Mateus 5

Diosa' kiika; Génesis, Éxodo y El Nuevo Testamento (CBINTPO) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Chachilla pure' judeeñu katatu Jesús butyusha lu' chudimi. Tsenñu junu lu' chuñu ya' disipulula ya' keesha dewa'dijiñu,
1 Quando Jesus viu aquelas multidões, subiu um monte e sentou-se. Os seus discípulos chegaram perto dele,
2 chachillanu entsandi pa' mijakaami: |src="CN01700b.tif" size="Span" loc="Matthew 5.1-2" copy="por cortesía de Cook Communications Ministries International © 1978 David C. Cook Publishing Co." ref="Mateo 5.2"
2 e ele começou a ensiná-los. Jesus disse:
3 Naajulaa pensasha maaliya tibanguenu jutyuuyu tenna ju',
3 — Felizes as pessoas que sabem que são
4 Naajulaa llakinguen dechu' bain,
4 — Felizes as pessoas que choram,
5 Naajulaa maali yala' pensasha tiba daj pensajtu dechu'ba
5 — Felizes as pessoas humildes,
6 Naajulaa Dios naakesa tyañuba tsanguen chunu tyanchin
6 — Felizes as pessoas que têm fome e sede
7 Naajula bain munuba tenbityamulaya
7 — Felizes as pessoas que têm misericórdia
8 Naajulaa ti ujchaba jutyu Dioschin juu dechu'ba
8 — Felizes as pessoas que têm o coração puro,
9 Naajulaa naa ti peletu falekenu kiñu bain tsaa faakaanu kityulaya
9 — Felizes as pessoas que trabalham pela paz,
10 Naajulaa Dios naakesa tyañuba tsangues nendetsu bendaa ke' tituba dekiñu,
10 — Felizes as pessoas que sofrem perseguições
11 Ñulla in mityan chachillachi tituba dekura', tituba de-i', na'baasa anbukuinda in dechumiya, Dioschi ura' imu deeyu tyanu dejuve.
11 — Felizes são vocês quando os insultam, perseguem e dizem todo tipo de calúnia contra vocês por serem meus seguidores.
12 Mika sundya' ura' judei, selusha tsamantsa balen juu kanu deju' mitya; naa kaspele ñulla jutyunu tinbunu bain Diosa' mitya pamu rukulanu tsangue firu' ken chumuwa deeve, timi.
12 Fiquem alegres e felizes, pois uma grande recompensa está guardada no céu para vocês. Porque foi assim mesmo que perseguiram os
13 Ñulla keranguen chumu chachillaya entsa tusha chumu chachillachi tyayu juuñu deeve. Tsaaren tyayu pijtu tiyashu juntsaa, ¿naa keñaa pi' mandiyanuu jun? Tsejtu naa tichiba balejtu tiyaiñu miñusha dekepunmala naaju chachillaba demenaa tere' nenu tyayu ne tiyainu juve.
13 — Vocês são o sal para a humanidade; mas, se o sal perde o gosto, deixa de ser sal e não serve para mais nada. É jogado fora e pisado pelas pessoas que passam.
14 Ñullaa veelachiya ñillu juuñu deeve. Ma pebulu aa kuyisha ma chunamuya naa-i' pantsudin tsaave.
14 — Vocês são a luz para o mundo. Não se pode esconder uma cidade construída sobre um monte.
15 Tsenmin ne ñillu chakare' bain piyama panbeesha dishu' chujtinu chakaratyuve, matyu katyunandala chujtyaimuve, tsenmalaa kumuinchi yasha chullanu dannutsu.
15 Ninguém acende uma lamparina para colocá-la debaixo de um cesto. Pelo contrário, ela é colocada no lugar próprio para que ilumine todos os que estão na casa.
16 Tsa' mitya ñulla, ti kike' bain vee chachillachiya ñillu juuñuu danjurui nenu kidei, tsenmalaa ñulla ti bain ura' dekiñu katatu, yai bain selusha chumu ñulla' Apanu urave tya' balengure' panudetsu.
16 Assim também a luz de vocês deve brilhar para que os outros vejam as coisas boas que vocês fazem e louvem o Pai de vocês, que está no céu.
17 Iya Moisés' wandya lei manbirenu jave tyatyudei, naa kaspee tinbunu Diosa' mitya pamu rukula' mijakaranu bain manbashwaanu jaindyuyu; matyu iya juntsa leinu naatiñuba tsanguenaa jayu.
17 — Não pensem que eu vim para acabar com a
18 Uwaindiyu selu bain, tu bain de-i' piyaindyuya, naa kaa atyutyuu letaraba mamushan jutyuve, lei bale pilla palaa naa-i' puinuu juñuba tsaa depullaindyuya.
18 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: enquanto o céu e a terra durarem, nada será tirado da Lei — nem a menor letra, nem qualquer acento. E assim será até o fim de todas as coisas.
19 Tsa' mitya mun naamika kaa lei juuñu bain, Moisés' wandya leinu mainnu meedityushu juntsaa, tsenmin veelanu bain meedimijakaatyushu juntsaa, Dios ya' rei juinsha ji' bain, jui'ñuba ne uraa chachi junu tsuve. Tsaaren mun meengue' naakenuu juñuba veelanu bain tsangue mijakaashu juntsaya, Dios ya' rei juinsha mika aawa' keranu tsuve.
19 Portanto, qualquer um que desobedecer ao menor mandamento e ensinar os outros a fazerem o mesmo será considerado o menor no
20 Uwaindiyu, Dios naakesa tyañuba ñulla tsanguen chu', naa Moisés' wandya lei mashturulanu bain, naa fariseolanu bain kayu pullake tsanguen chui'shu juntsaya, Diosnu ñulla' rei juu tananu dejutyuve, timi.
20 Pois eu afirmo a vocês que só entrarão no Reino do Céu se forem mais fiéis em fazer a vontade de Deus do que os
21 Ñulla' tinbu chachillanu entsandimuwa deeñu ñulla mideeve: Chachiitala tu'tyude; mun tute' bain kavitu i' kuipa vinu dejuve, tiñu mideeve.
21 — Vocês ouviram o que foi dito aos seus antepassados: “Não mate. Quem matar será julgado.”
22 Naa tsaa mideeñu bain, ñullanu entsandinu tenve: mun ñulla naatalaatalan kundaa detiyashu juntsaa, tsaren kavitu i' kuipa vinu detsuve. Tsenmala mun kentsure' pamuya kayu aa bale rukulachi kavitu inu tsuve, tsenmin mun tituba pa' na'baasa dekurekishu juntsaa, ñi jelekenu kensha keviinuu chachi tiyanu tsuve.
22 Mas eu lhes digo que qualquer um que ficar com raiva do seu irmão será julgado. Quem disser ao seu irmão: “Você não vale nada” será julgado pelo tribunal. E quem chamar o seu irmão de idiota estará em perigo de ir para o fogo do inferno.
23 Tsa' mitya aa eleshasha ufeenda tsure' ju'kenunu ñu ufeenda kunu ta'tu, ñuchi naatala jumun main ñuba kundarave tya' mandengamiya,
23 Portanto, se você estiver oferecendo no altar a sua oferta a Deus e lembrar que o seu irmão tem alguma queixa contra você,
24 ufeenda ju'kenu keesha ñu' ufeenda tsurekiken miji', ñuchi naatalaren ñunu kundaa tyamuba ajke' ura' manba' mantse'kaade. Tsanguitaa ufeenda tsure' ju'kenusha miji' ñu' ufeenda keewaanu juve.
24 deixe a sua oferta ali, na frente do altar, e vá logo fazer as pazes com o seu irmão. Depois volte e ofereça a sua oferta a Deus.
25 Tsenmala mun ñunu kavitu kenu tyaiñuba, kayu kavitu kemu bale ruku' ajuusha tajindyuren, apain yaba ura' pa' mantse'kaade; tsanguityunmalaya ñunu bale ruku' tyaapanu kuwanmala, entsa bain chaita rukula' tyaapanu kuwanmalaya ñunu peesu punu detsuve.
25 — Se alguém fizer uma acusação contra você e levá-lo ao tribunal, entre em acordo com essa pessoa enquanto ainda é tempo, antes de chegarem lá. Porque, depois de chegarem ao tribunal, você será entregue ao juiz, o juiz o entregará ao carcereiro, e você será jogado na cadeia.
26 Uwaindiyu ñu tsanguityu' peesu vimiya, ñunu lushi naake depa'ñuba juntsa millangue kuwai'mujchiya malun jutyuve, timi.
26 Eu afirmo a você que isto é verdade: você não sairá dali enquanto não pagar a multa toda.
27 Vee matsaityude, ti' pamuwa deeñuba ñulla mera' kera deeve.
27 — Vocês ouviram o que foi dito: “Não cometa adultério.”
28 Tsaanuren iyaa ñullanu entsandinu tsuyu: Mun vee shinbulanu mujkera ke' bain ya' pensashaya yumaa vee matsaive.
28 Mas eu lhes digo: quem olhar para uma mulher e desejar possuí-la já cometeu adultério no seu coração.
29 Tsa' mitya ñu' urandya kapuka' mityaa ujcha lalaishu juntsaa, kala' kepude; tsanguishu juntsaa ñu' bulunu juntsaren kevi-i', kumuinchi ñu' buluya tsaa ñi jelekenu kensha dekeviin jutyuve.
29 Portanto, se o seu olho direito faz com que você peque, arranque-o e jogue-o fora. Pois é melhor perder uma parte do seu corpo do que o corpo inteiro ser atirado no inferno.
30 Tsenmin ñu' urandyaapa' mityaa ujcha lalaishu juntsaa, juntsa bain daaka' kepude; tsanguishu juntsaa, ñu' bulunu juntsaren kevi-i', kumuinchi ñu' buluya tsaa ñi jelekenu kensha dekeviin jutyuve.
30 Se a sua mão direita faz com que você peque, corte-a e jogue-a fora. Pois é melhor perder uma parte do seu corpo do que o corpo inteiro ir para o inferno.
31 Tsenmin kaspelen tsandimu deeve: Mun lu'tsa' shinbunu mavelashu juntsaa, mavelayu ti' keengaya kiika main tsangue piike' kuwanu juve, timu deeve.
31 — Foi dito também: “Quem mandar a sua esposa embora deverá dar a ela um documento de divórcio.”
32 Naa tsaañu bain, iyaa entsandinu tenve: Ma ruku ya' shinbunu, ne vee matsaiba indyuren mavelashu juntsaa, vee matsaisa tya' mavelaiñuu juuve. Tsenmala mun mavelamu shinbuba manchu' bain vee matsaimu chachi tiyaa juuve.
32 Mas eu lhes digo: todo homem que mandar a sua esposa embora, a não ser em caso de adultério, será culpado de fazer com que ela se torne adúltera, se ela casar de novo. E o homem que casar com ela também cometerá adultério.
33 Tsenmin kaspee tinbunuren yumaa rukulanu entsandimu deeve: Diosa' mitya uwain tsanguenbera kenu timiya, tsanguenbera kenuu juve, timu deeve.
33 — Vocês ouviram o que foi dito aos seus antepassados: “Não quebre a sua promessa, mas cumpra o que você jurou ao Senhor que ia fazer.”
34 Tsaanuren iyaa ñullanu tsandinu tenve: uwain tsanguenbera kentsuyu tityudei, tsandityunchi ma juudei. Tsaju' naa-uwanuba kai'sha selusha depaka' uwain tsanguenbera kentsuyu ti' patyudei; seluya Diosa' bale chunu chunbullave.
34 Mas eu lhes digo: não jurem de jeito nenhum. Não jurem pelo céu, pois é o trono de Deus;
35 Tsenmin tunu bain paka', uwain tsanguenbera kentsuyu, tityudei. Juntsaya Diosa' neepa teetanainshave. Naa Jerusalénnu bain paka' uwain tsanguenbera kentsuyu tityudei. Juntsa pebuluya aa bale Rei' chunu pebuluve.
35 nem pela terra, pois é o estrado onde ele descansa os seus pés; nem por Jerusalém, pois é a cidade do grande Rei.
36 Naa ñulla' mishpukanu bain paka', uwain tsanguenbera kentsuyu, tityudei, ñullaya naake' naa ma achuwa juuñuba ne pababake, ne fibabake tirekenuuba dejutyu' mitya.
36 Não jurem nem mesmo pela sua cabeça, pois vocês não podem fazer com que um só fio dos seus cabelos fique branco ou preto.
37 Matyu ñu naati pañuba, juntsaa jusa: Tsanguenu, timiya, tsanguide, tsenmin: Tsanguen jutyu, timiya, tsanguityude. Tsaju' tyeeba puite' pashu juntsaa, Dyabulaa tsandikaanu tsuve, timi.
37 Que o “sim” de vocês seja sim, e o “não”, não, pois qualquer coisa a mais que disserem vem do Maligno .
38 Ñulla kaspee tinbunu entsandindetsu meemuwa deeve: Ne kapukanu daran ke' musha dekiñu bain, naa tejkutala daran ke' musha dekiñu bain, ñui bain juntsangue mannuu dejuve, timu deeve.
38 — Vocês ouviram o que foi dito: “Olho por olho, dente por dente.”
39 Tsaaren iyaa ñullanu tsandinu tenve: firu' dekiñu vejmi' mantyudei; tsanguityu' ne mun urandya mashpelenu kidekiñu bain, masku pasha bain kikutide.
39 Mas eu lhes digo: não se vinguem dos que fazem mal a vocês. Se alguém lhe der um tapa na cara, vire o outro lado para ele bater também.
40 Tsenmin mulaa kavitu ke' ñu' pannu jali chi'kenu padetiñu bain, ne tsaikuti', naa ñu' avindaa pumu jali bain paviiki'mujchi ne kuwakide.
40 Se alguém processar você para tomar a sua
41 Tsenmin ñunu mulaa uudengue' buli 1.000 saka bare' ta'nu dejikaañu bain, 2.000 saka bare' jingue take' kuwade.
41 Se um dos soldados estrangeiros forçá-lo a carregar uma carga um quilômetro, carregue-a dois quilômetros.
42 Mun ñunu tyeeba pakikeñu bain kuwade. Tsenmin ñunu tyeeba mangunu ti' pakikeñu bain, kuwandyatyuu jutyude.
42 Se alguém lhe pedir alguma coisa, dê; e, se alguém lhe pedir emprestado, empreste.
43 Naa entsa bain ñulla mera' kera deeve: Ñuba kalen chumu chachinu estyade, tsejturen ñu' kundaa chachinuya tyutyade, tiñu mera' kera deeve.
43 — Vocês ouviram o que foi dito: “Ame os seus amigos e odeie os seus inimigos.”
44 Tsaañu bain iyaa ñullanu entsandinu tenve: ñulla' kundaalanu estyadei, naa ñullanu firu' kenu bendaa nemula' mitya bain Diosba kuinda kiikidei. |src="CN01601b.tif" size="Span" loc="Matthew 5.42-44" copy="por cortesía de Cook Communications Ministries International © 1978 David C. Cook Publishing Co." ref="Mateo 5.44"
44 Mas eu lhes digo: amem os seus inimigos e orem pelos que perseguem vocês,
45 Tsanguen dechumiya, selusha chumu Apachi ñulla uwain ya' nala deju'ba tsangue keewaanu dejuve, matyu yaa naa ura chachilla Dios naakesa tyañuba tsanguen chumulachi bain, naa firu' chachilla Dios naakesa tyañuba tsanguen chutyulachi bain pajta faawaamuve, tsenmin naa shuwa bain tsaren jakaamuve.
45 para que vocês se tornem filhos do Pai de vocês, que está no céu. Porque ele faz com que o sol brilhe sobre os bons e sobre os maus e dá chuvas tanto para os que fazem o bem como para os que fazem o mal.
46 Tsejtu ñullanu estyamulanun ñui bain estyaishu juntsaa, ¿tyee juntsan mitya kachu deeyu tenguen? Naa deechu' mitya lushi kamu rukula bain juntsaaya kemu deeve.
46 Se vocês amam somente aqueles que os amam, por que esperam que Deus lhes dê alguma recompensa? Até os cobradores de impostos amam as pessoas que os amam!
47 Tsa' mitya lu'tsa' keranu chachiitalan ura' kuinda juu nedeishu juntsaa, ¿tyee veela tsangui'nu juu dekiyu tenguen? Naa Diosnu keranguityu chachilla bain juntsaaya kemu deeve.
47 Se vocês falam somente com os seus amigos, o que é que estão fazendo de mais? Até os pagãos fazem isso!
48 Tsa' mitya ñulla' Apa kai'sha chumu naajunga, tiba deechu' kemu ju', ura' ruku jushu, ñui bain juntsaadei.
48 Portanto, sejam perfeitos, assim como é perfeito o Pai de vocês, que está no céu.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 5, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.