiçaria, e o orgulho é pecado como é pecado a idolatria. O porque você rejeitou as ordens dele.
24 Ashiri Saulsha Samuelaa, Zuraktishcha. Nuw kapung yutaritarangina, watam Apanllee kamachtamarini kapeetaranginawa. Sundaroo punikuri, ashirangina.
24 — Eu pequei! — respondeu Saul. — Desobedeci às ordens de Deus, o Senhor , e às instruções que você deu. Fiquei com medo do povo e fiz o que eles queriam.
25 Itaru ashiritaa, nuwaa yutaritshishiri mapiynganda, yusur nuwapa ipuneeruni, Apanllee ungirtayani, tárangiya.
25 Mas agora, Samuel, eu peço que perdoe o meu pecado e volte comigo para que eu possa adorar o Senhor .
26 Itaru, Samuelsha yamarangu, Nduni, watam na shiyaa Apanll Israelchicheem urkar ínarangitaa kapeetaranguwa, yuwamand shiy Apanllee wamachtash kapeetarangish anumanda. Ashirucha, nuw nduntam shiyapa ipunamaam zandkina, Samuel tárangiya.
26 — Eu não voltarei com você! — respondeu Samuel. — Você rejeitou as ordens de Deus, o Senhor , e por isso ele também o rejeitou como rei de Israel.
27 Táyaru, Samuel wapitam kanapkachu, naanakchu anush, Saulsha wamari mbamari putayaru, yushtaa sheeru, izuuru itutsirangiya.
27 Então Samuel virou-se para sair. Mas Saul o segurou pela barra da capa , e ela se rasgou.
28 Ashiri Samuelsha Saulaa, Shiy nuwaa kamareetsi itutsirangish ashiritam Apanllsha shiyaa kurakareetsish itutseeru minootssha Israelchicheetstam kurakaam ínachiya, yuwaatssha shiyamand kánuru mang' wanasiri anootsiya.
28 E Samuel disse: — Hoje Deus rasgou das suas mãos o Reino de Israel e o deu a alguém que é melhor do que você.
29 Apanll uru Israelchicheem kizpur wanasir wayachiya. Yuwaa tárangu anoo izuuru tatsamchiya. Antaati Apanll tputs tamapari ashiru, tsiyateechu yusur minush zar misha chinakchu nda tatsamtaru ashimaam wanindaja; uru izuuru tatsamtariya, tárangu.
29 O glorioso Deus de Israel não mente, nem muda de ideia. Ele não é um ser humano e por isso não se arrepende.
30 Saulsha yusur, Zuraktishcha. Nuwcha yutaritshishish pantsarangi. Nuwaa tputs ichingaru wachinaw Israelchich parsin, ipazarishpa. ¿Tamayshtaja tputs nuwaa kuki urutari payuchinllina? Ashiri mapiyruni nuwapa washunand ipuneeruni Apanllee ungirtayani, tárangiya.
30 — Eu pequei! — repetiu Saul. — Mas pelo menos me respeite na frente dos líderes e de todo o povo de Israel. Volte comigo para que eu possa adorar o Senhor , seu Deus.
31 Samuelsha, Ashiri waritachpari, táyaru, washunandsha Apanllee ungirtaranganaya.
31 Então Samuel voltou com ele, e Saul adorou a Deus, o Senhor .
32 Ashirangsin anumunsha, Samuel Amalekshuchee kurak Agag ningeem machtani, tárangu, Agagsha mang' ksaritari Samuelash kusarangiya. Mangush chinaku, Natunaa watsiyun zambazambshapari. Ndunpari nuwaa pachachindanaya, átu ashirangiya.
32 E Samuel ordenou: — Tragam aqui o rei Agague. Tremendo de medo, Agague foi até o lugar onde Saul estava e disse: — Como é amargo morrer!
33 Itaru, Samuelsha Agagaa, Shiy tputsee wip pachakush, wanir mang' mantsaksin, kiyung kachiytaranaya. Ashiri natsha, shiyaa nuw pachakchuri, aneershitish uwsha mang' mantsaku kiyungutam kachiychiya, táyaru, Guilgaalash tsap yuwash Apanllee ungirtakana anush pachayaru, wanutsee turumbeeru kasarangiya.
33 Samuel disse: — Assim como a sua espada fez muitas mães ficarem sem filhos, agora também a sua mãe vai ficar sem o seu filho. Em seguida Samuel cortou Agague em pedaços, em Gilgal, em frente do altar.
34 Sheeranllu, Samuel wapitam Ramap kanapkachu, Saulsha watsapuniptam Guibeyap kanapurangitamta.
34 Aí Samuel foi para Ramá, e Saul voltou para a sua casa em Gibeá.
35 Anumunarisha, Samuel nda ayamtiyam, yusur Saulpa pataranaya. Yuwamand Apanll kapeetarangu anumand kizpuritaa mang' mantsaku, misha Apanlltam mang' mantsarangitaa, itaru Samuel nda pamaam zandarangiya.
35 E nunca mais Samuel tornou a ver Saul, mas ficou com muita pena dele. E o Senhor Deus se arrependeu de ter colocado Saul como rei de Israel.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 1 Samuel 15, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.